Utgiftsområde 8 Migration

Anf. 88 Johan Forssell (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 8 Migration, och för enkelhetens skull vill jag redan nu yrka bifall till reservation 1.

Migration

År 2016 har varit lugnare i migrationspolitiken än vad 2015 blev. Det ska vi vara glada för. När vi gick in i det här året var det mot bakgrund av den mest turbulenta tiden någonsin i svensk flyktingpolitik. På bara två år sökte sig närmare en kvarts miljon människor till Sverige - det högsta inflödet per capita som någonsin har uppmätts i ett OECD-land.

Bakgrunden till det var en omvärld i kris, men också det faktum att Sverige under lång tid på ett flertal punkter tilläts avvika från normen i vår omvärld när det gäller lagar och regler. Det som var fullt naturligt i många andra länder - tillfälliga uppehållstillstånd, ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring och medicinska åldersbedömningar av ensamkommande ungdomar - var under lång tid avlägset i Sverige.

Denna väldigt enkelspåriga diskussion om dessa svåra frågor har varit dålig för Sverige. Konsekvenserna kommer att ramsätta svensk politik för många år framöver på grund av det faktum att integrationen i Sverige inte fungerar.

Sverige har hjälpt många människor i nöd; det står helt klart och förtjänar att sägas. Men samtidigt är det uppenbart att många har sökt sig till Sverige i tron att här direkt finns jobb, bostad och utbildning att tillgå, som om det inte fanns någon bostadskris eller som om integrationen i Sverige hade fungerat.

Jag kan förstå att det hos många människor finns en besvikelse över att livet här inte blev som man hade trott. Vi vet att många dessutom har betalat stora summor pengar eller blivit ivägskickade av sina familjer för att i sin tur kunna skicka tillbaka pengar hem men väl här tvingats erfara att verkligheten var en helt annan än vad man hade trott. För detta misslyckande bär svensk migrationspolitik ett stort ansvar.

Herr talman! Flyktingkrisen är inte över, och jag vill varna för att låta krismedvetenheten försvinna i tron att saker och ting snart ska återgå till vad de en gång var. I år väntas 29 000 asylsökande till Sverige, vilket motsvarar ett normalår under perioden 2000-2012. Anhöriginvandring tillkommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Samtidigt finns knappt 100 000 människor som fortfarande väntar på besked om asyl. Vi ser omfattande problem i etableringen av nyanlända, där det mest slående är den akuta bristen på bostäder. Det är helt uppenbart att kommunplaceringen inte fungerar. Skälet till detta är att det byggs för lite. Det är fortfarande för svårt och tar för lång tid att få fram nya bostäder. Vi är helt enkelt dåligt rustade på bostadssidan för att möta det vi nu upplever.

Här vill jag påminna regeringen om att den överenskommelse som slöts förra hösten också innebar att göra tydliga regelförenklingar i syfte att just underlätta för bostadsbyggande. Några sådana förenklingar har fortfarande inte kommit. Regeringen pekar med hela handen på kommunerna men har också bakbundit deras möjligheter att ordna fram bostäder. Vi har från moderat sida påpekat att det kommer att bli nödvändigt att bromsa utslussningen från Migrationsverkets boenden.

Ytterligare ett stort problemområde är det faktum att vi har ett återvändande som inte fungerar. Merparten av dem som återvänder i dag gör det frivilligt, efter avslag, eller för att de helt enkelt har återkallat sin asylansökan. Problemet är att många inte återvänder utan fortsätter att uppehålla sig i Sverige trots att de saknar tillstånd för att bo här. Jag är djupt oroad över det skuggsamhälle som håller på att breda ut sig i Sverige. Vi riskerar att snart ha en situation med uppemot 70 000 människor som bor här utan tillstånd.

Detta urholkar förtroendet för hela migrationspolitiken. Det undergräver skillnaden mellan ja och nej, och det riskerar att medföra en social utsatthet i form av djupaste utanförskap som vi aldrig tidigare har sett i Sverige. Vi moderater pekar på en lång rad saker som måste ske. Det måste bli fler poliser som kan verkställa utvisningar. Det behövs 100 ytterligare förvarsplatser utöver regeringens förslag. Vi föreslår fördubblad preskriptionstid, en översyn av socialtjänstlagen etcetera. Det är nu insatser måste vidtas för att bryta framväxten av skuggsamhället. Om vi fortsätter att vänta kommer det snart att vara för sent.

