Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021-2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten.

Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag.

Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete.

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 124 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Ändringar i plan- och bygglagen ska göras för att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår bland annat att tillsynsmyndighetens möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen ska utvidgas. Det ska införas en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder. Vidare ska det uttryckligen framgå av lagen att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Med föreläggande menas att den som föreläggs har en skyldighet att göra något. Byggnadsnämndens möjlighet att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister ska utökas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till fem förslag i motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn.

Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län.

När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion. Syftet är att i grunden livskraftiga företag ska kunna få hjälp att ombilda och bygga upp sin verksamhet och inte tvingas att gå i konkurs. Förslagen innebär bland annat att

• en rekonstruktionsplan kan innehålla flera andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse
• det så kallade livskraftstestet skärps, det vill säga det test som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet genom en rekonstruktion
• det införs krav på den som är i rekonstruktion att ha en ordnad bokföring och en rätt att säga upp långa avtal i förtid, exempelvis ett dyrt hyresavtal
• kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdens tillsyn.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagar som gäller skola och livslångt lärande.

Lagändringarna innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligar lagändringarna vad som menas med validering av kunskaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsyrkanden i frågan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Nordiskt samarbete under 2021 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2021, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om det nordiska samarbetet under covid-19 och samarbetet i Barentsrådet och Arktiska rådet. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det danska ordförandeskapet 2021. Två prioriterade områden för Nordiska rådet var hanteringen av covid-19 och det framtida nordiska krissamarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 90 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om områdena energi, miljö och utrikes-och säkerhetspolitik. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 121 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från kulturutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller proposition 2021/22:242 En förstärkt spelreglering. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till kulturutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för behandling av personuppgifter i idrottens arbete mot dopning. Förslagen innebär att det införs en ny lag som reglerar behandlingen av personuppgifter i det arbete som utförs på grund av världsantidopningskoden. Syftet är att göra det möjligt att behandla vissa uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, och att skydda enskilda idrottsutövare gentemot kränkningar av personlig integritet.

Den nya lagen ska börja gälla från 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Regeringen har föreslagit en ny lag med bestämmelser som ska komplettera EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Bestämmelserna gäller bland annat vilka befogenheter som utländska tjänstemän som tjänstgör i Sverige enligt förordningen ska kunna ha.

Regeringen har också föreslagit förtydliganden i reglerna om att en vuxen person ska underrättas när barn som misstänks för brott grips, anhålls eller häktas. Ändringarna ska göra att de svenska reglerna följer EU:s försvarardirektiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16