Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg
Betänkande 2013/14:SfU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 27 november 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ökade möjligheter till delat barnbidrag (SfU4)
Reglerna om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg ändras från den 1 mars 2014.
Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstilläggProposition 2013/14:6
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-10-24
Justering: 2013-11-14
Trycklov till Gotab och webb: 2013-11-19
Trycklov: 2013-11-19
Justering: 2013-11-14
Trycklov till Gotab och webb: 2013-11-19
Trycklov: 2013-11-19
Reservationer: 2
Betänkande 2013/14:SfU4
Betänkande 2013/14:SfU4
Alla beredningar i utskottet
2013-10-24
Ökade möjligheter till delat barnbidrag (SfU4)
Regeringen föreslår att reglerna om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg ändras från den 1 mars 2014.
Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-11-27
Debatt om förslag 2013/14:SfU4
Webb-tv: Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg
Dokument från debatten
- 2013-11-27Protokoll 2013/14:35
Protokoll från debatten
Anf. 15 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Miljöpartiet är i grunden positivt till att barnbidraget i det fall det finns två föräldrar ska gå till båda. Vi har emellertid ett antal invändningar mot att redan nu genomföra detta.
I strävan efter ett jämställt samhälle är det viktigt att samhällets stöd inte pekar ut den ena föräldern som bättre eller sämre beroende på kön. Ett jämställt samhälle är där föräldrar av båda könen tar ett lika självklart ansvar. Ett jämställt samhälle är där barnen har rätt till båda sina föräldrar och där föräldrar bär med sig en gemensam erfarenhet av en nära relation till barn och ansvarstagande.
Det här tror vi ger ett bättre samhälle - ett samhälle där barnperspektivet genomgående är starkare. Dess värre har vi långt dit.
Hittills har regeringens politik på jämställdhetsområdet lyst med sin frånvaro och förslaget om delat barnbidrag riskerar då att bli en arena för uteblivna jämställdhetsreformer på mer relevanta områden.
Det är angeläget med könsneutralitet i lagstiftningen. Samtidigt är det också viktigt att se de reella konsekvenserna av reformer, där vi - givet den verklighet som råder i dag - menar att de förslag regeringen nu lägger fram riskerar att bli mer negativa än positiva ur ett barnperspektiv.
Sedan förslaget lades fram förra gången i riksdagen har situationen förvärrats för de mest utsatta barnen. Antalet barn som lever i hushåll med låg inkomststandard har ökat sedan 2006. Enligt de mätningar som gjorts av Rädda Barnen sedan 2002 har skillnaderna ökat mellan olika typer av barnfamiljer, rika och fattiga, ensamstående och sammanboende samt utrikes födda och födda i Sverige. De allra mest utsatta är barn till ensamstående och barn till utrikes födda. Skillnaden i nettoinkomst mellan kvinnor och män har ökat med 40 procent sedan 2006. I reda pengar handlar det om en ökning med närmare 18 000 kronor om året till männens fördel, vilket gör att kvinnors inkomster släpar efter hela livet. Redan vid 24 års ålder är inkomstskillnaden mellan könen i genomsnitt 50 000 kronor per år.
Att i den rådande situationen införa en regel om att dela barnbidraget lika mellan föräldrarna riskerar att slå hårdast mot de barn som har föräldrar med väldigt låga inkomster och de barn som har föräldrar som inte kommer överens. Förslaget riskerar därmed att få diskriminerande effekter.
Det finns föräldrar som har gemensam vårdnad om sina barn där barnen bor växelvis hos föräldrarna för vilka de föreslagna ändrade reglerna om utbetalning av barnbidrag med mera inte kommer att vålla några som helst problem. För en hel del av de kvinnor som har små inkomster och som har konflikter med sin före detta partner, kan detta emellertid troligtvis leda till påtagligt sämre ekonomiska möjligheter. Vi har inte heller höjt underhållsbidraget. Vi måste se detta som en helhet. Dessa personer får mindre ekonomiskt utrymme, trots att löpande utlägg och räkningar såsom barnomsorgsavgiften kvarstår. Den kan inte delas automatiskt. Fakturan för barnomsorgsavgiften går som huvudregel till den adress där barnet är folkbokfört. För att fakturan ska delas krävs att föräldrarna är överens om det.