Herr talman! Jag tror att den viktigaste lärdom alla vi i denna kammare kan dra av flyktingkrisen handlar om vikten av att ha en migrationspolitik som är långsiktig. Vi ska inte tvingas till fler panikåtgärder som den regeringen genomförde förra hösten. Vi behöver en migrationspolitik som ger långsiktiga spelregler inte bara för staten och kommunerna utan också för alla de människor som finns där ute.

Den tillfälliga asyllagen är just tillfällig. Den kommer att löpa ut senast 2019, och frågan är vad som händer då. Jag vill för Moderaternas del ge ett rakt besked. För oss är det uteslutet att återgå till den migrationspolitik som gällde dessförinnan. Då hade Sverige helt andra regler än övriga EU, och vi låtsades att svåra frågor - på allvar svåra frågor - rörande kapaciteten i vårt mottagande eller integrationen i Sverige enkelt kunde lösas genom vackra ord. Det fungerar helt enkelt inte.

Vi vill därför, herr talman, ersätta den tillfälliga lagen med en permanent lagstiftning som ligger i linje med vad som gäller i vår omvärld. Till exempel tillfälliga uppehållstillstånd och ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring är viktiga delar i detta. Sverige behöver nämligen en migrationspolitik som är långsiktig och hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta anförande instämde Mikael Cederbratt och Lars-Arne Staxäng (båda M).

Anf. 89 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Det är verkligen jätteroligt att stå här i dag - inte bara för att politik är roligt utan också för att det är härligt att höra Johan Forssells anförande. Jag håller i stor utsträckning, nästan till punkt och pricka, med om det han säger. Det är uppenbart att Moderaterna har anpassat sig till Sverigedemokraternas politik i många frågor. Man har anammat frågor vi har drivit ända sedan vi kom in i riksdagen.

Vad som tidigare har gjort mig glad är den debattartikel som Anna Kinberg Batra skickade in till Aftonbladet. Där ber man om ursäkt för den mobbning som har skett av personer som har belyst haveriet med den tidigare och den nuvarande invandringspolitiken. Man ber också till stor del om ursäkt för alliansregeringens tidigare liberala migrationspolitik, som har orsakat en lång rad olika problem. Det jag nu undrar, herr talman, är därför: Var är ursäkterna till Sverigedemokraterna och våra väljare - till oss som hela tiden har haft rätt och som hela tiden har sagt det Johan Forssell säger här i dag?

Anf. 90 Johan Forssell (M)

Herr talman! Det stämmer att Moderaterna har omprövat stora delar av sin migrationspolitik, av flera anledningar. Jag redogjorde för dem i mitt anförande.

Migrationspolitik är kanske ett av de absolut svåraste områdena att hantera, för det påverkar människor så oerhört mycket. Den som tror att man kan tala om dessa frågor eller hantera samhällsproblem med hjälp av enkla ord eller enkla lösningar kommer snabbt att bli besviken, för detta är inte enkelt. Det är komplicerat.

Där har vi moderater ett ansvar - vi fick det ibland att låta som att dessa frågor inte förtjänade svar eller som att svaren var just så enkla som vi nu vet att de inte är. Vi påbörjade förändringen i december 2014 och har under detta år lagt fram en lång rad förslag. Jag vill ta tillfället i akt och säga att jag tror att ett problem med migrationspolitiken ibland är att vi blickar för mycket tillbaka, på vem som sa vad etcetera. Vårt fokus har från dag ett varit att presentera trovärdiga lösningar på de problem som finns.

Där måste jag säga att jag tycker att det är ganska tomt. Jag har som sagt varit självkritisk när det gäller mitt eget parti, men jag tycker också att det har varit tomt hos flera andra partier. Det har varit många ord, men om man tittar konkret på vad som ligger på bordet i form av förslag - till exempel kopplat till återvändande eller till hur man ska få de medicinska åldersbedömningarna att fungera och komma på plats - ser man att det har varit väldigt lite.

Vårt fokus i detta är alltså att fortsätta att ta den oro som många människor känner på stort allvar, men framför allt att utveckla konkret politik som kan omsättas redan från dag ett.

Anf. 91 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag känner mig väldigt hoppfull inför framtiden och Moderaternas utveckling, kan jag säga. Det är väldigt glädjande.

Det finns dock ett problem fortfarande, och det är det faktum att Moderaterna inte har gjort någonting för att fälla den nuvarande regeringen. Det har funnits flera tillfällen tidigare, och det finns tillfällen framöver för att försöka fälla regeringen. Det känns nästan som om det är så att man inte vill ta makten i Sverige. Är det så att man inte vill ta makten är man uppenbarligen ganska nöjd med nuvarande regering, och det tycker jag personligen är väldigt märkligt.

