Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
Betänkande 2011/12:SoU22
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2012-05-14
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut fattades
- 2012-05-23
- Utfärdande av riksdagsskrivelse
- 2012-05-24
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Läkare ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin (SoU22)
En allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat än Sverige eller utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. I dag kan läkaren ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, så kallad Europaläkare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012 och är en följd av kritik från EU-kommissionen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Bifall till utskottets initiativ till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 26 april 2012, justerades 10 maj 2012 och fick trycklov 11 maj 2012.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2012-04-26
Läkare ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin (SoU22)
En allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat än Sverige eller utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. I dag kan läkaren ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, så kallad Europaläkare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012 och är en följd av kritik från EU-kommissionen. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och en konsekvensändring som utskottet föreslår.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2011/12:SoU22
Webb-tv: Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 36 Per Ramhorn (SD)
Fru talman! I dag ska vi ta beslut om regeringens proposition
Specialist i allmänmedicin - en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
.
EU-kommissionen har de senaste åren haft invändningar mot att vi i Sverige har haft två olika kvalifikationer för allmänläkare, Europaläkare och specialist i allmänmedicin. Kommissionen anser att svensk lagstiftning strider mot direktivets krav på ett automatiskt erkännande för allmänpraktiserande läkare på grund av att det finns två olika yrkeskvalifikationer.
För att undvika en domstolsprocess har regeringen valt att vika ned sig i den här frågan, vilket vi beklagar djupt. I propositionen föreslår man att bestämmelsen om kompetens som Europaläkare i patientsäkerhetslagen ska upphävas och att möjligheten att ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, alltså Europaläkare, ska avskaffas.
Ändringen kommer att innebära att en allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat eller utbildat sig i Schweiz automatiskt ska kunna erkännas som specialist i allmänmedicin. Just detta är något som vi sverigedemokrater inte kan ställa oss bakom, för detta kommer att innebära att utländska läkare kan åberopa vår höga kompetensnivå utan att ha den, vilket vi anser är orimligt. Europaläkare med tre års vidareutbildning kan inte jämställas med våra specialister i allmänmedicin som har fem års vidareutbildning. Kompetensmässigt, organisatoriskt och vetenskapligt finns det stora skillnader mellan Europaläkare och specialist i allmänmedicin.
Även en majoritet av remissinstanserna har uttryckt en oro för att gruppen specialister i allmänmedicin framöver kommer att bestå av läkare med varierande utbildningstid och för de konsekvenser som det kan få.
Vi menar också att det inte är rimligt att EU-regler dras så långt att medlemsländerna tvingas att ändra sitt sjukvårdssystem. Ju fler välutbildade och högkompetenta allmänläkare vi har i Sverige, desto mer samhällsekonomisk vinst på sikt. Den politiska ambitionen för vårt sjukvårdssystem måste därför vara att ställa höga kompetenskrav på de läkare som verkar inom den svenska sjukvården och inte, som man nu gör, i stället sänka kraven.
För patienterna kan det här innebära att de inte får samma garanti för den medicinska läkarkompetensen som tidigare. Vi anser att den nuvarande lydelsen i patientsäkerhetslagen ska behållas, då vi har krav som vissa andra länder i Europa inte har, så att vi kan säkra att våra medborgare i Sverige får den bästa möjliga vården. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till vår reservation.
Anf. 37 Mats Gerdau (M)
Fru talman! Ett av syftena med vår europeiska union är att skapa fri rörlighet för människor och varor inom Europa. Det är bra för människor och företag med idéer som man vill sprida, och det är bra för Sverige.
I ett direktiv från Europaparlamentet och Europeiska rådet 2005 talas det om att alla medlemsstater ska erkänna yrkeskvalifikationer som man har fått i ett annat EU-land. Det syftar just till att man inte ska kunna hindras från att jobba i ett annat EU-land om man vill det. Som EU-medborgare har vi rätt att utöva vårt yrke som företagare eller anställd inom hela unionen. Det är bra. Svenska byggnadsarbetare ska kunna jobba i Tyskland. Utländska läkare ska få arbeta i Sverige. Vi inom Alliansen tycker att det är en bra modell. Vi vill inte ha mer slutenhet eller isolering utan tvärtom mer av öppenhet, fri rörelse och samarbete. Det är så vi skapar tillväxt och välstånd.
Hittills har vi haft två olika system för att godkänna yrkeskvalifikationer för allmänpraktiserande läkare. Det är de som är specialiserade i allmänmedicin och har gått fem års ST-utbildning i Sverige. Det är det vanliga. Sedan finns det också Europaläkare. Det är personer som har läkarexamen från ett annat EU-land och efter särskild prövning kan få en sådan legitimation även i Sverige.
Några holländska läkare har nu klagat på detta, eftersom deras holländska examen inte automatiskt godkänts här. EU-kommissionen har kommit fram till att Sverige inte fullt ut följer de gemensamma direktiven. En läkarexamen från Holland som följer kraven för allmänpraktik ska räcka för att få arbeta också i Sverige. Därför genomför vi nu EU-direktivet fullt ut. Däremot gör vi inga förändringar i den specialistutbildning som finns i Sverige. Den kommer att fortsätta vara fem år.
Vad får då detta för konsekvenser?
Vi bedömer att det inte påverkar vare sig patientsäkerheten eller kvaliteten i sjukvården. Det är det viktiga för oss, och det gör vi aldrig avkall på. Det här är en uppfattning som också delas av Läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet och Socialstyrelsen. Det kräver förstås att arbetsgivarna är noggranna i vilka de anställer - men det gäller ju alltid. De måste förvissa sig om att de läkare de anställer har rätt kompetens, erfarenhet och djup i sina kunskaper för det arbete de ska utföra. Det är såklart särskilt viktigt i vården.
Länder som redan infört den här regleringen, till exempel Danmark och Tyskland, har inte heller sett några risker för patientsäkerheten. Vi känner oss trygga i detta.
Men vad skulle hända om man inte genomför den här förändringen, vilket Sverigedemokraterna vill? Jo, det skulle bli kännbara böter, i 50-100-miljonerkronorsklassen. Regeringen har inledningsvis bestridit EU-kommissionens uppmaning men kommit fram till att det finns en klar risk för fällande dom.
Inte i vare sig reservationen eller i anförandet gör Sverigedemokraterna någon annan bedömning. Därmed tycker jag att de måste lämna besked om hur de tänker sig att böterna ska betalas. Är det värt 50-100 miljoner kronor? Varför prioriterar Sverigedemokraterna att lägga pengar på böter i stället för på vården?
Fru talman! Jag yrkar för Alliansens räkning bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Jan R Andersson och Carl-Oskar Bohlin (båda M).
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 23 maj 2012.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Specialist i allmänmedicin - en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till
1. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:108 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2011/12:So8 av Per Ramhorn (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 13 M 102 0 0 5 MP 24 0 0 1 FP 20 0 0 4 C 18 0 0 5 KD 17 0 0 2 SD 0 19 0 0 V 18 0 0 1 - 0 0 0 1 Totalt 298 19 0 32
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.