För kvinnor som har flera barn och i realiteten tar det totala ekonomiska ansvaret, trots gemensam vårdnad, kan det delade barnbidraget i praktiken innebära ett bortfall på flera tusen kronor i månaden. Visst ska båda parter utifrån förslaget kunna hävda hur det i själva verket ligger till när det gäller barnen och boendet, men det är inte säkert att alla vågar ta den striden eller vet hur de ska göra.
Vi anser helt enkelt att förslaget ur ett barnperspektiv riskerar att öka på barnfattigdomen, det vill säga både försvåra för de barn som lever i familjer med mycket knappa ekonomiska resurser och utöka antalet utsatta barn.
Vi vill se en ökad jämställdhet med en tredelad föräldraförsäkring. Sammanfattningsvis anser vi således att regeringens förslag om automatiskt delat barnbidrag och flerbarnstillägg riskerar att leda till kraftiga försämringar för barn i Sverige. Med detta tillsammans med de försämringar som har skett för fattiga och utsatta barn i Sverige sedan 2007 anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag i dessa delar.
Vi har låtit riksdagens utredningstjänst göra en genomgång av kvinnors och mäns nettoinkomster, och även inkomster för heltidssysselsatta skiljer sig betänkligt åt. År 2012 var nettoinkomsten för heltidssysselsatta kvinnor 262 000 kronor om året men för män 315 000 kronor om året, en skillnad på 52 000 kronor om året för heltidssysselsatta. Det är en väldigt stor skillnad. År 2004 var den skillnaden 33 000 kronor. Sedan 2006 har den alltså ökat med 18 000 kronor per år. Att i det läget göra den här förändringen anser vi är fel.
Anf. 16 Annelie Karlsson (S)
Herr talman! Det var en gång väldigt rätt att betala ut barnbidraget till kvinnor. Då stärkte man kvinnors ekonomiska situation, och man stärkte jämställdheten mellan män och kvinnor. Men lika rätt som det var då, lika fel är det i dag. Det är inte bara omodernt utan också diskriminerande, för samtidigt som vi diskuterar ett jämställt föräldraskap, att ge barn samma självklara rätt till båda sina föräldrar, är det inte rimligt att barnbidraget med automatik tillfaller mamman. Vi kan inte cementera könsroller, utan vårt ansvar är att skapa förutsättningar för en modern familjepolitik som överensstämmer med dagens verklighet.
Vi socialdemokrater har drivit denna fråga och hade redan 2005 en proposition till riksdagen. Då röstades den ned. Vi är glada att ni har ändrat er i dag. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 17 Gunilla Nordgren (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.
Föräldrar har ansvar för sina barn, och det gäller såväl omhändertagandet som det ekonomiska ansvaret. Denna proposition som är överlämnad till riksdagen är framlagd för att underlätta för föräldrar att samarbeta och ta ett gemensamt ekonomiskt ansvar. Det är också utifrån ett jämställdhetsperspektiv, som vi har varit inne på innan. Att göra förändringar i utbetalningen av barnbidrag och flerbarnstillägg är också något som har aviserats tidigare.
Dagens bestämmelser anger att modern är automatisk mottagare om ingen anmälan till Försäkringskassan görs. Det känns ganska omodernt i dag, kan jag säga som kvinna själv. Jag anser att det är ett förlegat system. I ett modernt och jämställt samhälle, som vi alla vill ha, bör detta ändras. Dagens system kan faktiskt till och med bidra till att konservera könsrollerna. Lagstiftningen i vårt land ska vara könsneutral.
Förslaget innebär att när föräldrar har gemensam vårdnad ska barnbidraget betalas ut med 50 procent till vardera förälder.
Föräldrar med gemensam vårdnad kan, om de är överens om det, anmäla en annan fördelning. Det är ganska naturligt, tycker jag. Fortfarande ska det dock finnas en valfrihet för föräldrarna att ha det annorlunda, vilket ju garanteras av att de gemensamt kan anmäla om de vill ha det annorlunda. Föräldrarna ges ökad flexibilitet och frihet att välja hur de vill ha barnbidraget utbetalt, och valfrihet och flexibilitet utgör ju grundstenar i vår politik.