Hur som helst! Om vi nu rent hypotetiskt ska förvänta oss att Moderaterna vill ta makten i landet härefter - om två år - skulle jag fortfarande vilja se hur Moderaterna ska hantera detta utan stöd från Sverigedemokraterna. Hur ska Moderaterna kunna vidhålla den migrationspolitik Johan Forssell just anförde samtidigt som två av allianspartiernas politik till stor del står i kontrast med den? Hur ska Moderaterna lyckas ro i land denna politik utan Sverigedemokraterna?

Anf. 92 Johan Forssell (M)

Herr talman! Moderaternas fokus är inte primärt att ta makten, utan vi vill förtjäna makten. Vi vill få den av väljarna. Vårt regeringsalternativ heter som bekant Alliansen, och vi har regerat tillsammans i åtta år. Det var en framgångsrik period för Sverige, vill jag säga. Även om det har funnits delar där jag tycker att man borde ha gjort annorlunda - jag tror inte att någon har missat dem - vill jag säga att det var en väldigt framgångsrik tid för Sverige.

Vi har börjat presentera gemensamma förslag även i migrationspolitiken. Ett exempel på det är det utskottsinitiativ kring arbetskraftsinvandring som vi lade på riksdagens bord alldeles nyligen och som vi glädjande nog fick brett stöd för i hela socialförsäkringsutskottet. Vi kommer att fortsätta att diskutera frågorna framöver, och vi kommer att möta väljarna som en allians 2018. Förhoppningsvis kommer vi också att få väljarnas stöd för den politik vi vill se.

Anf. 93 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Till och med en liten unge vet att trolleri handlar om att fånga publikens uppmärksamhet med den ena handen - här borta! - medan den andra handen smyger ned myntet i fickan.

Varje gång jag lyssnar till Forssell kommer jag att tänka på exakt det här taffliga trolleritricket. Gång på gång pekar han med den ena handen på de flyktingar som just har kommit, medan den andra handen döljer de 140 miljarder som borgerligheten har smugit ned i de rikastes fickor under åtta år. Den andra handen döljer också de många miljarder som pumpas ut ur vår välfärd av företag som har fått sänka ned sina snablar i våra skattkistor.

Forssell skyller en utmärglad välfärd, med för få lärare i klassrummen, underbemannad äldreomsorg och bostadsbrist, på dem som nyss kom. Och medan han pekar på flyktingarna med den ena handen försöker han att dölja vad som har hänt. Han försöker att dölja det ansvar som han och borgerligheten faktiskt har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Detta är ett trick där man använder Sverigedemokraterna som förband, vilket vi såg alldeles nyss. De är helt nödvändiga. Nu står de, nöjda, i kulisserna och ser att den giftiga hets som de har fört mot flyktingar kommer till användning i borgerlighetens illusion.

I stället för att bygga ett samhälle som rymmer fler väljer Moderaterna att prata om en flyktingpaus. Och om vi tittar på Moderaternas budget ser vi att de säger nej till de satsningar på bostäder som regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om. Samtidigt ser vi att det är borgerliga kommuner som fullständigt misslyckas med sitt jobb i mottagandet. Jag undrar såklart vad Forssell tänker säga till dessa kommuner. Vilka lösningar har han som inte handlar om att peka med handen här borta?

Anf. 94 Johan Forssell (M)

Herr talman! Till skillnad från Christina Höj Larsen tror jag inte att det finns några trolleritrick i politiken, allra minst i svensk migrationspolitik. Detta är komplicerat. Jag tror att man bara kan hantera situationen och bygga ett förtroende hos väljarna om man presenterar konkreta förslag, vilket har varit mitt och Moderaternas fokus.

Vi tycker annorlunda. Vi tycker annorlunda i migrationspolitiken, och vi tycker annorlunda i integrationspolitiken. Jag vill hävda att vår uppgift för människor som kommer till Sverige inte upphör så fort de har kommit in över nationsgränsen. Det är egentligen då den stora utmaningen börjar vad gäller integration, jobb och en arbetslinje som fungerar.

Jag är stolt över att Alliansen under åren i regeringsställning genomförde skattelättnader riktade till låg- och medelinkomsttagare. Jag är stolt över detta. Jag förstår att Christina Höj Larsen har en annan uppfattning.

