Till innehåll på sidan

Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Betänkande 2022/23:JuU32

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är klart för debatt

Beslutat
13 september 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-08-31
Justering: 2023-09-07
Trycklov: 2023-09-07
Reservationer: 3
Betänkande 2022/23:JuU32

Alla beredningar i utskottet

2023-06-20, 2023-08-31

Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen ska vara att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 december 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-09-12
Debatt i kammaren: 2023-09-13

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 14 Lars Isacsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen om granskningssystem för utländska direktinvesteringar.

Det finns ett stort utländskt ägande av företag i Sverige. Utländska företag och investerare har förvärvat och äger viktiga tillgångar och infrastruktur i Sverige. De kanske mest uppmärksammade fallen är svenska hamnar. Det gäller också inom energiförsörjning. Till exempel ägs och drivs vissa vindkraftsprojekt och elnät i Sverige av utländska företag. Det finns utländskt ägande inom telekommunikation och inom transportsektorn. Det gäller till exempel flygplatser och järnvägar som har utländskt ägande i konsortier.

Här är det viktigt att poängtera att utländskt ägande i dessa sektorer inte nödvändigtvis innebär någon säkerhetsrisk. Många investeringar och utländskt ägande är strikt kommersiellt och syftar till att främja ekonomisk tillväxt och utveckling.

Sverige har varit och är känt för sin öppenhet mot utländska investeringar och global handel. Under större delen av efterkrigstiden har vi gynnat frihandel och utländska investeringar för att främja ekonomisk tillväxt och välstånd. Det har gynnat Sverige.

Men omvärlden förändras. I takt med att världen har blivit mer globaliserad och ekonomiskt integrerad har frågor om säkerhet och påverkansoperationer blivit mer akuta. Det har lett till att många länder, inklusive Sverige, omprövar sin strategi när det gäller utländska investeringar.

Det finns en ökad oro för säkerhetsläget. Beroende på geopolitiska händelser och hotbild bör regeringar reagera genom att stärka sin lagstiftning för att skydda nationell säkerhet. Ökad oro över potentiell påverkan från utländska stater och icke-statliga aktörer bidrar till att Sverige nu väljer att införa ett granskningssystem.

Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Med det följer vi också den internationella utvecklingen. Vi agerar i linje med internationella trender. Många andra länder, särskilt inom EU, har redan infört eller överväger att införa liknande granskningssystem för utländska investeringar.

År 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Det var ett steg mot att säkerställa att medlemsländerna i EU har verktyg för att skydda sina strategiska tillgångar och känsliga sektorer från potentiell utländsk inblandning.

Sverige, som en del av EU, förband sig att implementera denna förordning. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning, Direktinvesteringsutredningen, för att föreslå hur den svenska anpassningen skulle genomföras. Den överlämnade i mars 2020 ett förslag till ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Det är främst två starka argument för ett införande av ett granskningssystem.

För det första handlar det om att skydda vår nationella säkerhet och strategiska intressen. Med ökande globalisering och en alltmer komplex geopolitisk situation måste vi vara proaktiva när det gäller att identifiera och hantera potentiella hot. Att ha ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden ger oss verktygen att säkerställa att våra kritiska tillgångar inte hamnar i fel händer.

För det andra är detta förslag även en fråga om ekonomisk suveränitet. Vi måste kunna värna våra strategiska industrier och företag från oönskad utländsk inblandning. Det handlar om att trygga vår förmåga att fatta egna beslut om vår ekonomi och inte riskera att bli beroende av utländska aktörer som kan ha motstridiga intressen.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till propositionen.


Anf. 15 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Detta är en viktig lagstiftning, som äntligen kommer på plats. Vi behöver ha bättre koll på, och kunna förbjuda, utländska investeringar i skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet, på allmän ordning eller på allmän säkerhet.

Centerpartiet står bakom syftet, ambitionen och det mesta i den lagstiftning som föreslås. Men vi tycker att den kunde ha varit så mycket bättre, så mycket smartare och så mycket mer - och detta av främst tre skäl:

Vi anser att medieföretag borde ha inkluderats.

