Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Betänkande 1999/2000:UU1

Utrikesutskottets betänkande 1999/2000:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

UU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposi-
tion 1999/2000:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5 Utrikesför-
valtning och internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt
2 983 393 000 kr anvisas till anslag inom detta utgiftsområde.

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsramar för
de olika anslagen.

Utskottet tar även ställning till motioner som väckts i anslutning till propo-
sitionen. Utskottet tillstyrker därvid en motion om en utvidgning inom UD
av stödfunktionen avseende regionala myndigheters internationella arbete.

Övriga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat
tre reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionens yrkande 1, Utgiftsområde 5 avsnitt 1, att
riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utri-
kesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:

An-
slag

Anslagstyp
Anslagsbelopp

(tusental kronor)
A 1
Utrikesförvaltningen
ramanslag
1 891 058
A 2
Nordiskt samarbete
ramanslag
1 494
A 3
Ekonomiskt bistånd till svenska medbor-
gare i utlandet m.m. samt diverse kostna-
der för rättsväsendet
ramanslag
7 337
B 1
Bidrag till vissa internationella organisa-
tioner
ramanslag
441 608
B 2
Nordiska ministerrådet
ramanslag
291 717
B 3
Organisationen för ekonomiskt samar-
bete och utveckling (OECD)
ramanslag
26 856
B 4
Fredsfrämjande verksamhet
ramanslag
147 416
C 1
Svenska institutet
ramanslag
55 644
C 2

Övrig information om Sverige i utlandet
ramanslag
15 172
D 1
Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området
ramanslag
1 659
D 2
Information och studier om säkerhetspo-
litik och fredsfrämjande utveckling
ramanslag
9 000
D 3
Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
obetecknat
anslag
20 948
D 4
Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
ramanslag
11 177
D 5
Utrikespolitiska Institutet
obetecknat
anslag
11 511
D 6
Forskningsverksamhet av särskild utri-
kes- och säkerhetspolitisk betydelse
ramanslag
4 493
E 1
Inspektionen för strategiska produkter
ramanslag
17 375
E 2
Europainformation m.m.
ramanslag
21 800
E 3
Föreningen Norden
ramanslag
7 128
Summa

2 983 393

Motionerna

1999/2000:U302 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
skyndsam samordning av den svenska främjandeverksamheten, innefattande
en översyn av UD:s framtida utlandsorganisation.

1999/2000:U303 av Conny Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en sam-
ordnare för regionernas internationella arbete i Utrikesdepartementet.

1999/2000:U304 av Yvonne Oscarsson och Sture Arnesson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda möjligheterna av att skära ned de svenska ambassadernas re-
presentations- och boendekostnader.

1999/2000:U305 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret
2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan enligt följande uppställning:

Anslag år 2000 (tkr)

Anslagsposter
Budget

Vår differens

A 1 Utrikesförvaltningen
1 891 058
-50 000
Besparing på B 4-E 2

-32 000
Summa för utgiftsområdet

-82 000

1999/2000:U306 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk diplomatisk närvaro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skyndsam översyn av hur Sverige skall representeras utom-
lands,

4. att riksdagen under anslaget A 1 Utrikesförvaltningen anvisar

1 941 058 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar avveckla anslaget D 2 Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som an-
förts i motionen.

Utskottet

3.1 Propositionen

3.1.1 Allmänt om utgiftsområdet

Propositionen (s. 9-21)

Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och internationell samverkan består av
följande verksamhetsområden:

- utrikesförvaltning,

- internationella organisationer,

- information om Sverige i utlandet,

- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt

- övriga utrikespolitiska frågor.
Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges
intressen i förbindelserna med andra länder.

Vad gäller särskilda prioriteringar för år 2000 framhåller regeringen i pro-
positionen att de mål och områden som prioriterats i svensk utrikes- och
handelspolitik under 1998 och 1999 skall i allt väsentligt prioriteras även
under år 2000. Likväl menar regeringen att det är nödvändigt att kontinuer-
ligt prioritera insatserna.

När det gäller samarbetet inom Östersjöområdet är det Sveriges mål att det
skall bli lika djupt och självklart som det nordiska samarbetet. En särskild
satsning skall under året göras på samarbetet med de baltiska länderna. Integ-
rationen i Öresundsområdet skall främjas. Regeringen understryker även att
det är av särskilt vikt att EU genom den gemensamma strategin för Ryssland
och på andra sätt medverkar till att landet inlemmas såväl i det ekonomiska
som i det säkerhetspolitiska samarbetet i Europa.

Vidare framhålls att ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap i EU första
halvåret år 2001 är ett centralt svenskt intresse.

Regeringen betonar att unionens utvidgning är av största betydelse för sta-
bil fred och gemensam säkerhet i Europa och menar att Sverige aktivt skall
stödja kandidatländernas förberedelser för medlemskapet.

I skrivelsen framhålls vidare att den regeringskonferens om institutionella
reformer som inleds år 2000 måste skapa den beslutskraft som fordras för ett
fungerande samarbete inom en utvidgad union. Inom EU vill regeringen
fortsätta att verka för större handelspolitisk öppenhet.

Krav på respekt för de mänskliga rättigheterna och främjande av demokrati
skall genomsyra svensk utrikespolitik, menar regeringen. Sverige skall aktivt
fortsätta att stödja reformeringen och stärkandet av FN.

Vidare är det regeringens avsikt att förstärka dialogen mellan Utrikesde-
partementet och näringslivet och samarbetet mellan utlandsmyndigheterna
och svenska företag. Det ökade utländska intresset för Sverige som investe-
ringsland skall tillvaratas, och långsiktighet skall prägla investeringsfrämjan
det.

3.1.2 Utrikesförvaltningen

Propositionen (s. 23-28)

Verksamhetsområdet omfattar anslagen Utrikesförvaltningen (Utrikesdepar-
tementet och utrikesrepresentationen), Nordiskt samarbete samt Ekonomiskt
bistånd till svenska medborgare i utlandet.

Regeringen framhåller i skrivelsen att utrikesförvaltningens viktigaste
uppgifter är att bevaka och främja svenska intressen, såväl politiska som
handels- och biståndsrelaterade. Detta görs genom politisk, ekonomisk och
handelspolitisk bevakning, genom export-, investerings- och turistfrämjande
verksamhet, insatser inom kultur och information samt handläggning av
migrations- och rättsfrågor.

Vad gäller anslaget A 1 Utrikesförvaltningen föreslår regeringen att det
under år 2000 skall uppgå till 1 891 058 000 kr. Anslaget Utrikesförvaltning-
en används för de samlade förvaltningskostnaderna för departementet och de
103 utlandsmyndigheterna samt de drygt 400 honorärkonsulaten. Totalt
omfattar utrikesförvaltningen ca 2 400 anställda, varav omkring 1 000 utgörs
av lokalanställda.

