Smart gränsförvaltning - valmöjligheter och framtida handlingsalternativ

Herr talman! Europeiska unionens grundtanke om ökad handel och ökad rörlighet är sympatisk och viktig. Det är positivt med ökade möjligheter för människor att kommunicera och migrera och självklart positivt med nya handelskontakter, öppna marknader samt att människor väljer att arbeta eller studera i ett annat EU-land under en period i livet. Samtidigt som rörligheten inom EU ökar byggs dock EU:s murar mot omvärlden allt högre. Tusentals människor dör årligen när de försöker ta sig till EU i knaggliga båtar över Medelhavet. Anledningen till att människor tvingas ut på dessa livsfarliga rutter är avsaknaden av legala sätt att ta sig till EU för att till exempel söka asyl. Det har också införts ett transportörsansvar för till exempel flygbolag för att ytterligare försvåra för människor från vissa länder att ta sig in. Vi ska nu debattera justitieutskottets utlåtande om Europeiska kommissionens meddelande Smart gränsförvaltning - valmöjligheter och framtida handlingsalternativ . Meddelandet om smart gränsförvaltning syftar till att göra gränskontrollen mer restriktiv i linje med det system som finns i USA. Tanken med in- och utresesystemet - entry/exit system , EES - är att samtliga tredjelandsmedborgare som passerar in och ut över den yttre gränsen ska registreras med åtminstone namn, födelsedatum, kön, nationalitet och passuppgifter. När någon icke-EU-medborgare passerar EU:s gränser ska det alltså registreras elektroniskt. Detta är tänkt att göra det enklare att kontrollera om någon stannar för länge i EU utan tillstånd. I framtiden kan även biometriska data som fingeravtryck och ansiktsbild komma att registreras elektroniskt. Samtidigt ska det finnas särskilda program för registrerade resenärer, till exempel affärsresenärer som ofta reser in i och ut ur EU, vilket innebär en förenklad gränskontroll för just dem. De får helt enkelt en gräddfil in i EU, samtidigt som kontrollen blir mer strikt för andra. Denna utveckling har kritiserats av gröna på EU-nivå eftersom den innebär enorma kostnader och onödig byråkrati. Frågan är också om det är effektivt över huvud taget. Det är oklart vilket mervärde systemet ger, eftersom det redan finns instrument för gränskontroller och redan krävs av resenärer som behöver visum för att ta sig in i EU att de ska delge personlig information och biometrisk data. Utöver detta finns så klart integritetsaspekter att ta hänsyn till när så mycket personuppgifter om människors rörelsemönster samlas in och lagras, samt en eventuell risk att systemet kan komma att gå ut över respekten för asylrätten och mänskliga rättigheter. Det är positivt att såväl justitieutskottet som socialförsäkringsutskottet betonar vikten av att systemet inte får påverka möjligheten att söka asyl. Jag ser alltså stora risker med att det skapas två parallella system för in- och utresor i EU - ett för betrodda resenärer och ett för övriga resenärer från tredjeländer. Det handlar dels om att det riskerar att ytterligare bidra till att sortera bland dem som kan komma att söka asyl i EU och dem som är viktiga för unionen ur andra perspektiv, dels om den hantering av personuppgifter - särskilt biometriska data - som medföljer. Det finns en risk att denna uppdelning leder till att inresande bemöts och behandlas olika och att de redan existerande, formella murarna kompletteras med än högre, informella murar av bemötande, attityder och tillhörande byråkratisering. Att försöka avskärma sig från omvärlden är inte vägen framåt vare sig för Sverige eller för EU. Vi behöver inte ett sådant här system. Med detta sagt yrkar jag bifall till Miljöpartiets motivreservation.

