Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Betänkande 2013/14:SkU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 december 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Möjligt redovisa mervärdesskatt i samband med inkomstdeklaration (SkU11)

Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-11-14
Justering: 2013-11-21
Trycklov till Gotab och webb: 2013-11-25
Trycklov: 2013-11-25
Reservationer: 1
Betänkande 2013/14:SkU11

Alla beredningar i utskottet

2013-11-14

Möjligt redovisa mervärdesskatt i samband med inkomstdeklaration (SkU11)

Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-12-04
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:SkU11, Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Debatt om förslag 2013/14:SkU11

Webb-tv: Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 140 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Vi behandlar i dag ganska många skatteärenden, och nu är det dags för ett betänkande med den föga intresseväckande titeln Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt . Det är knappast en rubrik för folk i gemen, och kanske inte heller för oss i skatteutskottet. I betänkandet föreslås av förenklingsskäl att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration ska kunna samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt, i syfte att underlätta skatteredovisningen för företagen. Jag och Vänsterpartiet tycker att syftet med förändringen är vällovligt och välkomnar den när det gäller enskilda näringsidkare. Vi anser dessutom, liksom Skatteverket, vilket framgår av dess remissvar i betänkandet, att även representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § skatteflyktslagen ska ingå i den krets som omfattas av förslaget. Förslaget innebär dock konkret att deklarationstidpunkten för mervärdesskatten senareläggs så pass mycket att den kan ligga upp till tio månader efter redovisningstidpunktens utgång, vilket försämrar möjligheterna till skattekontroll. Detta konstaterar också utskottsmajoriteten i betänkandet. Tunga remissinstanser som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten lyfter särskilt fram att aktiebolag är en bolagsform som inte sällan används som brottsverktyg för användande av svart arbetskraft och penningtvätt. Även momsbedrägerier utförs i aktiebolagsform med hjälp av skenbolag, så kallade missing traders. En senareläggning av redovisningstidpunkten skulle försvåra för myndigheterna att upptäcka den här typen av skattebrott, och det finner vi från Vänsterpartiets sida allvarligt. Som vi har hört tidigare i dag går staten enligt skattefelskartan från 2007 miste om drygt 130 miljarder i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet fusk och oavsiktliga misstag. Sådant skattefusk snedvrider konkurrensen, och på sikt riskerar seriösa företag att slås ut. Det är naturligtvis också allvarligt att staten går miste om dessa stora skatteinkomster. Att i det här fallet ändra redovisningstidpunkten för mervärdesskatt även för juridiska personer skulle troligtvis innebära en förenkling för företagen, men vi anser att priset i form av försämrade möjligheter till skattekontroll är för högt. Vi anser därför att riksdagen bör avslå förslaget. I stället bör regeringen återkomma med ett lagförslag om ändrad deklarationstidpunkt för enskilda näringsidkare samt representanter för enkla bolag och partrederier. Med det yrkar jag bifall till reservationen.