Regeringen framhåller att de kommande åren kommer att innebära nya,
omfattande och svåra uppgifter för utrikesförvaltningen, inte minst med
anledning av det första svenska EU-ordförandeskapet. En översyn av kom-
petensförsörjningen inom utrikesförvaltningen har genomförts, och uppfölj-
ning av dess förslag är enligt regeringen en viktig förutsättning för att klara
av de ökade och föränderliga krav som ställs på förvaltningen.

Vidare framhålls att såväl för ett effektivt genomförande av ordförande-
skapet som för utrikesförvaltningens fortlöpande verksamhet kommer det att
krävas fortsatta investeringar och andra satsningar inom IT-området.

Enär Statens invandrarverk har fått ett övergripande processansvar för
handläggning av migrationspolitiska frågor och utlänningsärenden i utrikes-
förvaltningen har resurser överförts från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar. Med anledning av att utrikeshandelsfrågorna har
återförts till UD förs lönemedel m.m. över från utgiftsområde 1 till utgifts-
område 5. Medel för verksamheten vid UD:s bibliotek, som slagits samman
med Regeringskansliets bibliotek, förs över till utgiftsområde 1.

Under övriga överväganden gällande anslaget A1 Utrikesförvaltningen
konstateras att Regeringskansliet sedan 1 januari 1997 utgör en enda myn-
dighet. Verksamheten finansieras emellertid från två olika anslag, anslaget
C 1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget A 1 Utrikes-
förvaltningen under utgiftsområde 5.

Regeringen aviserar i propositionen att den kommer att återkomma med ett
förslag till riksdagen, senast i vårpropositionen år 2001, om en sammanslag-
ning av de båda förvaltningsanslagen till ett för myndigheten gemensamt
anslag. Regeringen anser att en sammanslagning bör genomföras per den 1
januari år 2002. Eftersom indelningen i utgiftsområden är reglerade enligt lag
i tillägg till riksdagsordningen krävs en förändring av denna lag för att rege-
ringens förslag skall kunna genomföras.

Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges delta-
gande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska
samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra
former av nordiskt samarbete. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret
2000 till 1 494 000 kr.

3.1.3 Internationella organisationer

Propositionen (s. 29-38)

Inom verksamhetsområdet finansieras Sveriges bidrag till Förenta nationer-
na, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OS-
SE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP),
Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) samt fredsfrämjande verksamhet.

Regeringens prioriteringar för anslagsområdet är fortsatt reformering och
effektivisering av FN, ökade ansträngningar för att utveckla den internatio-
nella förmågan till konfliktförebyggande verksamhet och skapandet av en
alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning. Vidare skall alla möjligheter
utnyttjas för att utveckla det nordiska samarbetet till fullo och främja en
positiv utveckling i Östersjöregionen.

Från anslaget B 1 betalas bl.a. obligatoriska kostnader för Sveriges andel
till FN:s reguljära budget och FN:s fredsbevarande insatser.

I propositionen framhålls att målen för Sveriges arbete i FN är enligt regle-
ringsbrevet att effektivisera FN och dess kärnverksamhet, att trygga FN:s
finanser och dess verksamhet långsiktigt och att förbättra betalningsdiscipli-
nen samt verka för en amerikansk skuldreglering.

Eventuella framtida beslut om ändrade bidragsskalor kan komma att på-
verka storleken av det svensk bidraget till FN:s reguljära budget, menar
regeringen. Vidare framhålls att det finns ett stort mått av osäkerhet kring
vilka fredsbevarande insatser som FN:s säkerhetsråd kan komma att besluta
om.

Regeringens bedömning är att 120 miljoner kronor bör avsättas för bidrag
till FN:s reguljära budget under budgetåret 2000. Regeringen beräknar att
Sveriges bidrag till kostnaderna för FN:s fredsbevarande operationer kom-
mer att uppgå till 170 miljoner kronor.

Från anslaget B 1 betalas även Sveriges bidrag till Europarådets reguljära
budget samt medlemsbidrag för s.k. partsavtal. Regeringen framhåller att
målen för detta område är enligt regleringsbrevet att Sverige genom medlem-
skapet i Europarådet skall bidra till demokratiseringsprocessen i de nya
medlemsländerna, verka för främjandet av skyddet för barn och uppföljning
av övriga beslut från Europarådets toppmöte 1997 samt verka för att den nya
domstolen blir ett slagkraftigt instrument för att främja de mänskliga rättig-
heterna.

Regeringen beräknar preliminärt att bidraget till Europarådet kommer att
uppgå till 36,5 miljoner kronor under budgetåret 2000.

Vidare betalas från anslaget B 1 obligatoriska kostnader för Sveriges andel
av OSSE:s integrerade budget, gemensamt beslutade särskilda budgetar,
OSSE:s kommunikationssystem, OSSE:s skiljedomstol i Genève samt vissa
andra av organisationen debiterade gemensamma kostnader.

Sveriges mål för OSSE:s verksamhet, som de fastställts av regeringen, är
enligt regleringsbrevet dess fortsatta utveckling som ett regionalt säker-
hetsorgan för kris- och konflikthantering, en förbättrad tillämpning av de
åtaganden som medlemsstaterna gjort och fortsatt utveckling av det normati-
va regelverket samt europeisk rustningskontroll.

Regeringen framhåller i propositionen att Sverige inom organisationen har
verkat för att stärka dess roll, dess instrument och fältmissioner. Ett konkret
exempel är framtagandet av en utbildningsstrategi.

Det svenska bidraget till OSSE för budgetåret 2000 beräknas till 85 miljo-
ner kronor.

Från anslaget betalas även obligatoriska kostnader för Sveriges deltagande
i det mellanstatliga samarbetet inom EU:s gemensamma utrikes- och säker-
hetspolitik (GUSP). Genomförandet sker genom beslut om gemensamma
strategier, åtgärder och ståndpunkter.

Enligt propositionen är målet för Sveriges deltagande i GUSP att möjlig-
göra ett aktivt engagemang inom GUSP-samarbetet, att säkerställa finansie-
ringen av för Sverige prioriterade insatser samt att därigenom bidra till ett
snabbt och effektivt beslutsfattande inom GUSP.

Regeringen förordar att nuvarande anslagsnivå, 8,4 miljoner kronor, bibe-
hålls.

Enligt regeringens förslag skall 441 608 000 kr avsättas för anslaget B 1
för budgetåret 2000.

Från anslaget B 2 Nordiska ministerrådet bekostas Sveriges andel av rådets
budget. Regeringen framhåller i propositionen att Sverige aktivt verkar för
att utveckla det nordiska samarbetet på tre huvudområden, inomnordiskt
samarbete, Norden-EU/EES samt Norden-närområdet, i synnerhet ett utvid-
gat Östersjösamarbete.

I budgetförslaget för år 2000 prioriteras utbildning, forskning och IT-
samarbete. Medel har reserverats för en bättre exponering i Stockholm av det
nordiska samarbetet.

