Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att rättsväsendet får 36,8 miljarder kronor i anslag för 2011. Polisen får en ökning på 400 miljoner medan Kriminalvården får 100 miljoner mer än i år. Det är samma totala summa som justitieutskottet föreslog, men utskottet ville istället ge både polisen och Kriminalvården en ökning på 250 miljoner kronor. I utgiftsområdet ingår förutom polisen och Kriminalvården bland annat domstolarna, rättsliga biträden och Åklagarmyndigheten.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

53

Reservationer

42 

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-07

Debatt

2010-12-14

Beslut

2010-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2011 ska uppgå till 35,2 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). För utgiftsområdet Internationellt bistånd beräknas 30,5 miljarder kronor under 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till biståndsverksamhet (drygt 28,1 miljarder) och reformsamarbete i Östeuropa (drygt 1,3 miljarder). Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse Biståndets resultat - tema miljö och klimat. Där har regeringen redogjort för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete och reformsamarbetet i Östeuropa. Riksdagen avslutar därmed ärendet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

33, 140 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-06

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

I budgetpropositionen för 2011 talar regeringen om att den har för avsikt att ställa den nordiska stridsgruppen till EU:s förfogande under den första halvan av 2014 med Sverige som ledande nation. Det är viktigt att sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Riksdagen bad därför regeringen att återkomma med ett förslag på hur Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har granskat en rapport från regeringen om Sveriges deltagande i den nordiska stridsgruppen under första halvan av 2011. Förutom Sverige deltar också Estland, Finland, Irland och Norge. Utskottet anser att den nordiska stridsgruppen kommer att bidra till FN:s och det övriga internationella samfundets förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Beredning

2010-11-25

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-06

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till utgiftsområdet Internationell samverkan för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen ger även regeringen mandat att besluta om ramanslag mellan 2012-2014 för Svenska institutet och samarbete inom Östersjöregionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

28, 73 minuter

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-11-25

Datum

2010-12-03

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,3 miljarder kronor i anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2011. Försvarsmaktens förbandsverksamhet får 21,2 miljarder kronor, fredsfrämjande förbandsinsatser får 2,3 miljarder kronor och anskaffning av materiel får 9,1 miljarder kronor. Regeringen får rätt att beställa nytt materiel för 44,8 miljarder kronor och underhåll av befintlig materiel för 15,1 miljarder kronor. Riksdagen godkände också utveckling och uppgradering av JAS 39 C/D och köp av splitterskyddade bandvagnar och lätt torped.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

45, 163 minuter

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-11-30

Datum

2010-12-03

Debatt

2010-12-14

Beslut

2010-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 6 miljarder kronor till utgiftsområdet Integration och jämställdhet för 2011. Utgiftsområdet inkluderar även åtgärder mot diskriminering. Mest pengar inom utgiftsområdet går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, drygt 4,5 miljarder. Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen, Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration och Redovisning av den särskilda jämställdhetssatsningen. Båda ärendena avslutas.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 196 minuter

Justering

2010-11-30

Datum

2010-12-03

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

Reglerna blir tydligare när det gäller skattebehandlingen av leverans av naturgas, el, värme och kyla. Reglerna som styr internationella organisationers skattefria inköp av varor och tjänster blir också tydligare. Det införs dessutom en begränsning av avdragsrätten när det gäller fastigheter som används både i näringsverksamhet och privat. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-14

Den som importerar varor till EU ska betala mervärdesskatt. Men det finns undantag. Om varorna efter importen transporteras inom EU till en köpare eller till ett företags egen verksamhet i en annat EU-land så behöver man inte betala mervärdesskatt. Nya regler innebär bland annat att den som vill slippa mervärdesskatt måste ange två registreringsnummer till moms när varorna efter importen omsätts eller överförs till ett annat EU-land. Tullverket ska kunna kräva bevis om överföringen. Syftet är att bekämpa skattefusk. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om cirka 7,16 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

