Sök

Riksdagen sa nej till åtta förslag i motioner om sjöfylleri från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om att det bör göras en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri och att de tidigare promillegränserna för sjöfylleri i sjölagen bör återinföras.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Cirka 12 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-13

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 27,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,4 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 64 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i den militära insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger till och med den 31 december 2022. Den svenska väpnande styrkan ska högst bestå av 250 personer. Under första kvartalet 2022 ska det svenska förbandet kunna stödja och förstärka pågående insatser. Senare under året ska förbandet övergå till att stödja insatsen med en enhet som kan bidra med avancerad sjukvård.

Syftet med Sveriges insats är att bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis och Nigers territorium.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Cirka 47,8 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 52 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Riksdagen sa därmed delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 113,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 33,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 25,4 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och cirka 25 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 825 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslaget till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar samt anslaget till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Samtliga av dessa handlar om tidigare tillkännagivanden som regeringen redovisat resultatet av men där riksdagen inte ser tillkännagivandet som slutbehandlat.

Tillkännagivandena rör

• förtydligande av rätten till ekonomisk kompensation till följd av covid-19-lagen
• en årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården
• insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa
• generell tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänstens område.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

65, 158 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor.

Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 110 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i vallagen. Ändringarna innebär bland annat att

• valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut alla valsedlar i val- och röstningslokalerna
• valmyndigheten får ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet som länsstyrelserna och valnämnderna får tillgång till
• det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar kan uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen
• det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i avskildhet
• Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar ska kunna få hjälp med detta av röstmottagarna eller anlita en annan person som hjälper till med detta.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen anser att regler bör införas om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får hjälp att rösta eller att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering först bör genomföras vid valen 2022.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 42 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i försäkringsrörelselagen. Ändringen ger vissa så kallade försäkringsföreningar åter möjlighet att använda särskilt anpassade regler. Den möjligheten togs oavsiktligt bort i maj 2021. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2022.

Riksdagen sa också ja till en ändring av rättelsekaraktär i spellagen som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

9

Reservationer

26 

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Totalt cirka 95,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, stärkt likvärdighet inom skolan, bidrag till lärarlöner, stöd till vuxenutbildning och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet samt till forskning.

Riksdagens beslut är 855 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller pengar till Statens skolverk, Statens skolinspektion, till utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt till kvalitetshöjande insatser i förskolan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 151 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn ska fördelas. Totalt går cirka 100 miljarder kronor ur statens budget för 2022 till området. Det är 3,2 miljarder mindre än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till föräldraförsäkringen.

Mest pengar, cirka 45 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och 8,5 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen sa vidare nej till regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja underhållsstödet. Denna lagändring ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Cirka 42,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och till förslag i en motion om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till övriga förslag i budgetpropositionen och nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, 13,4 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Utöver det går exempelvis 11,8 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer och 8,8 miljarder kronor till efterlevandepension för vuxna. Riksdagen sa ja till regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med januari 2022 samt till utskottets förslag till ytterligare höjning av bostadstillägget från och med den 1 augusti 2022. Det innebär att beslutet omfattar 375 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien till och med september 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 91 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 171 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15