Översyn av JO-ämbetet

Herr talman! Sverige - året är 1809. Vi är i krig med Ryssland och förlorar Finland. Vi är också i krig med Frankrike, Danmark och Norge. Missnöjet mot det kungliga enväldet växer. En statskupp sker i mars 1809. Sveriges regent Gustav IV Adolf avsätts. Orättvisorna är stora, och folket har ingen insyn i elitens maktutövning. Tiden fram till nu - 1700-talet - har också präglats av ständerväldet, det vill säga en maktfullkomlig riksdag och en illa fungerande förvaltning.

Det var i denna kontext som ett nyinrättat konstitutionsutskott skrev regeringsformen år 1809. Man delade den gemensamma utgångspunkten att det nya statsskicket måste förhindra nya former av envälden. Maktdelning och effektiva kontrollorgan stod i fokus.

Ett av dessa organ var Justitieombudsmannen som å riksdagens vägnar skulle kontrollera myndigheternas maktutövning - en folkets ombudsman och lagens väktare. Och det var sannerligen ett modernt konstitutionellt grepp för den tidens prägel.

Herr talman! Sedan år 1809 har Justitieombudsmannen - först att inrättas i världen - varit en viktig garant för rättssäkerheten i landet. Genom att ta emot och utreda klagomål från allmänheten angående myndigheters agerande och eventuellt vidta åtgärder för att se till att myndigheterna agerar korrekt och i enlighet med lagar och regler har myndigheten bidragit till att öka förtroendet för den offentliga förvaltningen, garantera medborgarnas rättigheter och säkerställa att lagar och regler följs.

Detta bidrar till att skapa tillit till den offentliga förvaltningen och rättssystemet, vilket är grundläggande för vår demokrati. Det ger medborgarna en känsla av att deras röster hörs och att de har en möjlighet att få upprättelse och rättvisa, vilket är grundläggande i en demokratisk stat.

Det främjar också en kultur av ansvarsskyldighet och öppenhet inom den offentliga förvaltningen, vilket är avgörande för att upprätthålla demokratiska principer.

Herr talman! Det är över 30 år sedan en översyn gjordes. Med anledning av det tillsattes för tre år sedan en utredning i form av en parlamentarisk kommitté. Den 18 maj 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande, och under detta riksmöte har vi berett ärendet i konstitutionsutskottet.

Här står vi nu med ett färdigt betänkande. De förslag som behandlas i betänkandet rör JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Jag tänker inte återge förslagen i detalj utan hänvisar till betänkandet.

Jag vill rikta ett särskilt tack till kansliet som har arbetat med denna stora fråga. Vi har i princip arbetat fram en proposition, trots att vi är riksdagen.

Herr talman! Sverige - året är 2023. Vi må under lång tid ha varit förskonade från krig i vårt land, men Ryssland har invaderat Ukraina. Vi har därmed ett krig i vår omedelbara närhet. Vi må ha haft demokrati i över 100 år, men demokratins spelregler testas varje dag.

Trots att det gått över 200 år sedan Justitieombudsmannen inrättades kvarstår dess uppdrag och kärna alltjämt. Vi behöver fortsatt ett starkt justitieombudsmannaämbete som en av garanterna för att mänskliga rättigheter upprätthålls i vårt land och för att människor ska kunna känna tillit till vårt gemensamma samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av JO-ämbetet

JO främjar en kultur som gör att våra myndigheter agerar korrekt och transparent. Det är en kultur som bygger tillit och visar att vi värdesätter öppenhet och ärlighet i vårt samhälle. Nu tar vi ytterligare steg i att värna denna viktiga institution för ett Sverige präglat av rättvisa och respekt för varje medborgares rättigheter.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

I detta anförande instämde Matheus Enholm och Victoria Tiblom (båda SD), Lars Engsund, Lars Johnsson, Ulrik Nilsson, Susanne Nordström och Erik Ottoson (alla M), Jessica Wetterling (V), Malin Björk (C), Gudrun Brunegård (KD), Jan Riise (MP) samt Malin Danielsson (L).

