Slopade stoppregler

Betänkande 1999/2000:SkU5

Skatteutskottets betänkande 1999/2000:SKU05

Slopade stoppregler

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

SkU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopade
stoppregler för fåmansägda företag och föreslår en
följdändring i underprislagen. Motionerna avstyrks.

Vid betänkandet fogas sex reservationer (m, v, kd,
c, fp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1999/2000:15 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten,

5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000).

I propositionen föreslås att de allra flesta av de
särskilda regler som tar sikte på transaktioner
mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k.
stoppreglerna) skall upphävas. Vidare föreslås
ändringar och förtydliganden av de definitioner av
fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag,
företagsledare och ägare som finns i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL. Dessutom föreslås en kompletterande
bestämmelse om att förbjudna lån skall tas upp som
intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.

Definitionen av fåmansföretag och fåmansägda
handelsbolag ändras så att det av lagtexten framgår
hur många delägare/personer som konstituerar ett
sådant företag/handelsbolag samt att en person och
hans närstående anses utgöra en person vid
bedömningen av antalet ägare. Vidare föreslås att
utländska juridiska personer som är jämförliga med
svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar
respektive handelsbolag skall kunna utgöra fåmans-
företag respektive fåmansägda handelsbolag, om
övriga förutsättningar för detta är uppfyllda.

Definitionen av företagsledare ändras så att det av
lagtexten framgår att det väsentliga inflytandet i
företaget eller handelsbolaget inte enbart kan
utövas genom aktie- och andelsinnehav utan även
måste utövas genom ställningen i företaget.

Definitionen av ägare ändras till att avse delägare
och justeras så att inskränkningen av den till att
avse vissa särskilt angivna stycken i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § KL tas bort. Definitionen
skall i stället gälla generellt.

Stoppregeln avseende anskaffning av egendom för
företagsledarens eller dennes närstående privata
bruk i punkt 14 första stycket av anvisningarna till
32 § KL upphävs liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.
Beskattning skall ske enligt de allmänna reglerna om
förmånsbeskattning.

Stoppreglerna avseende försäljning av egendom till
överpris till ett fåmansföretag respektive utköp
till underpris från ett fåmansföretag (de s.k.
felprisreglerna) i punkt 14 andra respektive fjärde
styckena av anvisningarna till 32 § KL avskaffas.
Det innebär att avdragsförbudet respektive uttagsbe-
skattningen i 2 § 13 mom. SIL, upphävs. Beskattning
skall ske enligt de allmänna reglerna. Förmånen av
överpriset beskattas som inkomst av tjänst eller
inkomst av kapital. Förvärv till underpris beskattas
som inkomst av tjänst eller utdelning.

Även stoppregeln avseende handelsbolagsdelägares
utköp av fastigheter i punkt 14 fjärde stycket av
anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom av-
dragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. Om handelsbolag
överlåter privatbostad till underpris till en
delägare skall beskattning ske som om överlåtelsen
skett till marknadsvärde. Förslaget tas in som ett
nytt 10 a mom. i 25 § SIL (privatbostadsfastighet)
respektive ett nytt 9 a mom. i 26 § SIL
(bostadsrätt).

Stoppregeln avseende införsäljning av onyttig
egendom till ett fåmansföretag i punkt 14 tredje
stycket av anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom
avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. En sådan
införsäljning kommer att behandlas enligt de
allmänna bestämmelserna om reavinstberäkning. Om
överlåtelsen skett till överpris utlöses löne- eller
utdelningsbeskattning. Om den onyttiga egendomen
fortfarande nyttjas privat av säljaren gäller de
allmänna reglerna om förmånsbeskattning.

Stoppregeln avseende företagsledares uthyrning av
privatbostad till företaget i punkt 14 femte stycket
av anvisningarna till 32 § KL avskaffas. Det
korresponderande avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL
slopas också. Beskattning skall ske enligt de
allmänna reglerna om upplåtelse av privatbostad i 3
§ 3 mom. tredje och fjärde styckena SIL.
Avdragsbegränsningen i fjärde stycket som gäller vid
upplåtelse till den skattskyldiges eller honom när-
stående arbetsgivare (skäligt avdrag) utvidgas till
att gälla vid upplåtelse till ett företag som ingår
i samma intressegemenskap som sådan arbetsgivare.
Detsamma skall gälla vid upplåtelse till
handelsbolag av delägare i bolaget. Vid uthyrning
till överpris utgör skillnaden mellan erlagt belopp
och marknadsmässig ersättning lön eller
kontantuttag.

En ny bestämmelse om att lån som lämnats i strid
med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller
11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m. till en annan juridisk person
än dödsbo skall tas upp som intäkt av
näringsverksamhet förs in som ett nytt moment i 2 §
SIL. Beträffande lån som lämnats till handelsbolag
tar delägare som är juridisk person upp lånet som
intäkt av näringsverksamhet och delägare som är
fysisk person som intäkt av tjänst.