Anf. 141 Lena Asplund (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i SkU11 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt . Det kan låta som en liten fråga, men det är det inte - det berör ungefär 500 000 bolag. Ärendet handlar om att alla de bolagen kunde göra sin momsredovisning i inkomstskattedeklarationen innan regeringen gjorde en förändring i inkomstskattelagen 2011. När förändringen gjordes bedömde dock regeringen att det fanns en artikel i EU-direktivet om gemensamma system för mervärdesskatt som gjorde att det inte skulle kunna vara möjligt att redovisa momsen, som den allmänt kallas, samtidigt som inkomstskattedeklarationen. Vi i skatteutskottets majoritet och i Alliansen påpekade att det inte var speciellt bra för de företag som berördes att dela tidpunkterna. Regeringen tog kontakt med kommissionen och har sedan fått sig meddelat att företag som inte bedriver EU-handel kan lämna in mervärdesskatte- och inkomstdeklaration samtidigt. Man har alltså gjort det betydligt enklare. Vad är det då för företag? Det är skogsbrukare och jordbrukare - mindre aktiebolag. Det handlar om en omsättning på max 1 miljon kronor. Det säger sig självt att det inte är några stora bolag med massor av anställda. Sju partier i riksdagen tycker att det här är positivt. Jag är föga förvånad över att Vänsterpartiet inte är riktigt positivt. Någonstans har man en liten tagg emot privata företag. Det ser vi i budgetmotioner och annat där de vill lägga väldigt mycket pengar på offentlig sektor. Men den kan inte drivas om vi inte har de privata företagen. Många av de små företagen behövs också. Varför är Vänsterpartiet emot? De har sagt att de kan tänka sig att ändra redovisningstidpunkten för fysiska personer, herr talman, men inte för juridiska. 20 procent av momssumman kommer från juridiska personer, alltså aktiebolag - det kan vara krångligt med alla regler för dem som lyssnar. De säger att det skulle kunna innebära försämrad möjlighet till skattekontroll. Vidare anför de i sin reservation att momsbedrägerier ofta utförs i aktiebolag med hjälp av skenbolag, så kallade missing traders. Karusellbolag agerar dock ofta på en internationell marknad och på EU-marknaden, och där gäller helt andra regler för redovisning och moms. Att de undanhåller moms för att de har svartanställda och annat går inte ihop. Det känns som om Vänsterpartiet bara vill hitta något att gå emot, och det tycker jag är väldigt tråkigt. Det här är företagare, vanliga enkla små bolag och jord- och skogsbrukare. Som tur var är riksdagen klokare än så här. Det är ingen som säger att man måste ha årsmoms för att man har under 1 miljon, men de företag som väljer att ha årsmoms har det för att de ofta inte har speciellt mycket moms de kan dra av mot. Har de det väljer de ofta att lägga sin momsdeklaration på tremånadersperioder så att de får tillbaka sin ingående moms lite fortare. Jag yrkar som sagt bifall. Det är bra att vi kan återställa ordningen igen som den var 2012. I år är det första året. En del av företagarna har fått deklarera vid skilda tidpunkter, men i fortsättningen ska det bli ordning och reda här.

Anf. 142 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Jag begärde replik mest för att Lena Asplund påstod att vi är företagarfientliga. Där tycker jag att hon är ute och cyklar lite grann. Vi har en positiv inställning till företagsamheten. Vi föreslår till exempel att man ska ta bort sjuklöneansvaret de två första veckorna för småföretag. Det är en eftertraktad reform för just småföretagare. Det kanske Lena Asplund kunde argumentera för inom Alliansen så att vi får något konkret. När det gäller våra invändningar delar vi syftet här, men vi hänvisar till Ekobrottsmyndighetens och Skatteverkets avvisande av att detta även ska omfatta juridiska personer. Det är det vi stöder oss på. Den krets vi tycker ska omfattas är ganska stor, som Lena Asplund själv säger. Om man gjorde förändringen skulle man dock både kunna förenkla för många småföretagare och undvika de risker som även Lena Asplund står bakom i utskottsmajoritetens text, nämligen att det här kommer att försämra möjligheterna för Skatteverket att göra kontroller. Jag tycker att vi har kommit fram till en ganska välavvägd synpunkt. Arbetet mot skattefusk måste som sagt fortsätta, och här fanns en möjlighet att precisera när man kan ha förenklingarna utan att riskera ökat skattefusk. Jag tycker att det är synd att utskottsmajoriteten inte ville lyssna på det.