Regeringen förslår att 291 717 000 kr avsätts för anslaget B 2 under år
2000.

Vad gäller anslaget B 3 OECD anför regeringen att målet är att genom
medlemskapet i organisationen arbeta för långsiktig ekonomisk tillväxt och
finansiell stabilitet i medlemsländerna och för expansion av världshandeln på
multilateral och icke diskriminerande grund. Vidare framhålls att svenska
departement och myndigheter gör bedömningen att de får en mycket god
utdelning av OECD-samarbetet.

Anslaget för år 2000 bör enligt regeringen uppgå till 26 856 000 kr.

Anslaget B 4 omfattar den fredsfrämjande verksamheten. Över anslaget
finansieras svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser samt
studier, seminarier och annan verksamhet inom området. I propositionen
framhåller regeringen att målet för den fredsfrämjande verksamheten är att
möjliggöra för Sverige att genom deltagande i fredsfrämjande insatser, i
första hand inom ramen för FN och OSSE, medverka till att stärka möjlig-
heterna att bidra till konfliktlösning samt till insatser till skydd av mänskli
rättigheter och humanitär verksamhet.

I propositionen betonas att Sverige under 1998 och första hälften av 1999
haft ett bibehållet starkt engagemang i policyfrågor avseende fredsfrämjande
verksamhet. Vidare framhålls att under 1998, Sveriges andra år som medlem
av FN:s säkerhetsråd, sökte Sverige stärka den internationella förmågan att
förebygga konflikter och tidigt ingripa när väpnad konflikt brutit ut samt att
stärka FN:s fredsfrämjande insatser och åstadkomma en effektivare samord-
ning av FN:s politiska, militära, polisiära, civila och humanitära resurser vid
sådana insatser.

Dessa mål och prioriteringar kommer att vara vägledande även under år
2000. Dessutom kommer regeringen att intensifiera arbetet med att i högre
grad inrikta den fredsfrämjande verksamheten på konfliktförebyggande åt-
gärder, bl.a. inom ramen för det handlingsprogram för konfliktförebyggande
verksamhet som tagits fram inom Utrikesdepartementet.

Anslaget för år 1999 föreslås bli 147 416 000 kr.

3.1.4 Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 39-42)

Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet omfattar anslaget till
Svenska institutet för informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med utlan-
det samt anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna för informations- och
kulturutbytesverksamhet och integrerade främjandeinsatser inklusive medel
till Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU).

Regeringen framhåller i propositionen att verksamhetens mål är att skapa
en positiv bild av Sverige och förtroende för Sverige som internationell
samarbetspartner. Därmed främjas svenska intressen vilket bidrar till tillväxt
och sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens
främsta instrument för att genomföra detta mål i enskilda länder.

När det gäller regeringens avsikter för 2000 skall, vad avser anslaget C 1
Svenska institutet, insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller anslaget
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa,
Nordamerika och vissa länder i Asien prioriteras.

Regeringen framhåller att särskild tonvikt skall läggas på information om
Sverige som ledande industri-, IT-, kultur-, musik- och miljötekniknation.
Medlen till Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) skall prioritera
insatser och projekt till stöd för en resultatinriktad, integrerad främjandeut-
veckling i hela Europa.

Vidare anförs att Sveriges första ordförandeskap i EU år 2001 är ett infor-
mationstillfälle att planera för och uppmärksamma redan år 2000.

Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska institutet för budgetåret 1999
skall uppgå till 55 644 000 kr och att anslaget C 2 Övrig information om
Sverige i utlandet skall uppgå till 15 172 000 kr.

3.1.5 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 43-50)

Regeringen framhåller i propositionen att målsättningarna för verksamhets-
området är att:

- främja information och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor,
-
- tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid
förhandlingar om nedrustning samt vid internationellt samarbete för att
motverka spridning av massförstörelsevapen.
-
Enligt propositionen skall följande frågor prioriteras under budgetåret 2000:

? förhandlingarna om ett kontrollsystem för konventionen om förbud mot
biologiska vapen,
?
? arbetet rörande ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för
vapenändamål,
?
? Sveriges deltagande i C-vapenkonventionens verkställande råd,
?
? uppbyggnaden av ett svenskt nationellt datacenter för provstoppsavtalet,
?
? upprätthållande av FOA:s tekniska och vetenskapliga kompetens för om-
rådet nedrustning och icke-spridning av kärnvapen,
?
? tillhandahållande av svensk expertis för FN:s arbete för eliminering av
Iraks massförstörelsevapen,
?
? undersöka möjligheterna för SIPRI och Utrikespolitiska Institutet att utöka
externfinansieringen av sin verksamhet.
?
Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitis-
ka området är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik,
framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik.

Ändamålet med anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling är att genom stöd till organisationer och stif-
telser främja studier och information om nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor.

Anslaget D 3 utgör bidrag till verksamheten vid Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut, SIPRI, för att bedriva forskning i konflikt- och sam-
arbetsfrågor.

Syftet med anslaget D 4 är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och
vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid för-
handlingar om nedrustning, rustningsbegränsning, internationell säkerhet
samt vid internationellt samarbete för att motverka spridning av massförstö-
relsevapen.

Anslaget D 5 Utrikespolitiska Institutet syftar till att främja intresset för
internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forsk-
ning och information till allmänheten.

Ändamålet med anslaget D 6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse är att stödja forskarprogrammet vid Utrikes-
politiska Institutet vilket bedrivs enligt särskilt avtal mellan UI och staten
och att genom direktstöd bidra till enskilda forskares forskning inom områ-
det.

För anslagsområdet D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor föreslår
regeringen att 59 000 000 kr avsätts för budgetåret 2000.

3.1.6 Övriga utrikespolitiska frågor

Propositionen (s. 51-56)

I verksamhetsområdet ingår anslagen E 1 för Inspektionen för strategiska
produkter (ISP), E 2 Europainformation m.m. samt E 3 Föreningen Norden.

När det gäller inspektionen för strategiska produkter ligger verksamhetens
övergripande mål och inriktning fast, enligt propositionen. Myndigheten
skall även fortsättningsvis säkerställa att den svenska exportkontrollens
syften uppnås och att Sveriges internationella åtaganden inom ramen för
ISP:s verksamhetsområde fullföljs.

Regeringen föreslår att 17 375 000 kr avsätts under budgetåret 2000.

Regeringen framhåller att målen för Europainformation är att öka kunska-
perna, i huvudsak hos den svenska allmänheten, om regeringens EU-politik
och om aktuella EU-frågor, såsom unionens utvidgning, samt att öka antalet
mottagare av det informationsmaterial som produceras.

Vidare redogör regeringen i propositionen för projektbidrag för informa-
tionsinsatser till enskilda organisationer och folkrörelser. Under 1998 och
första halvåret 1999 fördelades sammanlagt 6 miljoner kronor i projektbidrag
till totalt 125 ideella organisationer och stiftelser över hela Sverige. Bidrag
uppgick till mellan 25 000 och 340 000 kr.