Många barn lever i dag med åtskilda föräldrar, och allt fler barn bor då växelvis hos sina föräldrar, vilket jag tycker är en positiv utveckling. Föräldrarna tar ett gemensamt ansvar, och de flesta utredningar visar att barnen mår bra av detta.
Vid växelvis boende och gemensam vårdnad ska det enligt förslaget räcka att den ena föräldern vill ha en 50-procentig fördelning. Men den förälder som vill ha den 50-procentiga delningen ska då kunna göra sannolikt att växelvis boende föreligger. Gunvor var inne på att det kommer att drabba kvinnor med låga inkomster om den andre föräldern inte tar sitt ansvar, men enligt förslaget ska den föräldern kunna göra sannolikt att han eller hon faktiskt tar sitt ekonomiska ansvar. Det tycker jag är bra.
Om barnet bor varaktigt bara hos den ene föräldern ska bidraget betalas ut till denna förälder. Det kan även gälla om den ene föräldern under en längre tid inte kan delta i vårdnaden av barnet på grund av frånvaro, sjukdom eller av annan anledning. Villkoret för att ändra utbetalningen på begäran av kommunens socialnämnd ändras från synnerliga till särskilda skäl just för att kunna komma åt de här situationerna som kan uppstå.
Herr talman! Bakgrunden till denna proposition är ett uppdrag från Socialdepartementet att göra en allmän översyn av hur det ekonomiska stödet till barnfamiljer stöder samarbete mellan särlevande föräldrar, den så kallade Särlevnadsutredningen. Den lämnade sitt slutbetänkande
Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull
. I samband med beredningen av denna utrednings olika förslag sågs ett behov av att även se över bestämmelserna för utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg. Och under hösten 2011 fick Försäkringskassan i uppdrag att se över möjligheterna till förenklingar för såväl myndigheten Försäkringskassan som enskilda personer.
Herr talman! I vårt samhälle i dag lever allt fler i olika familjekonstellationer. Det gör att regler och lagar måste möta denna utveckling. Lagar och regler måste följa med i den utveckling som sker i samhället. Vi måste ha moderna och anpassade regler som fungerar för alla olika familjeförhållanden. De måste anpassas så att människor som lever i olika förhållanden får en rättvis lagstiftning.
Det faktum att allt fler barn lever växelvis med sina föräldrar är bra. Det är naturligtvis inte alltid möjligt, till exempel på grund av att föräldrar inte alltid bor så nära varandra och det blir svårt med barnets skolgång och annat. Men när de gör det och dessutom kan vara sams och ta sitt gemensamma ansvar är det i de allra flesta fall positivt.
Förslagen innebär i korthet att för barn födda efter ikraftträdandet av denna lag ska barnbidraget betalas ut med 50 procent till vardera föräldern vid gemensam vårdnad och att vid växelvis boende ska den ene föräldern kunna anmäla delat barnbidrag men göra sannolikt att det föreligger växelvis boende.
Ansvaret för de barn man är vårdnadshavare för har man som förälder oavsett om man bor ihop med barnet varaktigt, varannan vecka eller hur man väljer att göra. Är man förälder är man det tills barnen är väldigt gamla.
Jag anser att detta lagförslag innebär förbättringar för föräldrar. Dessutom är det anpassat till ett jämställt och modernt samhälle.
Jag måste säga att jag är lite förvånad över Miljöpartiet som säger nej till ett delat barnbidrag och i stället vill ha en tredelad försäkring. Jag är fortfarande förvånad över att ni i ett jämställt samhälle går emot att man ska dela på ett barnbidrag.
Anf. 18 Emma Carlsson Löfdahl (FP)
Herr talman! Jag är ganska säker på att de flesta av oss här anser att båda föräldrarna är viktiga för barnen, oavsett föräldrarnas kön eller ålder. Men i dag betalas barnbidraget automatiskt ut till mamman eller, om man lever i en samkönad relation, till den äldste föräldern.
