Sök

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2012. De initiativen som kommissionen aviserar är till stor del inriktade på hanteringen av den ekonomiska krisen och ekonomisk återhämtning genom Europa 2020-strategin och den inre marknaden.

Utskottet framhåller att det är viktigt att respekten återställs för stabilitets- och tillväxtpakten men betonar att vissa åtgärder inte lämpar sig för harmonisering på EU-nivå. Utskottet hänvisar bland annat till kommissionens förslag om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen har också gått emot kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner och en ny form av mervärdesbaserad avgift.

Utskottet understryker också vikten av att de akuta insatser som måste göras till följd av den ekonomiska krisen kompletteras med långsiktiga insatser för att öka EU:s konkurrenskraft. En öppnare arbetsmarknad bör bejakas, både inom EU och i förhållande till övriga världen. Samtidigt understryker utskottet att sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken är och ska förbli ett nationellt ansvar.

När det gäller EU:s långtidsbudget menar utskottet att budgeten bör reformeras och moderniseras. Det är särskilt viktigt att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU. Storleken på budgeten bör frysas i reala termer.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2011-11-22

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om äldrefrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

48, 147 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om framtidens belysning. Syftet med grönboken är att starta en debatt om vilka åtgärder som krävs på unionsnivå för att skynda på spridningen av energieffektiv belysning och på så sätt minska EU:s energiförbrukning. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ till diskussion men saknar en marknadsöversyn över befintliga och kommande belysningstekniker. Vidare anser utskottet att detaljreglering på unionsnivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till lokala och regionala förhållanden bör undvikas. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om barnfattigdom. Riksdagen anser att det är viktigt att alla får ta del av tillväxt och välfärd. Sverige ska vara ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna, och därför bör barnfattigdom bekämpas, menar utskottet. Riksdagen välkomnar regeringens åtgärder inom bland annat socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och utbildningspolitiken. Åtgärderna bidrar enligt riksdagen till att minska ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 138 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-13

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetsmiljö. Orsaken är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förstärkning av arbetsmiljöarbetet, dödsolyckor i arbetslivet, företagshälsovård, skyddsombud och den psykosociala arbetsmiljön.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

44, 162 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-08

Debatt

2012-02-16

Beslut

2012-02-16

Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens, ILO, sjöarbetskonvention från 2006. Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Riksdagsbeslutet innebär att konventionen kommer att genomföras i de delar i svensk rätt som ännu inte är genomförda. Lagändringarna börjar huvudsakligen träda i kraft den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2012-01-19

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag för att främja exporten för små och medelstora företag på marknader inom och utanför EU strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslaget ingår i ett större program för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Under perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att cirka 2,5 miljarder euro ska användas för att:

• förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen inom EU.
• stärka entreprenörskapet.
• underlätta tillgången till kapital för små och medelstora företag.
• göra det lättare för små och medelstora företag att etablera sig på marknader inom och utanför EU.

Näringsutskottet som har granskat förslaget anser att den delen som rör handelsfrämjande strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet hänvisar till de insatser som redan finns på nationell nivå i EU-länderna. EU-kommissionens viktigaste roll inom handelspolitiken är att bidra till ökad frihandel och att värna om fungerande och öppna handelsregelverk mellan EU och andra länder. I övrigt ska EU-kommissionen fokusera på de marknader där EU-länderna saknar egna handelsfrämjande insatser, anser utskottet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-31

Datum

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler om att tillgängliggöra offentlig information strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att ytterligare skärpa reglerna för att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad och underlätta tillgängligheten av offentlig information. EU-kommissionen anser att det funnits brister i tillämpningen i vissa EU-länder. Avgifterna som en myndighet kan ta ut begränsas till kostnader för kopiering och spridning. Dessutom föreslår kommissionen att en oberoende myndighet ska kunna godkänna undantag från de föreslagna avgifterna och också rättsligt överpröva om en annan myndighet har tillämpat reglerna rätt.

Finansutskottet, som har granskat förslaget, anser att det är ett nationellt ansvar att organisera myndigheter även om man välkomnar kommissionens arbete för att underlätta människors nyttjande av offentlig information. Utskottet ställer sig tveksamma till en oberoende kontrollmyndighet med rättsliga befogenheter. Utskottet tycker att det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för överklagande och utvärdering av beslut om utlämnande av handlingar, liksom om undantag från de föreslagna avgiftsreglerna.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2012-01-17

Justering

2012-01-31

Datum

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Beredning

2011-12-08

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler om revisorer och revision strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att regelverket om revisorer och revision ska utformas på ett sätt som bidrar till den finansiella stabiliteten. De nya reglerna ska stärka revisorernas oberoende, förbättra revisionskvaliteten, göra revisionsmarknaden mer konkurrensutsatt och stärka EU:s inre marknad för revisionstjänster. Frågor om revision av börsnoterade företag och finansiella företag ska brytas ut ur det nuvarande direktivet och i stället regleras i en förordning. Detta innebär att reglerna är direkt bindande för alla EU-länder och att länderna inte kan ha egna lagar på området. EU-kommissionen föreslår också ändringar i EU:s direktiv om revisorer och revision. I fortsättningen ska direktivet delvis komplettera förordningen i fråga om börsnoterade företag och finansiella företag, delvis gälla enbart övriga företag.

Civilutskottet, som har granskat förslaget, är tveksamt till om EU-ländernas nationella lagstiftning på området är ett så stort hinder mot EU:s inre marknad som EU-kommissionen anser. Utskottet ifrågasätter starkt om det finns tillräckliga skäl för att reglera revisionen av börsnoterade företag och finansiella företag i en förordning. Utskottet ifrågasätter också om förslagen verkligen på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att uppnå EU-kommissionens syften.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01