Jag är stolt över att vi genomförde insatser för att förbättra företagsklimatet, och jag vill fortsätta med det. Hur ska vi annars se till att människor som kommer hit - ofta med en lägre utbildning än den som finns i Sverige i dag, och ofta utan att kunna språket - kommer i arbete?

Med den politik som Vänsterpartiet står för riskerar vi att få mer av det utanförskap och den bristfälliga integration som vi redan ser. Vi kommer att få se en omvärld i brand, som leder till fler bränder i våra förorter.

Vi har presenterat en omfattande lista med förenklingar i fråga om bostadsbyggande. Vi vill genomföra detta snabbt. Dessa förenklingar finns att läsa - jag lämnar gärna över en kopia på allt detta. Vi har lagt upp det på bordet.

Låt mig bara säga en sak. Om det hade varit brist på byggsubventioner som hade varit det stora problemet i bostadspolitiken hade det inte funnits någon bostadskris i dag. Är det någon som vill ha de här byggsubventionerna, förutom regeringen och Vänsterpartiet? Är det någon?

Anf. 95 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag förstår att Forssell älskar att prata om utanförskap. Men det han gång på gång glömmer att berätta är att det han kallar utanförskap är en logisk och absolut konsekvens av den politik som han för. Det är en konsekvens av klasspolitiken.

Varje politiskt förslag ni lägger fram handlar om att rigga systemet för dem som redan har och för dem som klarar sig bäst. Det gäller skattepolitiken, privatiseringarna och det där drivet att låta företag pumpa ut vinster ur vår välfärd. Det gäller också det fria skolvalet och den fria etableringsrätten, som segregerar och sorterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Först riggar man systemet för dem som har mest. Sedan har man mage att skylla på dem som faller utanför, som inte har ett skyddsnät, som behöver extra stöd i skolan - man skyller på dem som behöver det som vi tillsammans har skapat i välfärdssamhället. Man har mage att säga att det är dessa människor som är problemet.

Saken är att Forssell och Moderaterna inte kan ha några lösningar för att minska det så kallade utanförskapet. Det är helt omöjligt, eftersom det är en fullständig konsekvens av den politik ni för. Det är ett cirkelresonemang. Alla som har varit en del av svensk välfärd förstår detta.

När det gäller subventionerna är detta ett sätt. Vänsterpartiet har en rad andra sätt. Ni övergav den statliga bostadspolitiken under åtta år, och nu undrar ni varför bostäderna inte räcker till. Det är ganska märkligt och hårresande.

Det är klart att det finns andra förslag. Statliga lån till topplånen är ett förslag som faktiskt skulle kunna ge riktigt bra volymer i bostadsbyggandet, och vi kommer att fortsätta att föreslå detta.

Anf. 96 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag tror att man behöver göra stora förändringar om vi ska kunna undvika att det vi har sett de senaste två åren, med tillkommande anhöriginvandring, slutar i en integrationskris. Med tanke på att antalet utanförskapsområden har vuxit kraftigt de senaste tio åren finns det tyvärr anledning att vara väldigt oroad. Detta skedde redan innan konsekvenserna av flyktingkrisen började märkas.

Jag tror att man kan göra en hel del saker, som vi också har lagt fram på riksdagens bord. Vi vill ha en stark arbetslinje. Det ska löna sig bättre att gå till arbetet. Vi har fortfarande ungefär 1 miljon människor som inte går till arbetet en vanlig dag. Den som tror att den här uppgiften på något sätt är slutförd efter åtta års alliansstyre måste jag tyvärr göra besviken. Jag tror att det är ännu viktigare i dag att arbetslinjen finns.

Vi har lagt fram förslag om förstajobbetanställningar och skattelättnader för förstajobbet. Det här är anställningsformer som kanske har lite sämre anställningsskydd - det ska man vara ärlig och säga. Å andra sidan måste vi fundera på vilket svar vi annars ska ge människor som kommer till Sverige med en utbildning som kanske inte ens uppgår till nio år - vi vet att ungefär hälften har max nio års utbildning. Lägg därtill bristande kunskaper i svenska språket, vilket är fullt naturligt.

Vi vet ju svaret. Svaret kommer att bli försörjningsstöd, långvarigt sådant. Vi vet också att när man väl hamnar i det läget är det ofta svårt att lyckas ta sig därifrån.

Jag tycker att det ofta finns en tendens, inte minst hos Vänsterpartiet, att säga att alternativet till detta skulle vara att människor kommer in på högbetalda jobb direkt. Men verkligheten ser inte ut så. Och man måste faktiskt börja någonstans. Hur ska man kunna få sitt drömjobb om man aldrig får det där första jobbet?