Den särskilda regeln i punkt 14 sjätte stycket av
anvisningarna till 32 § KL om beskattning av
räntefria eller ränteförmånliga lån som lämnats till
företagsledare eller företagsledare närstående
person avskaffas liksom den korresponderande
uttagsbeskattningsregeln i 2 § 13 mom. SIL. Förekom-
mande ränteförmåner beskattas enligt de allmänna
reglerna i punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL.

Den särskilda regeln i punkt 14 sjunde stycket av
anvisningarna till 32 § KL om beskattning av
nedskrivning av lån som lämnats till företagsledare
eller företagsledare närstående person avskaffas
liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. Liksom
hittills föranleder nedskrivning av ett lån, som
delägaren beskattats för vid lånets beviljande, inte
någon ytterligare beskattning. Nedskrivning av ett
sådant lån från ett fåmansföretag till en delägare
som inte föranlett beskattning skall behandlas
enligt allmänna regler.

Den särskilda regeln i 2 § 13 mom. tredje stycket
SIL om tidpunkten för fåmansföretags avdrag för
tantiem avskaffas. Allmänna regler skall gälla,
vilket innebär att avdrag medges det år då utgiften
enligt god redovisningssed tas upp i räkenskaperna.

Den särskilda regeln i punkt 2 av anvisningarna
till 21 § KL om beskattning i inkomstslaget
näringsverksamhet när en delägare i ett
fåmansföretag avyttrar hyresrätt, patenträtt eller
liknande rättighet avskaffas. De allmänna reglerna
skall tillämpas. I de fall då avyttringen inte
enligt de allmänna reglerna skall beskattas i
inkomstslaget näringsverksamhet innebär det att
eventuell vinst beskattas som inkomst av tjänst
(hobbyverksamhet) eller inkomst av kapital
(reavinst).

Den särskilda begränsningen för fåmansföretags
respektive fåmansägt handelsbolags rätt till avdrag
för medel som avsatts till personalstiftelse i punkt
20 a andra stycket av anvisningarna till 23 § KL
slopas. Det kommer således inte längre att krävas
att sådana företag sysselsätter minst 30 års-
arbetskrafter för att rätt till avdrag skall
föreligga.

Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta med anledning av
propositionen

1999/2000:Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beredskap att
återinföra stoppregler för att förhindra
sammanblandning av privatekonomi och
näringsverksamhet.

1999/2000:Sk13 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna
i punkt 13 av anvisningarna till 32 § KL om lön till
make och barn i fåmansföretag och fåmansägt
handelsbolag slopas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna
i punkt 15 av anvisningarna till 32 § KL om
förbjudna lån i fåmansföretag slopas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag om ändrade regler i SIL 12 och 12 a-e §
i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att undantaget avseende
fåmansföretagare och dennes närstående i 32 § 3 h
mom. första stycket KL slopas i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att ikraftträdandet av
förändringarna i lagstiftningen rörande
stoppreglerna skall vara den 1 januari 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk14 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffande av
stoppreglerna vad gäller inkomstfördelning mellan
makar i fåmansbolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskild
skattebehandling av förbjudna lån enligt
aktiebolagslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffande av
särbehandlingen av dem som är verksamma i
fåmansbolag såvitt avser skattefrihet för utbildning
m.m. vid personalavveckling.

1999/2000:Sk15 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln
gällande inkomstfördelning inom familjen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln
gällande förbjudna lån i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln
gällande beskattning av förmåner i samband med
personalavveckling i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändringar av fåmansbolagens skattesituation i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förenklingar av fåmansbolagsreglerna i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk16 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda
regeln om lön till make i fåmansföretag,

2. att riksdagen beslutar slopa de särskilda
reglerna om lön till barn i fåmansföretag,

3. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor
för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1999

1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
regler för beskattning av utdelning och
realisationsvinst i fåmansbolag i enlighet med vad
som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar avskaffa
särbestämmelserna för fåmansbolag avseende
familjemedlemmars inkomster i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändringar i reglerna för fåmansföretag.

1999/2000:N386 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utdelning
från företag bör beskattas som inkomst av kapital.

Utskottet

Slopade stoppregler

Bakgrund

År 1976 infördes s.k. stoppregler som skulle
motverka att ägaren till ett fåmansägt företag
utnyttjade företaget för att mildra sin egen eller
närståendes beskattning på ett sätt som inte var
förenligt med principerna i skattesystemet (prop.
1975/76:79, SkU 1975/76:28). En utredning hade
konstaterat ett utbrett missbruk av skattereglerna i
samband med olika typer av transaktioner mellan
fåmansföretag och deras ägare.

När de hårdare stoppreglerna tillämpas leder de
till att fåmansföretagen och deras ägare får högre
skatt än med vanliga skatteregler. En vanlig effekt
av stoppreglerna är att delägaren beskattas för
inkomst av tjänst för en transaktion samtidigt som
företaget vägras avdrag för kostnaden. Sociala
avgifter tas dock inte ut på de belopp som beskattas
som tjänsteinkomster med stöd av stoppreglerna.

