Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 7 570 miljoner kronor till kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2000. Riksdagen gav våren 1999 regeringen i uppdrag att se över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt vid utseende av styrelserna för Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond skulle kunna vidgas (se 1998/99:KrU9 ). Regeringen anser att den nuvarande ordningen bör behållas. Men riksdagen gav regeringen på nytt i uppdrag att snarast se över frågan. Riksdagen uttalade vidare att beslutet från våren 1998 att omlokalisera ledningen för Statens sjöhistoriska museer från Stockholm till Karlskrona bör fullföljas (se 1997/98:KrU7 ). I motsats till regeringen kan riksdagen inte se att förutsättningarna för beslutet skulle ha förändrats. Regeringen fick därför i uppdrag att redan i 2000 års ekonomiska vårproposition skapa utrymme för år 2001 för de kostnader som flyttningen kan medföra. Vid medelsberäkningarna bör regeringen utgå från att förstärkningen i årets budgetproposition för Marinmuseum fr.o.m. år 2001 ska ligga fast.

Behandlade dokument

58

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

1999-12-08

Riksdagen lade till handlingarna Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksamhetsåret 1998.

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

2000-02-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till utbildning och universitetsforskning. Arbetet med att utveckla kvaliteten och likvärdigheten i skolan fortsätter. Ytterligare medel ges för utvecklingsinsatser, bl.a. för kompetensutveckling av lärare. Under en treårsperiod avsätts 500 miljoner kronor, varav 30 miljoner kronor för budgetåret 2000. Kvalitetsgranskningsnämnden tillförs 12 miljoner kronor. Ytterligare 45 miljoner kronor ges till förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, vilket innebär sammanlagt 265 miljoner kronor under år 2000 för insatser i socialt utsatta områden. Kunskapslyftet får pengar motsvarande drygt 101 900 årsstudieplatser. För försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning beräknas resurser motsvarande 12 000 årsstudieplatser. Regeringen har i budgeten för åren 2001 och 2002 beräknat medel för stegvis införande av allmän förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år 2000 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Sammantaget med beslutad utbyggnad åren 2001 och 2002 ökar antalet högskoleplatser med 89 000 platser under perioden 1997-2002. De nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan får 22 miljoner kronor vardera i ökade forskningsresurser. Också Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar får mer pengar till forskning.

Behandlade dokument

75

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-13

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 25,5 miljarder kronor till kommunikationer för år 2000. Den största delen av anslaget, 23,2 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll. Riksdagen gjorde vidare ett uttalande om att Luftfartsverkets miljöarbete måste drivas med ökad kraft.

Behandlade dokument

87

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-08

Riksdagen godkände regeringens förslag om vilande förtidspension. En försäkrad som fått förtidspension under minst ett år ska kunna behålla förtidspensionen under högst tre månader under en tolvmånadersperiod samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter fortsätter att arbeta ska förtidspensionen kunna förklaras vilande till den del han eller hon arbetar. Den försäkrade ska vidare under totalt tolv kalendermånader kunna pröva att arbeta utan att rätten att få tillbaka pensionen går förlorad. Efter de första tolv månaderna av förvärvsarbete ska den försäkrade kunna ha förtidspensionen vilande under ytterligare 24 kalendermånader. Under den tiden upphör inte det ursprungliga beslutet om rätt till pension. Om den försäkrade under denna tid anmäler att han eller hon önskar få tillbaka pensionen ska det emellertid vara möjligt att efter prövning minska eller dra in pensionen om utredning visar att arbetsförmågan har förbättrats väsentligt. När beslutet om vilande förtidspension löper ut ska den fortsatta rätten till förtidspension prövas på samma sätt. Arbetsskadelivränta, som är samordnad med förtidspensionen, ska kunna förklaras vilande när pension görs vilande på grund av förvärvsarbete. Rätten till bostadstillägg ska inte gå förlorad under det första året med förvärvsarbete. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 1 721 miljoner kronor till miljö- och naturvård för år 2000. Bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras genom att resurserna förstärks för skydd av värdefulla naturområden, främst skogsområden samt ytterligare medel till kalkning. Resurserna för sanering och återställning av förorenade mark- och vattenområden förstärks ytterligare. Miljöforskningen och då framför allt miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning ges ökade resurser genom ett nytt anslag. Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.

Behandlade dokument

23

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-09

Riksdagen beslutade om åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Beslutet innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket ger anledning till mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk. Riksdagens beslut ger enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Beslutet innebär också rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken.

Behandlade dokument

23

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till bl.a. kungliga hov- och slottsstaten, riksdagen, Regeringskansliet, stöd till politiska partier och presstöd för år 2000. Riksdagen godkände också Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Beslutet innebär att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i form av politiska sekreterare åt ledamöterna i stället för den nuvarande administrativa hjälpen. Kostnaderna för stödet beräknas öka med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Förvaltningsstyrelsen anser att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens samlade budget.

