Till innehåll på sidan

Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina

Betänkande 2021/22:CU36

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 april 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36)

Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-04-21
Justering: 2022-04-26
Trycklov: 2022-04-26
Reservationer: 1
Betänkande 2021/22:CU36

Alla beredningar i utskottet

2022-04-21

Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36)

Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

Lagändringen föreslås börja gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett förslag i en motion.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-04-26
Debatt i kammaren: 2022-04-27

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 67 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Rysslands vedervärdiga krig i Ukraina fortsätter. Västvärlden har på ett närmast helt enigt sätt samlat sig för att hjälpa och stödja Ukraina, men ansträngningarna måste fortsätta. Ingen demokratiskt sinnad stat kan vila förrän Ukraina är fritt och självständigt igen. Ukrainas sak är vår.

Fru talman! En oerhörd mängd ukrainare har tvingats på flykt från hus och hem. Många av dem är på flykt inom Ukraina, men många har också korsat gränsen till EU.

Situationen har föranlett att EU:s massflyktsdirektiv för första gången är aktiverat. Detta är en helt extraordinär åtgärd som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes har över 34 000 ukrainare sökt skydd i Sverige. Migrationsverket bedömer att huvudscenariot är att 80 000 ukrainare kan komma att söka skydd i Sverige innan året är slut, men det kan också, i det högre scenariot, handla om så många som 200 000.

Boendefrågan är därför en springande punkt i hur vi ska kunna hantera detta på ett praktiskt men också värdigt sätt. Därför välkomnar vi moderater att regeringen har lagt fram propositionen gällande insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina.

Regeringen får redan enligt gällande lagstiftning meddela föreskrifter om undantag från vissa plan- och byggregler om det är nödvändigt för att snabbt kunna anordna boenden för asylsökande. Denna bestämmelse tillkom under migrationskrisen 2015. Problemet är bara att migranter från Ukraina per definition inte är asylsökande, eftersom de omfattas av massflyktsdirektivet. Intentionen med bemyndigandebestämmelsen gällande asylsökande från 2015 måste naturligtvis anses ha varit att den ska gälla även en sådan situation vi i dagsläget står inför. Självklart måste bemyndigandet därför justeras och vidgas till att gälla situationer då det krävs anordnande av boenden vid omfattande tillströmning också av migranter som omfattas av massflyktsdirektivet.

Insatser på plan- och byggområdet med an-ledning av invasionen av Ukraina

Fru talman! Även denna lagstiftningsprodukt har dock tagits fram efter ett snabbt förfarande. Det kan inte uteslutas att ytterligare förändringar av bemyndigandet kan komma att behövas för att åstadkomma en fullt ändamålsenlig reglering. Vi moderater, tillsammans med våra vänner i Kristdemokraterna, vill därför att regeringen gör en översyn av utformningen av det aktuella bemyndigandet för att sedan lämna de lagförslag som kan behövas för att förebygga ytterligare forcerade förändringar och undantag i händelse av en ny oförutsedd kris. Därför yrkar jag bifall till reservationen i betänkandet.


Anf. 68 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU36.

Rysslands brutala och hänsynslösa invasion av Ukraina har gjort att miljontals människor blivit tvungna att fly för sina liv och lämna sina hem för att söka skydd. Historiens dom kommer att falla tungt på Vladimir Putin och den politiska ledningen i Ryssland. De bär det yttersta ansvaret för kriget, för krigsbrotten och för attackerna mot barn och civila i Ukraina.

Fru talman! Många ukrainare är flyktingar i sitt eget hemland, men ett stort antal kvinnor och barn har sökt skydd i andra europeiska länder, bland annat Sverige. Hur många som kan behöva söka skydd här vet vi inte. Det beror helt och hållet på hur utvecklingen kommer att se ut framöver.

För oss socialdemokrater är det viktigt att markera hårt mot Rysslands invasion bland annat genom kraftiga sanktioner, men även att stödja Ukrainas självständighet och stödja dess befolkning samt värna Sveriges säkerhet. Denna proposition från regeringen är ett viktigt steg för att hjälpa de ukrainare som flyr till Sverige att tillfälligt få någonstans att bo, men också för att säkra att vi i Sverige klarar av den uppgiften.

För att snabbt kunna ordna temporära boenden åt dem som kommer till Sverige krävs att det bemyndigande som regeringen fick efter 2015 års stora flyktingmottagande utökas till att även gälla dem som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

Det är en balansgång att ge en regering mer befogenheter på bekostnad av riksdagens inflytande och det kommunala självstyret. Vi socialdemokrater anser dock att den avsedda justeringen av bemyndigandet i plan- och bygglagen är väl balanserad mellan regeringens utökade befogenheter, riksdagens inflytande och det kommunala självstyret. Det handlar om att vi ska klara av våra åtaganden och vår säkerhet. Det är därför även glädjande att ett enigt utskott står bakom betänkandet.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till förslaget i CU36.


Anf. 69 Ola Johansson (C)

Fru talman! Rysslands krig i Ukraina förväntas pågå under lång tid. Ända sedan i februari har vi fått bevittna hur människor får sina hem förstörda eller tvingas bort av ockupationsmakten, vilken understöds av separatister som inte drar sig för att döda, tortera eller våldta civila. 7,7 miljoner ukrainare har nu flytt sina hem. Av dem har 5,1 miljoner lämnat landet. EU gör antagandet att 12 miljoner kommer att fly. Det innebär att 300 000 kan komma att hamna i vårt land inom väldigt kort tid. Många vill och försöker återvända hem. Men så länge ockupationen pågår, med dödande och ödeläggelse av bebyggelse och infrastruktur, kan vi räkna med att människor inte kommer att kunna återvända till sina hem.