Herr talman! Frågan om smart gränsförvaltning består i huvudsak av två delar i det som framgår av EU-dokumenten. Den första delen är ett system för in- och utresa för tredjelandsmedborgare och handlar om att kontrollera tredjelandsmedborgare som passerar in i och ut ur EU. En bättre kontroll av dem som kommer utifrån är viktig och nödvändig, inte minst med tanke på att Sverige är med i Schengensamarbetet. Jag är generellt sett negativ till nya EU-projekt och mer överstatlighet, men i ljuset av den situation Sverige befinner sig i och eftersom förslaget vad jag har sett inte medför att makt flyttas från Sverige till EU är jag positiv till detta EU-system för att kontrollera dem som korsar de yttre gränserna. Såvida datasystemen är säkra är jag vidare, till skillnad från kommissionen, inte negativt inställd till att biometriska uppgifter används redan i första fasen. Jag anser också att kostnaden för systemet bör hanteras inom den befintliga budgetramen. Enligt min mening bör resurser omprioriteras från andra områden om det är vad som krävs för att finansiera systemet. I fråga om den andra delen, som gäller ett program för registrerade resenärer, är jag dock negativt inställd. Jag befarar att förenklad passage medför sämre gränskontroller. Det kan öka risken för illegal invandring och smuggling samt medföra ett ökat hot mot säkerheten i EU och Europa. Ett sådant system i kombination med de viseringslättnader som EU har pratat om för vissa länder är enligt min mening inte rätt väg att gå i dagsläget. Jag yrkar därför bifall till Sverigedemokraternas motivreservation på området.

Herr talman! Rörlighet är positivt, men att skapa två olika system för in- och utresa i EU är horribelt. Ska vi ha ett system för betrodda resenärer och ett för övriga? Då undrar jag: Vad står "övriga" för - lurendrejare? Nej, naturligtvis är det inte så. Så kan man inte tolka det. Men att få in ett vi-och-de-tänk, som jag tycker att detta flaggar för, kan få förödande konsekvenser. Det märker vi redan här på hemmaplan. Ett vi-och-de-tänk tycker jag måste bekämpas med alla medel som står till buds. Det nya systemet kan slå mycket hårt mot asylsökande, vilket leder till att de mänskliga rättigheterna mer eller mindre sätts ur spel. Det är förödande för unionen, som vill stå för demokrati, rättvisa och människors lika värde såväl i EU som i övriga världen. Utskottets majoritet har i sitt utlåtande tagit upp att det nya systemet inte får påverka möjligheten att söka asyl och att absolut respekt för de mänskliga rättigheterna måste råda. Jag tror dock inte att så blir fallet. I dag ser vi ett Europa där murarna byggs allt högre. Vi kan till exempel ta visumtvånget som är riktat mot länder där krig pågår. Är det att värna mänskliga rättigheter? Nej, det anser jag definitivt inte. Herr talman! Demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter måste alltid komma i första rummet. Jag yrkar härmed bifall till reservation 3.

Herr talman! Riksdagen behandlar här, som sagts av tidigare talare, ett meddelande från Europeiska kommissionen som handlar om smart gränsförvaltning och där kommissionen vill lyssna av valmöjligheter och handlingsalternativ. Kommissionens utgångspunkt är att med ny teknik skulle vi kunna modernisera och snabba upp gränskontroller till yttre gräns i Schengenområdet, det vill säga gränskontroller mot länder utanför EU. Kommissionen föreslår två olika system, ett in- och utresesystem där samtliga tredjelandsmedborgare, medborgare i länder utanför EU, som passerar in och ut över yttre gräns ska registreras med åtminstone namn, födelsedatum, kön, nationalitet och passuppgifter. Det primära syftet är att systemet ska ge medlemsstaterna bättre kontroll över vilka tredjelandsmedborgare som finns inom EU. Systemet skulle ersätta dagens system med stämpling av pass och resehandlingar, och att vistelsetiden beräknas datoriserat. Det andra systemet är ett program för registrerade resenärer, vilket skulle innebära en möjlighet till förenklad gränspassage för registrerade resenärer som i förväg registrerat sig och genom en förhandskontroll blivit godkända för passage. Tanken är att detta ska gälla tredjelandsmedborgare vare sig de kommer från ett land där visum krävs eller ej. Är man registrerad ska man kunna passera automatiska gränskontroller. Från utskottets och Alliansens sida kan vi konstatera att det i sig är bra att man tittar på att modernisera gränskontroller och gör dessa så smidiga som möjligt. Att stå i passkö är inget som någon resenär uppskattar, och kan vi genom modern teknik förbättra och förkorta passager och köer är det utmärkt. Samtidigt vill vi framföra några synpunkter. Det gäller att de system som eventuellt kommer att presenteras måste möta faktiska behov. Utgångspunkten måste vara att åtgärder och förslag ska möta krav på proportionalitet, rättssäkerhet, integritet, dataskydd och iakttagande av mänskliga rättigheter. Det nya systemet får heller inte på något sätt påverka möjligheten för människor på flykt att söka asyl. Det viktigaste som vi vill framföra är ändå att EU:s historik när det gäller att ta fram nya datorsystem inte är helt övertygande. Och med tanke på det ekonomiska läget i Europa tycker vi att man bör vänta med att börja utveckla fler system innan man fått Schengens informationssystem SIS II och Informationssystemet för viseringar, VIS, på plats. Att utveckla nya datorsystem innebär långsiktiga åtaganden och betydande investeringar. Det är därför viktigt att analysera att åtgärderna är effektiva innan de genomförs. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utlåtandet och avslag på reservationerna. (Applåder) I detta anförande instämde Pia Hallström (M).