Vi anser att kommuner och regioner, men även näringslivet, borde ha fått mer stöd av staten med kunskap i detta för landet så viktiga säkerhetsarbete om bland annat Östeuropa och Kina.

Vi ser stora risker för svenskt näringsliv och för investeringsviljan och investeringstakten i vårt land med det sätt som lagstiftningen är utformad och tänkt att genomföras.

Detta är som sagt nödvändig och viktig lagstiftning, men inte väl utformad lagstiftning.

Jag vill börja med att tala om medieföretagen och sedan ta upp lagstiftningens utformning. Vår uppfattning är att medieföretag är samhällsviktig verksamhet, som alltså borde ha inkluderats i granskningen. Jag tror att vi alla numera är väl medvetna om att information, press och medier är en av nycklarna till att destabilisera och påverka till exempel försvarsviljan och sammanhållningen i ett land.

Skälen till att regeringen inte har med medieföretag är att var och en enligt tryckfrihetsförordningen har rätt att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ hindrar detta i förväg. Det är viktigt att framför allt svenska enskilda juridiska personer har denna rätt. Men den här lagen gäller utländska intressen, i detta fall utanför EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Namnet på lagen är granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen. Saken är dock den att alla investeringar i skyddsvärd verksamhet ska anmälas - allt. Det gäller oavsett om det är svenska enskilda eller juridiska personer, EU-medborgare eller andra. Allt måste anmälas och granskas, men sedan är det bara det som hör hemma utanför EU som kan förbjudas. I Finland, som har gjort en implementering av samma regelverk, omfattar kontrollen bara investeringar av aktörer utanför EU och Efta. Men i Sverige omfattas alla.

Regeringen och utskottet säger avseende medieföretag med hänvisning till tryckfrihetsförordningen - som ju är bra - att det är omöjligt att hantera utländska och svenska medborgare olika och att svenska medieföretag har grundlagsskydd mot att behöva anmäla. Så långt är vi med.

Men det finns undantag medgivna i grundlagarna som rör just utländska medborgare. Det finns möjlighet i grundlagen att inkludera medieföretag i granskningen, men det säger regeringen nej till. Det här är samma regering som i direktiven till utredningen om ordningslagen, som nyligen är tillsatt, öppnar upp för att använda just detta undantag från att hindra utländska medborgare från att demonstrera. Regeringen anser att undantaget kan användas för att stoppa utländska medborgare från att demonstrera men inte för att hindra fientligt inställda utländska stater och aktörer från att köpa svenska mediekoncerner. Centerpartiet hade inkluderat medieföretagen i lagen.

Fru talman! Nu kommer vi till lagens utformning och genomförande. Det saknas i nuläget tydlighet i propositionen i form av viktiga definitioner och avgränsningar. En lagstiftning blir inte tydlig genom att regeringen säger att den är tydlig. Den blir tydlig när professionella branschorganisationer som värnar Sveriges säkerhet uppfattar den som tydlig och förutsägbar.

Vi har redan varit inne på att alla direktinvesteringar i för landet skyddsvärd verksamhet ska anmälas och granskas. Den granskande myndigheten har enligt lagförslaget 25 arbetsdagar på sig att fatta ett beslut från det att anmälan är fullständig.

Svemin är en branschorganisation som samlar gruvor, mineralproducenter och metallproducenter i Sverige. De välkomnar att området regleras, men de undrar när anmälan ska ske i deras långa processer. Är det i prospekteringsfasen, är det när man får ett undersökningstillstånd och tar in pengar till det eller är det när man får beslut om en bearbetningskoncession och går vidare? Är det vid båda tillfällena, eller är det vid varje tillfälle som pengar tas in som de här 25 arbetsdagarna av granskning ska löpa? Det blir många så kallade standstill-perioder. Det här är alltför oklart. Det hela ska införas den 1 december, och det finns inga övergångsbestämmelser eller tröskelvärden.