Låt mig också säga detta om bostadspolitiken: Det är inte byggsubventioner. De pengarna hamnar i fickorna på företagen. Det är intressant att en vänsterpartist står och håller appeller på just det temat, men detta kommer inte att lösa problemen. Om det hade gjort det skulle vi ha märkt det vid det här laget. Det krävs helt andra svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

(Applåder)

Anf. 97 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 8, som handlar om migration. Det är ett komplext område. När jag funderade över denna debatt kom jag att tänka på vad som gjorde att jag en gång i tiden fick ett politiskt intresse och varför detta intresse så småningom också utvecklades till ett politiskt engagemang.

Som en mycket ung pojke var jag, som många andra barn, mån om att hjälpa andra. Jag drevs av min ambition att kunna främja godhet. Det var detta intresse som gjorde att jag började få ett intresse för olika samhällsfrågor.

Jag tyckte dock att det var ganska enkelt. Med den utveckling som vi har haft i vår del av världen var det naturligt för mig att ansvariga politiker valde det som var bäst för vårt samhälle och för medborgarna. Politiker är ju framröstade av medborgarna och ska representera just dessa.

Det var en självklarhet för mig att man använde sig av sunt förnuft och av vår kunskap för att varje satsad skattekrona skulle användas på bästa sätt. Det var också en självklarhet för mig att man använde dessa pengar för att stötta dem som behövde hjälp i samhället. Ideologiska skillnader såg jag som en ganska liten del av det hela.

Sakta men säkert har det dock blivit klart för mig att det inte är på detta sätt. Det som styr är inte det logiska. Inte heller tycks majoriteten av de styrande politikerna bry sig om sitt grundläggande ansvar.

Herr talman! Det är därför jag står här i dag. Jag står här på grund av ett enormt svek mot våra egna medborgare. Det var därför - för att jag brydde mig om mina medmänniskor - som jag till slut anslöt mig till Sverigedemokraterna.

Som sverigedemokrat kan jag se bortom ideologi och välja det sunda förnuftet och fokusera på vårt huvudsakliga ansvar för våra medborgare.

Därtill får vi inte glömma vårt medmänskliga ansvar för människor som har det svårt i andra delar av världen och på så sätt också kunna främja hjälp till dem.

Tyvärr har vi sett hur flertalet av de styrande politikerna har bortsett från det logiska till förmån för den politik som odlats av dessa vars ögon inte kan se bortom Sveriges gränser.

Under decennier har vi sett hur det samhälle som våra förfäder har byggt upp snabbt raserats och hur man är villig att på närapå varje samhällsområde satsa på något som inte inkluderas i vårt huvudsakliga uppdrag. Det, herr talman, är skamligt. Även ett barn förstår dess orimlighet.

Det är nämligen fullkomligt orimligt att tillåta segregationen att öka och utanförskapsområden att växa, att förlänga vårdköer och se alltmer försämrade skolresultat och en eskalerad kriminalitet - allt detta för att främja en politik som ingen väljare någonsin har tillfrågats om.

Herr talman! Trots att det tidigare politiska etablissemanget de senaste åren har förvärrat redan akuta problem är det inte hopplöst. Av svenska folket är det i dag bara en liten del som fortfarande anser att vi ska återgå till världens mest liberala migrationspolitik. Det här är positivt.

Sverigedemokraterna värnar asylrätten men menar samtidigt att asyl endast ska beviljas dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention för att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det innebär med andra ord att en strikt tillämpning av principen om asyl i första säkra ankomstland ska gälla. Sverige bör, då det inte finns några konflikter i vårt närområde, alltså inte bevilja asyl för asylsökande som passerar genom säkra länder. Transitcentrum bör upprättas vid gränsövergångar för snabbprövning av inkomna ansökningar om asyl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vår nollvision för asylinvandring innebär i praktiska termer att inga migranter som passerar säkra länder ska beviljas asyl i Sverige. Det möjliggör minskade kostnader på migrationsområdet och därmed utökade möjligheter till välfärd och nya investeringar här i Sverige.

I kombination med dessa förändringar är det oundvikligt att poängtera vikten av obligatoriska hälsoundersökningar för att säkerställa såväl migranters som befintliga invånares hälsa, varför vi avsätter 70 miljoner för detta ändamål.