Fru talman! Vi ska i dag fatta beslut angående en undantagsregel i plan och bygglagen som redan finns och har tillämpats, men som inte är anpassad för det förhållande som råder när massflyktsdirektivet tillämpas. De som har flytt till Sverige och som vi öppnar våra hjärtan för nu behöver inte söka asyl, vilket de som drabbats av andra ryska eller ryskstödda attacker mot civila, exempelvis i Syrien, behövt göra.

Som poängteras i Moderaternas och Kristdemokraternas reservation, som är bra men som jag inte yrkar bifall till, är det troligt att liknande situationer kan komma att uppstå och att vi i Sverige alltid måste vara beredda att ta emot och härbärgera människor i nöd som inte kan återvända hem. Det kan röra sig om naturkatastrofer, svåra olyckor, politisk och demokratisk oro eller krig i vårt närområde. Men jag förutsätter, fru talman, att regeringen tar till sig detta. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Vi kan räkna med att det tar lång tid att återuppbygga Ukraina, även om vi och andra länder i väst gärna hjälper till med det. Många som flytt kommer att vilja stanna, söka jobb, fortsätta att utbilda sig, bilda familj och etablera sig i Sverige.

Statistiska centralbyrån presenterade helt nyligen ett scenario som pekar på möjligheten att vår befolkning ökar med 1,7 miljoner redan till 2040. Detta, fru talman, är någonting som vi måste ha beredskap för. Vi måste jobba för fortsatta reformer av bostadsmarknaden och en kraftigt ökad byggtakt med nya lösningar.


Anf. 70 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! År 2016 infördes en ny lag som gav regeringen möjlighet att införa nödregler i plan- och bygglagen vid massflykt till Sverige. Den ger regeringen stora befogenheter att meddela föreskrifter om undantag från byggregler för att snabbt kunna ordna bostäder. Exempelvis får byggnader undantas från krav på tomter, bygglov, rivningslov och lokalisering. Lagen möjliggör för kommuner att snabbt kunna använda och ändra befintliga byggnadsverk och lokaler som kan användas som boenden samt att snabbt kunna få fram olika enklare bostäder, som till exempel modulhus.

Migrationsverkets generaldirektör har presenterat ett övre scenario där över 200 000 ukrainare söker sig som flyktingar till Sverige. Migrationsverket bedömer samtidigt att det kan behövas upp till 168 000 boenden. Det är mycket, och det behövs krafttag för att kunna klara detta.

Migrationsminister Anders Ygeman presenterade för en tid sedan först att regeringen skulle se över lättnader i plan- och bygglagen. Men den promemoria som kom fokuserade på tillfälliga och enkla förläggningar i form av tält.

Fru talman! Detta var märkligt och besynnerligt, för det var otillräckligt. Regeringen valde först att inte använda den befintliga lag som kommit till 2016 fullt ut, utan nöjde sig med enklare byggnationer av tält. Det var märkligt att vi i Liberalerna skulle behöva trycka på för att den sittande regeringen skulle förstå att utnyttja det verktyg man hade i nödparagrafen. Att arbeta skyndsamt verkar vara ett problem när det gäller just detta. Men det är viktigt att arbeta skyndsamt vid en sådan här massflykt.

Insatser på plan- och byggområdet med an-ledning av invasionen av Ukraina

År 2015 var vi många som såg hur kommuner och migrationsverk slet med tillfälliga ankomstboenden under den flyktingvågen. Kriget i Ukraina ser tyvärr ut att bli långdraget. Det är främst kvinnor som kommer med sina barn men också ensamkommande barn. Vi behöver sträva efter värdighet, inte lägsta möjliga nivå. Vi kan inte heller enbart vädja till civilsamhället, även om det gör ett stort arbete. Staten behöver använda så många kraftfulla verktyg man kan och mäktar med.

Därför välkomnar vi att betänkandet inkluderar byggandet av enklare modulboenden som kan stå i upp till tre år, och tiden behöver kanske förlängas. Det kommer att ta lång tid innan man kan återvända till Ukraina - om man ens orkar, vill eller kan. När det förhoppningsvis blir fred kan det också komma familjemedlemmar hit i form av sargade män som har krigat.

Värdiga bostäder är viktigt. Vi kan inte som 2015 hemma i Jönköping sätta upp plywoodskivor i gamla bilhallar och låta folk bo där alldeles för länge. Det är inte värdigt den som flyr från krig.

Vi har fortfarande bostadsbrist efter snart åtta år med en rödgrön regering. Därför frågar jag regeringen redan nu: Hur ska man göra efter dessa tre år? Vilka bostäder ska man då erbjuda? Är man på tårna?

Vi i Liberalerna är på tårna. Vi tänker, funderar och vänder på stenar för att se hur vi ska komma till rätta med bostadsproblematiken när dessa tre år har gått och dessa enkla bostäder inte längre är lämpliga att bo i. Det ska absolut inte vara några tält.

Ukraina kommer att ta lång tid att bygga upp. Vi får inte vara saktfärdiga. Det får inte vara för lite. Vi måste ta i från tårna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Skatteförfarande och folkbokföring

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-04-27
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20220427CU36, Beslut

Beslut 2021/22:20220427CU36

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:211.
  2. Översyn av det reviderade bemyndigandet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4650 av Viktor Wärnick m.fl. (M).
    • Reservation 1 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M053017
    SD53008
    C26014
    V21006
    KD01804
    L16004
    MP12004
    -1001
    Totalt20971168
    Ledamöternas röster