Sök

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period. Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Sverige ska kunna ha en gemensam marknad för elcertifikat med andra länder. Det är en effekt av den nya lagen om elcertifikat. Systemet med elcertifikat går ut på att producenter av förnybar el får elcertifikat av staten för den el de producerar. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten till bland annat elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Syftet med systemet är att öka elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, genom att skapa konkurrens mellan olika förnybara energikällor. Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2012, förutsatt att Norge då har antagit EU:s förnybartdirektiv. Den nya lagen om elcertifikat innebär också att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Konsumentombudsmannen får träda in som ombud för en konsument vid domstol eller hos Kronofogdemyndigheten i en tvist med en näringsidkare. En förutsättning är att tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller att den är av ett allmänt konsumentintresse. I princip svarar staten för såväl konsumentens egna rättegångskostnader som - för den händelse konsumenten förlorar tvisten - motpartens rättegångskostnader. Reglerna finns i en tidsbegränsad lag, försökslagen. Regeringen har föreslagit att reglerna ska bli permanenta och skrivas in i en ny lag som ska börja gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Det införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa ska kunna få bidraget. De ska få använda bidraget för att betala förebyggande tandvård som ger rätt till ersättning och tandvård som de abonnerar på. En annan ändring innebär att landstingen enligt lagen blir skyldiga att se till att tandvård kan erbjudas personer som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tandvården ska utföras till hälso- och sjukvårdsavgift. Vårdgivarna ska inte längre enligt lagen vara skyldiga att lämna uppgifter om aktuella priser för de ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som de utför till Försäkringskassans prisjämförelsetjänst. Denna lagändring börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism. Meddelandet innehåller både en historisk bakgrund till idén om ett sådant system och ett resonemang kring olika alternativa system på EU-nivå. Meddelandet är utformat som ett diskussionsunderlag där kommissionen väger för- och nackdelar med olika alternativ. Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ till en diskussion om huruvida ett EU-system bör införas och hur det i så fall kan utformas. Utskottet delar regeringens uppfattning att det amerikanska programmet har varit ett effektivt och viktigt instrument i kampen mot terrorism. Samtidigt är det angeläget att verka för en väl avvägd balans mellan behovet av ett sådant system för att kunna bekämpa terrorism på ett effektivt sätt och respekten för de grundläggande rättigheterna, särskilt den personliga integriteten. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens utvärdering av ett EU-direktiv som handlar om lagring av uppgifter i samband med elektroniska kommunikationstjänster. Direktivet syftar till att harmoniera medlemsländers bestämmelser för att kunna bekämpa allvarliga brott. EU-kommissionens utvärdering visar att tillämpningen av direktivet i olika länder har varit ojämnt och vill därför föreslå en översyn av de nuvarande reglerna för lagring av uppgifter och ta fram olika alternativ. Kommissionen kommer också att undersöka allmänhetens uppfattning om lagring av uppgifter och hur den påverkar människors beteenden och vanor. Justitieutskottet välkomnar en utvärdering av direktivet och anser att det är viktigt att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara. Justitieutskottet har också några generella synpunkter på direktivets utformning.

• Lagringstiden för uppgifter bör i inom ramen för ett gemensamt spann kunna beslutas på nationell nivå. Justitieutskottet anser därför inte att en fullständig harmonisering av lagringstiden är önskvärd.text

• Det ska vara tydligt för vilka ändamål som uppgifter får lagras och användas.

• Minimiregler för uppgiftsskydd och datasäkerhet ska vara högt ställda och inte hindra att enskilda medlemsstater har högre ställda krav i sina nationella regelverk.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2011. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 11,9 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget Räntor på statsskulden ökas med 10,5 miljarder kronor. Riksdagen välkomnar att beslut om ökningen tas i samband med ändringsbudgeten men anser att regeringen borde ha beskrivit tydligare vad överskridandet beror på. Avslutningsvis konstaterar riksdagen att det finns marginaler till överskottsmålet för 2011 när förslagen på ändringsbudgeten är inräknade.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-11

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Riksdagen sa ja till några lagändringar med anledning av att Liechtenstein ansluter sig till avtalet mellan EU och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket. Lagändringarna innebär att bestämmelser som rör samarbetet med länder som ingår i Schengensamarbetet utvidgas till att även omfatta Liechtenstein. Liechtenstein ansluter sig också till avtalet mellan EU och Schweiz som handlar om kriterier för vilken stat som ansvarar för handläggningen av ett asylärende beroende på om ansökan görs i ett medlemsland eller i Schweiz.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-09

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Dagens skattebestämmelser ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Se betänkande 2011/12:SkU3. Med anledning av den nya lagen genomförs vissa följdändringar av teknisk och redaktionell karaktär i några lagar och bestämmelser som inte längre behövs upphävs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 75 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Dagens skattebestämmelser är utspridda på ett flertal lagar. Lagarna är svåra att överblicka och förstå varför riksdagen har beslutat att de ska samlas i en enda lag, skatteförfarandelagen. Förutom att lagen ska vara tydligare och lättare att tillämpa ska den bidra till att minska den administrativa bördan och stärka de skattskyldigas ställning. Här är några nyheter i den nya lagen:

• Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
• Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
• Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
• Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
• Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
• Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
• Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.