Återigen: Det vilar ett stort ansvar på regeringen att se till att detta inte blir ytterligare en långbänk för viktiga, nödvändiga och säkra lagliga investeringar i vårt land - för jobben, för den gröna omställningen och för hela landet. Sverige och näringslivet behöver inte mer osäkerhet i en redan osäker värld. Vi behöver lagstiftning som gör svenska investeringar i vårt land enkla och snabba. Vi behöver inte att stora resurser läggs på att granska investeringar som är oproblematiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Det som lyfts fram av regeringen som skäl för att allt ska granskas är främst risken för bulvaner - att utländska stater och fientliga aktörer gömmer sig bakom svenska företag. Det ska medges att det alltid finns en risk för detta, men frågan är om omfattande byråkrati för alla löser problemet på bästa sätt. Ingen lag kommer ändå någonsin att kunna ersätta underrättelseinhämtning, spaning och kvalificerat analysarbete av våra duktiga underrättelsetjänster.

Jag vill be om ursäkt om det av någon uppfattas som att jag och Centerpartiet tar lätt på svensk säkerhet. Det gör vi verkligen inte; detta är viktig lagstiftning. Men jag vill upprepa det som Svenskt Näringsliv i måndags sa i en kommentar till lagen: Risken med lagstiftningen är att man silar mygg och sväljer kameler.

Vi i Centerpartiet står bakom alla våra tre reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 1.


Anf. 16 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag har en fråga, och den handlar om medieföretagen.

Ulrika Liljeberg skriver i sin text i reservationen att man borde ha valt att också inkludera granskning av utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag. Det upprepar hon också här i dag.

Det står också i Ulrika Liljebergs text att det är en ståndpunkt som hon delar med flera remissinstanser med god insyn i frågan. Jag har försökt hitta synpunkter från remissinstanserna i propositionen, men jag har inte lyckats. Däremot hittar jag ett stycke på sidan 168 med en rubrik angående att Medieutredningen inte gör någon bedömning i denna del. Man skriver också att remissinstanserna inte yttrar sig i denna del. Det gör mig väldigt nyfiken på vad bakgrunden är till att remissinstanser nämns på det sätt som sker i reservationen.


Anf. 17 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Jag ska direkt erkänna att jag inte har utredningen i huvudet så att jag har koll på sidnumreringar. Mitt minne är dock att det finns flera instanser - tv-företag, MSB och andra - som anser att just medieföretag borde inkluderas i granskningssystemet.


Anf. 18 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Då undrar jag om regeringen har helt fel när den skriver att utredningen inte berörde denna fråga och att inga remissinstanser har tagit upp den.


Anf. 19 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Återigen: Detta har varit uppe i utredningen, men mitt minne - jag borde ha haft utredningen med mig - är att man inte har föreslagit detta i utredningen och framför allt inte i propositionen. Jag ska låta det vara osagt. Men att ärendet har varit uppe och berörs i utredningen och propositionen råder det ingen tvekan om, och som jag påpekade i anförandet och i vår reservation anser vi att det borde ha tagits med.


Anf. 20 Pontus Andersson Garpvall (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! I detta betänkande behandlar utskottet ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen.

I propositionen föreslås en ny lag som ger en granskningsmyndighet möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och, om det är nödvändigt, förbjuda dem. I sammanhanget kan nämnas att riksdagen så tidigt som 2019 tillkännagav för den tidigare regeringen att den snarast borde genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Det är därför välkommet att den nya regeringen nu återkommer med en proposition till riksdagen i detta väldigt angelägna ärende.

Fru talman! De senaste åren har vi sett ett flertal exempel på försök till utländska investeringar inom områden som kan anses vara känsliga för såväl Sveriges som svenskarnas säkerhet. Två sådana exempel är att det kinesiska telekombolaget Huawei är angeläget att delta i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet och att det kinesiska bolaget Nuctech vann upphandlingen om säkerhetskontrollen på Arlanda 2022.

Ett av problemen med i detta fall kinesiskt ägande i Sverige är att Kina 2017 införde en ny så kallad säkerhetslag som slår fast att alla kinesiska medborgare och organisationer, även i utlandet, är skyldiga att lämna ut information om den kinesiska staten så kräver. Med detta i åtanke kan man fråga sig om dessa investeringar i det svenska 5G-nätet eller i säkerhetskontroller på svenska flygplatser är en följd av att bolagen ser möjligheter till ekonomisk profit eller om de har helt andra intressen.