Herr talman! JO-ämbetet är ett historiefyllt ämbete som är lika gammalt som konstitutionsutskottet, det vill säga strax över 200 år. Det har följt med under väldigt många reformer av hur vi har valt att styra vårt land, och det har blivit en viktig institution som en av de bortre kontrollpunkterna för att se till att varje enskild människas rättigheter tillgodoses och följs upp i förhållande till staten.

Vi ska vara stolta över vårt ombudsmannaämbete. Ordet ombudsman har ju spritts över världen. Den svenska modellen har fått vara förebild för andra när de har utformat sina kontrollfunktioner.

JO-ämbetet är en förlängning av riksdagen och riksdagens kontrollmakt gentemot regeringens myndigheter. Det är viktigt för oss här i kammaren och för statsapparaten i dess helhet att noggrant följa utvecklingen inom detta. Många viktiga ställningstaganden har gjorts av JO-ämbetet över tid, vilket har spelat stor roll också för den enskildes möjlighet att hävda sin rätt mot det allmänna.

Efter ett noggrant utredningsarbete lämnar konstitutionsutskottet i dag över ett förslag till beslut i kammaren som innehåller flera viktiga förändringar men också några medskick till regeringen om vad som behöver utvecklas framöver. Det kanske tydligaste medskicket vi gör till regeringen i form av ett tillkännagivande i dag är behovet av att utreda en ordinär granskningsverksamhet inom flera områden.

Ett sådant område som har kommit att framstå som alltmer nödvändigt att titta vidare på, herr talman, är kriminalvården. Det är ett område där ärendemängden hos JO kraftigt har ökat över tid. I takt med att vi arbetar på bredden i det svenska samhället med att bekämpa den organiserade brottsligheten och otryggheten blir också kriminalvårdens uppdrag än större, än svårare men också viktigare. Vi ser kanske inte framför oss en minskning över tid i antalet ärenden som rör just kriminalvården.

Konstitutionsutskottet skickar därför ett uppdrag till regeringen om att titta på den ordinära tillsynen, då JO är ett extraordinärt tillsynsorgan. Uppdraget avser inte specifikt kriminalvården utan är mer generellt utformat och skickas tillsammans med en rad andra förändringar som görs men också förändringar som man väljer att avstå från att göra för att vidmakthålla JO-ämbetets väldigt särskilda särart.

Översyn av JO-ämbetet

JO-ämbetet är som sagt en förlängning av riksdagens kontrollmakt in i den statliga myndighetsstrukturen. Varje enskild människas rätt att få sina rättigheter tillgodosedda är JO:s viktiga uppdrag att bevaka. Även om JO inte avlägger några domar eller har möjlighet att utdöma straff, i likhet konstitutionsutskottet som inte heller har det när vi granskar regeringen, väger ett utlåtande från JO tungt.

Kritik från JO är någonting som man helst vill undvika. Så länge vi kan hålla kvar vid den respekt för ämbetet som jag skulle säga att den svenska statsapparaten i dag har behövs det inte mer. Så länge vi kan ha ett så gott förtroende för JO-ämbetet att vi litar på att de beslut som är tagna där och den kritik som riktas därifrån är grundade i ett juridiskt grundmurat resonemang, vilket vi alltid kan göra, behövs det inte mer. Det är någonting som jag tycker är nästan fantastiskt att tänka på. Tänk att ett uttalande från en så respekterad institution kan väga så tungt att någonting skarpare än ett uttalande inte behövs! Men i det ligger också konstitutionsutskottets väldigt viktiga uppgift, som jag tycker att vi tar på mycket stort allvar i det betänkande vi lämnar över till kammaren i dag för beslut: att värna ämbetets förtroende och integritet.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Lars Engsund, Lars Johnsson, Ulrik Nilsson och Susanne Nordström (alla M), Peter Hedberg, Ida Karkiainen, Amalia Rud Pedersen och Mirja Räihä (alla S), Matheus Enholm och Victoria Tiblom (båda SD), Jessica Wetterling (V), Malin Björk (C), Gudrun Brunegård (KD), Jan Riise (MP) samt Malin Danielsson (L).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)