Vi vill även fokusera på att framöver bygga en stark gemenskap i samhället. För en sund inkludering krävs också sunt förnuft med krav på dem som söker sig till vårt land. Det bör vara obligatoriskt för samtliga som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige att delta i samhällsorientering. Innehållet bör utvecklas så att det ger en bra introduktion till Sverige och praktiska kunskaper om skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Utbildning bör ges om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund. Denna samhällsorientering bör ske parallellt med och som ett komplement till svenskundervisningen.

Allt detta, herr talman, är självklarheter. Personer som känner att de inte passar i Sverige ska få hjälp att återvandra, varför vi avsätter 150 miljoner för detta ändamål.

Utöver detta måste vi beivra asylmissbruk, vilket delvis kan ske genom att ersätta kontanta utbetalningar av dagersättning med tidsbegränsade digitaliserade kuponger för grundläggande behov.

Herr talman! Den hjärtlösa, ineffektiva och fullkomligt vrickade politik som vi sett på migrationsområdet i Sverige är skälet till att jag står här i dag. Det är alla de ansvarslösa beslut som har fattats under åren som gör mitt uppdrag så enkelt, samtidigt som det är tidskrävande och i många fall frustrerande.

Men jag ska också vara lite positiv, herr talman. Det är nämligen dessa beslut som gör att jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation i dag.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Anf. 98 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Hej Markus! Du pratade här i ditt anförande bland annat om hur ni vill att ett nytt system ska se ut där man värnar människors möjlighet att söka skydd, åtminstone om man omfattas av FN-konventionen, alltså om man är konventionsflykting. Samtidigt säger du att ni vill ha transitzoner eller liknande direkt vid gränsen där man ska få sin asylansökan utredd, men att ni också vill ha en strikt tillämpning av principen om första säkra land, även för tredjelandsmedborgare om jag förstod dig rätt. Annars får du gärna rätta mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Är det så ni vill bygga det nya systemet rent konkret? Det har varit lite otydligt tidigare från Sverigedemokraterna. Det har varit mycket ord men inte så mycket konkret. Då undrar jag hur ni ser på Turkiets roll i det här.

Ni har tidigare i olika sammanhang, bland annat i utskottet, varit kritiska mot att EU förhandlar med Turkiet. Det tycker jag är ganska rimligt. Vi är också i en situation där Erdogan har uttalat att om han inte får mer resurser och om inte EU ger honom ytterligare makt och möjlighet att påverka kommer han att bryta avtalet som har ingåtts och låta personer åka över till EU igen. Hur ser du på den situationen?

Om du ändå tycker att människor har rätt att söka skydd för att kunna leva undrar jag hur du ser på att länderna runt Syrien har stängt sina gränser och stänger in personer. Hur ska ni få ut dem därifrån? Hur ska ni hjälpa dessa människor?

Anf. 99 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Tack för frågorna! Det stämmer att vi är väldigt kritiska till hur Turkiet hanterar olika situationer, inte minst när det kommer till migrantkrisen, och hur man använder migranter som ett sätt att komma med nya utpressningar mot EU och ställa krav på EU. Det är något som vi är väldigt kritiska mot, för vi menar att om man sysslar med flyktinghjälp ska man hjälpa människor.

EU-medlemskapet i sig är i dag ett icke-fungerande system där överstatlighet gör att olika länder inte kan påverka sina egna beslut och att länder tvingas att anpassa sig till varandra.

Vi kan alltid förhandla med Turkiet och försöka göra situationen enklare för oss. Men problemet är egentligen inte om EU ska göra det eller inte, utan det här är någonting som vi som land kan göra. Vi kan ha enskilda förhandlingar med Turkiet. EU är egentligen fel nivå, skulle jag säga, att sköta de här förhandlingarna på.

Turkiet har tagit emot väldigt många människor och har på så sätt gjort en hel del gott också. Sedan är det en skurkregim där som vi bör sätta press på. Men faktum är fortfarande att de har hjälpt en hel del.

De människor som flyr till Turkiet i dag behöver mer hjälp från omvärlden, och det kan vi ge dem, inte genom stöd till Turkiet som land utan främst genom stöd till FN och UNHCR.

Anf. 100 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Jag känner att du inte riktigt svarade på min fråga. Ni vill att hela systemet ska bygga på att länder i närområdena till konflikthärdar ska vara ansvariga för dem som flyr, vilket också är det förslag som nu ligger från EU-kommissionen. Det första land man kommer till är det som sedan ska bära ansvaret. Övriga länder ska göra en väldigt mycket mindre del. Ni säger att Sverige inte ska göra någonting, utan det ska länderna i närområdet göra. Det bygger på att man upprättar avtal och blir helt beroende av länder som Turkiet, men man pratar också om länder som Libyen, Egypten, Libanon och Jordanien.