För ekonomiskt svagare länder eller för starkare länder i ekonomiskt svagare tider kan det anses vara lockande med generösa investeringar från länder som exempelvis Kina. Men dessas intresse för investeringar i utlandet är inte bara ekonomiskt utan handlar också om att kunna få både information och ökat inflytande.

Fru talman! Redan 2018 i FN:s generalförsamling varnade den före detta presidenten Donald Trump för farorna med Tysklands beroende av rysk energi och betonade behovet av att länderna i väst blir oberoende av utländska makters energitillgångar. De tyska representanterna på åhörarläktaren skakade på huvudet åt presidenten men insåg med säkerhet vid Rysslands invasion av Ukraina hur rätt han faktiskt hade.

Varför lyfter jag då detta? Jo, därför att i dag står Kina för omkring 40 procent av alla vindkraftsbyggen i världen och för sammanlagt 86 procent av världsproduktionen av de sällsynta jordartsmetaller som behövs för produktion av vindkraft. Mellan 2017 och 2022 stod det kinesiska bolaget CGN för en femtedel av investeringarna i svensk vindkraft.

Och vindkraften är bara ytterligare ett exempel på Kinas försök till utländska investeringar. Gör vi oss beroende av vindkraft gör vi oss alltså också beroende av Kina. Således får den kinesiska staten också tack vare sin säkerhetslag den information som man kräver från de kinesiska bolagen, allt i den gröna omställningens namn. Låt oss hoppas att väst har lärt sig av sina tidigare misstag med energiberoende av utländska stormakter.

Fru talman! Det är i högsta grad angeläget att ett granskningssystem kommer på plats. Vi lever i en global värld där alla länder är beroende av varandra, det förnekar jag inte alls, men energi, informationsteknik och säkerhet är inte handelsvaror som alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Riksdagen tillkännagav för över fyra år sedan för den dåvarande regeringen att ett granskningssystem behövde komma på plats. Det är väldigt positivt att den nuvarande regeringen nu återkommer med en proposition som gör att vi får ett granskningssystem på plats och också möjligheten att förbjuda dessa investeringar, detta för både Sveriges och svenskarnas säkerhet.

Jag yrkar bifall till propositionen.


Anf. 21 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Vi lever i en globaliserad värld. Svenska företag är framgångsrika på en global marknad och gör förvärv och andra investeringar över i stort sett hela världen. På samma sätt gör utländska företag investeringar i Sverige.

För Sverige som en öppen ekonomi med omfattande internationell handel är utländska direktinvesteringar viktiga för vårt näringslivs utveckling. Samtidigt finns det risker med att utländska aktörer investerar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Majoriteten av de utländska investeringar som görs i svenska företag är värdefulla och helt oproblematiska, men vissa av dem är förenade med stora säkerhetsrisker. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har exempelvis visat på riskerna med att främmande makt kontrollerar kritisk infrastruktur och får inflytande inom exempelvis försvars- och säkerhetsindustrin.

Det finns med dagens regelverk inte tillräckliga förutsättningar att hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Sådana investeringar måste kunna granskas och, om nödvändigt, stoppas.

I en EU-förordning från 2019 som tidigare berörts skapades ett rättsligt ramverk för granskning av utländska direktinvesteringar som kan påverka säkerhet eller allmän ordning. I de flesta medlemsstater har regelverk kring utländska direktinvesteringar redan införts. I den proposition som riksdagen nu debatterar och ska ta ställning till föreslår regeringen ett helt nytt regelverk som gör det möjligt att hindra investeringar som kan inverka skadligt på svenska säkerhetsintressen. I majoriteten av EU:s medlemsländer finns som sagt redan nationella granskningssystem på plats. Det är viktigt att vi får detta på plats även i Sverige.

I propositionen föreslås ett granskningssystem som ska omfatta investeringar i företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet definieras i lagen som verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet.