Regeringen betonar i propositionen att information om EU till den svenska
allmänheten har fortsatt hög prioritet. Till de prioriterade områdena under år
2000 hör EU:s framtid med de institutionella reformfrågorna och utvidgning-
en samt information om euron och valutaunionen. Under år 2000 fortsätter
även arbetet med att planera och förbereda informationsaktiviteterna i an-
slutning till det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret år 2001.

Regeringen förordar att 21 800 000 kr avsätts för Europainformation under
budgetåret 2000.

Över anslaget E 3 utbetalas medel till Föreningen Nordens verksamhet.
Regeringen framhåller att Föreningen Nordens verksamhet är värdefull och
fyller en väsentlig funktion då det gäller att sprida information och för att g
det nordiska samarbetet en folklig förankring.

Anslaget har beräknats till 7 100 000 kr för budgetåret 2000.

3.2 Motionerna

I kommittémotion U302 (m) tas främjandefrågor upp till behandling. Motio-
närerna konstaterar inledningsvis att EU-medlemskapet och globaliseringen
förändrar Sverige i politiskt, ekonomiskt och kulturellt hänseende och att
detta bör få konsekvenser för Utrikesdepartementets framtida verksamhet.
Motionärerna pekar på faktorer som att rörligheten har ökat, både inom Sve-
rige och mellan Sverige och andra länder, att kommunikationsmöjligheterna
har förändrats drastiskt, att det pågår en kapplöpning inom forskning och
utveckling, att näringslivets produktion alltmer handlar om ny kunskap och
information och allt mindre om traditionella industrivaror samt att konkur-
rensen är världsvid.

I motionen konstateras att Utrikesdepartementet har moderniserats och
alltmer inriktats på att möjliggöra ett samordnat svenskt agerande i relatio-
nerna till andra länder på såväl handelns som biståndets och politikens områ-
de. Däremot har det inte skett en samlad översyn när det gäller utlandsmyn-
digheterna, menar man.

Starka skäl att pröva förändringar i ambassadernas och generalkonsulatens
verksamhet finns därför, menar motionärerna. Särskilt vikt bör därvid läggas
vid samordningen av agerandet på det politiska området, biståndet och
främjandefrågorna. Vad gäller biståndet bör UD:s ansvar markeras tydligare
och ambassaderna bör ansvara för planering, uppföljning och kontroll samt
viktiga delar av Sida förläggas till fältet. På främjandesidan finns ett flerta
aktörer. UD och utlandsmyndigheterna bör få den samlande rollen för verk-
samheter som har sitt ursprung i Svenska institutet, Sveriges tekniska atta-
chéer, Turistrådet, Invest in Sweden och Exportrådet. Ambassadernas och
generalkonsulatens roll som dörröppnare för näringslivet måste uppmärk-
sammas bättre, anför motionärerna vidare. Det är särskilt viktigt att antalet
generalkonsulat ökas markant.

Motionärerna betonar att med hänsyn till den allt hårdare konkurrensen på
världsmarknaden bör man fastställa hur de svenska främjandeinsatserna skall
kunna föras upp på en likvärdig nivå med Sveriges konkurrentnationer.

Dessa förändringar kräver även en förändrad rekryteringspolicy vad gäller
UD:s tjänstemän, menar motionärerna, vilket även innefattar en översyn av
karriärvägarna.

Motionärerna begär i motionen ett riksdagens tillkännagivande om en
skyndsam samordning av den svenska främjandeverksamheten, innefattande
en översyn av UD:s framtida utlandsorganisation.

Även motionen U306 (m) tar som utgångspunkt att omvärldsförändringar
och snabb internationalisering medför att Utrikesdepartementet är i behov av
ständig förnyelse och att det tillförs tillräckliga resurser. I yrkande 1 anför
att efter omorganisationen av UD är det dags att se över fältorganisationen.
Det är särskilt angeläget med omedelbar diplomatisk närvaro i Minsk, Vit-
ryssland, menar motionärerna och anför vidare att den snabba globalisering-
en fordrar svensk diplomatisk närvaro i de utomeuropeiska industriländerna.
Man önskar även att ambassaden i Wellington återigen öppnas.

I yrkande 4 föreslås att anslaget A 1 Utrikesförvaltningen ökar med 50
miljoner kronor utöver regeringens förslag i syfte att bredda den diplomatis-
ka närvaron till fler länder.

Vidare vill motionärerna i yrkande 2 att utrikesförvaltningens övergripan-
de struktur ses över. Förutom frågan om utrikesrepresentationens omfattning
bör även fördelningen mellan verksamheten utomlands och i Sverige övervä-
gas. De möjligheter till samverkan mellan nordiska länder och mellan EU-
länder som kan finnas bör även belysas. Motionärerna anför vidare att Utri-
kesdepartementet bör återfå ansvaret för biståndspolitiken. En särskild enhet
med inriktning på fattigdomsutrotning, mänskliga rättigheter och demokrati-
utveckling bör inrättas i Afrika.

I motion U303 (s) framhålls inledningsvis att det internationella beroendet
och Sveriges ökade internationella engagemang har inneburit att de interna-
tionella kontakterna i dag är en angelägenhet för alla delar av det svenska
samhället. På central nivå i statsförvaltningen finns stöd att erhålla för insa
ser från enskilda organisationer och kommuner, konstaterar motionären. När
det gäller länsstyrelserna däremot ligger planering, kontakter, program och
politiskt innehåll i deras egna händer. Motionären menar att det är ett tids-
ödande arbete med inslag, i vissa fall av utrikespolitiska avvägningar, som
kräver samordning med UD.

Motionären menar att oavsett på vilken nivå kontakter sker är det viktigt
att de som deltar känner till och agerar i enlighet med nationella utrikespoli-
tiska riktlinjer. Därför bör inom UD en funktion upprättas till stöd för och
samordning av regionernas internationella arbete, och motionären ser således
behov av att en samordnare för regionernas internationella arbete inrättas
inom UD.

I motion U304 (v) anförs att om Sverige skall visa solidaritet med världens
fattiga är det önskvärt att svensk representation i utlandet så långt som möj-
ligt försöker avspegla rättvise- och solidaritetsaspekter.

Motionärerna vill därför utreda möjligheterna av att minska de svenska
ambassadernas representations- och boendekostnader.

I kommittémotion U305 (c) går motionärerna emot regeringens förslag att
lägga tillbaka 50 miljoner kronor av föregående års besparing inom anslaget
A 1 Utrikesförvaltningen. Dessutom vill man uppnå en besparing omfattande
32 miljoner kronor genom att regeringen genomför effektiviseringar inom
anslagen B 4 t.o.m. E 2. Sammanlagt vill således motionärerna inom utgifts-
område 5 anslå 82 miljoner kronor mindre än regeringen för budgetåret
2000.