Anf. 143 Lena Asplund (M)
Herr talman! Det är spännande att höra att Vänsterpartiet är för företagare och företagande. Jag förväntar mig att ni kommer med en budgetmotion framöver som innehåller mycket mer för företag och inte en massa skattehöjningar som ni har hela tiden. Jag skulle kunna börja rada upp dem, men nu handlar inte debatten om det utan specifikt om deklarationstidpunkten. Ni utgår från att man fuskar bara för att man är en juridisk person eller ett aktiebolag. Det är det jag vänder mig emot - att möjligheten till kontroll blir mindre och att en fysisk person inte fuskar. Det är ändå personer bakom alla dessa bolag. Även bakom ett juridiskt bolag är det en person precis som bakom ett fysiskt. Om någon ska fuska kan det göras i båda två, men jag utgår från att svenska företagare till den stora delen inte fuskar utan gör rätt för sig. Jag tycker att man hör mycket om detta när man är ute och träffar företag. De tycker att det är viktigt att man gör rätt för sig och att man får ordning och reda. På så sätt kan man sänka skatter och få mer tillbaka. De hamnar där de ska, och de prickar rätt.

Anf. 144 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Vi har tidigare hört företrädare för Moderaterna som har berömt Skatteverket. Jag kan hålla med om att Skatteverket gör ett bra arbete och har ett gott anseende både hos allmänhet och hos företag. Jag tycker att vi som politiker ska läsa vad Skatteverket skriver och ta till oss det. De avstyrker faktiskt detta, eller rättare sagt har de ett förslag som överensstämmer med Vänsterpartiets: Man ska minska kretsen lite grann med undantag just av de juridiska personerna. Det tycker jag inte är något konstigt. När det sedan gäller den större frågan om företagande och det Lena Asplund sade tidigare om att vi bara satsar på offentlig sektor tycker jag inte att de strider mot varandra. Den offentliga sektorn är ett stort draglok i ekonomin och skapar en efterfrågan på tjänster från företagsamheten. Samma sak gäller användandet av skatter. Det är inte så att högre skatter betyder lägre företagande, utan också det är ett draglok - att använda skatterna för att kunna öka efterfrågan i samhället. Vi har alltså en politik som står på två ben: både företag och en stark offentlig sektor.

Anf. 145 Lena Asplund (M)
Herr talman! Offentlig sektor är ett draglok. Ja, men då skulle vi kunna ha bara offentlig sektor. Det fungerar inte så. Det vet Jacob Johnson också. Vi måste ha privat verksamhet för att få in pengar. Den offentliga sektorn är inget självändamål. Någonstans måste skattepengarna komma ifrån så att vi kan lägga in dem i den offentliga sektorn som är skattefinansierad. Annars går det inte riktigt ihop. Du ser förvånad ut, Jacob Johnson, men så fungerar det faktiskt. Skatteverket har en möjlighet. Det här handlar om aktiebolag där man kan göra revision och titta. Bokslut och annat är öppet när det gäller aktiebolag, så jag kan inte se något problem med detta. Tvärtom tycker jag att det är bra att vi nu återgår och fattar detta beslut och att regeringen har hört med kommissionen att vi kan göra så här. Karusellbolagen agerar på en annan marknad och berörs inte. Det är ungefär 3 procent av alla bolag som har moms under 1 miljon kronor och som inte berörs av det här. 97 procent får alltså en förbättring.

