Sök

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-02

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-03

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

37, 131 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2016-02-23

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-16

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-16

Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.

Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.

Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till ideella ändamål tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

113

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. EU-kommissionen vill få bort hinder på EU:s inre marknad för finansiella tjänster och göra det enklare för kunder och företag att verka över nationsgränserna. Kommissionens förhoppning är att det ska leda till ökade valmöjligheter, bättre konkurrens, fler jobb och ökad tillväxt.

Riksdagens finansutskott ser positivt på EU-kommissionens arbete med att främja gränsöverskridande handel. Framför allt är initiativ som stödjer utvecklingen av nya affärsmodeller och digital innovation bra, menar utskottet. Däremot anser utskottet att man bör vara försiktig när det gäller försäkringsavtal och ändringar i regler om bekämpning av penningtvätt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-09

Debatt

2016-03-10

Beslut

2016-03-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta. Regeringen tänker vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens granskning. Bland annat kommer regeringen att föreslå ändrade regler så att fler skuldsatta genomgår skuldsanering, förtydliga vad budget- och skuldrådgivning innebär samt ge ett uppdrag till de ansvariga myndigheterna att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning i kommunerna.

Riksdagen såg positivt på det arbete som regeringen har påbörjat och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till civilutskottets initiativ till en mindre ändring i utsökningsbalken. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig styckeindelning rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

7

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-22

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-02-25

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Datum

2016-02-17

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-15

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner om Arktisområdet och arbetet i det Arktiska rådet. Motionerna kommer framför allt från den allmänna motionstiden 2014 och 2015 och handlar bland annat om krav på ökade miljöinsatser i Arktis.

Riksdagen har också gått igenom regeringens kommentarer till Riksrevisionens rapport: "Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar". Riksrevisionen pekar bland annat på att Arktiska rådets organisation behöver förbättrats och att uppföljningen av rådets arbete inte alltid fungerar så bra. Riksdagen anser att regeringen redan arbetar med miljöfrågor i området och med att förbättra arbetet i det Arktiska rådet. Riksdagen sa därför nej till alla motioner och lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-15

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2014. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2014 gavs drygt 8000 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är något fler än året före.

Riksdagen håller med regeringen om att hemliga tvångsmedel använts på ett nödvändigt och bra sätt. Riksdagen lade därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Framöver ska fler tvistemål kunna avgöras med bara en domare. Det handlar om mindre omfattande mål där svårighetsgraden inte bedöms vara så stor att tre domare behövs.

I dag finns oftast tre domare på plats när en huvudförhandling ska upp i tingsrätten. Att avgöra tvistemål med bara en domare har varit möjligt om båda parter i målet sagt ja till det. Men i och med det här beslutet kan alltså domstolen själv besluta att bara en domare behövs.

Riksdagen tror att ändringen kommer innebära att domstolarnas resurser används på ett bättre sätt och att handläggningstiderna kortas. Därför sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla i juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.

I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Beslutet innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Den som har en tidsbegränsad anställning får också rätt till information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tillfällig anställning till tillsvidareanställning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02