I kommittémotion U306 (m) yrkande 6 anförs med anledning av anslaget D 2
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
att det inte är rimligt att enskilda organisationer skall särbehandlas vad avse
verksamhet av denna typ. Motionärerna menar att det lätt kan skapa ett bero-
ende av statsmakten vilket inte är önskvärt och anför att detta specialdestine-
rade anslag bör avvecklas.

3.3 Utskottets överväganden

Inledningsvis noterar utskottet att regeringen i propositionen aviserar att den
kommer att återkomma med ett förslag till riksdagen om en sammanslagning
av de båda förvaltningsanslagen för Regeringskansliet (RK), anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 och anslaget A 1 Utrikesför-
valtningen under utgiftsområde 5, till ett för myndigheten Regeringskansliet
gemensamt anslag. Förslaget skall enligt propositionen presenteras för riks-
dagen senast i vårpropositionen år 2001. Regeringen anser att en samman-
slagning bör genomföras per den 1 januari år 2002. Eftersom indelningen i
utgiftsområden är reglerade i lag krävs en författningsändring för att rege-
ringens förslag skall kunna genomföras.

Frågan om eventuell sammanslagning av dessa anslag har tidigare be-
handlats av utskottet i betänkande 1997/98:UU23 Utrikesförvaltningen.
Utskottet framhöll därvid att Utrikesdepartementets expeditionschef inför
utskottet hade påpekat att Utrikesdepartementets organisation, huvudsakligen
genom de verksfunktioner som handhas av departementet, i väsentliga avse-
enden skiljer sig från övriga departements. Det framhölls bl.a. att verksam-
hetsplaneringen skulle försvåras om den skulle komma att ske inom ramen
för ett gemensamt RK-anslag.

Den information utskottet inhämtat under årets budgetberedning har inte
föranlett någon ändrad bedömning i dessa avseenden.

Utskottet menade i betänkande 1997/98:UU23 Utrikesförvaltningen att det
sannolikt finns samordningsvinster att göra genom ett effektivt utnyttjande
av gemensamma resurser inom Regeringskansliet. Samtidigt betonade ut-
skottet att verksamhetens krav måste sättas i fokus, för Utrikesdepartementet
såväl som för övriga departement. Utskottet pekade i sammanhanget även på
möjligheten som hela tiden har funnits att låta politiska prioriteringar komma
till uttryck i en ändrad fördelning av medel mellan Regeringskansliets båda
förvaltningsanslag.

Utskottet kan nu konstatera att vissa samordningsvinster, med bibehållande
av de två förvaltningsanslagen, redan har gjorts. Utskottet vill här peka på at
UD:s translatorsektion numera utgör en serviceenhet för hela Regerings-
kansliet. Det gäller även den språkutbildning som erbjuds av UD. Vidare har
biblioteken inom Regeringskansliet slagits samman till en enhet, och nyligen
har EU-informationen vid UD övergått till att bli en EU-informationsenhet,
som är gemensam för samtliga departement. Dessa åtgärder har alla bidragit
till ett mer effektivt utnyttjande av gemensamma resurser, menar utskottet.

Med de vunna erfarenheterna får utskottet således konstatera att de förhopp-
ningar som ställdes på möjligheten att, med bibehållande av två förvaltnings-
anslag, effektivisera verksamheten inom Regeringskansliet förefaller ha
infriats. Något hinder för att uppnå liknande samordningsvinster i framtiden
synes ej föreligga.

I samband med budgetbehandlingen och den uppföljnings- och utvärde-
ringsverksamhet som utskottet bedrivit har också konstaterats att verksam-
hetsplaneringen inom utrikesförvaltningen har varit ett ändamålsenligt och
verksamt medel för att på ett effektivt sätt skapa förutsättningar för att den
svenska utrikespolitiken skall få avsett genomslag. Utskottet ser förutsätt-
ningar för att verksamhetsplaneringen vidareutvecklas utifrån nuvarande
huvudinriktning. Utskottet anser däremot att det vore olyckligt om man
skulle behöva göra avvägningar mellan Regeringskansliets departementala
verksamhet i stort och behoven vad gäller utlandsmyndigheternas verkslik-
nande funktioner.

Enligt utskottets uppfattning skulle en överföring av A1-anslaget i dess
nuvarande form från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1 kunna innebära
betydande men för beredningen i riksdagen av utrikesfrågorna. Sålunda har
erfarenheter rörande andra ärendegrupper visat att riksdagens arbetsformer
inte är lämpade för en uppdelning med innebörden att budgetfrågor behand-
las i ett utskott medan policyorienterade sakfrågor bereds i ett annat. Av
särskild vikt synes vara att frågor om utlandsmyndigheterna kan beredas
tillsammans med övriga utrikespolitiska frågor, bl.a. därför att upprättande
och nedläggning av utlandsmyndigheter inte bara är en fråga om resursallo-
kering utan också innebär starka signaler till omvärlden samt påverkar förut-
sättningarna för att bedriva en utrikespolitik med viss inriktning.

I motionerna U302 (m) och U306 (m) yrkande 2 föreslår motionärerna en
samordning av den svenska främjandeorganisationen, innefattande en över-
syn av UD:s framtida utlandsorganisation och den svenska utrikesförvalt-
ningens övergripande struktur.

När det gäller Utrikesdepartementets och utrikesrepresentationens organi-
sation har den frågan behandlats av utskottet vid flera tillfällen, bl.a. i bet
kandena 1997/98:UU1 och 1998/99:UU1. Utskottet menar att i en föränder-
lig värld med ökad internationalisering och med introduktion av nya media
och kommunikationsmöjligheter bör även verksamheten inom utrikesförvalt-
ningen förändras. Utskottet kan liksom tidigare konstatera att genomförandet
av en mer integrerad organisation av utrikesförvaltningen den 1 juli 1996
byggde på ett utredningsförslag som hade den ökade internationaliseringen
som utgångspunkt. Syftet med omorganisationen var att stärka den operativa
verksamheten och genomföra rationaliseringar. I samband med detta infördes
en ny process för verksamhetsplanering. Ett av dess viktigaste syften var att
åstadkomma en väl avvägd struktur för utrikesförvaltningen genom vilken de
av den politiska ledningen beslutade prioriteringarna kan verkställas. Inom
ramen för verksamhetsplaneringen behandlas även de frågor som motionä-
rerna finner angelägna: förändringar och anpassningar av ambassadernas och
generalkonsulatens verksamhet, samordning av agerandet inom det politiska
området, biståndet och främjandefrågorna, främjandefrågornas hantering
samt generalkonsulatens och honorärkonsulatens roller i detta arbete, kost-
nadsdelningen med andra statliga förvaltningar och myndigheter, fördelning-
en av verksamheten hemma och på fältet, förbättrad kommunikationsteknik
samt samverkan med nordiska länder och med andra medlemsländer inom
EU.