Anf. 146 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Den ändrade deklarationstidpunkten för mervärdeskatt är egentligen ingen ändrad deklarationstidpunkt. Det är egentligen ingen förändring vi beslutar om i dag, kan vi tycka. För dem som berörs är det egentligen bara som det ska vara, som det har varit och som det förhoppningsvis ska fortsätta att vara. Enligt beslutet i dag verkar det som att vi är på väg tillbaka dit vi har varit. 2011 blev vi varse i ett nytt EU-direktiv - ett momsdirektiv - att man ville in och styra i de svenska småföretagarnas momsdeklarationer och ändra deklarationstidpunkten för årsmomsen till den 26 februari. Det skulle innebära att man bara skulle ägna sig åt att jobba med detta från årsskiftet till den 15 maj, om man inte har ett byråanstånd fram till midsommar. Det skulle bli otroligt kort om tid. Det upplevde vi allihop när vi behandlade frågan i skatteutskottet. Samtliga partier tyckte faktiskt att det var besvärande för de små företagen. När vi 2011 hade frågan uppe i samband med Skatteförfarandeutredningens betänkande var både Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna framme med en reservation mot utskottets förslag. De ville ha ett tvingande krav på att regeringen skulle begära undantag från EU:s krav i frågan, medan allianspartierna och Miljöpartiet ansåg att Finansdepartementets löfte om att ansöka om undantag var ett löfte som man kunde förlita sig på. Jag har under de två år som har gått varit otroligt otålig och frågat efter dagens beslutsunderlag. Jag är därför väldigt lättad över att det ligger på vårt bord i dag. Det är ett beslutsunderlag som kommer "fem i tolv" för att undanröja en mycket besvärlig situation för landets småföretagare. När Jacob Johnson säger att det här inte är någon rubrik som folk i gemen intresserar sig särskilt mycket för skulle jag vilja säga tvärtom. Det är 500 000 företagare som berörs - en halv miljon företagare. Det är, tycker nog jag, folk i gemen. Och det är företag med en beskattningsbar inkomst under 1 miljon. Revisorer och redovisningskonsulter är nedlusade med jobb under första halvåret varje år och sliter med detta fram till midsommar, då de äntligen kan känna att de får semester. De skulle utföra sitt arbete på 1 ½ månad. Resten av året skulle de ägna sig åt jag vet inte vad. 80-90 procent av Sveriges företag är enskilda firmor. En så stor andel av de deklarationer som ska in är enskilda firmor. Det är förstås inte bland dessa som alla anställda är - aktiebolagen har ju väldigt många anställda. Men bland de redovisade firmor som ska skicka in sina papper varje år är de enskilda firmorna gigantiskt många. Fysisk person och juridisk person är - om jag har uppfattat saken rätt, och det tror jag faktiskt att jag har - en och samma person. Organisationsnumret och personnumret är detsamma. Man lämnar då alltså in sin inkomstdeklaration en gång om året. Andra som berörs är dödsbon, som också redovisar vad som har hänt i verksamheten en gång om året. Väldigt många av de här företagen är landsbygdsföretag som bedriver småskalig verksamhet, i många fall som ett komplement till annan försörjning som anställd i något helt annat. För att hålla liv i stora delar av vår landsbygd och skapa attraktiva boenden och besöksmål har de här småföretagen enorm betydelse. Att hålla betande kossor eller får i hagarna eller röja stormfällda träd och sköta sin skog, föryngra och avverka mindre skogsposter sker ofta vid sidan av annat, avlönat arbete, oftast eller alltid i företagsformen enskild firma. Med gränsen vid 1 miljon i beskattningsbar inkomst förstår nog de flesta att det inte handlar om några omfattande verksamheter. Det kan som sagt också handla om dödsbon som har sålt en skogspost och ska redovisa inkomsterna i arvtagarnas inkomstdeklarationer. Herr talman! Det jag tyckte var otroligt anmärkningsvärt i dag i samband med betänkandet var Vänsterpartiets reservation. Man har totalt ändrat ståndpunkt från vad man tyckte 2011, då man ville man ha ett tillkännagivande. Nu vill man avslå för att utreda mer. Vad innebär att avslå för att utreda mer? Jo, då sätter vi den här halva miljonen företagare på pottkanten igen. Det skulle innebära att EU-direktivet, om Vänsterpartiet skulle få rätt, skulle gälla med deklarationstidpunkten 26 februari igen - den vi vill undvika. Hur man kan välkomna det och ändå avslå det förstår jag inte alls. Vänsterpartiet argumenterar att alla företagare med företagsformen aktiebolag är potentiella skattefuskare. Jag tolkar det så när jag hör det, och ni som lyssnade uppmärksamt hörde Vänsterpartiets Jacob Johnson själv läsa upp sin argumentation. Jag vet att även Lena Asplund läste upp den här reservationstexten. Trots det kan jag inte låta bli att också göra det, för jag kände att den var så att jag nästan skakade. Det förvånade mig. Det står: "Tunga remissinstanser som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten lyfter särskilt fram att aktiebolag är en bolagsform som inte sällan används som brottsverktyg för användande av svart arbetskraft och pengatvätt." Sedan fortsätter man att misskreditera aktiebolagen: "Även momsbedrägerier utförs i aktiebolagsform med hjälp av skenbolag, s.k. missing traders. En senareläggning av redovisningstidpunkten skulle försvåra för myndigheterna att upptäcka den här typen av skattebrott." Herr talman! Jag tycker att det här stycket är skrämmande. Det är inte enskilda företagare som brustit i sitt ansvar som man anmärker på, utan man dömer ut någonting helt generellt. Man dömer ut en företagsform. Jag har inte lyckats kolla om Jacob Johnson hittat det här någonstans i Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens texter eller vad uppfattningen om aktiebolagen bygger på. Men skulle det vara så att hans tolkning är riktig är det i sig skrämmande. Jag anser nog ändå att det, om man är inröstad som politiker i riksdagen och fattar beslut om landets lagar, är lämpligt att man känner till de beslut som berör det man tar ställning till och vad som är relevant i beslutet. Därför anser jag självklart att det också är skrämmande att vi nu står inför ett nytt förslag från Vänsterpartiet. Man ville avslå tidigare. Nu försöker man totalt vända sin politik för att återigen försöka vinna poäng på ett helt annat ställningstagande. Jag har också hört talas om att Vänsterpartiet har lanserat någon form av landsbygdsprogram med 82 konkreta förslag. Skulle detta vara ett av de konkreta förslagen kan jag undra vart landsbygden är på väg om det skulle bli någon ändring i maktbalansen här. Att försvåra för landsbygden och småorternas Sverige på det här viset tycker jag är väldigt skrämmande. Bifallet är hett efterlängtat från min sida. Jag har som sagt varit med och följt den här frågan länge och sett när EU vispade runt och rev upp en massa oro i företagsleden. Jag är jättetacksam att vi nu står här och beslutar och ser till att det faktiskt inte blir någon ändring utan en fortsatt förenkling. Sedan finns det ett antal företag som i dag inte berörs av undantaget. Det är de företag som har någon form av handel med tjänster eller varor i andra EU-länder. Hanteringen av dessa ska man förhoppningsvis hinna med att sköta före den 26 februari. Det tror jag inte är någon större svårighet för de redovisningsbyråer som ska ta hand om det. (Applåder)

