Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att lägga fram förslag om att slopa fordonsskatten för elbilar. Elbilar skulle därmed beskattas på samma sätt som motsvarande fordon i miljöklass 1. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (mp). Riksdagen avslog vidare ett antal motioner som rör beskattning av vägtrafik, energi, alkohol och tobak, reklam m.m.

Behandlade dokument

58

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om moms. I motionerna begärs lindringar av mervärdesbeskattningen av olika slag. Dessutom behandlas bl.a. jämkningsregeln vid försäljning av investeringsvaror, momsen för ideella föreningar, tidpunkten för inbetalning av moms och skattetillägg för periodiseringsfel.

Behandlade dokument

30

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 som rör inkomstbeskattningen och beskattningen av fastigheter.

Behandlade dokument

67

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Behandlingen av personuppgifter i skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet regleras fr.o.m. den 1 april 1999 i en särskild lag. Riksdagen har tidigare beslutat att fr.o.m. den 1 januari 1998 inrätta organisatoriskt fristående skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna (se 1997/98:SkU10 . Enheterna ska biträda åklagare vid förundersökning av skattebrott m.m. och kommer i denna verksamhet att behandla personuppgifter automatiserat. Den nya lagen ger en högre skyddsnivå än vad personuppgiftslagen (PUL) garanterar.

Behandlade dokument

34

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen avslog ett antal motioner från allmänna motionstiden som rörde olika regionalpolitiska frågor.

Behandlade dokument

39

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om radio- och TV-frågor.

Behandlade dokument

15

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen godkände regeringens förslag att Riksskatteverket, som central valmyndighet, ska informera annat EU-land om dess medborgare kandiderar i Sverige vid val till Europaparlamentet. Informationen syftar till att förhindra att en unionsmedborgare kandiderar både i hemstaten och i bosättningsstaten. Riksdagen ställde sig även bakom regeringens förslag att unionsmedborgare som efter anmälan tagits upp i röstlängd för val till Europaparlamentet under vissa förutsättningar med automatik ska tas upp i en röstlängd vid kommande val. Riksdagen beslutade vidare att vallokalerna vid val till Europaparlamentet ska vara öppna till kl. 21.00 i stället för kl. 20.00. Ändringarna i vallagen träder i kraft den 1 april 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 som rör Kustbevakningen och dess verksamhet, bl.a. ett förslag om att inordna Kustbevakningen i Försvarsmakten.

Behandlade dokument

4

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-10

Tre nya lagar mot diskriminering i arbetslivet träder i kraft den 1 maj 1999. Lagarna avser diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, av funktionshindrade och på grund av sexuell läggning. Förbudet mot diskriminering omfattar både rekryteringsförfarande och arbetsgivarens beslut om befordran, utbildning för befordran, tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut om uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd. Arbetsgivare blir vidare skyldiga att utreda och åtgärda trakasserier arbetstagare emellan. Lagen mot etnisk diskriminering innehåller även regler om skyldighet för en arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Tre ombudsmän blir ansvariga för att lagen följs: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen och en nyinrättad myndighet, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Riksdagen beslutade att uppgifterna för DO utanför arbetslivet ska regleras i en särskild lag i stället för, som regeringen föreslagit, i förordning. Riksdagen gav dessutom regeringen i uppdrag att i ett framtida utredningsarbete på sikt överväga möjligheterna att samordna diskrimineringslagarna.

Behandlade dokument

26

Justering

1999-02-16

Datum

1999-02-16

Debatt

1999-03-03

Riksdagen avslog eller besvarade motioner från allmänna motionstiden 1998 som rör mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik.