Länderna runt Syrien har stängt sina gränser. De släpper inte längre ut folk. Turkiet skjuter skarpt mot människor som ändå försöker att ta sig ut ur Syrien, och det är personer som i väldigt stor utsträckning omfattas av även ditt flyktingbegrepp, alltså konventionsflyktingar.

Det här är verkligheten - så ser den ut. Det går inte att bygga ett hittepåsystem, fluffa runt lite och säga att länderna i närområdet ska fixa det här. De gör ju uppenbarligen inte det. De stänger in folk där människor bombas, flyr från vidriga terroristsekter och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Turkiet har gjort jättemycket. Men om du på allvar tror att Sverige på egen hand ska sätta sig och förhandla med Turkiet och komma fram till någonting vettigt i det här sammanhanget är det ganska verklighetsfrånvänt. Jag skulle nästan vilja kalla det naivt. Verkligheten ser inte ut på det sättet.

Anf. 101 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Länderna i närområdet är de som bör hjälpa. Varför har dessa länder stängt sina gränser? Kanske för att det är ett enormt åtagande som de har tvingats till. Jag förstår dem. Vi i omvärlden måste stötta dessa länder och hjälpa till så att de människor som har flytt får det stöd de behöver.

Med Johanna Jönssons migrationspolitik är det inte de som är instängda i Syrien som får hjälp, utan det är de lyckligt lottade som har tagit sig därifrån och som åker från säkra länder som Danmark och Tyskland till Sverige. Det handlar inte om de människor som är kvar i Syrien eller Irak utan om att ge privilegier till de människor som redan har tagit sig i säkerhet.

Vårt stöd till utsatta bör fokuseras i närområdet. Vi bör se till att Jordanien kan ha öppnare gränser mot konfliktområden som Syrien. Jag förstår att gränserna stängs om dessa länder inte får stöd, för det innebär enorma problem för deras samhällen när hundratusentals, i vissa fall miljontals, människor flyr över gränserna. Det blir självklart problem, och då måste vi finnas där och hjälpa till med deras mottagande.

Anf. 102 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3 av Centerpartiet och i övrigt hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Bristen på människor med rätt kompetens är det viktigaste skälet till att svenska företag inte kan växa. Ungefär hälften av företagen säger att de har problem med att rekrytera, och vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt.

Även offentlig sektor har enorma problem. Det räcker att ta en titt i Arbetsförmedlingens platsbank för att få en inblick i hur desperat läget är. Kommun efter kommun söker lärare, socialsekreterare och flera andra yrkesgrupper.

Bristen på arbetskraft omfattar högkvalificerade jobb såsom it-tekniker, läkare och ingenjörer. Men det saknas också bussförare, undersköterskor och kockar. Även arbetsgivare som knappt ställer några krav på utbildning eller erfarenhet larmar om att det är svårt att rekrytera villig personal. Nu när allt fler går i pension blir läget också alltmer akut.

De flesta är överens om att en ökad arbetskraftsinvandring är helt avgörande för att det ska finnas minsta chans att möta detta.

I förra veckan var jag i Älvdalen på besök. Där har uppemot 10 procent av invånarna sedan förra hösten bestått av asylsökande boende på en militäranläggning ute i Trängslet.

Påverkad som jag också är av den allmänna debatten utgick jag från att jag skulle få en beskrivning av alla de problem som detta har lett till. Men jag hade helt fel. I stället fick jag höra hur kommunen kämpar för att så många som möjligt av de boende ska bli kvar i kommunen. Det man upplevde som de största problemen var att man hölls tillbaka av statliga myndigheter och olika regler. Att ens få tydliga besked i avgörande frågor framstod som omöjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Älvdalen är knappast ensam om att se asylinvandringen som en viktig pusselbit för att lösa utmaningar som man länge har brottats med. I en lång rad mindre kommuner gläds man över att befolkningsminskningen äntligen har stannat av, att nedläggningshotade skolor återigen nyanställer och att man för första gången på många år rustar bostäder eller bygger nya.

Där man tidigare protesterade för att ett asylboende skulle öppna protesterar man nu mot att samma asylboende ska stänga. Utöver att nyvunna vänner och grannar flyttar iväg försvinner också underlaget för den nya busslinjen, den återöppnade lanthandeln, det framgångsrika fotbollslaget och en lång rad arbetstillfällen.

