Sök

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under 2013. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2013. IPU är en global organisation för självständiga staters parlament. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Beredning

2014-03-04

Justering

2014-03-13

Datum

2014-03-25

Debatt

2014-04-10

Beslut

2014-04-10

Riksrevisionen har granskat Sveriges medlemskap i Arktiska rådet. I Arktiska rådet ingår de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA, plus representanter från organisationer för urfolk i Arktis. Riksrevisionen menar bland annat att de prioriteringar regeringen har satt upp inte ger någon tydlig bild av inriktningen av regeringens klimatarbete i Arktiska rådet.

Regeringen har lämnat en skrivelse där man redogör för sin syn på Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det bör säkerställas att prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är öppna och tydliga. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att det är viktigt att regeringen är tydlig med Sveriges prioriteringar och regelbundet redovisar vilka resultat som uppnåtts. Det för att säkerställa att de resurser som finns används på ett effektivt sätt. Vidare ser utskottet positivt på det arbete regeringen gjort för att säkerställa att rekommendationer från rådet bedöms, prioriteras mellan och i relevanta fall genomförs i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 112 minuter

Beredning

2014-01-30

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-25

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens prioriteringar för 2014, det så kallade arbetsprogrammet. Kommissionen fokuserar på fyra övergripande områden:

• Den ekonomiska och monetära unionen
• Smart och hållbar tillväxt för alla
• Rättsliga frågor och säkerhet
• Yttre åtgärder.

Utskottet konstaterar att kommissionens prioriteringar i huvudsak ligger i linje med svenska prioriteringar. Det är positivt att kommissionen ger frågorna om tillväxt och konkurrenskraft stort utrymme. I tider av ekonomiska svårigheter är det viktigt att värna om ett öppet Europa, och denna princip bör vara grundläggande i kommissionens alla initiativ och program. Utskottet framhåller även att Sverige har ett uppenbart intresse av att euroområdet står starkt och stabilt och att de länder som drabbas av betydande ekonomiska problem kan lösa dessa.

Situationen i Syrien är alarmerande. Det är enligt utskottet angeläget att EU och EU-länderna inte bara stöder det humanitära arbetet i regionen. Det är också viktigt att EU-länderna visar solidaritet genom att ta sitt ansvar så att de personer som kommer till EU och är i behov av internationellt skydd får det. Alla EU-länder måste även ta ansvar för att i samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR ge skydd åt fler genom vidarebosättning. Utskottet välkomnar även att kommissionen kommer att presentera ett ramverk för hur EU kan reagera när EU:s grundläggande värderingar och rättsstatsprincipen verkar vara hotade i EU-länderna.

Kopplingen mellan EU:s ekonomiska utveckling och EU:s politiska inflytande globalt är tydlig. Utskottet betonar vikten av att motverka eventuella tendenser till en försvagning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet konstaterar även att det pågår en diskussion om globala utvecklingsmål efter 2015 och att utskottet följer denna diskussion.

Utskottet anser att den ekonomiska utvecklingen och moderniseringen i det östliga partnerskapet gynnar såväl länderna själva som EU och grannländerna. Utskottet betonar att det ska stå varje land fritt att välja sin relation till EU. Det är viktigt att framhålla att dörren fortsatt står öppen för de länder som söker en närmare politisk och ekonomisk associering med EU.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 154 minuter

Beredning

2013-11-14

Justering

2014-01-28

Datum

2014-01-28

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s strategi för Östersjöregionen. EU har gjort en översyn som avslutades i februari 2013, och regeringen redogör för den nya inriktning som strategin därmed har fått. De tre nya övergripande målen är att rädda havsmiljön, att sammanlänka regionen och att öka välståndet.

Utrikesutskottet konstaterar att översynen innebär en förskjutning från en tidigare problemorienterad ansats till en tydligare mål- och resultatinriktning. Utskottet ser positivt på detta. Sverige deltar brett och på i princip alla områden i att genomföra EU:s strategi. Bland EU:s Östersjöländer har Sverige kommit längst med att skapa något som kan liknas vid ett nationellt avrapporteringssystem genom Tillväxtverkets årliga rapport.

Utskottet konstaterar att EU:s strategi för Östersjöregionen främst riktar sig till EU-länderna och EU:s institutioner. Men för att nå konkreta resultat krävs ett gott samarbete också med andra länder som Ryssland, Norge och Vitryssland.

Sjöfartsnäringen i Östersjöregionen kommer inom den närmaste tiden att omfattas av flera nya bestämmelser. Det ställer enligt utskottet höga krav på koordinerade åtgärder mellan Östersjöländerna för tillämpning, infrastruktur och tillsyn.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Beredning

2013-11-14

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-22

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2014 ska vara 38,4 miljarder. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI. Utgiftsområdet Internationellt bistånd får 31,8 miljarder kronor. Mest pengar går till biståndsverksamhet, 30,7 miljarder kronor.

