Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Debatt om förslag 23 mars 2017
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 117 Hans Rothenberg (M)

Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Herr talman! Vi ska nu diskutera Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande.

Det är många saker som spelar roll för svenska företags förmåga att växa till sig. Innovationskraften är grunden. Det handlar om innovationskraften hos kreativa, duktiga människor av - det har jag sagt många gånger - kött och blod. Jag undrar just vilka människor som inte består av kött och blod, för övrigt, men det är människor av kött och blod som skapar företagsamheten, inte statliga stöd till innovation och företagsamhet. De kan möjligen bidra till att göra det lättare för kreativa människor att komma fram.

Det behövs också goda näringsvillkor för att detta ska börja blomma, och då fungerar det inte att höja skatter i tid och otid och att inte riktigt veta i vilken ordning man gör det. Man kan försvåra för 3:12-regler, det vill säga att avyttra företag och se till att de inte kan gå vidare i generationer, samtidigt som man signalerar en sänkning av bolagsskatten. Sådana saker måste någonstans hänga ihop.

Herr talman! Den största delen av risktagandet och investeringarna görs i dag av privata aktörer. Därför behöver mer göras för att stärka och uppmuntra det privata risktagandet att investera även utan statlig inblandning. För att främja utveckling, företagande och innovation bör staten undanröja hinder samt agera där marknadsmisslyckanden råder.

Att nya och befintliga företag har kännedom om de statliga stöd till innovation och företagande som existerar är en grundförutsättning för att stöden ska kunna komma fler till del. Här delar vi Riksrevisionens kritik om att mer behöver göras för att inkludera och bredda arbetet inom de olika verksamhetsområdena.

En återkommande kritik från såväl Riksrevisionen som Entreprenörskapsutredningen handlar om det bristfälliga underlaget för många av statens instanser på innovations- och entreprenörskapsområdet. Moderaternas utgångspunkt är att en del statligt stöd kan vara befogat men att det samtidigt måste ges med stor hänsyn till skattebetalarnas pengar. Därför anser vi att en översyn av innovationssystemet är nödvändig. Stora summor av offentliga medel spenderas varje år på alla nivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Herr talman! Därför anser vi att det bör skapas förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet och deras effekter. Vi instämmer med det som sägs i Riksrevisionens rapport om att det bör tillses att alla stödgivande myndigheter ska formulera mål för sina program. Målen ska vara tydligt definierade, avgränsade och uppföljbara.

Stödgivande myndigheter ska också planera utvärderingar och program redan i samband med att planerna för programmen införs. Vidare anser vi att en fortlöpande oberoende effektutvärdering av statliga stöd till innovation och företagande ska vara normen för de stödgivande myndigheterna.

Med detta ber jag att få yrka bifall till reservationen.


Anf. 118 Peter Helander (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den alliansgemensamma reservationen i betänkandet.

Det är företag i Sverige som skapar förutsättningar för att vi ska kunna ha en bra välfärd i vårt land. Därför behöver företag ges bra villkor, och entreprenörer måste kunna få en bra utdelning på de pengar de satsar och det arbete de utför. Vi vet att små och medelstora företag ligger bakom fyra av fem jobb som skapas i Sverige, och därför finns det förstås ett intresse från statens sida att stödja innovativa företag som vill forska och utveckla och skapa olika tillväxtprojekt.

Betänkandet vi nu debatterar heter Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. Rapporten innehåller en del intressant läsning, men den väcker också en hel del frågor. Riksrevisionen har granskat tre statliga myndigheter som ger företagsstöd, nämligen Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket. Dessa tre myndigheter är de som betalar ut mest stöd till små och medelstora företag.

Riksrevisionen har i sin granskning ställt fyra revisionsfrågor:

Har myndigheterna tydliga och uppföljbara mål för sina program?

Hur fungerar myndigheternas processer vad gäller tilldelning av stöd?

Ger stöden några mätbara effekter?

Har regeringen överblick över stöden?

