Sök

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2012-03-01

Datum

2012-03-02

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda konventionen om klusterammunition. Syftet med konventionen är att förhindra en fortsatt användning av klusterammunition och att komma till rätta med de svåra humanitära problem som klusterammunition fört med sig i länder där sådan ammunition har använts. Spridningen av massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet. Därför måste alla former av massförstörelsevapen avvecklas, anser riksdagen.

Under drygt ett år har utrikesutskottet arbetet med ett särskilt betänkande om nedrustnings- och icke-spridningsfrågor samt konventionella vapen. Utskottet välkomnar förslag och initiativ som stärker arbetet med att förhindra användningen av kemiska och biologiska vapen. Konventionell rustningskontroll i Europa är, enligt utskottet, fortfarande av stor betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet vill att regeringen fortsätter att visa stort engagemang för dessa frågor, bland annat genom att vid behov uppdatera de avtal som finns och arbeta för att de åtaganden man har ingått genomförs. Utskottet lyfter också fram att små och lätta vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än andra typer av vapen. Därför är det viktigt att den okontrollerade spridningen av dessa vapen stoppas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 96 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-23

Datum

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp övergripande miljöfrågor från allmänna motionstiden 2011. Skälet är i huvudsak att frågorna redan bereds eller utreds inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-03-01

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-28

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit förbättras den 1 juli 2012. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får då möjlighet att meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Regeringen bedömer att studerande, vars barn under 18 år har avlidit, som avstår från studier bör ha rätt att behålla studiemedlet under en viss tid per förälder och barn. Studielån som avser sådan tid bör kunna skrivas av helt.

Regeringen bedömer även att Centrala studiestödsnämnden bör få meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-27

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Friskolor på gymnasienivå ska kunna välja att till vissa utbildningar endast ta emot elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Därmed blir det möjligt för friskolor på gymnasienivå att erbjuda utbildningar som är särskilt riktade till elever med till exempel dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Syftet med de nya reglerna är att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor samt att ge eleverna större möjlighet att välja mellan olika skolor.

Friskolor på både grundskole- och gymnasienivå blir skyldiga att spara elevernas svar i nationella prov under en viss tid. Hittills har bara kommunala skolor haft den skyldigheten. Svaren används av Skolinspektionen vid kontrollrättning och av dem som konstruerar proven i deras utvecklingsarbete.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-27

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen uppmanar regeringen att överväga att ta fram ett förslag om en översyn av systemet för fördelning av basanslaget till universitet och högskolor. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning som visar att vissa lärosäten har svårt att uppfylla samtliga intentioner med basanslaget.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att basanlaget är väl avvägt i relation till målet att att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och kunna värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 4 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-24

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Gymnasiesärskolans bestämmelser anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Det ska råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ska ersätta timplanen för gymnasiesärskolans nationella program, och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det ska fortfarande finnas individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.

Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De ska få rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning får eleverna en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen ska vara skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan.

Utbildningsutskottet har blivit informerade om att regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder inom ramen för Lärarlyftet II som syftar till att säkerställa att lärare i särskolan har hög kompetens . Utskottet anser att det då bör läggas särskild vikt vid att Skolverket i samarbete med lärosätena möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med utskottets tillägg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2012. Huvuddelen av bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse om Botniabanan. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens granskning av Botniabanan och kringliggande järnvägssystem.

Enligt Riksrevisionen behövs följdinvesteringar i det omkringliggande järnvägssystemet för att Botniabanan ska kunna fungera som det var tänkt. Man anser också att beslutsunderlaget angående Botniabanan var bristfälligt. Det har saknats ett systemperspektiv som samordnar Botniabanan med omkringliggande banor, menar Riksrevisionen. Även informationen från regeringen och Trafikverket har varit bristfällig, anser man.

Sedan riksdagen beslutade om Botniabanan 1998 har flera åtgärder vidtagits för att stora infrastrukturprojekt ska kunna planeras, styras och genomföras på ett effektivt sätt, påminner utskottet. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen redovisar med anledning av Riksrevisionens granskning. Regeringen anser bland annat att planeringen av infrastruktur behöver effektiviseras ytterligare så att transportinfrastrukturen snabbare kan utvecklas och möta samhällets behov. Regeringen har för avsikt att under 2012 lämna förslag till riksdagen om detta. Utskottet delar regeringens åsikt att det är för tidigt att dra slutsatser om vilka effekter Botniabanan, som invigdes i augusti 2010, har gett. Man är nöjd med att regeringen har utvecklat resultatredovisningen till riksdagen för väg- och järnvägssatsningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen ett uppdrag som gäller bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen arbetar sedan tidigare med ett uppdrag som gäller bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Socialstyrelsen har i ett yttrande till riksdagen sagt att det ofta finns brister i bemanningen i särskilda boenden även för andra grupper. Riksdagen anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden även för andra grupper än demenssjuka. Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov. De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver. Uppdraget bör samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, utan att detta uppdrag försenas. Riksdagen vill att regeringen återkommer med en redovisning och vid behov förslag till åtgärder senast i november 2012.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

55, 172 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen sa nej till 61 motioner från allmänna motionstiden 2011 inom polisområdet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna gäller bland annat polisens arbetsmetoder, tull- och gränskontroller samt ordningslagen.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Beredning

2012-01-24

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-22

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor från allmänna motionstiden 2011. Den främsta orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om mål och förebyggande arbete inom folkhälsoområdet, antibiotikaresistens, fysisk aktivitet för äldre och förebyggande av självmord. Andra motioner tar upp hbt-personers hälsa, hbt-certifiering av ungdomsmottagningar, ungdomsmottagningarnas öppettider och kompetens samt Umo, Ungdomsmottagningen på nätet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

19, 74 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-21

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Reglerna för spårning av vilda djur som varit inblandade i trafikolyckor utvidgas till att gälla även olyckor på järnväg. Varje år inträffar närmare 4 500 krockar mellan tåg och vilda djur, i huvudsak älg och rådjur. Polisen ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att skadade djur ska kunna spåras upp och avlivas. Polisen ska också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29