Sök

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

35

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-17

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

44, 128 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

22

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

36, 95 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-13

Bordläggning

2023-03-15

Debatt

2023-03-16

Beslut

2023-03-22

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2023-03-07

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

48, 119 minuter

Justering

2023-03-07

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen.

Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 53 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-15

Debatt

2023-03-16

Beslut

2023-03-16

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser.

Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

14

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-03-01

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-09

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 65 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-03-01

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-03-01

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering.

Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet.

Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 7 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-28

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-28

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-28

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-28

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ.

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen.

Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag.

Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används.

Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper.

Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.

Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08