Vad säger då rapporten? Ja, när det gäller tydliga mål i myndigheternas program påpekar Riksrevisionen att myndigheterna har varierande kvalitet och brister i sina målformuleringar. Man har för många mål på olika nivåer, och alla mål är dessutom tolkbara. Det gör det förstås svårt att mäta måluppfyllnaden.

Herr talman! Vad säger Riksrevisionen om myndigheternas processer för att bedöma vilka projekt som ska få stöd eller inte? Här är man också mycket kritisk. De tre myndigheter som undersökts har alla olika processer för att bestämma vem som ska få stöd och vem som inte ska få stöd. Att myndigheter som delar ut stöd till innovativa företag inte har liknande processer för sin bedömning riskerar förstås att undergräva förtroendet för myndigheterna eftersom man kan komma fram till olika slutsatser beroende på vilken process en myndighet har.

När man har granskat om stöden haft någon mätbar effekt kommer Riksrevisionen med den uppseendeväckande analysen att stöden, som har till syfte att skapa tillväxt, inte har kunnat verifieras i effektutvärderingarna. Detta är information som regeringen och myndigheterna måste ta på största allvar. Ska vi betala ut stöd till innovation och företagande måste vi kunna visa att stöden har effekt, för varför ska vi annars betala ut dem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Den sista frågan Riksrevisionen tittade på var om regeringen har en överblick över stöden. Riksrevisionen skriver att regeringen saknar överblick, att det saknas en samlad och övergripande bild av stödsystemens funktionssätt och att data som används för att följa upp och utvärdera stöden brister i både omfattning och kvalitet. Det är ganska tuffa ord.

Riksrevisionen lämnar i sin rapport förslag till både regering och myndigheter om hur man bör agera för att åtgärda den kritik som lämnats. Regeringen menar att man delvis instämmer i Riksrevisionens problembeskrivning och att den samlade överblicken över statens stöd till innovation och företagande, samt deras effekter, behöver förbättras.

Om regeringen och myndigheterna nu tänker åtgärda de problem som Riksrevisionen tar upp måste de kunna hålla flera bollar i luften samtidigt. De förändringar som behöver göras får inte skapa ännu fler regler och göra den redan komplicerade ansökningsprocessen ännu mer byråkratisk.

Herr talman! I vår alliansmotion när det gäller detta betänkande menar vi att en grundförutsättning för att de statliga stöden ska göra nytta är att företagen har kännedom om att de existerar, precis som Hans Rothenberg tog upp. Riksrevisionen delar också vår syn att mer måste göras för att inkludera och bredda detta arbete. Det handlar om att göra stöden kända.

Vi i Alliansen vill i vår motion skapa en bättre överblick över de stöd som näringslivet kan ta del av. Vi vill också ha tydligare målformuleringar för både planering och utvärdering för att kunna följa upp stöden och kunna prioritera bland stöden för att få ut bästa effekt. Vi anser att myndigheterna redan när de planerar ett program också ska planera för en utvärdering av programmet.

Slutligen skriver vi att en oberoende effektutvärdering av statliga stöd till innovation och företagande bör vara normen för stödgivande myndigheter.

Jag hoppas verkligen att regeringen och stödgivande myndigheter tar till sig av kritiken och skapar uppföljbara mål, att myndigheterna skaffar sig likartade ansökningsprocesser, att vi får en möjlighet att se om stöden verkligen ger en mätbar effekt och att regeringen skaffar sig den överblick över stöden som behövs för att kunna styra statliga stöd på ett effektivt sätt som ger maximal nytta.

Med de orden tackar jag för mig, herr talman.

(Applåder)


Anf. 119 Said Abdu (L)

Herr talman! Med risk för att det kan bli lite upprepningar kommer jag ändå att redogöra för Liberalernas hållning och för den här reservationen.

Herr talman! Riksrevisionen har granskat statliga stöd till innovation och företagande och funnit det som vi länge har påpekat: att det i grunden är oklart om statligt stöd till företag bidrar till ökad tillväxt och är samhällsekonomiskt lönsamt. Vi välkomnar rapporten.