Den nya lagen börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Riksrevisorernas årliga rapport 2011 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Riksrevisionen har dels fokuserat på strategin om hållbara transfereringar och på strategin om en effektiv förvaltning. Många tidigare brister har rättats till medan andra kvarstår. Rikrevisionen menar bland annat att:

• processerna inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen behöver utvecklas. De försäkrade måste få rätt typ av stöd vid rätt tillfälle för att deras möjligheter att komma tillbaka till arbete ska öka.
• myndigheterna måste bli bättre på på att identifiera osakliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper kopplat till olika åtgärder.
• Regeringen bör också vidta åtgärder för att underlätta utbyte av information mellan olika myndigheter.

Då det gäller regeringens satsning på övergången till elektronisk förvaltning menar Riksrevisionen att regeringen har haft högt ställda mål vad gäller högre effektivitet och bättre service. Riksrevisionen menar dock att regeringen bör leda detta arbete på ett tydligare sätt och ta ett större helhetsgrepp. Detta är extra viktigt då fler delar av verksamheten överlåts till privata aktörer. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Lagen om utredningar av fall där barn har dött på grund av brott ska utvidgas. Den ska i fortsättningen även omfatta utredningar om kvinnor och män som har dött på grund av brott av närstående eller tidigare närstående personer. Bestämmelserna ska vara könsneutrala. Tanken med utredningsverksamheten är att den ska ge underlag till förslag på förebyggande åtgärder. Den nya benämningen på lagen ska vara Lagen om utredningar avseende vissa dödsfall. Den börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 39 minuter

Justering

2011-10-27

Datum

2011-11-01

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om audiovisuella verk i EU. Syftet med grönboken är bland annat att den ska bidra till att utveckla en digital inre marknad genom att starta en debatt kring möjligheterna och problemen med distribution online av filmer och andra audiovisuella verk. När bestämmelser utformas är det, menar utskottet, viktigt att det finns en balans i lagstiftningen mellan de olika intressen som upphovsmännen, rättighetsinnehavarna och användarna representerar på området. Detaljreglering på EU-nivå och regler som leder till onödig administration bör enligt utskottet undvikas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-27

Datum

2011-11-01

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

Riksdagen sa ja till rättelser i alkohollagen. Rättelserna behövs på grund av ett tidigare förbiseende. Genom rättelsen kommer olovlig dryckeshantering som anses som ringa inte att vara straffbart. Den andra rättelsen är av redaktionell karaktär.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-27

Datum

2011-10-31

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

EU-kommissionen har föreslagit ändringar i en förordning som innebär att det är EU som ska bestämma om ett land tillfälligt kan återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. Idag kan medlemsländerna vid förutsebara fall och oförutsedda händelser som rör exempelvis hot mot landets säkerhet eller allmänna ordning återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. EU-kommissionen menar att det då finns risk för att den fria rörligheten begränsas till följd av enskilda länders beslut. Justitieutskottet har granskat förslaget och är positivt till gemensamma regler. Utskottet menar dock att länderna ska ha kvar beslutsrätten om när gränskontroller ska införas och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Riksdagen beslutade om att be kommissionen att ändra i den föreslagna förordningen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2011-10-27

Datum

2011-10-31

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

Riksdagen godkände en konvention om överlämnande mellan de nordiska länderna på grund av brott (nordisk arresteringsorder). Konventionen syftar till att förenkla och effektivisera tillvägagångssättet för att överlämna medborgare som antingen misstänks för brott eller har begått brott från ett nordiskt land till ett annat. För att Sverige ska leva upp till konventionen krävs en ny lag samt vissa ändringar i befintlig lagstiftning. Överlämnande enligt den nya lagen ska kunna ske för lagföring eller för verkställande av straff och gälla brott där påföljden är frihetsberövande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2011-10-27

Datum

2011-10-31

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09

Järnvägslagen kompletteras med bestämmelser om godkännande av fordon. Det gäller dels regler om godkännande att ta ett fordon i bruk, dels regler om typgodkännanden av fordon. Ett godkännande utfärdat i en annan stat inom EES eller i Schweiz ska gälla i Sverige om inte annat särskilt föreskrivs. Ett godkännande ska också kunna dras tillbaka. En underhållsansvarig enhet ska utses för alla järnvägsfordon. Den underhållsansvariga enheten kan vara ett järnvägsföretag, en infrastrukturförvaltare, en fordonsinnehavare eller någon annan som uppfyller de krav som ställs i lagen. Bestämmelserna omfattar inte museijärnvägar. Lagändringarna gäller från den 1 december 2011. Bakgrunden till lagändringarna är två EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-10-27

Datum

2011-10-28

Debatt

2011-11-09

Beslut

2011-11-09