Att det är mamman som får barnbidraget är en gammal kvarleva sedan barnbidraget infördes 1948. Då var majoriteten av mammorna hemmafruar. Kvinnorna slutade ofta att förvärvsarbeta när de gifte sig och fick barn, och de var beroende av sina män för att kunna försörja sig. Då var barnbidraget ett välkommet tillskott till mamman för att hon skulle ha en liten egen peng, och hon fick pengarna utan att be mannen om lov. Det var också så att det var mamman som hade ansvaret för omvårdnaden om barnen, som såg till att de var hela och rena och som skaffade kläder och andra saker som de behövde.
Nu har det gått 65 år. Situationen är annorlunda - tack och lov, skulle jag vilja säga. Majoriteten av mammorna förvärvsarbetar. De har egen ekonomi, och föräldrarna delar på hushållets kostnader. Föräldrarna vet vad barnet har för behov, och de hjälps åt när dessa saker ska införskaffas.
Ett steg i att vi menar allvar med att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet är att anpassa barnbidragets mottagare till dagens situation.
Ett barn behöver kärlek och omvårdnad, men vi kan inte komma ifrån att det även behöver materiella ting. Ett delat barnbidrag visar att ansvaret är lika för mamman och pappan eller för båda föräldrarna i en samkönad relation.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).
Anf. 19 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Miljöpartiet är för principen att göra barnbidraget könsneutralt.
Emma Carlsson Löfdahl talade om när barnbidraget infördes, vilket är länge sedan. Jag hade hoppats att det i Sverige i dag skulle vara självklart att kvinnor och män tjänar lika mycket, att det inte fanns något lönegap mellan kvinnor och män som jobbar heltid och att kvinnor och män tog ut lika mycket föräldraledighet och tog ett lika stort ansvar för sina barn.
Jag vill också se olika sätt att underlätta för särlevande föräldrar att samarbeta kring gemensamma barn, men den verklighet vi ser oroar oss. Antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll ökar, och de flesta av dessa barn lever med en ensamstående mamma.
Jämställdheten mellan kvinnor och män har försämrats med denna regering. Löneskillnaderna har ökat, och inkomstskillnaderna har ökat med hela 40 procent. Tvisterna om vård, boende och umgänge har ökat drastiskt de senaste åren.
Med denna lagreglering är det en fara att man gör barnbidraget till en symbolisk rättvisefråga mellan föräldrar och låter de barn som har de tuffaste uppväxtvillkoren ta smällen.
Emma Carlsson Löfdahl! Vill ni ha fler jämställdhetsreformer? Kommer ni i så fall att genomföra dem under denna mandatperiod?
Anf. 20 Emma Carlsson Löfdahl (FP)
Herr talman! Vi är helt överens om att det vara jämlikt mellan män och kvinnor. Vi ska tjäna lika mycket oavsett om vi är män eller kvinnor, och vi ska ha samma lön för samma arbete. Här har vi ett stort arbete framför oss där vi måste hjälpas åt.
Jag tror dock inte att vi löser det genom att fortsätta låta mamman behålla hela barnbidraget. Vi måste gå före i politiken och visa att det är könsneutralt. Barnbidraget hänger ihop med våra barn, och det är viktigt att vi visar att mamman och pappan är lika viktiga för barnen.
Anf. 21 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! I sak håller jag med dig, Emma Carlsson Löfdahl. Principen att göra barnbidraget könsneutralt är viktig, men frågan är om vi inte också måste se verkligheten. Är vi beredda att offra barnen i familjer som inte får samma ekonomiska situation som innan barnbidraget delades?
Risken att förvärra barns ekonomiska utsatthet sätts mot när detta ska göras. Därför vill vi göra andra reformer först, till exempel tredelad föräldraförsäkring.
Det gläder mig att Emma Carlsson Löfdahls parti tog ett steg i rätt riktning på sin senaste kongress, men det bekymrar mig att det inte får genomslag i den regering som Folkpartiet ingår i.
Jag fick många mejl och synpunkter från kvinnor i samband med att vi skrev denna motion. De var oroade över hur det ska bli framöver. Även om detta inte berör dem direkt eftersom det gäller nyfödda barn pekar oron på att vi inte går framåt när det gäller ekonomisk jämställdhet.
Emma Carlsson Löfdahl! Är ni också beredda att höja underhållsstödet?
Anf. 22 Emma Carlsson Löfdahl (FP)
Herr talman! Jag tror inte att barnbidraget är den grundläggande orsaken till att män och kvinnor har olika inkomster. Barnbidraget är till barnet. Det är inte till mamman eller pappan för att stärka deras inkomst, utan pengarna ska gå till barnet.