Utskottet har tidigare funnit att utformningen av verksamhetsplaneringen
och den höga ambitionsnivå som präglar denna skapar grunden för en konti-
nuerlig översyn av verksamheten inom utrikesförvaltningen i syfte att bibe-
hålla en hög ambitionsnivå kopplad till effektivitet i resursanvändningen.
Utskottet anser att de bedömningar som redovisats ovan fortfarande är giltiga
och ser inte nu någon anledning att ändra sitt ställningstagande beträffande
en översyn av UD:s utlandsorganisation.

Icke desto mindre menar utskottet att det från tid till annan kan finnas be-
hov av att särskilt belysa enskilda aspekter i utrikesförvaltningens arbete
inklusive samarbetet och samverkansformerna med olika organisationer
inom främjandeverksamheten. I det sammanhanget kan utskottet konstatera
att de synpunkter rörande rekrytering, vidareutbildning och karriärplanering
för personal med uppgift att stödja svenskt näringsliv som motionärerna
framför har berörts i en utredning "Kompetens och rekrytering i utrikesför-
valtningen" vilken färdigställdes i augusti 1999. Vidare vill utskottet fram-
hålla att den 14 oktober 1999 beslutade regeringen om direktiv för en över-
syn av det statliga exportfrämjandet genom Exportrådet. I direktiven ingår
bl.a. en analys av frågan huruvida Exportrådet bör ges en tydligare roll för de
statliga exportsatsningarna som samtliga exportfrämjande aktörer bedriver.
Även andra frågor som nämns i motionen, såsom utnyttjande av andra myn-
digheters anslag och samordning med importfrämjandeverksamheten, tas upp
i direktiven. Utskottet noterar även att regeringen avser att genomföra en
preliminär utvärdering av Invest in Swedens verksamhet. I utvärderingen
som initieras under hösten 1999 kommer bl.a. frågor kring samspelet mellan
det lokala/regionala och det centrala investeringsfrämjandet samt Invest in
Swedens utlandsrepresentation att belysas.

Utskottet kan således konstatera att de frågekomplex som motionärerna
efterlyser redan har utretts eller kommer att belysas i kommande utredningar.
Något riksdagens tillkännagivande i dessa frågor finner utskottet därmed ej
behövligt och avstyrker motioner U302 (m) och U306 (m) yrkande 2.

I motion U306 (m) yrkande 1 föreslår motionärerna att utlandsmyndigheter
upprättas i Minsk, Vitryssland, samt i samtliga utomeuropeiska industrilän-
der, särskilt i Wellington, Nya Zeeland.

Utskottets bedömning är att den politiska utvecklingen i Vitryssland ger
anledning till oro och det delar motionärernas uppfattning att situationen i
landet vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokra-
tiska friheterna är allt annat än tillfredsställande. Det är utskottets förhopp
ning att situationen kommer att förändras så att Vitryssland kan ta sin plats
bland Europas demokratiska nationer. Ur flera synpunkter skulle en utvidgad
närvaro i Vitryssland vara av godo, men utskottet finner att de nuvarande
förhållandena i landet inte medger detta.

Bevakningen av Vitryssland sker genom sidoackreditering från Moskva.
Utskottet finner liksom motionärerna att en direkt svensk representation i
Vitryssland vore att föredra och anser att en sådan bör inrättas när omstän-
digheterna så medger.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U306 (m) yrkande 1
(delvis) kan besvaras.

När det gäller frågan om återupprättande av en ambassad i Wellington kon-
staterar utskottet att nedläggningen av ambassaden föregicks av en mycket
noggrann prövning inom UD med deltagande av samtliga berörda parter. I
detta sammanhang vägdes olika intressen och prioriteringar mot varandra.
Därvid konstaterades att en fullgod svensk representation kan åstadkommas
genom upprättande av ett honorärt konsulat samt genom sidoackreditering av
ambassadören i Canberra, Australien.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U306 (m) yrkande 1
(delvis).

I motion U303 (s) föreslås inrättande inom Utrikesdepartementet av en funk-
tion till stöd för och samordning av regionernas internationella arbete.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att för svenska regioner och kom-
muner har 1990-talet varit ett internationaliseringens decennium. De politis-
ka förändringar som skett i Östersjöområdet och det svenska medlemskapet i
Europeiska unionen har därvid varit av största betydelse. Detta har bl.a.
medfört att ett samarbete mellan kommuner och regioner i Sverige och deras
motsvarigheter öster och söder om Östersjön har växt fram. Samarbetet med
vänkommuner och vänregioner omfattar bl.a. hälso- och sjukvård, omvård-
nad och primärskola, områden där en förnyelseprocess pågår i dessa länder.

Utskottet har inhämtat att kommunernas verksamhet stöds genom medel
som Sida disponerar för fördjupat vänortssamarbete och som på senare tid
kompletterats med motsvarande system även för landsting. Även länsstyrel-
sernas samarbete med Baltikum finansieras till del genom anslag från Sida.

Vidare kan utskottet konstatera att det sedan våren 1997 inom Utrikesde-
partementet finns en funktion med uppgift att samordna frågor kring det
decentraliserade samarbetet i närområdet. Denna funktion har enligt vad
utskottet erfarit främst varit inriktad på Baltikum, Polen och Barentssamar-
betet. Verksamheten bedrivs i nära och fortlöpande kontakt med Kommun-
och Landstingsförbunden samt i samverkan med länsstyrelserna. Samord-
ningsarbetet har även omfattat rådgivning beträffande utrikespolitiska av-
vägningar.

Utskottet menar liksom motionären att kontakter mellan organisationer,
kommuner och regioner i Sverige och deras motsvarigheter i andra länder är
värdefulla inslag i arbetet för stabila och goda relationer mellan nationer och
folk. När det gäller kandidatländer för medlemskap i EU spelar samarbetet
också en viktig roll för att förbereda dessa länder för EU-medlemskapet. I
sammanhanget vill utskottet framhålla att Sveriges urgamla lokala och regio-
nala självstyre därigenom har blivit en unik resurs i östsamarbetet. Utskottet
vill även betona att det ser positivt på den funktion som redan inrättats inom
UD för samordning av det decentraliserade samarbetet vad gäller Baltikum
och Polen.

Utskottet kan således notera att vad motionären efterlyser har redan byggts
upp vad avser Baltikum och Polen. Detta gäller även för Barentssamarbetet
och därmed även för vissa delar av Ryssland. Däremot kan konstateras att
någon sådan funktion ej finns vad gäller övriga delar av Ryssland eller avse-
ende Kina.

Utskottet menar att kommunernas och regionernas strävanden att utöka det
decentraliserade samarbetet till andra länder är högst lovvärda. De bör därvid
erhålla lämpligt stöd. Utskottet håller med motionären om att arbetet i detta
fall, i likhet med vad som gäller länderna i närområdet, ibland har inslag av
utrikespolitiska avvägningar och att detta i vissa fall ställer krav på samord-
ning med UD.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det vore värdefullt att utsträcka
rådgivningsfunktionen inom UD till andra delar av Ryssland och till Kina.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U303 (s).