Vi liberaler tycker att det ska vara enkelt, givande och lönsamt att driva företag. För oss är företagandet både ett uttryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler växande företag betyder fler livschanser för individer. Det betyder ett minskat utanförskap. I förlängningen betyder det ökade skatteintäkter, som är det som finansierar vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Företag ska skapas och drivas av människor. Precis som Hans Rothenberg sa handlar det om människor av kött och blod. Det är människor som vågar ta risker och som vågar förverkliga sina drömmar. Det bästa stöd som staten kan ge till innovation och företagande är att ta ett steg tillbaka och låta marknaden fungera i just den form som fungerar allra bäst. Konstgjord andning och statliga interventioner riskerar att snedvrida konkurrensen och göra fallet desto djupare när väl kraschen kommer. Vi såg det under slutet av 1900-talet i varvsindustrin, i textilindustrin och i andra sektorer som inte stod förberedda när globaliseringen svepte över vårt land.

Lejonparten av företagens finansiering sköts på ett fullgott sätt på den fria marknaden. Det statliga riskkapitalet är här en marknadsekonomisk anomali, som i vissa fall kan vara behövlig men långt ifrån eftersträvansvärd. Det statliga stödet fyller en funktion där marknaden på ett eller annat sätt inte fungerar eller där glesbygd och geografiska utmaningar försvårar företagens kapitalförsörjning. Det finns dock inget egenvärde i att ha ett så omfattande statligt stödsystem och statligt riskkapital som vi har i dag. De statliga utgifterna på detta område skulle exempelvis kunna omformas så att de omfattar investeringsavdrag för entreprenörer så att de själva kan satsa på sina idéer och andra entreprenörers idéer.

När dessa satsningar görs måste de följas upp noga, vilket Riksrevisionens rapport har visat. Regeringen har inte fullgjort sitt ansvar att följa upp arbetet. Kanske tror man ibland i politiken att det räcker med en intention eller med plakatpolitik eller liknande för att vända en viss trend. Men den så kallade intentionen eller satsningen kan ibland bli själva syftet med politiken, vilket inte är hållbart på lång sikt. Det skapar bara kulisser och inga hållbara och livskraftiga bolag.

I alliansreservationen, som mina kollegor har redogjort för tidigare, reserverar vi oss när det gäller den här rapporten. Jag nöjer mig med det.


Anf. 120 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! En rapport från Riksrevisionen kanske man inte tycker är så oerhört upphetsande alla gånger. Men den är desto viktigare, skulle jag vilja säga. I rapporten om statliga stöd till innovation och företagande handlar det nämligen om ungefär 27 miljarder kronor. 27 miljarder kronor är inte föraktliga pengar. Man skulle kunna tänka sig nästan tio kommuner av min hemstad Trollhättans storlek för de pengarna.

Riksrevisionen har i och för sig bara tittat på fyra myndigheter. Det är Vinnova, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Man har intervjuat tjänstemän på Miljö- och energidepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet. Och man har gjort en fältstudie eller en liten observation när det gäller ett av Vinnovas program. Man har då kommit fram till vissa slutsatser. Jag ska återkomma till dem. Men vi kan redan nu konstatera att man inte har pratat med dem som har haft eller borde ha haft nytta av de pengar som delats ut.

Vad man säger är att det saknas användbara data som gör att stöden går att följa upp på ett ändamålsenligt sätt. De stöd som Riksrevisionen har riktat in sig på handlar om att skapa tillväxt. Men vad ska man säga när det finns så lite uppföljning för att se om det faktiskt har blivit så? Riksrevisionen konstaterar att det trots denna brist kan vara så att stöden skapar viss nytta. Men för att öka tilltron till systemet och styra insatserna dit där de gör mest nytta anser man att vissa åtgärder ska vidtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Då vill jag komma in på det faktum att vi har ett enormt stort innovationssystem i detta land. Det är företagsrådgivare. Det är flera olika typer av organisationer som riktar in sig på olika företagsformer. Vi har branschorganisationer som jobbar med utveckling av företagande. Vi har inkubatorer. Vi har forskningsparker och diverse annat. Detta stöds inte bara av dessa 27 miljarder i statliga pengar. Det handlar också om lokala medel från kommunerna, om regionala medel från landsting och regioner och inte minst om privat kapital från företag och andra investerare.