Våren 1997 uppdrog regeringen åt en utredare att se
över stoppreglerna. Stoppregelutredningen fann att
de motiv som fanns för att införa stoppreglerna bara
var delvis giltiga än i dag. I betänkandet
Stoppreglerna (SOU 1998:116) föreslog utredningen
att de flesta stoppreglerna borde slopas och att
definitionerna av fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och företagsledare borde förtydligas.

Propositionen

I propositionen föreslås att stoppreglerna slopas så
långt som detta är möjligt för både fåmansägda
aktiebolag (fåmansföretag) och fåmansägda handels-
bolag. Det är stoppreglerna om anskaffning av
egendom för företagsledarens privata bruk,
överprisförsäljningar till företaget, införsäljning
till företaget av lös egendom som är onyttig för
företaget, utköp till underpris från företaget,
uthyrning av lokal i privatbostad till företaget,
räntefria och räntebilliga lån, nedskrivning av lån,
avdrag för tantiem, avyttring av immateriella
rättigheter och avdrag vid avsättning till
personalstiftelse. Allmänna regler skall i stället
tillämpas på transaktionerna, dvs. vanligen att den
förmån som transaktionen innebär för företagaren
leder till löne- eller utdelningsbeskattning. De
särskilda avdragsbegränsningar och regler om
uttagsbeskattning som gäller för sådana
transaktioner tas bort. Detta innebär också att
socialavgifter kommer att tas ut i många fall där
detta inte varit möjligt med gällande regler.

Ett viktigt motiv för förslaget om slopade
stoppregler är att åtgärderna förväntas förbättra
företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora
företag. Ett annat skäl är att skattesystemet skall
vara neutralt och skattereglerna enkla och så långt
som möjligt generella.

I propositionen föreslås vidare några justeringar i
begrepp som gett upphov till tillämpningsproblem.
Det gäller främst hur många personer som krävs innan
karaktären av fåmansföretag upphör, hur utländska
bolag skall behandlas och vad som avgör om en
delägare är företagsledare eller ej. Enligt
förslaget föreligger fåmansföretag om fyra eller
färre fysiska personer har mer än 50 % av rösterna
(bestämmande inflytande i handelsbolag). En när-
ståendekrets av fysiska personer räknas i detta
sammanhang som en fysisk person.

Slopandet av stoppregeln vid uthyrning av lokal i
privatbostad föranleder en uttrycklig bestämmelse om
att fåmansföretagare skall beskattas på samma sätt
som löntagare som hyr ut till sin arbetsgivare. Den
allmänna regeln kompletteras också så att den inte
skall kunna kringgås genom att upplåtelseavtalet
formellt sett ingås mellan t.ex. den skattskyldige
och ett dotterbolag till dennes arbetsgivare.

För att motverka skattefördelar med att låta ett
handelsbolag äga privatbostaden föreslås en regel om
att handelsbolagets överlåtelse av privatbostad till
underpris till en delägare skall beskattas som om
överlåtelsen skett till marknadsvärde.

Uppgiftsskyldigheten för företagen och delägarna
ändras inte.

Motionen

I motion Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen
skall uttala att det är viktigt att det finns en
beredskap att återinföra stoppregler om det skulle
behövas för att förhindra sammanblandning av
privatekonomi och näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att
stoppreglerna så långt möjligt nu bör slopas och att
de allmänna reglerna skall tillämpas i stället.
Utskottet tillstyrker följaktligen de förslag som
har lagts fram i propositionen i denna del. Utöver
de kompletterande regler som regeringen föreslår
aktualiserar slopandet av stoppreglerna en ändring i
lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris. Utskottet återkommer till denna
fråga nedan under rubriken Övriga frågor.

Enligt propositionen förutsätter slopandet av
stoppreglerna bl.a. att en korrekt beskattning kan
ske inom det vanliga systemets ram. Det framgår av
propositionen att regeringen kommer att följa
rättsutvecklingen noga och återkomma om de allmänna
reglerna inte är tillräckliga för att motverka
missbruk. Utskottet utgår ifrån att uppföljningen
skall leda till att uppkommande problem snabbt kan
åtgärdas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det
inte behövs något tillkännagivande till regeringen i
frågan. Utskottet avstyrker motion Sk12, men anser
att motionärernas syfte får anses vara tillgodosett
genom den uppföljning som skall ske.

Inkomstfördelning i familjen

Bakgrund

Enligt gällande rätt beskattas lön från
fåmansföretag till företagsledarens make och barn
som fyllt 16 år hos maken resp. barnet om lönen är
marknadsmässig för arbetsinsatsen. Är lönen högre
beskattas överskjutande del hos företagsledaren. Lön
till barn under 16 år beskattas enligt huvudregeln
hos den av makarna som har den högsta inkomsten från
företaget. Liknande regler finns för fåmansägt
handelsbolag.