Motionärerna bakom motion U304 (v) menar att möjligheten att minska de
svenska ambassadernas representations- och boendekostnader bör utredas.

Utskottet har inhämtat att utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en bud-
getram med vilken de finansierar sina driftkostnader, bl.a. representation och
lokalt förhyrda fastigheter. I vissa fall ägs fastigheterna av svenska staten v
Statens fastighetsverk, och hyra betalas i Sverige av Utrikesdepartementet till
det nämnda verket. Budgetramen fastställs inom ramen för den politiskt
styrda verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetsschefen att se till att
den tilldelade budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som
möjligt i syfte att nå de mål som fastställs för myndighetens verksamhet.

Vad gäller representation har utskottet vidare inhämtat att det inom Rege-
ringskansliet och inom Utrikesdepartementet finns särskilt utgivna föreskrif-
ter och riktlinjer för hur representationen skall utövas och vilken ersättning
som utgår för representationskonstnader. Riktlinjerna anger att representatio-
nen skall ha ett naturligt samband med den verksamhet som utlandsmyndig-
heten bedriver. Den skall avse främst kontakter med representanter för värd-
landet och andra länder och kännetecknas av gästfrihet präglad av måttfull-
het.

Vidare har utskottet erfarit att de sparbeting som ålagts Utrikesdeparte-
mentet under 90-talet har inneburit att representationskostnaderna, i likhet
med flertalet andra driftkostnader, undergått en real sänkning. Även kom-
mande budgetår kännetecknas av stramhet och fortsatt återhållsamhet med
kostnaderna, inklusive dem för representation.

När det gäller residens och bostäder för övrig personal finns ett antal för-
ordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas lokalförsörj-
ning. Utskottet har erfarit att få områden inom utrikesförvaltningen har som
fastighetsförvaltningen undergått en så kraftig kostnadsminskning till följd
av de sparbeting som förekommit under 90-talet. Genom en rad olika åtgär-
der såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av residens för att
inrymma bostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstad-
kommits. Departementet kommer även fortsättningsvis att sträva efter mer
kostnadseffektiva lösningar.

Utskottet menar att representationen utgör en väsentlig del av kontaktska-
pandet inom den diplomatiska verksamheten. Utskottet delar inte motionä-
rernas uppfattning att utlandsmyndigheternas representation är storslagen.
Enligt utskottets uppfattning ligger varken representationen eller bostads-
standarden över lämplig nivå. Utskottet kan även konstatera att både depar-
tementets och utlandsmyndigheternas strävan är att såväl representation som
boende skall vara kostnadseffektivt. Avslutningsvis kan utskottet konstatera
att de kostnadsminskningar som motionärerna efterlyser till stor del redan
har genomförts.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U304 (v).

I motion U306 (m) yrkande 6 anförs att anslaget D 2 Information och studier
om säkerhetspolitik bör avvecklas.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden, vilka då avstyrkts, och
ser inte anledning att ändra tidigare ställningstaganden.

Utskottets bedömning kvarstår att anslaget fyller en viktig funktion för att
bidra till ökade kunskaper samt till att stimulera intresse och engagemang för
frågor som rör global och europeisk säkerhet och fredsfrämjande utveckling.
Utskottet anser att stödet till organisationer och stiftelser fyller en viktig
funktion.

Med vad som anförts avstyrker utskottet motion U306 (m) yrkande 6.

I kommittémotion U305 (c) går motionärerna emot regeringens förslag att
lägga tillbaka 50 miljoner kronor av föregående års besparing inom anslaget
A 1 Utrikesförvaltningen. Dessutom vill man uppnå en besparing omfattande
32 miljoner kronor genom att regeringen genomför effektiviseringar inom
anslagen B 4 t.o.m. E 2. Sammanlagt vill således motionärerna inom utgifts-
område 5 anslå 82 miljoner kronor mindre än regeringen för budgetåret
2000.

I motion U306 (m) yrkande 4 föreslås att anslaget A 1 Utrikesförvaltningen
ökar med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Utrikesförvaltningen
m.m. väl avvägda och tillstyrker propositionens belopp under verksamhets-
område A.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U305 (c) och U306 (m) yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn av utrikesförvaltningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:U302 och
1999/2000:U306 yrkande 2,

res.1 (m)

2. beträffande upprättande av en utlandsmyndighet i Minsk,
Vitryssland

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U306 yrkande 1 (delvis)
besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande upprättande av en utlandsmyndighet i Welling-
ton, Nya Zeeland

att riksdagen avslår motion 1999/2000:U306 yrkande l (delvis),

res. 2 (m)

4. beträffande en funktion till stöd för och samordning av regi-
onernas internationella arbete

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:U303 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande de svenska ambassadernas kostnader för repre-
sentation och boende

att riksdagen avslår motion 1999/2000:U304,

6. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvalt-
ning och internationell samverkan

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 (prop.
1999/2000:1 Utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna
1999/2000:U306 yrkandena 4 och 6 och 1999/2000:U305 under ut-
giftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar
anslag enligt kolumnen Utskottets förslag i bilaga 2 till detta betän-
kande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår
av bilaga 2 samt de anslagsvillkor som utskottet angivit.

res. 3 (c)

Stockholm den 16 november 1999

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm
(s), Lars Ohly (v), Ingrid Näslund (kd), Bertil
Persson (m), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s),
Agneta Brendt (s), Marianne Samuelsson (mp),
Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Marianne Jönsson (s), Karin Enström (m),
Fanny Rizell (kd) och Eva Zetterberg (v).

Reservationer

1. En översyn av utrikesförvaltningen (mom.1)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Karin Enström (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "När det" och
på s. 14 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Ambassadernas och generalkonsulatens verksamhet bör ses över. Särskild
vikt bör läggas vid samordningen av agerandet på det politiska området,
biståndet och främjandefrågorna. En översyn av dimensionering och perso-
nalbemanning bör göras utifrån behovet i varje land. Rekryteringen måste
också ses över.

Främjandefrågorna präglas i dag av bristande samordning. Bland de cent-
rala aktörerna som bör samordnas märks Exportrådet, Importrådet/Svensk
Handel, Invest in Sweden, Turistrådet och utrikes marknadstjänster. På den
lokala nivån återfinns länsstyrelserna, handelskamrarna, vänortssamarbeten,
turistnäringen och ALMI. Dessutom finns utrikes verksamhet hos Sveriges
tekniska attachéer, Svenska institutet, hos ambassader och konsulat och hos
Exportrådet. Alla dessa aktörer bör, mot bakgrund av vad som anförs i mo-
tionen, samordnas för att nå ökad effekt på främjandefrågorna.