När vi pratar om hela innovationssystemet och hur man ska stödja detta vill jag verkligen vara bland de första att säga: Det är klart att det måste finnas system som gör att man kan följa upp detta, var pengarna läggs och hur de bäst kommer till nytta.

Det mest intressanta är någonting som vi tog upp i den tidigare debatten, som handlade om näringspolitik. Där tog vi upp frågan om Regelrådet, som ska titta på lagförslag och se om det blir bra eller dåliga konsekvenser för företagen. Även här hade det varit lämpligt. När man inför olika regler och stöd som ska gynna inte minst nystartade företag är det desto viktigare att koppla dem till den typen av frågor. Om man har kommit igång med en verksamhet och vill söka något stöd är det faktiskt svårare än om det är ett nystartat företag som behöver få ett utvecklingskapital av något slag. Här finns en mängd saker att göra.

Jag tror att det är viktigt att vi gemensamt, oavsett parti, siktar på att hitta ett system ganska snart. Vi måste se om alla aktörer inom innovationssystemet behövs. Alla som jag har träffat på kan visa på bra insatser och ett bra jobb i sig. Men frågan är ändå om vi kan göra detta ännu bättre så att vi får fram ännu fler företag som kan anställa fler och kan bli hållbara i längden.

Precis som Riksrevisionen säger innebär detta att de stödgivande myndigheterna måste kunna planera utvärderingar redan i samband med att de gör upp planerna för själva programmen och har processerna klara för sig. Detta måste ju den som söker medel veta: Man måste ha processen klar för sig, veta vad pengarna ska användas till och hur utvärdering ska ske. Alla som har sökt medel för någon form av projekt vet att det fungerar så.

Vi i Alliansen har särskilt riktat in oss på att företagen ska ha kännedom om att de statliga företagsstöden för innovation över huvud taget existerar, så att stöden kan komma fler till del. Med detta sagt hoppas jag verkligen att vi inom politiken, gärna gemensamt över partigränserna, inom ett år har kommit fram med något där vi ser hur vi bättre kan dels ge pengar till vettiga verksamheter, dels utvärdera effekterna.

(Applåder)


Anf. 121 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Herr talman! Det ligger i statens och därmed svenska folkets intresse att innovation och företagande utvecklas väl. Det innebär att samarbets- och stödformer, sådana som vi behandlar i detta ärende, hela tiden behöver ses över för att de ska vara så väl utformade och vässade som möjligt. Därför är det välkommet att Riksrevisionen genom den skrivelse som vi i dag ska ta ställning till lämnar en rapport om det statliga stödet till innovation och företagande. Jag vill passa på, herr talman, att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sveriges utveckling hänger samman med många framåtsyftande innovationer, vilka blivit succéer även internationellt. De kan mätas i tusental. En del är välkända produkter. Respiratorn, hjärt-lungmaskinen, svetshjälmen, Tetra Pak och Spotify är bara några exempel. Var och en var banbrytande när de togs fram, men bakom ligger förstås åratal av envetet arbete med många aktörer inblandade.

Den grogrund som finns behöver fortsätta utvecklas. Inte minst gäller det att få små och medelstora företag att växa och också satsa internationellt.

Det talas i dag om utmaningar. I debatten har vi tidigare hört om begrepp i tiden, såsom digitalisering, globalisering, robotisering, life science och smarta städer. Allt detta är områden där mycket fokus läggs och kraftsamling sker. Regeringens inriktning på området är tydlig, som jag ser det. Innovationssystemet ska förstärkas.

Den granskning som har genomförts tar fasta på hur det står till med verksamheten i dessa fall. Tre myndigheter har deltagit i granskningen: Verket för innovationssystem, Vinnova, Statens energimyndighet och Tillväxtverket. Utifrån dessa betalas mest stöd ut till små och medelstora aktörer, som vi ju vill ska växa ytterligare.

