Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-09

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2016. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har förberett riksdagens beslut. KU konstaterar att de här redogörelserna från regeringen under flera år har blivit bättre och bättre. Redogörelserna för åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. KU ser positivt på detta och hoppas att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

Regeringens propositioner, skrivelser och direktiv som under 2016 innehöll åtgärder som gör att tillkännagivanden kan anses tillgodosedda hade oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att det därmed ansågs ha slutbehandlats. Positivt, tycker KU, som skulle välkomna om regeringen alltid gjorde detta.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse, om hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2016.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-02-09

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

15, 91 minuter

Justering

2017-01-24

Datum

2017-02-07

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-31

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 69 minuter

Justering

2017-01-24

Datum

2017-02-01

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-02-01

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny. De flesta bestämmelserna i den nuvarande lagen förs över till den nya. Lagändringarna innebär främst att det ska göras språkliga förändringar och att lagen ska få en ny struktur.

Syftet med den nya lagen är att regelverket ska bli mer överskådligt och lättillgängligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ny hälso- och sjukvårdslag.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-27

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-27

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.

Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.

Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

1, 11 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-27

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.

Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.

Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-20

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-19

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2017-04-27

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18