Stoppregelutredningen ville slopa reglerna om lön
till make men behålla reglerna om lön till barn
oförändrade. Regeringen har inte lagt fram något
förslag om ändring i reglerna i detta sammanhang.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 1 och Sk326 yrkande 13 av
Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk15 yrkande 1 av Mats
Odell m.fl. (kd) och Sk16 yrkandena 1 och 2 av Rolf
Kenneryd m.fl. (c) yrkas att särreglerna för
fåmansföretagen om lön till make och barn skall
slopas. I motion Sk14 yrkande 1 av Johan Pehrson och
Karin Pilsäter (fp) yrkas att Stoppregelutredningens
förslag genomförs, dvs. att särreglerna om lön till
make slopas.

I motionerna anförs bl.a. att nuvarande regler
diskriminerar fåmansföretagen och att barn och
ungdomar i företagarfamiljer kan få en negativ syn
på Sverige som företagarland.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att beredning pågår av ett
förslag från Redovisningskommittén där motsvarande
regler för enskild näringsverksamhet tagits upp, och
att reglerna om inkomstfördelning i fåmansföretag
och fåmansägda handelsbolag lämpligen kan ses över i
samband med reglerna för enskilda näringsidkare.
Utskottet anser att resultatet av det arbete som
pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna
Sk13 yrkande 1, Sk14 yrkande 1, Sk15 yrkande 1, Sk16
yrkandena 1 och 2 och Sk326 yrkande 13.

Förbjudna lån

Bakgrund

Lån som tagits i strid mot låneförbudet i
aktiebolagslagen skall beskattas som inkomst av
tjänst hos mottagaren. Detta gäller alla aktiebolag
och inte bara fåmansbolag. Den särskilda
skatteregeln har sitt huvudsakliga tillämpnings-
område inom fåmansföretagssfären.

Gällande rätt är inte helt klar när det gäller hur
lån till juridiska personer skall behandlas vid
beskattningen.

Propositionen

Den särskilda skatteregeln om förbjudna lån bör
enligt propositionen behållas. I propositionen
föreslås en ny kompletterande bestämmelse som
klarlägger att förbjudna lån skall tas upp som
intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.
För delägare i handelsbolag som är fysiska personer
och dödsbon tas handelsbolagets penninglån upp som
intäkt av tjänst och för övriga delägare som intäkt
av näringsverksamhet. Vidare föreslås att ett
förbjudet lån som ett aktiebolag lämnar till ett
handelsbolag skall beskattas hos delägare i
handelsbolaget, som intäkt av näringsverksamhet om
delägaren är juridisk person och som intäkt av
tjänst om delägaren är en fysisk person. Detta för
att skattereglerna om lån från fåmansföretag inte
skall kunna kringgås av den som äger såväl ett
fåmansföretag som ett handelsbolag.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m), Sk14 yrkande 2 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) och Sk15
yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att de
särskilda skattereglerna om förbjudna lån skall
slopas. Motionärerna anser att det civilrättsliga
låneförbudet är tillräckligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att ett motiv för
införandet av det aktiebolagsrättsliga låneförbudet
var att motverka skatteflykt. Enligt förarbetena
yttrade sig denna form av skatteflykt främst i att
aktieägare eller personer i ledande ställning i ett
bolag tog lån från detta för privat konsumtion.
Låneförbudet kompletterades därför med bestämmelser
om hur förbjudna lån skall beskattas.

Låneförbudet infördes för omkring 25 år sedan.
Under dessa år har gjorts förändringar i
skattesystemet som medför att betydelsen av de
skatteregler som kompletterar låneförbudet sannolikt
har minskat. Regeringens bedömning är likväl att
läget inte förändrats i så hög grad att låneförbudet
i fortsättningen kan upprätthållas enbart med
anlitande av aktiebolagslagens sanktionssystem.
Utskottet delar denna bedömning och tillstyrker
regeringens förslag om att komplettera den nuvarande
regeln. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna
Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande 2 och Sk15 yrkande 2.

Personalavveckling

Bakgrund

Fr.o.m. 1997 års taxering är viss utbildning m.m.
för den som är eller riskerar att bli arbetslös på
grund av omstrukturering, personalavveckling eller
liknande i arbetsgivarens verksamhet befriad från
förmånsbeskattning (prop. 1995/96:152, bet.
1995/96:SkU25). Skattefriheten gäller inte för
förmån från fåmansföretag eller fåmansägt
handelsbolag om den anställde är företagsledare
eller delägare i företaget eller närstående till
sådan person. Motsvarande begränsningar gäller för
enskild näringsverksamhet.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m), Sk14 yrkande 3 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) och Sk15
yrkande 3 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att samma
regel om personalavveckling skall gälla för få-
mansföretagen som för andra företag.

Utskottets ställningstagande

Som skäl för att inte utvidga skattelättnaden i
samband med personalavveckling till nya
personalkategorier har regeringen anfört bl.a. att
skattelättnaden är ett avsteg från skattereformens
principer om likformig och neutral beskattning.
Vidare kan lagstiftningen medföra
tillämpningsproblem och - oavsett företagets storlek
- obehöriga skatteförmåner. Enligt regeringens
bedömning bör en ändring i systemet snarast gå i
motsatt riktning.