Sammantaget kan betonas att regeringen delar en stor del av Riksrevisionens iakttagelser om att det behövs fler metoder som gör det möjligt att på ett bra sätt följa upp de satsningar som görs. Jag delar såväl utskottets som Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att statligt stöd till företag bidrar till ökad tillväxt och är samhällsekonomiskt lönsamt.

Granskningen har resulterat i två rekommendationer till regeringen och två rekommendationer till de berörda myndigheterna. För regeringen handlar det om att skapa bättre förutsättningar för en överblick och att utforma Tillväxtanalys uppdrag på ett sätt som gör att myndigheten kan bidra med en mer systematisk kunskap om företagsstöd.

Regeringen instämmer i problembeskrivningen men framhåller att kunskapen inom Regeringskansliet om de enskilda insatserna är god. Redovisningar sker regelbundet, både skriftligt och muntligt på olika sätt.

För egen del har jag förståelse för att det ibland kan vara en ytterst grannlaga uppgift att bedöma huruvida olika uppfinningar och utvecklingsarbeten verkligen leder till innovationer. Vägen fram till succé innehåller som bekant både misslyckanden och snärjigheter. Detta arbete kan förstås kosta en hel del kraft och pengar.

Herr talman! Så sent som i går deltog jag i en paneldebatt och ett seminarium om detta ämne. Det hela arrangerades av Snitts, som är en välkänd nätverksorganisation för innovatörer, och det hölls hos Vinnova. En rad företag, universitet och högskolor liksom representanter för branschen medverkade. Där fanns en samlad bred erfarenhet och kunskap på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

På mötet fanns en bred samstämmighet om att statens roll som stödjande kraft är viktig. Det lyftes också fram att uppfinningar och kreativitet inte alltid låter sig inrymmas i en form som gör det lätt att på ett tydligt sätt mäta. I detta sammanhang kan samverkan, dialog och gemensamma mötesplatser vara sådant som kan möta de krav som vi medborgare de facto måste ställa på insyn och transparens.

Jag noterar att motionärerna, Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna, i sin motion lyfter fram tydligare målformuleringar och att oberoende effektutvärderingar av statligt stöd bör vara norm för stödgivande myndigheter. Jag ser dock inte att det finns några starka invändningar i sak mot det övergripande arbete som pågår för att stärka Sverige som innovationsland.

Det är kanske heller ingen skillnad i målformuleringarna jämfört med tidigare regeringar. Det handlar om att svensk näringspolitik har att stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Till det kan även läggas mål för exportpolitiken, såsom största möjliga grad av frihandel, ökat handelsutbyte och ökade utländska investeringar. Allt detta kan relateras till sådant som främjar innovation och dit där det finns möjligheter att utveckla verksamhet inom området.

Skarpa mål finns. Men just i detta fall och i dessa sammanhang som vi nu talar om har regeringen tagit på sig att ytterligare skärpa målen, utifrån det som Riksrevisionen har sagt. I och med att regeringen har aviserat flera åtgärder, bland annat genom att utveckla arbetet med utvärderingar och analysmetoder, i enlighet med motionens vilja ser jag inte någon anledning till något annat än att avvisa motionen. Mycket av arbetet som där efterlyses sker och genomförs redan.

Herr talman! Utifrån allt detta kan skrivelsen och de åtgärder som regeringen genomför och avser att genomföra godkännas. Det är av stor vikt att detta sker för fortsatt gynnsam och framtidsinriktad utveckling.

(Applåder)


Anf. 122 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Jag ska se om jag kan hålla mitt anförande på mina fem fingrar.

För det första är jag glad över att vi har en Riksrevision.

För det andra är jag glad över att den har tittat på detta område, som är så viktigt för svensk innovation och svenskt företagande.

För det tredje vill jag säga att vi i mycket delar Riksrevisionens syn på behovet av att utveckla statens stöd beträffande översikt och effektivitet.

För det fjärde vidtar och aviserar regeringen ett flertal åtgärder inom området, och därmed anser jag att motionärerna slår in öppna dörrar.

För det femte yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut

Statliga stöd till innovation och företagande har granskats (NU11)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.

Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.

Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.

Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.