Behandlade dokument

18

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till rättsväsendet på totalt drygt 22 667 miljoner kronor för år 2000. De tyngsta anslagsposterna är polisväsendet (12 048 miljoner kronor), domstolsväsendet (3 359 miljoner kronor) och kriminalvården (3 820 miljoner kronor). Riksdagen godkände också vissa lagändringar. En ändring innebär bl.a. att svensk domstol ska vara oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för alla slags brott som har begåtts utanför Sverige av en person som tillhör polisens utlandsstyrka. De nya reglerna är en följd av att Rikspolisstyrelsen tar över huvudmannaskapet för polispersonal som tjänstgör i internationella fredsfrämjande insatser. En annan lagändringen rör jordabalken och innebär att regeringen ska bestämma inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden. Ändringen är en följd av regeringens förslag att inskrivningsverksamheten vid landets tingsrätter ska koncentreras till sju tingsrätter, vilket riksdagen också godkände. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

59

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-03

Riksdagen godkände regeringens förslag om 15,6 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för år 2000. De största anslagen är bostadsbidrag (5,7 miljarder kronor), räntebidrag (3,7 miljarder kronor), Statens bostadskreditnämnd (1,8 miljarder kronor) länsstyrelserna (1,8 miljarder kronor) och stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (1,8 miljarder kronor).

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-17

Datum

1999-11-17

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till internationellt bistånd för år 2000. Biståndsramen blir 0,72 % av den beräknade bruttonationalinkomst (BNI) för 2000. Riksdagen stödjer regeringens ambition att åter uppnå enprocentsmålet så snart det finns statsfinansiella förutsättningarna för det. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden som rör en översyn av det nuvarande systemet med bemyndiganden inom biståndet, formerna för att stärka utvärderingen av biståndet samt de enskilda organisationernas roll i utvecklingssamarbetet.

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen godkände regeringens förslag om 2 983 miljoner kronor i anslag till utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 2000. De största anslagen är utrikesförvaltningen (1 891 miljoner kronor), bidrag till internationella organisationer (442 miljoner kronor), Nordiska ministerrådet (292 miljoner kronor) och fredsfrämjande verksamhet (147 miljoner kronor).

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser har tillämpats under sista halvåret 1998. Kontrollen sker på två platser i landet, nämligen Arlanda flygplats och det s.k. utväxlingskontoret i Malmö.

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslöt enhälligt återförvisa ärendet till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Det införs en möjlighet att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller dieselolja och som normalt har ett lägre nybilspris. Riksdagen beslutade också om en del ändringar på olika områden där beslut om lagstiftning behövs före årsskiftet. När det gäller samordningsnummer på handlingar som ges in till skattemyndigheten beslutade riksdagen, mot regeringens förslag, att reglerna om samordningsnummer på kontrolluppgifter ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2001.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

De allra flesta av de särskilda regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) slopas. Slopandet av stoppreglerna träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. Stoppreglerna infördes 1976 och skulle motverka att ägaren till ett fåmansägt företag utnyttjade företaget för att mildra sin egen eller närståendes beskattning på ett sätt som inte var förenligt med principerna i skattesystemet. Slopade stoppregler förväntas förbättra företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora företag. Ett annat skäl är att skattesystemet ska vara neutralt och skattereglerna enkla och så långt som möjligt generella.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Alkohol- och tobaksskattelagarna ändras för att göra reglerna tydligare samt mer EG-anpassade. Genom ändringarna kommer det att uttryckligen framgå att införsel för privat bruk endast kan komma i fråga för varor som enskilda själva transporterar in i landet. Riksdagen godkände också förtydliganden när det gäller gåvoförsändelser i form av alkohol- och tobaksvaror från en enskild person i ett annat EG-land till en enskild person i Sverige. För att skattefrihet ska föreligga krävs att det rör sig om enstaka gåvoförsändelser under yrkesmässig befordran och att varorna är avsedda för mottagarens eller dennes familjs personliga bruk.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (4,8 miljarder kronor) och Tullverket (1,1 miljarder kronor) för år 2000.

Behandlade dokument

19

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslutade om ändring i personuppgiftslagens bestämmelse om förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land. Överföring av personuppgifter till ett land som inte ingår i EU eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) ska inte längre vara förbjuden om det landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. När det gäller att avgöra om skyddsnivån är adekvat ska alla omständigheter kring överföringen beaktas. Ringa fall av överträdelser av personuppgiftslagens straffbestämmelse ska undantas från straff. Riksdagen gjorde också ett uttalande om nummerpresentation vid telefonsamtal till myndigheter. Det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar. Regeringen bör låta frågan om hur anonymiteten ska kunna upprätthållas, utan att den enskilde själv ska behöva vara aktiv, bli föremål för överväganden i något lämpligt sammanhang.

Behandlade dokument

8

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-11-25