Herr talman! Det är lätt att hålla med Ewa Thalén Finné i hennes anförande. Folkpartiet anser också att förslaget i detta utlåtande bör bifallas och yrkar avslag på reservationerna. Jag tycker dock att det är värt att reflektera lite över vad det är för ämne vi talar om. Vi talar om världens gränser i allmänhet men i synnerhet Europas gränser. De inledande talarna här från olika partier som har reservationer karakteriseras av två ytterligheter. Den ena handlar om visionen om en mer gränslös värld, och den tycker jag är väldigt bra. Jag gick själv med i Folkpartiets ungdomsförbund en gång i tiden med visionen om en mer gränslös värld och tycker att det är värt att arbeta för. Jag är glad att vi genom det samarbete som vi har inom EU har nått alltmer av gränslöshet i vår del av världen. Det är få saker som har gjort så mycket för människors rörlighet och frihet i vår del av världen. Men sanningen är självklart att runt om i Europa finns det ett legitimt och viktigt intresse av att fortsätta upprätthålla en respekt för vårt lands gränser. Det kan handla om att veta vilka som ska komma hit. Från Vänsterpartiet hörde vi att det skulle vara skojare som skulle vara på väg in. Det finns ganska många obehagliga människor som vill komma till Sverige och spränga en hel del bomber och ta livet av människor för att de tycker att vi i Europa står för värden som är förskräckliga, till exempel demokrati, jämställdhet och lite annat som vi tycker är givet. Det finns alltså ett legitimt intresse att upprätthålla Europas gränser. Den andra ytterligheten kom här på morgonen från Sverigedemokraterna som gärna ser att vi skulle ha ännu mer gränser, att vi måste skydda just den svenska nationen och att allt som gör Europa gränslöst i sig är ett stort problem, för det riskerar att på något sätt hota svenska värden och svensk säkerhet. Det är tydligt att där har vi en annan diskussion från dem som vill ha ännu mer gränser. Kommissionen pekar i sitt meddelande på möjligheten att göra det europeiska samarbetet för en effektivare gränsförvaltning bättre och mer rimligt. Vi tycker från Folkpartiets sida att det är en väg att pröva. Men den är inte riskfri - jag håller med om det - för när vi talar om Europas situation och om vår gränsförvaltning måste vi se på hur det ser ut. Hur ser den europeiska asylpolitiken ut? Det finns anledning att inte känna sig särskilt stolt över den i alla lägen. Hur ser det ut i de de facto-läger där människor sitter förvarade under mycket lång tid under bedrövliga förhållanden för att de ska utredas för att kanske komma in i Europa för att söka asyl? Där finns det också mycket mer att önska, men detta måste kunna hållas isär. Att vi har en bättre asylpolitik, ett bättre omhändertagande i Europa och bättre fördelning av ansvaret är en annan fråga än att vi de facto har ett system för gränsförvaltning som fungerar. Det kommer att bli en svår fråga framöver huruvida detta system ska vara centralt eller om det ska vara decentraliserat, som nämns i meddelandet från kommissionen. Det är en fråga som vi måste komma till. Detta i sig är avgörande frågor vad gäller proportionalitet, integritet och datasäkerhet, och inte minst handlar det om kostnadseffektivitet. Allt detta är svångremmar och hängslen som vi hänger på för att vi inte riktigt vet var det här ska landa. Jag håller verkligen med Ewa Thalén Finné om att det som vi har sett hittills av europeiska datasystem för gränsskydd har en del att önska och är inte ens genomförda i full skala ännu. Ett tips till Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Europeiska rådet är att man först ska göra klart det man håller på med. Inte desto mindre är detta viktigt att fundera på. Jag tycker att detta med betrodda resenärer och övriga resenärer inte är så konstigt. Att man förhandskontrollerar vissa personer, oavsett om de kommer från viseringsländer eller inte, är något som man gör redan i dag och att man i övrigt skapar effektivitet ser jag inte som ett stort avsteg och ett stort hot mot vi och de. Skulle det vara så förutsätter jag nämligen att både Miljöpartiets riksdagsgrupp och Vänsterpartiets riksdagsgrupp omgående samlar in samtliga sina diplomatpass och lämnar in dem till talmannen för destruering, för där har vi verkligen ett vi och de. (Applåder)