Det finns andra saker som är viktigare att tänka på när det gäller utsatta barn än det delade barnbidraget.
Som vi hörde tidigare är det fortfarande möjligt att få hela barnbidraget när det är en ensam förälder som är ekonomiskt ansvarig. I undantagsfall har man möjlighet att ansöka om det.
När det gäller utsatta barn och ekonomi finns det mycket mer att göra. Här måste vi titta på hur det ser ut med underhållsstöd, underhållsbidrag och så vidare.
Anf. 23 Solveig Zander (C)
Herr talman! Vi hörde nyss att barnbidraget är 65 år, vilket är intressant. Det fanns faktiskt ett barnbidrag före det, men det var inkomstprövat. Det är tur att vi i dag har ett allmänt barnbidrag.
Det allmänna barnbidraget kom 1948. Det var en centerkvinna som drev på, och således medverkade Centerpartiet till att vi fick ett allmänt barnbidrag. Samma sak gällde för flerbarnstillägget, men det kom för 30 år sedan.
Det är bra att vi har fått ett förslag om att barnbidraget ska delas. Jämställdheten mellan kvinnor och män, mammor och pappor, i avseendet att ta hand om sina barn är viktig. Det är ett symboliskt beslut där riksdagen tydligt visar att föräldrarna ska vara jämbördiga.
Utan att på något sätt äventyra mitt stöd till detta förslag har jag en önskan att det skulle vara retroaktivt. Det är beklagligt för de föräldrar som i dag inte har möjlighet att dela, och vore det retroaktivt skulle det hjälpa även dem.
Jag håller inte med Miljöpartiet om att detta kan bli konfliktdrivande. Vi vet att många föräldrar har konflikter när det gäller ekonomin, och många pappor skulle gärna ta del av barnbidraget och flerbarnstillägget eftersom de delar ansvaret för sina barn. Att mamman hittills har haft vetorätt har snarare varit en anledning till konflikt.
I många ekonomiskt utsatta familjer har den ensamstående mamman låg lön, vilket Gunvor G Ericson från Miljöpartiet tog upp. Vi har dock ett förslag i vår budget för 2014 om att införa ett särskilt bostadstillägg för de hemmavarande barnen, det vill säga för där barnen bor. Detta kommer hushållen med de lägsta inkomsterna till del. Detta ska vi debattera och besluta om ett par veckor.
Gunvor G Ericson tog också upp att löneskillnaderna är stora, vilket skulle vara ett skäl till att barnbidraget inte ska delas. Det är att gå tillbaka i historien.
Barnbidraget kompenserar inte på något sätt de inkomstskillnader som finns. Det är helt andra saker i vårt samhälle som ska se till att vi får lika lön.
Om våra pappor - för det är ofta de som tjänar mest, som Gunvor G Ericson påtalade - skulle dela sin inkomst på ett annat sätt än i dag, det vill säga lämna den ekonomiska möjlighet de har till de mammor där barnen bor mest, skulle det innebära att de hushåll där mammorna har det sämst ställt får 1 000 kronor mer i månaden. Det är inte en försumbar peng.
Jag hoppas verkligen att vi återkommer om förslag på hur detta skulle vara möjligt på ett annat sätt än i dag, för det är mycket viktigt att vi ser till att de hushåll som har de lägsta inkomsterna får det ekonomiskt bättre när de har barn.
Herr talman! Utan att föra diskussionen längre vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).
Anf. 24 Emma Henriksson (KD)
Herr talman! Jag vill börja där jag slutade i den förra debatten. Mammor och pappor är lika mycket föräldrar, och de ska ställas inför samma ansvar och samma förväntningar.
Vi vet dock att det inte är så det upplevs av många föräldrar i dag, tyvärr många gånger med rätta, och vi vet att föräldrar inte blir bemötta på samma sätt. Vi vet att det tyvärr är myndigheter som behandlar föräldrar olika - förskolor, skolor och tandläkare. Jag fick ett utskick för att jag har tonårsbarn, ställt till mig som mamma. Det var information som precis lika gärna hade kunnat ställas till barnets pappa, men många gånger blir det mamman som apostroferas först som förälder, som om hon vore mer förälder än pappan.