Riksdagen godkände också regeringens förslag om målet för utgiftsområdet Internationellt bistånd med den ändringen att målet ska vara: "Att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck".

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

25

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 240 minuter

Beredning

2013-11-07

Justering

2013-11-28

Datum

2013-12-04

Debatt

2013-12-16

Beslut

2013-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 58 minuter

Beredning

2013-11-07

Justering

2013-11-28

Datum

2013-11-29

Debatt

2013-12-05

Beslut

2013-12-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kvinnor, fred och säkerhet. Utrikesutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att frågan om kvinnors roll när det gäller fred och säkerhet är central. Frågan bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten, inklusive inom utvecklingssamarbetet.

Utskottet betonar att Sverige som medlem i FN ska bidra till genomförandet av olika resolutioner på området genom aktiviteter nationellt, regionalt och globalt. Det är också i linje med Sveriges nationella handlingsplan.

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att med hjälp av indikatorer varje år redovisa hur de har genomfört handlingsplanen. Det gäller Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida. Utskottet är positivt till detta. Utskottet välkomnar också att regeringen under hösten 2013 ska börja se över handlingsplanen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-15

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är kopplade till klimatförändringarna.

Andra exempel på områden som berörs av avtalet är bekämpning av terrorism och motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om handel och investeringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-10

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet, kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

65, 237 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Datum

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 140 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Datum

2013-05-27

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2012. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk, men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2012.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen säger också nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om bland annat vapenexport och spridningen av små och lätta vapen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 120 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Datum

2013-05-17

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 36 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Datum

2013-05-15

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Datum

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.

Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.

Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.

Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 89 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-25

Datum

2013-05-06

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa ja till att ett protokoll ansluts till två av EU:s grundfördrag, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet klargör innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Protokollet ändrar inte vare sig Lissabonfördraget eller förhållandet mellan EU och dess medlemsländer.

Protokollet tillkom efter att Irland i en folkomröstning 2008 sagt nej till Lissabonfördraget. Protokollet förtydligar att Lissabonfördraget inte påverkar vissa bestämmelser i Irlands författning om skydd för rätt till liv, skydd av familjen och skydd av rätt till utbildning. Lissabonfördraget förändrar inte heller EU:s befogenheter när det gäller beskattning eller de enskilda EU-ländernas säkerhets- och försvarspolitik. Efter att Europeiska rådet beslutat om protokollet sa Irland 2009 ja till Lissabonfördraget i en ny folkomröstning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2013-04-18

Datum

2013-04-22

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år lägger ledamöterna ett stort antal motionsförslag om olika frågor som rör mänskliga rättigheter, och utrikesutskottet har under olika år valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlades motioner om bland annat mål och inriktningsfrågor, grundläggande rättigheter, barns rättigheter, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för personer som tillhör urfolk och nationella, etniska, språkliga eller religiösa grupper. Andra motioner tar upp frågor som rör mänskliga rättigheter i handelspolitiken och i arbetslivet, statslöshet och migration samt Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-04-11

Datum

2013-04-15

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.

Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010-2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

28, 161 minuter

Beredning

2012-11-15

Justering

2013-02-14

Datum

2013-02-26

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Riksdagen godkände ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Avtalet ger den palestinska myndighetens representation och dess personal i Stockholm samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som ambassader och deras företrädare har.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 113 minuter

Justering

2013-02-14

Datum

2013-02-20

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

I likhet med regeringen konstaterar utrikesutskottet att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Utskottet menar att Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra. Utskottet konstaterar att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. Flödessäkerhet blir centralt i det utvidgade säkerhetsbegreppet, anser utskottet. Det kan till exempel handla om att flygtrafik och handel ska fungera. Utskottet betonar vikten av att föra en politik som balanserar globaliseringens positiva och negativa konsekvenser. Det gäller att å ena sidan säkra flödessäkerheten för att underlätta de flöden som ger globaliseringen dess kraft och å andra sidan motverka de flöden som underminerar våra samhällen. Det är av största vikt att motverka inre splittringar inom EU, anser utskottet. Ett Europa i flera hastigheter försvagar EU som säkerhetspolitisk aktör. EU vinner i globalt inflytande och trovärdighet genom att stå enat och agera gemensamt. I ljuset av den ekonomiska krisen och efterföljande maktförskjutningar anser utskottet att EU behövs mer än någonsin för att utveckla globala normer och institutioner. Utskottet välkomnar Sveriges, Polens, Italiens och Spaniens initiativ till att arbeta fram en bred utrikespolitisk strategi för EU. Utskottet ser med oro att den ekonomiska nedgången kan leda till politisk instabilitet, inklusive ökad migration i vissa regioner. Utskottet välkomnar därför att Sverige fortsätter att driva på för att EU ska kunna uppnå det gemensamma målet om att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd senast 2015.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, 2011 och 2012 om olika säkerhetspolitiska frågor.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

41, 170 minuter

Beredning

2012-06-12

Justering

2013-02-14

Datum

2013-02-14

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21