Utskottet anser att de skäl som regeringen har
anfört starkt talar emot en utvidgning av det
ifrågavarande regelsystemet. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.

Ikraftträdandet av slopade stoppregler

Propositionen

Slopandet av flertalet stoppregler för fåmansägda
företag och deras ägarkrets innebär att såväl de
materiella som de formella skattereglerna blir
enklare att förstå och tillämpa. Det kommer även i
viss mån att innebära en minskad skattebelastning
för små och medelstora företag. Avsikten är att det
nya regelsystemet skall träda i kraft så snart som
möjligt. Slopandet av stoppreglerna föreslås därför
träda i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid taxeringen år 2001.

Propositionen kan i vissa begränsade hänseenden
innebära skärpningar i skattereglerna. Även dessa
regler skall enligt förslaget börja tillämpas
fr.o.m. 2001 års taxering. Företag med brutet
räkenskapsår som börjar under 1999 skall enligt
förslaget tillämpa de nya reglerna på förhållanden
som hänför sig till tiden fr.o.m. den 1 januari
2000. En tidigare tillämpning skulle enligt
propositionen - åtminstone teoretiskt - kunna komma
i konflikt med förbudet i 2 kap. 10 §
regeringsformen mot retroaktiv lagstiftning.

Motionen

Enligt motion Sk13 yrkande 5 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) bör stoppreglerna slopas med retroaktiv
verkan fr.o.m. 1 januari 1999.

Utskottets ställningstagande

Ett ändrat ikraftträdande med verkan bakåt i tiden
skulle - med hänsyn till att de nya reglerna
undantagsvis kan leda till högre beskattning -
innebära att alla taxeringar av fåmansföretag och
deras ägare skulle få prövas enligt två regelsystem
för att det lindrigaste beskattningsresultatet med
säkerhet skulle uppnås. Med hänsyn till det
merarbete som detta medför för skattemyndigheterna
och då endast kort tid återstår innan arbetet med
deklarationerna för år 2000 börjar anser utskottet
att en sådan utvidgning av lagstiftningen inte är
försvarbar. Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del och avstyrker motionsyrkandet.

Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag

Bakgrund

Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop.
1996/97:45, bet. 1996/97:
SkU13), som har kompletterats under våren 1997
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20), har
riksdagen genomfört omfattande lättnader i beskatt-
ningen av utdelning och reavinst på aktier i
onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering.
Lagstiftningen skall främja investeringar i små och
medelstora företag och skapa nya arbetstillfällen i
dessa företag. Vid införandet av dessa
lättnadsregler beslutades även en utökning av det
kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt de
särskilda regler (3:12-reglerna) som tillämpas vid
fördelning av fåmansföretagarens inkomst mellan
tjänst och kapital.

De nämnda reglerna innebär bl.a. att både vid
beräkning av det skattefria utrymmet enligt
lättnadsreglerna och vid beräkning av storleken på
det kapitalinkomstbeskattade utrymmet enligt 3:12-
reglerna får ett löneunderlag tas med.
Löneunderlaget avser löner till anställda och får
beaktas endast till den del det överstiger tio
basbelopp.

I den förevarande propositionen har inte lagts fram
något förslag i fråga om 3:12-reglerna. Det framgår
emellertid av finansplanen i budgetpropositionen
(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 197) att detta
regelsystem skall utredas.

Motionerna

I motionerna Sk13 yrkande 3 och Sk326 yrkande 12 av
Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag om
ändrade 3:12-regler med innebörd bl.a. att all
utdelning kapitalinkomstbeskattas om ägaren tagit ut
minst marknadsmässig lön. Yrkanden om att regeringen
skall lägga fram förslag om ändrade
fåmansföretagsregler som innebär ett utvidgat
kapitalbeskattat utrymme och enklare och mer
likartade regler för all näringsverksamhet finns i
motionerna N384 yrkande 18 av Alf Svensson m.fl.
(kd) och Sk15 yrkandena 4 och 5 av Mats Odell m.fl.
(kd). Enligt motion N386 yrkande 10 av Johan Pehrson
och Karin Pilsäter (fp) bör riksdagen uttala sig för
att särreglerna för inkomstuppdelningen i fåmansfö-
retag skall ändras från grunden så att de tar hänsyn
till det riskkapital som ägaren satsat. I motion
Sk16 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås
att riksdagen skall besluta att löneunderlaget ned
till fem basbelopp bör få beaktas vid beräkning av
utrymmet för kapitalbeskattning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nyss nämnde har regeringen för avsikt
att tillsätta en utredning om 3:12-reglerna. Enligt
utskottets mening finns det inte någon anledning för
riksdagen att begära förslag från regeringen om
ändrade regler eller göra uttalanden om inriktningen
av ett utredningsarbete. Utskottet avstyrker därför
motionerna Sk13 yrkande 3, Sk15 yrkandena 4 och 5,
Sk326 yrkande 12, N384 yrkande 18 och N386 yrkande
10.