Allra allvarligast är det när det är lagstiftningen som gör denna skillnad därför att det cementerar bilden av att mammor och pappor inte är lika mycket föräldrar. Men det är de.
I dagens lagstiftning om utbetalning av barnbidrag har mammor ett veto. Det är inte mammor som är fattigare, mammor som är mer ansvarstagande, mammor som har barnen boende enbart hos sig eller mammor som är bättre på att prioritera vad som ska köpas till barnet som har ett veto över barnbidraget. Det har alla mammor, bara för att de är kvinnor.
Självklart ska föräldrar som tar samma ansvar också ha samma rätt till barnbidraget. Lika självklart ska det vara att den förälder som ensam bär ansvaret eller bär den allra tyngsta delen av ansvaret ska ha rätt till hela barnbidraget. Det är också det vi föreslår nu i vårt förslag till förändring av barnbidragets utbetalning. När föräldrar delar på ansvaret och barnen bor lika mycket hos mamman och pappan ska de ha samma rätt att få del av barnbidraget.
Jag tycker att det är lite märkligt att Miljöpartiet säger att det i snitt finns fler mammor med dålig ekonomi än pappor med dålig ekonomi och att vi därför ska bibehålla de diskriminerande förutsättningarna för alla. Vad blir svaret då till den pappa som ringde till mig? Han sade: Jag har jättedålig ekonomi. Våra barn bor lika mycket hos mig som hos sin mamma. Hon har jättebra ekonomi, men hon är fortfarande arg för att vi har separerat. Därför behåller hon hela barnbidraget, och jag kan inte göra någonting. Barnen får en sämre ekonomi hos mig, och jag har inte råd att köpa det de behöver därför att hon är sur.
Vi ska inte lura oss att tro att mammor alltid agerar rationellt och bra och att pappor alltid skulle agera irrationellt och dåligt. Det finns tyvärr föräldrar av båda sorterna som gör det, men lagen måste erkänna att mammor och pappor är lika mycket föräldrar och ska bära lika mycket ansvar.
Herr talman! Ekonomin är en stor utmaning för ensamstående föräldrar, men det är inte förbehållet ensamstående mammor. Den pappa som har dålig ekonomi har det lika tufft som den mamma som har dålig ekonomi.
Kristdemokraterna och alliansregeringen har gjort en hel del för att stärka ekonomin för familjer - åtgärder som vi vet framför allt kommer ensamstående föräldrar till del. Det är främst ensamstående eller familjer med många barn som har de tuffaste ekonomiska förutsättningarna. Vi har förstärkt bostadsbidraget och flerbarnstillägget. Det är åtgärder som riktar in sig på just dem som behöver det - inte på grund av kön och inte enbart på grund av familjesituation. Vi vet dock att familjesituationen många gånger är sammankopplad med det som ger den ekonomiska utmaningen.
Vi har sett att mer behöver göras för att stärka föräldrar i att komma överens. Många föräldrar - tyvärr allt fler - hamnar i konflikt efter en separation. Om fler föräldrar skulle fördela det ekonomiska ansvaret mellan sig och göra upp utan att gå via Försäkringskassan vet vi att många barn skulle få en bättre ekonomi i sin vardag, både hos sin mamma och hos sin pappa. Därför är det viktigt att vi fortsätter att stärka båda föräldrarna. Barnbidraget räknas in i det ansvar som fördelas mellan föräldrarna, och därför kommer inte barnen att få sämre förutsättningar på grund av den förändring vi nu genomför.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-11-27
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3
Beslut: Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- 2013-11-27Protokoll 2013/14:35
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Principer för utbetalning av barnbidrag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sf4 av Gunvor G Ericson och Magnus Ehrencrona (båda MP) yrkande 2 och
2013/14:Sf377 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 3.- Reservation 1 (MP)
Delat barnbidrag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i de delar det avser 16 kap. 5 § första och tredje styckena samt 7 och 8 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:6 i denna del och avslår motion
2013/14:Sf4 av Gunvor G Ericson och Magnus Ehrencrona (båda MP) yrkande 1.- Reservation 2 (MP)
Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:6 i denna del.