Behandlade dokument

34

Justering

1999-02-11

Datum

1999-02-11

Debatt

1999-03-11

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 med anknytning till totalförsvarsplikten. Motionerna behandlar pliktsystemet, ökade internationella engagemang med pliktpersonal, in- och utryckningstider till utbildning, rättsliga frågor, meritvärdering av pliktutbildning samt värnpliktigas ekonomiska situation.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-02-11

Datum

1999-02-11

Debatt

1999-03-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om bl.a. den statliga fastighetsförvaltningen och myndigheternas lokalförsörjning.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-02-09

Datum

1999-02-09

Debatt

1999-02-17

Riksdagen gjorde, med anledning av två motioner (v och fp), ett tillkännagivande till talmanskonferensen om avlämnandet av propositioner under allmänna motionstiden. Regeringen bör respektera syftet med budgetreformen och inte lägga fram andra propositioner än budgetpropositionen under den allmänna motionstiden, om inte synnerliga skäl föreligger. Ett sådant skäl kan vara att en proposition måste behandlas i samband med budgetpropositionen. Riksdagen var inte beredd att föreslå en ändring av riksdagsordningen men ansåg att Riksdagskommittén , som tillsattes i december 1998, i samband med sin utvärdering av bl.a. budgetreformen bör överväga en sådan regeländring.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-02-04

Datum

1999-02-04

Debatt

1999-02-17

Riksdagen avslog Riksdagens revisorers förslag angående Sveriges införlivande av EG-rätten. Revisorernas rapport ger en överblick över viktiga aspekter av det svenska EU-arbetet. Av revisorernas rapport framgår att den svenska uppbyggnaden och strukturen för genomförande av EG-rätt huvudsakligen fungerar tillfredsställande.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-02-04

Datum

1999-02-04

Debatt

1999-02-17

Riksdagen beslutade ändra narkotikadefinitionen i narkotikastrafflagen för att den klart ska täcka alla de varor som i dag anses som narkotika. En ny lag införs om förbud mot vissa hälsofarliga varor som ska åstadkomma en effektivare kontroll av nya missbruksmedel, t.ex. vissa syntetiska droger. Bruket av dopningsmedel kriminaliseras. Grovt dopningsbrott ska kunna ge fängelse i högst fyra år. Dessutom kriminaliseras innehav av läkemedel i uppenbart syfte att olovligen sälja dem. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april 1999.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-18

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse med en redogörelse för narkotikapolitiken.

Behandlade dokument

15

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-18

Den 1 mars 1999 införs en övergångsperiod om en och en halv månad mellan sommar- och vintersäsongerna för bensin när det gäller gränsvärden för ångtryck och mängd förångat bränsle vid 100°C.

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-10

Rksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om användning av begrepp som legitimerad, auktoriserad och godkänd i marknadsföring. Från konsumentskyddssynpunkt är det angeläget att en mer ingående analys kommer till stånd när det gäller användning av begreppen.

Behandlade dokument

17

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-17

Riksdagen beslutade om ändringar i brottsbalken och lagen om åtgärder mot penningtvätt. Ändringarna innebär att penningtvättsbegreppet i den sistnämnda lagen kommer att omfatta också förfaranden där det bakomliggande brottet inte utgörs av ett brottsligt förvärv . I brottsbalken införs ett nytt brott, penninghäleri. Penninghäleri kommer att omfatta såväl vissa fall av penningtvätt, som i dag är straffbara som häleri, som vissa åtgärder som är ägnade att dölja att någon annan har berikat sig genom brott på annat sätt än genom förvärv, t.ex. genom vissa skatte- och tullbrott. Skyldigheten för företag, som omfattas av penningtvättslagen, att lämna uppgifter till Finanspolisen utvidgas. Även kretsen av uppgiftsskyldiga företag utvidgas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1999.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-17

Riksdagen beslutade om lagändringar som ökar möjligheterna att ingripa mot kriminella s.k. mc-gäng. Den s.k. tillhållsparagrafen ersätts med en bestämmelse enligt vilken det blir möjligt att genomföra husrannsakan i lokaler som inte huvudsakligen utgör bostad och som mer än tillfälligt används gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Riksdagen beslutade även att i princip all inkassoverksamhet ska kräva tillstånd. Ändringarna träder i kraft den 1 april 1999.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-02-02

Datum

1999-02-02

Debatt

1999-02-17