Sök

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Resultatet för kommunsektorn uppgick förra året till 16 miljarder kronor, varav 15 miljarder för kommunerna och en miljard för landstingen. Det framgår av regeringens skrivelse som finansutskottet nu behandlat.

Skrivelsen är en årlig redogörelse av hur den kommunala sektorn har utvecklats. Kommunsektorns resultat fortsätter att vara positivt, dock var spridningen i resultaten mellan enskilda kommuner och landsting betydande. Enligt skrivelsen uppnådde ungefär 91 procent av kommunerna positiva resultat förra året, vilket är en ökning från 2014. Andelen landsting som uppnådde positiva resultat minskade något, till 60 procent. Statsbidragen till kommuner och landsting var 2015 drygt 160 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att skrivelsen är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2015, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med bland annat hållbarhet, riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

AP-fondernas förvaltning gav under 2015 ett positivt resultat på drygt 65 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 45 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas förvaltningskostnader ökade med 149 miljoner kronor under 2015. Utskottet menar att det inte är hållbart att kostnaderna stiger med ungefär 10 procent per år, som de gjort de senaste fyra åren. Utskottet anser att det inte finns anledning att avvakta eventuell ny lagstiftning på området. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.

Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 94 minuter

Justering

2016-10-18

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-10-11

Datum

2016-10-18

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2015. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 21 subsidiaritetsprövningar under 2015 och fann att ett EU-förslag stred mot principen.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2015 utfärdades inga gula kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar. Annars kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse. Detta utifrån att det finns exempel där förhandlingar i rådet inleddes - och medlemsländerna enades om ett kompromissförslag - innan tiden för prövningen hade löpt ut.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2016-12-13

Datum

2016-10-17

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelsen för granskningen har lämnats till riksdagen. Riksdagens utbildningsutskott har tagit del av redogörelsen och konstaterar att granskningen visar att fonden uppfyller syftet med sin verksamhet. Fonden ger väsentliga bidrag till svensk forskning, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Utskottet förutsätter att styrelsen för fonden gör nödvändiga överväganden med anledning av de uttalanden som Riksrevisionen gör i sin granskning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-13

Datum

2016-10-14

Bordläggning

2016-10-18

Debatt

2016-10-19

Beslut

2016-10-19

Det ska gå att köra bil till och från området Backa i Göteborg utan att behöva betala trängselskatt. Beskattning ska bara ske vid genomfartstrafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-13

Datum

2016-10-14

Bordläggning

2016-10-18

Debatt

2016-10-19

Beslut

2016-10-19

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-10-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-11

Datum

2016-10-12

Bordläggning

2016-10-18

Debatt

2016-10-19

Beslut

2016-10-19

Riksdagen godkände klimatavtalet från Paris och sa därmed ja till regeringens förslag. Godkännandet innebär att Sverige, genom regeringen, kan ratificera Parisavtalet.

I december förra året enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonferensen i Paris. För att avtalet ska börja gälla krävs att minst 55 parter som tillsammans står för 55 procent av utsläppen ratificerar avtalet.

I november hålls ett klimatmöte i Marrakech, Marocko. Eftersom tillräckligt många länder redan har ratificerat avtalet kommer det i samband med klimatmötet också att hållas ett första partsmöte om Parisavtalet. Där får alla parter som ratificerat avtalet vara med.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2016-10-04

Datum

2016-10-06

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Det ska gå att tanka bilen med gas eller ladda den med el på samma sätt i hela EU. Sverige genomför ett EU-direktiv om gemensamma standarder för tankställen för alternativa drivmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna gäller tankställen och laddningsstationer som tas i bruk eller förnyas från och med den 18 november 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-09-29

Datum

2016-10-05

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Armenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt samt att öka informationsutbytet mellan länderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skatteavtal med Armenien. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Datum

2016-10-05

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Azerbajdzjan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skatteavtalet syftar bland annat till att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt, samt att öka informationsutbytet mellan de två länderna.

Riksdagen sa samtidigt ja till en ny lag om skatteavtalet. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Datum

2016-10-05

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Finansutskottet har behandlat Riksrevisionens årliga rapport där revisorerna redovisar sina viktigaste iakttagelser.

Riksrevisionens rapporter visar bland annat att långsiktighet i regeringens styrning av myndigheter ofta saknas och att tillsynen på en del håll behöver utvecklas. Riksrevisionen påpekar också att det fortfarande finns brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet, trots att Regeringskansliet jobbat med frågan.

Finansutskottet tycker att den årliga rapporten från Riksrevisionen fyller en viktig funktion då riksrevisorerna kan redovisa de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Sedan rapporten kom in till riksdagen har två riksrevisorer avgått och den tredje, Margareta Åberg har meddelat att hon vill lämna sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet har inlett ett beredningsarbete för att kunna ta initiativ till en översyn av Riksrevisionen. Finansutskottet ser positivt på det arbetet.

Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Datum

2016-10-03

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Riksdagen sa ja till justitieutskottets initiativ till en mindre lagändring som handlar om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig utformning av lagen rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Datum

2016-09-30

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.

Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.

Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.

Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.

Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.

De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2016-09-22

Datum

2016-09-23

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.

Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-22

Datum

2016-09-23

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28