Granskningssystemet ska också omfatta säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen, verksamhet som rör kritiska råvaror, exempelvis gruvindustrin, samt verksamheter som i stor omfattning behandlar känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om vilka verksamheter som ska omfattas av lagen. I utredningen som ligger till grund för propositionen föreslås att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska utses till granskningsmyndighet.

Granskningssystemet innebär att den som vill genomföra en investering i skyddsvärd verksamhet ska vara skyldig att anmäla detta till granskningsmyndigheten i de fall investeraren skulle få direkt eller indirekt inflytande över verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Inom 25 dagar efter att anmälan inkommit ska granskningsmyndigheten besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning. Granskningsmyndigheten kan också inleda en granskning på eget initiativ. Granskningen ska avslutas inom tre månader från det att myndigheten har beslutat att inleda granskningen. Men om det föreligger särskilda skäl kan granskningen pågå i upp till sex månader.

Om man i granskningen konstaterar att investeringen bedöms vara skadlig för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning och säkerhet i Sverige ska investeringen förbjudas eller godkännas med särskilda villkor.

Granskningssystemet kommer att vara tillämpligt oavsett investerarens nationalitet eller säte. Det innebär att även svenska investeringar i skyddsvärd verksamhet kommer att omfattas av granskningsförfarandet. Om inhemska investeringar utelämnas från granskningssystemet skulle det innebära en risk för att utländska investerare kan kringgå regelverket. Det kan exempelvis ske genom att investeringar i ett svenskt företag görs via ett annat svenskt företag - det är inte helt ovanligt - men detta företag kan ytterst ägas av utländska intressen. Det kan också vara rena bulvanförhållanden där en svensk medborgare gör investeringar på uppdrag av främmande makt.

Detta är en risk som man måste ta på allvar. Det finns i så fall en uppenbar risk att exempelvis Kina, som jag har berört tidigare, skulle kunna använda den typen av förfaranden och därmed helt kringgå granskningsförfarandet och möjligheten för Sverige att stoppa direktinvesteringar i landet. Jag tycker alltså att Centerpartiet tar lite för lätt på den risken. Om man hamnar i en sådan situation skulle det också minska transparensen kring ägarförhållanden och vilka som ligger bakom investeringar.

Vad gäller att granskningssystemet även borde omfatta investeringar i medieföretag lyfter reservanten, Centerpartiet och i det här fallet Ulrika Liljeberg, fram i allra högsta grad relevanta frågeställningar om informationspåverkan från främmande makt. Regeringen gör emellertid bedömningen att ett granskningsförfarande skulle strida mot den grundlagsskyddade etableringsfrihet som återfinns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och att det därmed inte är möjligt att gå vidare med ett sådant förslag.

Problemet med att undanta svenska investerare har berörts tidigare. Det skulle öppna dörren för helt andra förfaranden. Det är en viktig fråga, men man måste hitta andra vägar för att komma åt den problematiken.

Slutligen gäller det utvärdering av lagstiftningen, som också tas upp i en reservation. Det ligger i regeringens uppdrag att ständigt följa upp rättstillämpningen. Det är rimligt att förvänta sig att man gör det även i detta fall. Det finns också starka intressen när det gäller att granska och följa denna lagstiftning, och de kommer att påtala om det finns brister.

Med denna lagstiftning får Sverige ett gediget regelverk som skapar förutsättningar att upptäcka och ytterst stoppa investeringar som utgör hot mot svenska säkerhetsintressen. Det är välkommet och viktigt i en tid med sådana säkerhetspolitiska spänningar som vi inte har sett sedan före Berlinmurens fall.

Jag vill därför avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.


Anf. 22 Gudrun Nordborg (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vänsterpartiet ställer sig bakom det.

Jag ska inte fördjupa mig i många detaljer, men övergripande tror jag att det är viktigt att vi följer upp den här EU-förordningen så att Sverige inte blir ett undantagsland när det gäller kontroll över investeringar i känsliga verksamheter. Där tror jag att vi behöver gå i takt med övriga länder i Europa.

