Sök

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-14

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -45,2 miljarder kronor.

Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar utskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren.

Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:

• Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs.
• Höjt grundavdrag för äldre.
• Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande:

• Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
• Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
• Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
• Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess.
• Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Riksdagen sa ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av förändringarna och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-14

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har hittills havssjöfartsregler gällt för all fartygstrafik. I och med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är till exempel älvar, strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor.

Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och som har annat giltigt certifikat.

Riksdagen anser att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för att införa EU:s regler om inre vattenvägar. Införandet av EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en utveckling av sjötransporterna i Sverige, menar riksdagen.­

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Beredning

2013-10-17

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

De kvalitetskrav på officiell statistik som i dag finns angivna i lagen är otillräckliga och för allmänt hållna. Därför ska lagen kompletteras med fler kvalitetskrav. Kraven ska utgå från följande kriterier, som finns angivna i EU-regler om statistik: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet, samstämmighet. Kraven ska gälla alla myndigheter som har statistikansvar.

Som en anpassning till EU-regler ska de som är skyldiga att lämna uppgifter till Sveriges officiella statistik också lämna uppgifter som ska användas till europeisk statistikproduktion. Till skillnad från tidigare måste även kommunalförbund lämna uppgifter för framställning av officiell statistik.

Ändringarna börjar gälla den 31 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion under den kommande tillståndsperioden, den 1 januari 2014 - den 31 december 2019. Programföretagens medel höjs med två procent per år under tillståndsperioden. För 2014 får SR 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot. I detta ingår en särskild höjning av UR:s medel med 50 miljoner kronor för att vidga och utveckla UR:s utbildningsuppdrag.

Riksdagen ställde sig också bakom ett breddat så kallat speglingsuppdrag. Det ska klart framgå att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om redovisningen av public service-företagens verksamhet. Riksdagen anser att regleringen av SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet i dag inte är helt ändamålsenlig. Detta eftersom företagen inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Samtidigt leder den tekniska utvecklingen till att internet blir en allt viktigare informationskanal.

Riksdagen anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Riksdagen bedömer dock att det inom ramen för nuvarande reglering bör vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget och att regeringen ska överväga en sådan förändring. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

24

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2012. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2012 samt utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning.

Under 2012 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på drygt 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en förlust på drygt 17 miljarder kronor 2011. Pensionskapitalet ökade med drygt 85 miljarder kronor. AP-fondernas långsiktiga resultat förbättrades också avsevärt under året. Samtidigt förstärks mönstret av kraftigt varierande resultat under 2000-talet. Anledningen till de stora variationerna är bland annat att det har varit extremt oroligt på finansmarknaderna under det senaste årtiondet.

Regeringen har också granskat fondernas riktlinjer för anställningsvillkor, ersättningar och personalförmåner. En jämförelse visar att AP-fonderna inom vissa områden har mer generösa förmåner än andra myndigheter. Riksdagen tycker att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna att fonderna har samma eller liknande riktlinjer som andra statliga myndigheter och att riktlinjerna följs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Kommuner kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrar i separation att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Från den 1 juli 2014 måste kommuner ge föräldrar möjlighet att i sådana samtal även ta upp frågor som gäller försörjningen av barnen. Målet för samtalen ska vara att föräldrarna i samförstånd ska komma fram till lösningar om försörjningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-08

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ändras från den 1 januari 2014. I sin planering för bostadsförsörjningen ska kommunerna redovisa vilka hänsyn som har tagits till relevanta nationella och regionala mål och andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller bostadsförsörjning. Om en kommuns riktlinjer på området inte motsvarar kraven ska regeringen kunna beordra kommunen att arbeta fram nya.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-07

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-06

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.

Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-06

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om postservice och grundläggande betaltjänster. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn inhämta information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den 18 december 2013 börjar en ny lag gälla om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Lagarna och den tidsbegränsade bestämmelsen gäller till 2013 års slut. Beslutet innebär att de ska fortsätta gälla till och med den 31 december 2014.

En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten.

Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2013. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för tio utgiftsområden och sänks för två. Nivån på 22 anslag inom 14 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 5,8 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 574 850 000 kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

12

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2012. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Arvsfonden kan avstå från arv eller försäkringsbelopp även om den döde inte har skrivit något testamente. Arvet tillfaller då någon annan. I dag får Kammarkollegiet besluta att avstå från arv om egendomens värde är mindre än två miljoner kronor. Är värdet högre så beslutar regeringen. Regeringen informerar nu i skrivelsen att den tänker ändra reglerna så att Kammarkollegiet ska fatta alla sådana beslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-29

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen, som börjar gälla den 1 januari 2014, är att bättre säkerställa att elanvändarna får ersättning vid långvariga elavbrott.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-29

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.

Riksdagen tycker att syftet är gott men vänder sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Riksdagen anser att det finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, anser riksdagen.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06