Anf. 147 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Karin Nilsson behöver tydligen ganska mycket talartid. Hon verkar bli provocerad om Vänsterpartiet talar om företagarfrågor över huvud taget. Det tycker jag inte att hon behöver bli. Som sagt, jag stödjer mig på yttranden från Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Jag har dem här framför mig; jag kan läsa dem en gång till. Från Ekobrottsmyndigheten: "Aktiebolag används inte sällan som brottsverktyg, dels i samband med användandet av svart arbetskraft, dels i samband med penningtvätt eller för andra skatteundandragande syften." Det skriver Ekobrottsmyndigheten. Skatteverket skriver bland annat att det "anser att den senarelagda deklarationstidpunkten inte ska omfatta juridiska personer. Detta med anledning av att skenföretag (s.k. missing traders), ofta i form av aktiebolag, kan verka oupptäckta under en mycket lång tid." Det tar tid att upptäcka detta. Detta är alltså sakargument från två tunga remissinstanser. Att sedan tolka detta som att jag ägnar mig åt misstänkliggörande av småföretagare i allmänhet är faktiskt på gränsen till ohederligt. Vi står bakom syftet med förslaget och tycker att det är bra, men vi vill ha en annan, lite begränsad krets. Det tycker jag att till och med Karin Nilsson borde kunna ta till sig och förstå.