Herr talman! Det här med resandet är definitivt en intressant fråga. Om vi går tillbaka lite i tiden var det väldigt få för hundra år sedan som reste till något annat land över huvud taget. Det hörde till ovanligheterna att vanligt folk under deras livstid passerade landgränsen. För ungefär 50 år sedan startade charterresorna och det blev vanligare att folk reste längre än till bara de nordiska grannländerna. Fortfarande när jag var liten på 80-talet innebar resor till andra länder en rejäl kontroll. Även när man skulle åka med bilen till Danmark fick man stå i kö och vänta på att bli kontrollerad och visa pass och fick så klart frågan om man hade någonting i bilen som behövde förtullas. Så sent som för 30 år sedan fanns det fortfarande en nationalistisk, nästan krigisk, syn på landgränsen. Landgränsen skulle hållas. Människor som ville passera en landgräns kunde vara konstiga, och man visste aldrig vad de hade i kikaren. Det var bäst att kontrollera dem. Lyckligtvis har det hänt mycket sedan dess. Vi ser resande till och från Sverige som positivt. Möte med människor från andra länder berikar och ger perspektiv. Det är också viktigt för vår ekonomi och därmed för jobben. Internationellt utbyte ger handelsmöjligheter, vilket är viktigt för det exportberoende Sverige. I dag är det lika vanligt för många av mina vänner att åka till jobbet i Köpenhamn som att åka till jobbet i Lund. Tiotusentals människor pendlar varje dag över Öresund för att jobba eller studera. Då är det för väl att det inte fortfarande står tullare eller gränspoliser och kontrollerar varenda person som ska passera gränsen. Det finns dock mer att göra, inte minst vad gäller flyget och för resenärer in och ut ur EU. En hel del av de kontroller som görs när vi ska flyga kan ifrågasättas. Är det effektivt och nödvändigt? Det gäller till exempel vätskeförbudet. Är det rimligt? Till tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och Schengen, är det fortfarande en helt annan kontroll och ibland också krav på visum. I vissa lägen behövs det en kontroll för att stoppa vapen, narkotika och människohandel, men behövs det i den omfattning man har i dag och behöver man kontrollera alla? Det kan man också ifrågasätta. Detta handlar dagens ärende om. Vi yttrar oss över ett meddelande från kommissionen men egentligen två olika förslag. Centerpartiet tycker att det ena förslaget är bra medan det andra är mindre bra. Låt mig börja med det som är bra. Ett system för så kallade betrodda resenärer är vettigt. Det finns många som regelbundet passerar EU-gränsen på samma sätt som gränsen mellan Sverige och Danmark passeras. Är det rimligt att ha samma kontroll varje gång? Vi måste göra det lättare för utbyte mellan länder inom EU och utom EU. På Maria Ferm lät det som att om inte alla kan få det lättare att resa ska ingen få det lättare att resa. Det kan man starkt ifrågasätta. Vid enstaka resor ska det givetvis finnas en kontroll när det behövs, men är det rimligt att vi kontrollerar en person på samma sätt den 17:e gången han eller hon åker in i EU samma år? Det är inget konstigt att ge någon som åkt många gånger och också blivit kontrollerad många gånger ett enklare och smidigare sätt att komma in i det aktuella EU-landet. När det gäller det andra förslaget med ett in- och utresesystem har vi många "om" och "men" som tidigare talare också varit inne på. Det gäller proportionalitet, rättssäkerhet, integritet, dataskydd och iakttagande av mänskliga rättigheter. Vi betonar också att detta inte få påverka möjligheten att söka asyl. Centerpartiet har svårt att tro att detta förslag kommer att klara en proportionalitetsbedömning. Är behovet av att bygga upp ett sådan här system, som redan finns i till exempel USA, verkligen så stort? Hur ska man klara rättssäkerheten och integriteten? Hur mycket kommer ett sådant system att kosta? Precis som Johan Pehrson var inne på har vi erfarenhet av system som EU fortfarande håller på att bygga upp och som har kostat oerhört mycket pengar. Herr talman! Slutsatsen är att Centerpartiet är positivt till att underlätta resande men inte till att försvåra resande. Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)