Sök

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Datum

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa nej till ungefär 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör beskattning av privatpersoners inkomster. Förslagen gäller bland annat skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och en skattereform.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen med hänvisning till bland annat att åtgärder redan utförts eller att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

151

Förslagspunkter

14

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

12, 66 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-10

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika åtgärder inom fiskeripolitiken. Tillkännagivandena handlar om

• en samlad utvärdering om EU-ländernas förvaltningsplaner för ål
• att landningsskyldigheten, det vill säga att oönskad fångst inte får kastas ut, ska genomföras och följas i alla EU-länder
• det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för den svenska livsmedelsstrategin.

Riksdagen fattade sitt beslut i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 88 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om radio och tv i allmänhetens tjänst. Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, beslut vid förhandsprövning och distributionsformer.

Anledningen till att riksdagen sa nej är främst att insatser har genomförts eller att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser riksdagen att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Riksdagen vill att Huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket riksdagen anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 81 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-07

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som gäller värdepappersmarknaden, kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till EU-lagar.

Förslagen innebär bland annat att mycket stora värdepappersbolag ska använda de regler för kapitaltäckning som gäller för kreditinstitut. I dag finns inga mycket stora värdepappersbolag i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som anpassar svenska regler till EU-regler om fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och gränsöverskridande distribution av fonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att de bolag och AIF-förvaltare som marknadsför en alternativ investeringsfond till investerare i Sverige som inte är professionella, ska tillhandahålla funktioner här i landet för att behandla ordrar om att köpa och lösa in andelar och göra utbetalningar till de som äger andelar i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden. När fondbolag och AIF-förvaltare som kommer från ett annat EES-land inte längre marknadsför andelar i bolaget eller i en alternativ investeringsfond i Sverige ska de bland annat lämna ett allmänt erbjudande om att svenska andelsägare ska få lösa in sina andelar i fonden utan avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022, respektive den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om att ge Ukraina ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen om ett bemyndigande för regeringen att skänka försvarsmateriel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel till Ukraina. Materielen ska kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och ha ett värde om högst 413,5 miljoner kronor. Därutöver finns behov av ytterligare stöd i form av ett ekonomiskt bidrag på 500 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor.

Riksdagen beslutade därmed om ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen ser som mycket angelägna att vidta för att stödja Ukraina och innebär bland annat att anslagen i budgeten ökar med sammanlagt 913,5 miljoner kronor.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 75 minuter

Justering

2022-02-28

Datum

2022-02-28

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-02-28

Beslut

2022-02-28

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Dessa egna medel föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 25 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• beskattningen av vissa stora multinationella företags så kallade residualvinster, det vill säga den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal. Detta tredje egna medel bygger på att en överenskommelse inom OECD om internationella skatteregler genomförs i EU.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Speciellt kritiskt ställer sig riksdagen till den del av förslaget som gäller att en del av skatten på vissa stora företags residualvinster (den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal) skulle gå till EU-budgeten.

Riksdagen anser också att det går att nå de uppsatta målen med förslagen på andra sätt. I första hand genom att omfördela pengar inom EU-budgeten och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området.

Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export.

Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt.

De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner om konstarterna och kulturskaparnas villkor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om kulturskaparnas villkor, kulturdonationer, svensk film, musik, litteraturstöd, bibliotek, samiska språk och samisk kultur.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 77 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om det civila samhället. Anledningen är främst att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om det civila samhällets viktiga roll, demokrativillkor, felaktiga utbetalningar, stöd via kommuner och regioner, om att samla bidragsgivning till en myndighet, bidrag till organisationer bildade på etnisk grund, coronaviruset, motivet till det statliga stödet till trossamfund och revisorskrav för vissa trossamfund.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

21, 88 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-23

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-03-01

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022.

Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar.

Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022.

Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024.

Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor).

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2022-02-22

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.

Tillkännagivandena handlar om

• undantag från kraven på bygglov och anmälan
• undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader
• undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 76 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-03-01

Beslut

2022-03-02

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.

Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.

Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2022-02-22

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02