Sök

Riksdagen godkände en ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg. Ändringen innebär bland annat att Skatteverket kan begära upplysningar från till exempel banker i Luxemburg. De nya reglerna ska gälla för beskattningsperioder som börjar den 1 januari 2010 eller senare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och St Vincent och Grenadinerna om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Saint Kitts och Nevis om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Monaco om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahamas om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-10

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande En digital agenda för Europa. Kommissionen presenterar en översikt av de förslag till åtgärder som man menar måste vidtas skyndsamt för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. Den digitala agendan är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för EU 2020-strategin, efterföljaren till Lissabonstrategin. Utskottet är positivt till att kommissionen har tagit fasta på slutsatserna från den konferens om informationssamhället som hölls i Visby under det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Den digitala agendan kommer att bidra till skapandet av en smart, hållbar och inkluderande tillväxt inom EU. Det är viktigt att alla har tillgång till en modern IT-infrastruktur. Utskottet betonar också betydelsen av digital kompetens för att kunna medverka fullt ut i informationssamhället. Arbetet med att skapa en väl fungerande digital inre marknad måste vara brett och leda till förbättringar på områden som konsumentskydd och immaterialrätt. Väl fungerande marknader är viktiga för att främja en ökad ekonomisk tillväxt och en ökad tillgång till tjänster. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2009. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

EU:s nya direktiv för försäkringsföretag, Solvens II, innehåller nya regler om vilket kapital ett försäkringsföretag måste ha. Försäkringsföretagen får samtidigt möjlighet att använda egna modeller för att räkna ut det kapital som de måste ha. Finansinspektionen kommer därför att behöva granska försäkringsföretagens interna modeller. Granskningen måste vara klar för att försäkringsbolagen ska kunna använda modellerna när den svenska lagstiftningen anpassas till Solvens II under hösten 2012. För att Finansinspektionen ska hinna med detta har regeringen beslutat att granskningen ska få påbörjas redan från årsskiftet. Enligt förslaget ska finansinspektionen: På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag i en försäkringsgrupp kunna förhandsgranska tillförlitligheten hos den interna modell som ett företag eller en grupp vill använda. På begäran av en utländsk tillsynsmyndighet få förhandsgranska en intern modell för ett svenskt företag som ingår i en utländsk försäkringsgrupp. Kunna ta ut avgifter för granskningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-08

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-05

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-05

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Konkurrenslagstiftningen ändras den 1 januari 2011 som en anpassning till nya EU-förordningar om vertikala konkurrensbegränsande avtal. Vertikala avtal gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, till exempel mellan tillverkare och detaljist. Genom anpassningen kommer samma regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande vertikala avtal, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. Ändringarna är också ett led i en utfasning av specialregler för motorfordonssektorn.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

En ny lag om uppgiftsskyldighet om marknads- och konkurrensförhållanden införs. Lagen är en modernisering av en nu gällande motsvarande lag, som är mer än 50 år gammal. Den gamla lagen har använts av Konkurrensverket för att hämta in uppgifter från privat och offentlig verksamhet för att kunna främja en effektiv konkurrens. Den nya lagen har samma syfte och är inte avsedd att ge Konkurrensverkets ökade befogenheter. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen har beslutat att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Enligt förslaget ska livsmedlen i första hand tas från unionens interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. EU-kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot närhetsprincipen, anser riksdagen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Riksdagen framhåller att livsmedelsstöd infördes för över 20 år sedan för att utnyttja de stora interventionslager med livsmedel som då fanns inom unionen. I dag har EU:s jordbrukspolitik gjorts om och interventionslagren står nästan tomma. Därför vill kommissionen nu skapa ett nytt system där EU kan köpa livsmedel och dela ut till de sämst ställda. Då handlar det inte längre om en jordbrukspolitisk åtgärd utan om socialpolitik, och därför faller utdelningen av livsmedel på de enskilda medlemsstaternas ansvar, menar riksdagen. Även regeringen gör bedömningen att förslaget strider mot närhetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-10

Beslut

2010-11-10

Regeringen har lämnat en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. I handlingsplanen berättar regeringen vad den har gjort och tänker göra för att stärka det förebyggande arbetet och för att stärka skyddet och stödet till de unga som drabbas. En utgångspunkt för alla åtgärderna är att de har tydligt fokus på att alla har rätt att själva välja med vem de ska ingå äktenskap. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. De nuvarande lagarna kom till för 50 år sedan. Förhållandena på marknaden och företagens villkor för att agera på marknaden har ändrats sedan dess. Den nya varumärkeslag innebär exempelvis att: Reglerna om varumärken moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Reglerna för att registrera varumärken förenklas. Nya rutiner för att häva registreringen av varumärken, administrativ hävning, skapas. Syftet är att det ska bli enkelt och billigt att häva registreringar som innehavaren inte längre har något intresse av. Den nya varumärkeslagen resulterar i följdändringar i bland annat firmalagen. Firmalagen moderniseras och samordnas därmed så långt som det är möjligt med reglerna i varumärkeslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-03

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter

1

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-08-24

Datum

2010-08-26

Debatt

2010-10-06

Beslut

2010-10-06

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter

1

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-08-24

Datum

2010-08-26

Debatt

2010-10-06

Beslut

2010-10-06

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-17

Datum

2010-06-18

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23