21 

Justering

2010-11-30

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-14

Riksdagen har beslutat om att lägga 300 miljoner kronor mindre på Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta innebär att Regeringskansliet får kosta drygt 6,2 miljarder kronor under 2011 i stället för drygt 6,5 miljarder (som regeringen föreslagit). Utgiftsområde 1 Rikets styrelse får med den beslutade ändringen totalt cirka 11,3 miljarder kronor i anslag för 2011. I utgiftsområdet ingår utöver Regeringskansliet bland annat länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-09

En ny lag om försäkringsrörelser innebär modernare regler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, som i dag kallas understödsföreningar. Moderniseringen är både språklig och redaktionell. I stort sett samma regler ska gälla för försäkringsföreningar som gäller för försäkringsbolag. Samma regler ska gälla för försäkringsaktiebolag som gäller för aktiebolag. Ömsesidiga försäkringsbolag ska fortsätta att vara en särskild associationsform. Försäkringsföreningar är så annorlunda andra föreningar att de i lagen även i fortsättningen ska vara en särskild form av föreningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-02

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Provverksamheten med alkolås för personer som dömts för rattfylleri blir permanent. Den som har dömts för rattfylleri, och som uppfyller kraven för alkolås, får behålla sitt körkort om han eller hon går med på att få alkolås installerat i bilen och vissa andra förutsättningar är uppfyllda. För att få fler människor att välja alkolås kommer kostnaderna för ansökan om så kallat villkorat körkort att sänkas. Dessutom kommer spärrtiden för dem som väljer att få sitt körkort spärrat att förlängas, så att den blir minst lika lång som tiden för dem som väljer alkolås.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 73 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-09

Järnvägsföretag och de som är ansvarig för själva järnvägsnätet ingår redan i dag avtal om hur trafiken ska organiseras. I framtiden ska den av parterna som orsakar en avvikelse från avtalet betala en så kallad kvalitetsavgift till den andra parten. Syftet är att öka punktligheten, minska driftstörningar och höja kvaliteten i järnvägssystemet. Det blir möjligt att göra vissa undantag från regeln om kvalitetsavgifter, till exempel för lågt trafikerade järnvägsnät eller under sådana tider på dygnet då risken för driftstörningar är obetydlig.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Justering

2010-11-30

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-09

Företagare som är etablerade i ett EU-land men har betalat mervärdesskatt i ett annat EU-land kan ansöka om återbetalning av skatten. Företagen ska lämna sin ansökan genom en elektronisk portal. Det har varit en del tekniska problem som gjort att företagare inte har kunnat ansöka om återbetalning i tid. Därför förlängs den sista ansökningsdagen för återbetalningsperioder under 2009 till den 31 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-30

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Regeringen får tydligare möjligheter att genom dispensbeslut befria bränslen som framställs av biomassa från energiskatt och koldioxidskatt. Regeringen ska också kunna ge skattebefrielse för annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen ska kunna gälla även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle. Bakgrunden är ett nytt bränslekvalitetsdirektiv från EU och att alla nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2010. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2010-11-30

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 3 811 477 000 kronor till statsbudgeten för 2010. 2 miljarder ska gå till kapitalinsatser i statliga bolag för en satsning i norra Sveriges inland. Pengarna ska kunna användas för att bilda ett bolag för ny statlig verksamhet. Riksdagen sa ja till förslaget men ger samtidigt regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning innan verksamheten kan starta. Det blir också mer pengar till fler platser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Mer pengar tillförs också för ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

18

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Riksdagen sa ja till en ny konsumentkreditlag som är en anpassning till ett EU-direktiv om konsumentkrediter. I den nya lagen blir det högre krav på kreditgivares information till konsumenter för sms-lån och snabblån. Den nya lagen omfattar i princip alla slags krediter som en kreditgivare ger till konsumenter och ska vara tvingande till konsumentens förmån. Konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Högre krav ställs på kreditföretagens information till konsumenten när kreditavtal ingås. Kreditgivaren ansvarar för att ge konsumenten de förklaringar som krävs för att konsumenten ska kunna avgöra om kreditavtalet passar hans eller hennes ekonomiska situation. För snabblån gäller att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och alltid göra en kreditprövning. Konsumenten får rätt att ångra snabblånet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 37 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-29

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08