Anf. 148 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Jag tycker inte att det är så underligt att jag blir provocerad, och det blev Lena Asplund också. Jacob Johnson vill skriva ned en hel företagsform som faktiskt inte berörs annat än i liten, marginell omfattning i det här beslutet. Det finns kanske ett eller annat aktiebolag som kan beröras, men då har man en inkomstgräns på 1 miljon. Det är väldigt små verksamheter, och jag förstår inte hur dessa skulle kunna smyga undan något för Skatteverket över huvud taget. I huvudsak handlar det om enskilda firmor. Att man då blandar in skenföretag och annat i beskrivningen har jag otroligt svårt att förstå. Jag har en hel del erfarenhet av småföretag, men det låter väldigt märkligt att man degraderar en hel företagsform på det här sättet. Jag tittar gärna på vad dessa båda myndigheter har skrivit, men det upprör mig och förvånar mig.

Anf. 149 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Vi utgår som sagt från yttranden från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket - två, som jag tycker, helt relevanta organ i det här sammanhanget. Jag vet inte om Karin Nilsson besitter större kunskap än Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten i alla detaljer när det gäller dessa bolagsformer. Jag tvivlar på det. Jag tror faktiskt att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är väl insatta och kan komma med preciserade synpunkter. Det har vi tagit fasta på i Vänsterpartiets alternativa förslag. Vi tycker att syftet med förslaget är vällovligt, men vi vill att man ska göra en korrigering i enlighet med vad Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten föreslår.

Anf. 150 Karin Nilsson (C)
Herr talman! I konsekvensens namn tycker jag att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten i så fall skulle kräva in en inkomstdeklaration ett antal gånger om året för att det inte ska bli alltför långa perioder emellan. Men nu är det så att som enskild person gör man en inkomstdeklaration en gång om året. Det gör jag och alldeles säkert Jacob Johnson också. Om momsen då följer med i den redovisning man gör när man redovisar sin inkomst tycker jag att det är självklart och enkelt att låta de sakerna föras samman. Jag förstår inte varför den ena skatteformen skulle vara mer misstänkligt hanterad än den andra. Det handlar om att redovisa sina inkomster och utgifter och den moms som är in- respektive utgående. Personen är densamme som företagare och enskild inkomsttagare.

Anf. 151 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag blev bara tvungen att mycket kort ge mig in i diskussionen med anledning av det vi fick höra från Jacob Johnson och Vänsterpartiet. Att aktiebolag och människor som driver aktiebolag i huvudsak skattefuskar är ett verkligt häpnadsväckande påstående. Jag skulle vilja hävda att Vänsterpartiet använder ungefär samma retorik som Sverigedemokraterna använder i integrationsdebatten. Sverigedemokraterna säger att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistik och arbetslöshet. Saken är den att 95 procent av alla utrikes födda sköter sig, och så försöker Sverigedemokraterna smeta över de 5 procent som inte gör det på de 95 procent som sköter sig. Nu resonerar Vänsterpartiet på precis samma sätt när det gäller företagare. De absolut flesta aktiebolagsägare sköter sig. Det finns ingen anledning att kritisera dem. Det är några få som inte sköter sig, och då försöker Jacob Johnson smeta ut fusket från några få till att omfatta alla aktiebolagsägare. Det är bara att konstatera en sak: Vänsterpartiet lämnar inte sina rötter. Det är ett genuint företagarfientligt parti som vill låtsas som om den privata sektorn inte behövs och att allt ska vara offentligt. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-12-05
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:28 och avslår motion 2013/14:Sk3 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970015
    M99008
    MP21004
    FP18006
    C20003
    SD20000
    KD16003
    V01801
    Totalt29118040
    Ledamöternas röster