Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-05-03

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att skapa bättre förutsättningar för patienter att vara delaktiga i vård som ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård.

Lagändringarna innebär bland annat:

• Inom den öppna tvångsvården ska en samordnad vårdplan så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med patientens närstående.
• Patientens inställning till insatserna som anges i den samordnade vårdplanen ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om vård.
• Chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd.
• Det förtydligas att en patient inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, får ges behandling utan samtycke.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-04

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa nej till motionsförslag om migration och asylpolitik. Skälen är att utskottet inte tycker att förslagen bör genomföras och i vissa fall att det redan pågår ett arbete på området. Motionerna handlar bland annat om flyktingpolitiken, samarbetet inom EU, rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagandet av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och möjligheten till förvar samt viseringsfrågor.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

18

Reservationer

49 

Justering

2017-04-18

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.

Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.

Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.

Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Justering

2017-04-18

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 57 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

33

Reservationer

30 

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Justering

2017-04-18

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-05-03

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

• att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
• att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
• att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
• att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2017-04-04

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.

Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.

Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-11

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19