Sök

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om hur bra Arbetsförmedlingen anpassar sina arbetsmarknadsutbildningar efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft.

Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens nuvarande arbetssätt innebär en risk för att arbetsgivarnas rekryteringsbehov inte möts på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar bland annat att i flera län upphandlas inte den arbetsmarknadsutbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av.

Regeringen påpekar i sin skrivelse att regeringen under de senaste åren gett Arbetsförmedlingen tydliga mål att bättre anpassa verksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares behov. Det genom regleringsbreven för 2015 och 2016. Regeringen betonar att det nu är viktigt att Arbetsförmedlingen tar till vara på de effektivitetsförbättringar som Riksrevisionen föreslagit.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är viktigt att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Utskottet tycker att regeringen i de senaste regleringsbreven har möjliggjort en förändring av myndighetens verksamhet och noterar samtidigt det förändringsarbete som pågår på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet noterar också att resultaten för arbetsmarknadsutbildningarna i vissa avseenden har förbättrats.

Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om situationen inte förbättras och kommer noga följa regeringens och Arbetsförmedlingens fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2016-09-22

Datum

2016-09-23

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.

Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2016-09-20

Datum

2016-09-22

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Det ska bli enklare för tullombud och andra ekonomiska aktörer att ta del av uppgifter som rör ett tullärende som de arbetar med.

Enskilda personer och företag har i dag via tjänsten Mina sidor på Tullverkets webbplats direkt tillgång till de uppgifter som rör dem själva i ett tullärende, som till exempel export av varor. Nu ska även andra som är direkt involverade i ett tullärende få direkt tillgång till uppgifter elektroniskt. Det handlar bland annat om tullombud, som på en privatpersons eller ett företags uppdrag sköter kontakten med Tullverket.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-15

Datum

2016-09-19

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-15

Datum

2016-09-16

Bordläggning

2016-09-20

Debatt

2016-09-21

Beslut

2016-09-21

Alkylatbensin med ett högsta ångtryck på 95 kilopascal ska kunna säljas under den tid av året som inte definieras som sommar i drivmedelslagen. Det gäller tiden från och med den 1 september till och med den 15 maj i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 16 september till och med den 30 april i övriga Sverige. Sådan alkylatbensin ska beskattas enligt miljöklass 1.

Sommartid ska det högsta tillåtna ångtrycket för alkylatbensin fortsätta vara 65 kilopascal. Alkylatbensin är en bensin som har lägre halter av hälso- och miljöskadliga ämnen än vanlig motorbensin.

Ändringarna börjar gälla den 18 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-14

Datum

2016-09-16

Bordläggning

2016-09-20

Debatt

2016-09-21

Beslut

2016-09-21

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2016-08-24

Datum

2016-09-15

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
• Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

47, 183 minuter

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Regeringen vill förlänga giltighetstiden för den bestämmelse som ger säkerhetspolisen möjlighet att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott. Giltighetstiden ska förlängas ett år, till och med den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bakgrunden till beslutet är att EU-domstolen ska pröva frågan om lagring av uppgifter och om den är förenlig med EU-regler om bland annat integritet och elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att arbetet med att slutgiltigt bestämma hur den här regeln ska se ut inte kommer att kunna avslutas innan nuvarande giltighetstid löper ut. Därför vill regeringen förlänga giltighetstiden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

Det införs en ny lag om myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter när de samarbetar mot organiserad brottslighet. Det görs också ändringar i vissa myndigheters registerförfattningar. De nya reglerna ska underlätta utbyte av information mellan myndigheter som samarbetar för att förebygga, förhindra eller upptäcka organiserad brottslighet. Regeringen får bestämma vilka myndigheter som ska omfattas av den nya lagen.

Myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter gäller bara när behovet av ett effektivt utbyte av information är extra stort. Bland annat krävs att samarbetet mellan myndigheterna har formaliserats genom särskilda beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samarbetet. De nya reglerna börjar gälla den 15 augusti 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Justitieutskottet har granskat Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet. It-relaterade brott har ökat på senare år samtidigt som uppklarningsprocenten är låg.

Riksrevisionen riktar i rapporten flera rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att det är bra. Utskottet är även positivt till att regeringen har inlett en dialog om de här frågorna med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2016-06-14

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning. Regeringens redovisar här sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringen presenterar också åtgärder som ska förbättra jämställdhetspolitiken. Flera av dem sammanfaller med rekommendationer från Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa även nej till motioner som bland annat handlar om en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsintegrering, arbetets roll för ett jämställt samhälle, åtgärder mot hedersrelaterat våld och Medlingsinstitutet. Anledningen är att arbete redan pågår inom de här områdena.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

5

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

48, 163 minuter

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-15

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

22

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

44, 150 minuter

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21