Centerns argumentation om hur vi ska förhålla oss till medieföretag har varit intressant att se. Men jag hittar som sagt inte stöd i propositionen för att det finns några reservationer som lyfter fram det. Jag har försökt titta på några opponenter som borde vara relevanta, men jag har inte lyckats hitta det. Jag tar då fasta på vad regeringen säger konkret om både utredningen och remissinstanserna i frågan. Om någon vill kolla ytterligare var min referens där sidan 168 i propositionen.

Medieföretagen är ett av många relevanta områden när vi diskuterar känsliga verksamheter. Men jag tycker att regeringen för ett klokt resonemang om att vi inte kan komma fram via i varje fall den här lagstiftningen utan att göra ändringar i grundlagen. Konsekvenserna skulle bli ologiska, eftersom man har en generell princip om att samtliga eventuella investerare behöver granskas, oavsett om de är svenska eller har en annan nationalitet. Jag tror att den principen är extremt viktig att hålla kvar. Det blir annars diskriminerande och skulle krocka med många andra regler i vår lagstiftning och grundlagsskyddade rättigheter.

Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.


Anf. 23 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Jag ifrågasätter riksdagsledamoten Nordborgs läsning av propositionen. På sidan 46 i densamma läser jag nämligen punkt 5.6 om investeringar i medieföretag. I rubriken står det att medieföretag inte ska omfattas. Det står vidare att det är i linje med både utredningens och numera regeringens linje.

I propositionen läser jag däremot: "Remissinstanserna: Myndigheten för press, radio och TV (MPRT), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Totalförsvarets forskningsinstitut, TU - Medier i Sverige och TV4 anser att investeringar i medieföretag bör omfattas av granskningssystemet." Dessutom anger Myndigheten för press, radio och tv "att det, för det fall det i andra länder finns granskningssystem som omfattar investeringar i medieföretag, finns en risk för att svenska medieföretag blir mer intressanta för sådana investeringar som kan innebära säkerhetsrisker".

Det har alltså varit uppe. Det har övervägts, och man har gjort de invändningar som har anförts både i propositionen och här i dag av företrädare för regeringspartierna. Men man har gjort en annan bedömning. Det beklagar vi.

Det vore dock intressant att höra om riksdagsledamoten Nordborg gör en annan tolkning av propositionen och om det finns andra skrivningar.


Anf. 24 Gudrun Nordborg (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! Jag letade i propositionen och hittade det jag nyss citerade på sidan 168. Där säger man att utredningen inte har berört medierna, och remissinstanserna yttrar sig inte. Det finns alltså två olika passager i propositionen, men jag är tvungen att ge ledamoten rätt i att det finns olika positioner om hur man förhåller sig till medierna.

Jag är glad över att det uppdagas att det finns två olika versioner i propositionen, men jag vidhåller att den argumentation i sak som fortsätter från regeringens sida om varför man ändå inte bör inkludera medierna håller. Jag står alltså fast vid mitt ställningstagande.


Anf. 25 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Jag skulle nog snarare säga att det handlar om olika aspekter än att det är exakt samma fråga som berörs. Men för tydlighetens skull kan jag säga till alla som lyssnar att det är det som står på sidan 46 som jag hänvisar till och har grundat mig på i mina anföranden och yrkanden.


Anf. 26 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att det här blev en fråga och för att vi fick klarlägga att det finns två olika positioner i propositionen.


Anf. 27 Torsten Elofsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi ett nytt granskningssystem av utländska direktinvesteringar.

På riksdagens bord ligger en proposition om att införa ett granskningssystem till skydd för svenska säkerhetsintressen. I korthet innebär förslagen att en granskningsmyndighet ska ges möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och om nödvändigt begränsa eller stoppa dem. Det skulle kunna handla om utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur, energi och ny teknik - verksamheter som är strategiskt viktiga för vårt samhälle.

Vi kristdemokrater konstaterar att det är hög tid att detta regelverk kommer på plats. Sverige ska självklart vara välkomnande för utländska investeringar, men de får inte äventyra nationell säkerhet och svenska säkerhetsintressen. Vi ser att säkerhetsläget har försämrats under flera år, både globalt och i vårt närområde.

