Sök

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-25

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Den internationella arbetsorganisationen (ILO) antog 2007 en konvention som reglerar arbetsförhållandena på fiskefartyg. I Sverige skickades konventionen på remiss till flera myndigheter som hittade delar i den som inte stämde överens med svensk lag. Därför har Sverige inte ratificerat konventionen, vilket krävs för att den ska gälla här. Regeringen ska nu ge en utredare i uppdrag att föreslå de lagändringar som behövs för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på att regeringen har beslutat om en utredning. Regeringen konstaterar att det finns både större och mindre hinder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Det största hindret är att fiskare till stor del ses som egenföretagare och inte som arbetstagare. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-24

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

58

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

29, 95 minuter

Justering

2011-01-18

Datum

2011-01-19

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.

Anföranden och repliker

25, 68 minuter

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-11

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens underlag för underhåll av järnvägar. Granskningen visar att det saknas tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet. Trafikutskottet anser att det är allvarligt både för transportpolitiken och för statens finanser. Utskottet håller därför med Riksrevisionens styrelse om att det behövs förändringar. Riksrevisorerna har lämnat rekommendationer till regeringen och Trafikverket. Utskottet förutsätter att rekommendationerna kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet för att trygga att underhållet av järnvägarna sker effektivt och ändamålsenligt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Datum

2011-01-01

Datum

2011-01-01

EU-institutioner brukar vanligen ingå ett så kallat värdlandsavtal med regeringen i det land där institutionen finns. Den svenska regeringen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som finns i Solna utanför Stockholm, har enats om ett sådant avtal. I avtalet regleras frågor om immunitet, privilegier och förmåner för centrumet och dess personal. Enligt avtalet får polisen till exempel inte söka igenom centrumets lokaler eller beslagta egendom. Personalen har immunitet och kan inte åtalas i Sverige för sådant de har gjort i tjänsten. Centrumet behöver inte heller betala skatt i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksrevisionen har granskat Sidas stöd till att stärka statsförvaltningen i mottagarländerna och regeringens styrning av stödet. Stödet kallas också för kapacitetsutveckling. Riksrevisionen menar att det i dag inte är möjligt att avgöra om Sida har ett relevant stöd till kapacitetsutveckling. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till Sida som kan effektivisera verksamheten och utveckla stödet. Riksrevisionen anser även att regeringen behöver ge Sida mer vägledning i genomförandet av kapacitetsutvecklingsinsatser. Riksrevisionen granskning berör den så kallade Parisdeklarationen, som är internationell handlingsplan för ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Utrikesutskottetet pekar på den konflikt som kan finnas mellan Parisdeklarationens mål om obundet bistånd och att Sverige använder svenska statliga myndigheter i biståndsarbetet. Det är viktigt att regeringen och Sida förhåller sig till denna diskussion. Otydlighet kan innebära att Parisdeklarationens principer om bland anant samarbetsländernas ägarskap och ansvar för biståndet inte efterlevs. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-26

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-21

Datum

2010-12-17

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-30

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-16

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

38, 139 minuter

Justering

2010-12-14

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2011. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen godkände också att Sverige är med och höjer kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Riksdagen godkände dessutom: Investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk. Att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret. Att Akademiska Hus AB ska kunna utforma sin organisation utan att ta hänsyn till tidigare riktlinjer om lokala bolag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21