Sök

De nuvarande nationella kulturpolitiska målen upphävs. I stället införs nya mål som är anpassade efter dagens samhälle. Det införs också en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landsting och regioner respektive kommuner får därmed ett ökat ansvar för fördelningen av statbidragen. Stödet till litteratur- och kulturtidskriftsområdet ska bli mindre detaljreglerat, och det ska i fortsättningen vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform. Inom musikområdet behöver statens insatser på central nivå reformeras. Därför avvecklas stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter. Regeringen arbetar med att i stället bilda en ny nationell plattform för musiken. De myndighetsspecifika mål som riksdagen beslutade om hösten 1996 för en rad myndigheter och kulturinstitutioner upphävs. I fortsättningen fastställer regeringen i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev målen för dessa verksamheter. Ansvarsmuseifunktionen avskaffas. Centrala och regionala museer ska tillsammans med Kulturrådet få i uppdrag att lämna förslag till hur den framtida samverkan på museiområdet kan utformas. En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet avses bildas 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och avstyrkte motionsförslag från oppositionen som bland annat rör definitionen av begreppet kulturtidskrifter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

29

Reservationer

36 

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-07

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning. Institutionerna menar att när hyresanslagen inte räcker till tvingas de ta pengar från verksamheten för att bekosta hyrorna. Riksdagen uppmanar regeringen att ta itu med problemen. Riksdagen föreslår bland annat att en spärr övervägs som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Kostnadshyran kan medföra att underhållet skjuts på framtiden. Riksdagen menar att regeringen måste se till att det inte blir eftersatt. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar, enligt riksdagen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om budgetanslag för utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2010. Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

44

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-07

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-14

Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 93 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

48, 169 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.

Förslagspunkter

2

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Beredning

2009-11-26

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-17

Under nästa år avsätts 58,7 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg, enligt budgetramen för 2010. Regeringen har lagt ett förslag på hur pengarna ska fördelas inom området. De största anslagen ska gå till bidrag för läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (19,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (6,6 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (2 miljarder kronor). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

223

Förslagspunkter

39

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

37, 155 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni 2009. Riksdagen godkände regeringens förslag. Skatteutskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2009-12-03

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen godkände ändringar av stadgarna i Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som syftar till att ge utvecklings- och tillväxtländerna ett större inflytande. Dessutom godkände riksdagen ändringar i IMF:s stadgar som ska utöka dess investeringsmandat.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Punktskatterna inom koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande: Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre till 2013. Uttaget av fordonsskatt förändras från 2011. Personbilar med bättre miljöegenskaper, så kallade miljöbilar, befrias från fordonsskatt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar bilar som tas i bruk första gången från och med den 1 juli 2009. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen föreslås träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

39, 123 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

67, 324 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-10

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 78 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 5,2 miljarder kronor gå till allmän miljö- och naturvård, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga drygt 1,7 miljarder på biologiskt mångfald, den enskilt största posten i miljöbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till skydd, skötsel och restaurering av värdefulla naturmiljöer. Särskilt prioriterat är också klimat och hav. Här handlar det bland om insatser för att skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet, cirka 370 miljoner ska gå till det ändamålet. Till miljöforskning ska cirka 633 miljoner avsättas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 131 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

68, 238 minuter

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Punkskattereglerna för alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter anpassas efter EU:s nya punktskattedirektiv. Medlemsländerna ska skapa ett gemensamt datorsystem för dokumenthantering som ska underlätta myndigheternas kontroller av varor som företag flyttar mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Reglerna om transportkontroll av punktskattepliktiga varor ska också EU-anpassas så att de kan tillämpas på det nya systemet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas från och med den 1 april samma år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-24

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen. Förslaget innebär följande: Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen har beslutat att alla nyanställa rektorer måste gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna – eller enskilda huvudmän – ska se till att rektorer som anställs efter den 15 mars 2010 går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 mars 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-11-26

Datum

2009-11-27

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 40 miljarder kronor satsas på kommunikationer, enligt budgetramen för 2010. Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. Regeringen har dessutom föreslagit hur anslagen ska fördelas inom respektive område. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till väghållning, 21 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

31, 132 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09