Utskottet tillstyrker därmed motionerna U302 (m) och U306 (m)
yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en översyn av utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:U302 och
1999/2000:U306 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Upprättande av en utlandsmyndighet i Wellington, Nya
Zeeland (mom. 3)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Karin Enström (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "När det" och
på s. 16 slutar med "yrkande 1 (delvis)" bort ha följande lydelse:

När det gäller Nya Zeeland konstaterar utskottet att det är ett dynamiskt
industriland. Landet har även en för Sverige särskilt intressant samhällsut-
veckling. Utskottet finner att arrangemanget med sidoackreditering från
Canberra, Australien, ej är tillfredsställande. Utskottet anser därför att den
svenska ambassaden i Wellington åter bör öppnas.

Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed motion U306 (m) yrkande 1 (delvis).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upprättande av en utlandsmyndighet i Wellington,
Nya Zeeland

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U306 yrkande 1
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan (mom. 6)

Marianne Andersson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion U305 (c) att bespa-
ringar kan göras inom utgiftsområde 5. Utskottet menar att anslaget A 1 bör
minskas med 50 miljoner kronor och att en besparing uppgående till 32 mil-
joner kronor bör genomföras genom effektiviseringar inom anslagen B 4
t.o.m. E 2. Sammanlagt vill utskottet anslå 82 miljoner kronor mindre än
regeringen för utgiftsområde 5.

Utskottet tillstyrker därmed motion U305 (c) och avstyrker propositionens
yrkande 1 samt motion U306 (m) yrkandena 4 och 6.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U305
och med avslag på propositionens yrkande 1 (prop.
1999/2000:1 utgiftsområde 5 avsnitt 1) och motion
1999/2000:U306 yrkandena 4 och 6 under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan anvisar anslag enligt
kolumnen Res. 3 (c) i bilaga 2 till detta betänkande
och med de anslagsbenämningar och anslagstyper
som framgår av bilaga 2 samt de anslagsvillkor som
utskottet angivit.

Särskilda yttranden

1. Upprättande av en utlandsmyndighet i Minsk, Vitryssland
(mom. 2)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Karin Enström (alla
m) anför:

Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU -
och särskilt dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
liksom arbetet på en gemensam europeisk säkerhetsordning -
fordrar en gedigen kompetens samt svensk diplomatisk närvaro
i princip i hela Europa. Utlandsmyndigheterna bör därför
lokaliseras på för Sverige strategiskt viktiga platser. Mot denna
bakgrund är det särskilt angeläget med en omedelbar
diplomatisk närvaro i Minsk, inte minst med tanke på den
besvärande situationen för mänskliga rättigheter och demokrati
i Vitryssland.

2. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan (mom. 6)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Karin Enström (alla
m) anför:

Den 4 november 1999 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av
socialdemokrater samt vänster- och miljöpartister att förorda ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende år 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

När en majoritet nu genom beslutet i riksdagen den 18 november 1999 om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsom-
råde 5. För budgetåret 2000 förordar vi de förslag till anslagsfördelning som
framgår av Moderata samlingspartiets parti- och kommittémotioner.

3. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan (mom. 6)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Karin Enström (alla
m) anför beträffande anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspoli-
tik och fredsfrämjande utveckling:

Moderata samlingspartiet anser att fria och frivilliga
organisationer bör få stöd enligt generella principer och inte
styras av specialdestinerade anslag. Vi menar att en
särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i
deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt beroende
av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstras.

Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

1 000-tal kronor

Anslag

Anslags-
typ
Regering-
ens förslag
m
c

A 1
Utrikesförvaltningen
(ram)
1 891 058
+50 000
-50 000

A 2
Nordiskt samarbete
(ram)
1 494

A 3
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare
i utlandet m.m. samt diverse kostnader för
rättsväsendet
(ram)
7 337

B 1
Bidrag till vissa internationella organisatio-
ner
(ram)
441 608

B 2
Nordiska ministerrådet
(ram)
291 717

B 3
Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD)
(ram)
26 856

B 4
Fredsfrämjande verksamhet
(ram)
147 416
-147 4161

C 1
Svenska Institutet
(ram)
55 644

C 2
Övrig information om Sverige i utlandet
(ram)
15 172

D 1
Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området
(ram)
1 659

D 2
Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
(ram)
9 000
-9 0002

D 3
Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
(obet)
20 948

D 4
Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
(ram)
11 177

D 5
Utrikespolitiska Institutet
(obet)
11 511

D 6
Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse
(ram)
4 493

E 1
Inspektionen för strategiska produkter
(ram)
17 375

E 2
Europainformation m.m.
(ram)
21 800

E 3
Föreningen Norden
(ram)
7 128

-32 0003

Summa för utgiftsområdet

2 983 393
-106 416
- 82 000

1I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.
Yrkandet behandlas av finansutskottet.
2Anslaget föreslås avvecklas.

3Besparing på 32 000 000 kr skall enligt motionären fördelas av
regeringen på anslagen B 4 t.o.m. E 2.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsför-
delning. Företrädaren för Centerpartiet har reservert sig mot förslaget och
företrädare för Moderata samlingspartiet har avgivit två särskilda yttranden
angående utgiftsområde 5.

1 000-tal kronor

Verksamhetsområde
Utskottets
Reservanternas förslag i förhål-
lande till utskottets förslag

Anslag
förslag

Res. 3

(c)

A
Utrikesförvaltningen
1
Utrikesförvaltningen (ram.)
1 891 058
-50 000
2
Nordiskt samarbete (ram.)
1 494

3
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare
i utlandet m.m. samt diverse kostnader för
rättsväsendet (ram.)

7 337

B
Internationella organisationer
1
Bidrag till vissa internationella organisatio-
ner (ram.)

441 608

2
Nordiska ministerrådet (ram.)
291 717

3
Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) (ram.)

26 856

4
Fredsfrämjande verksamhet (ram.)
147 416

C
Information om Sverige i utlandet
1
Svenska institutet (ram.)
55 644

2
Övrig information om Sverige i utlandet
(ram.)

15 172

D
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
1
Utredningar och andra insatser på det utri-
kespolitiska området (ram.)

1 659

2
Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling (ram.)

9 000

3
Bidrag till Stockholms internationella freds-
forskningsinstitut (SIPRI) (obet.)

20 948

4
Forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet (ram.)

11 177

5
Utrikespolitiska Institutet (obet.)
11 511

6
Forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse (ram.)

4 493

Verksamhetsområde
Utskottets
Reservanternas förslag i förhål-
lande till utskottets förslag

Anslag
förslag

Res. 3

(c)

E
Övriga utrikespolitiska frågor
1
Inspektionen för strategiska produkter (ram.)
17 375

2
Europainformation m.m. (ram.)
21 800

3
Föreningen Norden (ram.)
7 128

4
Anslagen B4-E2 (nytt anslag) (ram.)

-32 000

Summa för utgiftsområdet.
2 983 393
-82 000

Elanders Gotab, Stockholm 1999