Säpo har särskilt pekat ut statliga aktörer som Ryssland, Kina och Iran som länder som agerar alltmer offensivt mot Sverige. Det står klart att vi behöver se till de risker som finns med att främmande makt förvärvar och kontrollerar kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet, och det behöver finnas en möjlighet att stoppa sådana förvärv. Jag vill därför börja med att yrka bifall till regeringens proposition.

Fru talman! Sverige ska som sagt självklart vara välkomnande för utländska direktinvesteringar. Sverige är ett litet handelsberoende land, och utländska investeringar har stor betydelse för svenskt näringsliv och hela vårt samhälle. Det är självklart att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för investerare. Det är viktigt att poängtera.

Utländska investeringar och tillförsel av kunskap och kompetenser behövs för att bygga Sverige starkt. Det skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt och stärker vår konkurrenskraft. Men samtidigt som Sverige ska vara ett attraktivt land för utländska investerare måste vi också ha verktyg för att kunna stoppa förvärv som kan hota våra säkerhetsintressen, för även om majoriteten av de utländska investeringar som görs i svenska företag är nyttiga och oproblematiska finns det några av dem som är förenade med stora risker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! Vi vet att länder som Kina och Ryssland utgör potentiella hot. Uppköp av viktig infrastruktur är en central del av deras strategi för att tillskansa sig ekonomisk och militär makt. Runt om i hela världen gör Kina strategiska investeringar i hamnar, järnvägar, kolkraftverk och flygplatser. Kinesiska bolag äger också redan i dag en stor del av svensk vindkraft. Mellan 2017 och 2022 investerades 90 miljarder kronor i ny vindkraft i Sverige. Nästan en femtedel av detta var det kinesiska bolaget CGN inblandat i. Liknande framtida investeringar i kritisk infrastruktur skulle kunna träffas av det nya regelverket.

Fru talman! En fråga som har varit uppe i debatten är om granskningssystemet också bör omfatta utländska direktinvesteringar i mediebolag. Det har diskuterats här i dag mot bakgrund av att det finns risk för att främmande makt försöker påverka beslut, uppfattningar och beteenden hos olika aktörer i Sverige genom att sprida vilseledande eller oriktig information via olika medier. Det skulle i sin tur kunna medföra risker för vår säkerhet och allmänna ordning.

I den utredning som föranlett propositionen konstateras med hänvisning till etableringsfriheten att det skulle krävas en grundlagsändring för att göra det möjligt att begränsa svenska medborgares och svenska juridiska personers möjlighet att göra investeringar i mediebolag. Jag har lyssnat till vad Centerpartiets representant Ulrika Liljeberg har sagt men konstaterar att alternativet som nämns i utredningen är att göra ett undantag i lagen som innebär att en investering i ett medieföretag som görs av en svensk medborgare eller av en svensk juridisk person undantas från anmälningsplikten.

Problemet med ett sådant undantag är att det vore enkelt att kringgå genom att främmande makt genomför investeringar via svenska fysiska eller juridiska personer. Det skulle resultera i ett regelverk som riskerar att motverka syftet med att låta utländska investeringar i mediebolag vara anmälningspliktiga. Vi kristdemokrater delar alltså utredningens och regeringens bedömning i denna fråga, även om jag har lyssnat med stort intresse på Centerpartiets reservation.

Sammanfattningsvis är behovet av ett granskningssystem stort. Utländska direktinvesteringar tillför mycket till det svenska samhället i form av kapital men också kunskaper och kompetenser som bidrar till vårt välstånd och att stärka vår konkurrenskraft. Men de kan även innebära betydande risker, och då behöver vi kunna skydda svenska säkerhetsintressen. Det är därför hög tid att detta regelverk kommer på plats. Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till regeringens proposition.

Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-09-13
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut: Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen, Beslut: Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Beslut: Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Webb-tv: Beslut: Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om granskning av utländska direktinvesteringar,
    2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    3. lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:116 punkterna 1-3.
  2. Granskning av investeringar i medieföretag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD63009
    M60008
    C02103
    V19005
    KD17002
    MP16002
    L12004
    -1000
    Totalt28121047
    Ledamöternas röster
  3. Kunskapshöjande insatser i kommuner och regioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 2 (C)
  4. Utvärdering av lagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 3 (C)