I det ovan nämnda förslaget till lättnader i
ägarbeskattningen i onoterade företag motiverades
ett bibehållande av begränsningen till tio basbelopp
med att lättnaden då kunde koncentreras till
expanderande företag (prop. 1996/97:45 s. 40 f.).
Detta innebar samtidigt att den del av
löneunderlaget över de tio basbeloppen som fick
läggas till grund för kapitalbeskattning - både vid
tillämpningen av lättnadsreglerna och 3:12-reglerna
och inom ramen för det budgetmässiga utrymme som då
stod till förfogande - kunde höjas från 10 % till 70
%. Efter den sista justeringen av reglerna får 100 %
av löneunderlaget över tio basbelopp räknas med
(prop. 1996/97:150, s. 190, bet. 1996/97:FiU20).
Utskottet anser inte att det finns skäl att
föregripa ett utredningsarbete genom att ändra i
reglerna på det sätt som föreslagits i motion Sk16
yrkande 3. Utskottet avstyrker följaktligen även
detta motionsyrkande.

Övriga frågor

Förslaget om slopade stoppregler innebär bl.a. att
en förmån av att få förvärva tillgångar till
underpris från ett fåmansföretag kan komma att
beskattas som inkomst av tjänst om förvärvaren är
anställd i företaget medan den i sin helhet kommer
att beskattas som utdelning om förvärvaren är en
delägare som inte är verksam i företaget. Förmånens
storlek utgörs av skillnaden mellan det avtalade
priset och marknadsvärdet.

Upphävande av stoppregeln om förvärv till underpris
aktualiserar en justering i lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris. I de
fall en tillgång överlåts till underpris från ett
företag för att ingå i en näringsverksamhet som
skall beskattas hos förvärvaren medges under vissa
villkor undantag från uttagsbeskattning enligt
bestämmelser i underprislagen. Om dessa villkor är
uppfyllda skall enligt 14 § nämnda lag inte heller
utdelningsbeskattning ske hos den som direkt eller
indirekt är delägare i det överlåtande företaget. Om
förvärvaren är en fysisk person gäller detta dock
bara till den del som det skattemässiga värdet
understiger marknadsvärdet. I dagens stoppregler för
de fåmansägda aktiebolagen finns ett undantag som
innebär att beskattning som för intäkt av tjänst
inte skall ske när en delägare eller en delägaren
närstående person förvärvar egendom till lägre pris
än marknadsvärdet från fåmansföretaget under sådana
förhållanden att underprislagen blir tillämplig
(punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen).

Avsikten är inte att beskattning skall ske i sådana
omstruktureringssituationer där underprislagen är
tillämplig. Ett tillägg bör därför göras i 14 §
underprislagen som klargör att förvärvaren inte
skall beskattas i tjänst för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och marknadsvärdet, om den
avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om
ersättningen understiger det skattemässiga värdet
skall han dock beskattas för skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och ersättningen. Ett förslag
till lagtext finns i utskottets hemställan.

Utskottet kommer att lägga fram förslag om en
motsvarande ändring i den inkomstskattelag som
regeringen har lagt fram förslag om (prop.
1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2). Utskottet har
överfört den författningstekniska behandlingen av
förslaget till ändring i inkomstskattelagen (lagför-
slag 5) till utskottets fortsatta beredning av en ny
inkomstskattelag. I sak tillstyrker utskottet
ändringen.

Beträffande propositionen i övrigt har utskottet
inte funnit anledning till någon kommentar och
tillstyrker propositionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopade stoppregler

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del
och avslår motion 1999/2000:Sk12,

res. 1 (v)

2. beträffande inkomstfördelning i
familjen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 1,
1999/2000:Sk14 yrkande 1, 1999/2000:Sk15 yrkande
1, 1999/2000:
Sk16 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Sk326
yrkande 13,

res. 2 (m, kd, c, fp)

3. beträffande förbjudna lån

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del
och avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 2,
1999/2000:Sk14 yrkande 2 och 1999/2000:Sk15
yrkande 2,

res. 3 (m, kd, fp) -
delvis

4. beträffande personalavveckling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 4,
1999/2000:Sk14 yrkande 3 och 1999/2000:Sk15
yrkande 3,

res. 4 (m, kd, fp)

5. beträffande ikraftträdandet av slopade
stoppregler

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del
och avslår motion 1999/2000:Sk13 yrkande 5,

6. beträffande fördelning av inkomst
mellan tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 3,
1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Sk16
yrkande 3,

1999/2000:Sk326 yrkande 12, 1999/2000:N384
yrkande 18 och 1999/2000:N386 yrkande 10,

res. 5 (m, kd, fp)

res. 6 (c)

7. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godtar proposition 1999/2000:15 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:15 i
denna del och vad utskottet ovan anfört och
hemställt

dels antar de i bilaga till detta betänkande
återgivna förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten,

dels antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Har tillgången överlåtits Har tillgången
av ett företag, skall överlåtits av ett
överlåtelsen inte medföra företag, skall
beskattning för utdelning överlåtelsen inte medföra
för någon som direkt att någon skall ta upp
eller indirekt äger andel skillnaden mellan
i företaget. marknadsvärdet och
ersättningen som intäkt.
-----------------------------------------------------
Har tillgången överlåtits till en fysisk person och
har ersättning inte utgått, gäller bestämmelsen i
första stycket inte för ett belopp motsvarande det
skattemässiga värdet av tillgången. Har ersättning
utgått med ett belopp som understiger det
skattemässiga värdet, gäller bestämmelsen i första
stycket inte för ett belopp motsvarande skillnaden
mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.
-----------------------------------------------------
Har tillgången överlåtits till ett handelsbolag med
fysiska personer som delägare, tillämpas
bestämmelserna i andra stycket för personerna.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas på överlåtelser som görs den 1 januari
2000 eller senare.

res.3 (m, kd, fp) -
delvis

Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v),
Yvonne Ruwaida (mp), Johan Pehrson (fp), Margareta
Cederfelt (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée
Pethrus Engström (kd), Agne Hansson (c) och Bengt
Niska (s).

Reservationer

1. Slopade stoppregler (mom. 1) - v

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Vi biträder de förslag till slopade stoppregler som
finns i proposition 1999/2000:15. Vårt
ställningstagande vilar dock på förutsättningen att
företagarna å sin sida tar sitt ansvar när det
gäller de grundläggande intentionerna i svensk
skattelagstiftning, bl.a. de om icke sammanblandning
av privat sfär och näringsverksamhet. Slopandet
kräver vidare att skattemyndigheterna har de
resurser som krävs för att kontrollera och följa upp
dessa frågor utifrån den generella lagstiftningen.

De föreslagna förändringarna, med beskattning
enligt de allmänna reglerna om förmånsbeskattning,
kan dock komma att innebära att sammanblandning av
privatekonomi och näringsverksamhet ökar, eftersom
en sådan sammanblandning ibland kan vara ekonomiskt
lönsam. Det är viktigt att det finns en beredskap
för att återinföra stoppregler om det visar sig att
de incitament som föranledde dessas införande
kvarstår eller ökar. Regeringen bör därför noga
följa utvecklingen på detta område och, om det visar
sig behövligt, återkomma till riksdagen med förslag
på återinförande av stoppregler. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande slopade stoppregler

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk12 och med
anledning av proposition 1999/2000:15 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om beredskap att
återinföra stoppregler för att förhindra
sammanblandning av privatekonomi och
näringsverksamhet.

2. Inkomstfördelning i familjen (mom. 2) -
m, kd, c, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Desirée
Pethrus Engström (kd) och Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att personer som äger och samtidigt är
verksamma i fåmansägda företag diskrimineras genom
skattebestämmelserna om lön till företagarens
make/maka och barn under 16 år. Eftersom redan de
allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att
ingripa mot en inkomstfördelning som klart avviker
från vad som är marknadsmässigt, finns det inga skäl
att ha kvar en regel om att lön från fåmansföretag
skall vara marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om
beskattning av lön till företagsledarens egna barn.
Denna regel innebär att lönen ofta beskattas med
över 55 % skatt. Regeln innebär att företagsledarens
barn diskrimineras i förhållande till andra barn.
Riksdagen bör därför ta ställning till ett slopande
jämväl av de särskilda reglerna om lön till barn i
fåmansbolag.

Regeringen har hänvisat till en pågående beredning
av ett förslag som avser de särregler som finns även
för inkomstfördelning mellan makar vid enskild
näringsverksamhet. Vi anser att riksdagen redan i
detta ärende bör ta ställning för att upphäva
särbestämmelserna för inkomstfördelningen mellan
familjemedlemmarna i fåmansföretag och fåmansägda
handelsbolag. Det får ankomma på regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag till
erforderliga följdändringar.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande inkomstfördelning i familjen

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13
yrkande 1, 1999/2000:Sk14 yrkande 1,
1999/2000:Sk15 yrkande 1, 1999/2000:
Sk16 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Sk326
yrkande 13 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 13 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

3. Förbjudna lån (mom. 3 och mom. 8 i
motsvarande del) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot
penninglån till aktieägare, styrelseledamöter och
verkställande direktör i såväl moder- som
dotterbolag. Förbudet omfattar även närstående
personer. En överträdelse är straffbar. Låneförbudet
i aktiebolagslagen behöver enligt vår mening inte ha
stöd av de särskilda skattebestämmelser som finns i
dag och som riktar sig mot fåmansföretag. Ett
slopande av dessa skattebestämmelser medför inte
några statsfinansiella konsekvenser. Det finns
därmed ingen orsak att skjuta upp slopandet. Vi
tillstyrker motionerna Sk13 yrkande 2, Sk14 yrkande
14 och Sk15 yrkande 2. Det innebär att vi avstyrker
propositionen i motsvarande del.

dels vid moment 3 och moment 8 i motsvarande del
hemställt:

3. beträffande förbjudna lån

att riksdagen med avslag på proposition
1999/2000:15 i denna del och med bifall till
motionerna 1999/2000:Sk13 yrkande 2,
1999/2000:Sk14 yrkande 2 och 1999/2000:Sk15
yrkande 2 beslutar att slopa de särskilda
skattebestämmelserna om förbjudna lån,

8. beträffande lagförslagen i fråga om
förbjudna lån

att riksdagen

dels beslutar att tillföra ingressen till
förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:70) en föreskrift om
att punkt 15 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen skall upphöra att gälla,

dels avslår förslaget till 2 § 17 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

4. Personalavveckling (mom. 4) - m, kd, fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Syftet med nuvarande skattefrihet för utbildning
m.m. i samband med personalavveckling är att
stimulera arbetsgivarna att hjälpa de anställda att
få nytt arbete. Av likformighetsskäl bör de
särregler som gäller för bl.a. fåmansföretag slopas.
Det får ankomma på regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag till erforderliga
följdändringar.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande personalavveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13
yrkande 4, 1999/2000:Sk14 yrkande 3 och
1999/2000:Sk15 yrkande 3 antar följande.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 32 § 3 h mom.
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
32 § 3 h mom.
-----------------------------------------------------
Om en skattskyldig är eller riskerar att bli
arbetslös på grund av omstrukturering,
personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens
verksamhet, skall en förmån avseende utbildning
eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för
att den skattskyldige skall kunna fortsätta att
förvärvsarbeta inte tas upp som intäkt.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i första
stycket gäller inte för
förmån från fåmansföretag
eller fåmansägt
handelsbolag om den
anställde är
företagsledare eller
delägare i företaget
eller närstående till
sådan person. Är
arbetsgivaren en fysisk
person gäller
bestämmelserna inte i
fråga om förmåner från
arbetsgivaren, om den
anställde är en
arbetsgivaren närstående
person.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och
tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

5. Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag (mom. 6) - m, kd,
fp

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och
Desirée Pethrus Engström (kd) har

dels anfört följande:

Ett slopande av flertalet stoppregler är bara ett
steg på vägen till att undanröja den diskriminering
som fåmansägda företag blir utsatta för i skattelag-
stiftningen. En verklig förbättring av
företagsklimatet förutsätter att fåmans-
bolagsreglerna reformeras med sikte på att sänka den
totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt
gäller detta de krångliga s.k. 3:12-reglerna, som
för många produktiva företagare innebär en
väsentligt högre beskattning av det kapital som de
satsat i det egna företaget än den skatt som andra
kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger
upphov till. Dessa regler måste ändras från grunden.
Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv
ägare i fåmansbolag bör vara att all utdelning från
bolaget anses som kapitalinkomst om ägaren tagit ut
en lön som minst motsvarar den som en anställd
kollega i samma yrke har. Enligt vår mening bör
riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma med ett
förslag till sådana grundläggande förändringar i
särreglerna för fåmansföretag som avses i
motionerna.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande fördelning av inkomst mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13
yrkande 3, 1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5,
1999/2000:Sk16 yrkande 3, 1999/2000:Sk326
yrkande 12, 1999/2000:N384 yrkande 18 och
1999/2000:N386 yrkande 10 hos regeringen begär
att den skyndsamt lägger fram förslag om
ändringar i reglerna om inkomstuppdelning mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag i enlighet
med vad som ovan anförts.

6. Fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag (mom. 6) - c

Agne Hansson (c) har

dels anfört följande:

De speciella utdelningsregler som gäller för
fåmansbolag har betydligt större ekonomisk betydelse
för företagarna än stoppreglerna. Dessa
utdelningsregler gör att en stor del av den
utdelning som egenföretagare tar ut från sitt bolag
beskattas som inkomst av tjänst. Det är alltså
betydligt högre skatt på den aktive
fåmansföretagarens avkastning än på den passive
ägaren av börsaktier. Detta är orimligt. Nuvarande
diskriminerande regler bör ändras så att avkastning
utöver en rimlig arbetsinkomst beskattas som
kapitalinkomst. Genom att skapa ett större utrymme
för fåmansföretagen, som beskattas i form av inkomst
av kapital, bör fåmansföretagens ägare ges mer
gynnsamma skattevillkor. Därigenom skapas större
möjligheter att anställa samt expandera
verksamheten. Jag föreslår i enlighet med
Centerpartiets motion Sk16 att den begränsning, som
i dag uppgår till tio basbelopp vid beräkning av
löneunderlaget och som är en del av underlaget för
beräkning av det totala utrymmet för
kapitalbeskattning, skall halveras till fem
basbelopp. Riksdagen bör besluta om bättre
skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som
anförts. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt
lägga fram förslag om erforderlig lagändring.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande fördelning av inkomst mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk16 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1999/2000:Sk13
yrkande 3, 1999/2000:Sk15 yrkandena 4 och 5,
1999/2000:Sk326 yrkande12, 1999/2000:N384
yrkande 18 och 1999/2000:N386 yrkande 10 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler i
enlighet med motion 1999/2000:Sk16.
k