Detta är också en del av verkligheten.

Den äldre mannen vars fru dog för sju år sedan och som säger att hans liv börjat om på nytt sedan han lät en flyktingfamilj flytta in i huset är också en del av verkligheten.

Kvinnan som berättar att ensamheten har minskat och att sammanhållningen i byn har ökat på grund av engagemanget i flyktingmottagandet är en del av verkligheten.

Alla de som efter kort tid i Sverige jobbar och bidrar positivt till samhället och alla de som fortfarande lever eftersom de fått en fristad i Sverige är också en del av verkligheten.

Ja, det finns stora utmaningar kopplade till ett högt asylmottagande; jag säger inget annat. Men nu för tiden verkar folk vara så upptagna av att diskutera de negativa aspekterna att de helt har glömt bort allt det andra. Det betyder inte att det ena är mer sant än det andra. Man måste klara av att ha flera tankar i huvudet samtidigt.

Det verkar finnas ett allmänt missförstånd, även här inne, om att vi i Centerpartiet vill tillbaka till det regelverk som fanns på plats innan den rödgröna regeringen gjorde sin tväromvändning förra hösten.

Jag får ofta frågan om vi vill att den tillfälliga lagen som gör det svårare att söka skydd i Sverige antingen ska permanentas eller tas bort i förtid. Det verkar som att många har svårt att tänka större än så.

Låt mig vara tydlig: Vi i Centerpartiet vill inte tillbaka till det gamla bristfälliga systemet. Vi har under lång tid lagt fram förslag som syftar till att just förnya och förbättra det gamla.

Det som behövs i en snabbt föränderlig värld är såklart politiska förslag som är anpassade till den nya verkligheten. Allt annat vore galet. Men det betyder inte att vi är beredda att acceptera vilka förändringar som helst. Att hålla familjer splittrade och införa regler som rent praktiskt fråntar människor möjligheten att söka skydd är inte förbättringar utan försämringar.

Att låtsas som att situationen är löst för att antalet asylsökande i Sverige tillfälligt minskat samtidigt som situationen i vår omvärld, i Syrien, Afghanistan, Turkiet och även inom EU på många sätt, blir allt värre är helt orimligt.

Hela migrationssystemet är felkonstruerat och behöver göras om. Det är där kraften behöver läggas. Centerpartiet har tidigare föreslagit att vi på EU-nivå ska skrota Dublinförordningen och i stället helt styra om mot lagliga vägar med särskilt fokus på de mest utsatta. Från konflikters närområden ska man via UNHCR och Easo söka asyl i EU som helhet, med likvärdigt mottagande oavsett vilket land man hamnar i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

För den som inte har asylskäl måste det samtidigt bli lättare att söka jobb eller studera i EU. Att försöka lura sig igenom asylprocessen ska inte ses som ett alternativ för den som inte är i behov av skydd.

Vi fokuserar på att minska kostnaderna för mottagandet. Vi vill att nyanlända snabbare får möjlighet att försörja sig själva, bland annat genom att vi ger kommunerna och civilsamhället mer makt och bättre förutsättningar att stötta i etableringen.

Vi har dessutom lagt fram en lång rad förslag som syftar till att generellt förbättra matchningen på arbetsmarknaden och få fler jobb att växa fram.

Vi är dock medvetna om att det finns personer bland både nya och gamla invånare som utnyttjar systemen och undviker att göra rätt för sig. För att motverka det ser vi bland annat över ersättningssystemen. Det ska alltid löna sig att jobba.

Vi fortsätter också att lägga fram förslag för att möta andra problem som finns. Vi har föreslagit obligatorisk och utökad samhällsinformation för alla asylsökande, fler poliser och utökade åtgärder för att bekämpa radikalisering och hedersrelaterat våld och förtryck.

För Centerpartiet gäller nämligen inte det ena eller det andra. Vi ser både det positiva och det negativa. Men våra förslag kommer alltid att ha sin utgångspunkt i människors lika rätt och värde och i vår starka tro på att öppenhet mot omvärlden i grunden är något väldigt bra.

Fredrik Malm (L)

Anf. 103 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi diskuterar i dag migrationspolitiken. Det rör konkret det som heter utgiftsområde 8 i budgetpropositionen och i statsbudgeten.

Liberalerna har en motion om detta. Vill man mer i detalj studera hur vi vill lägga pengarna på detta område får man gå in på riksdagens hemsida och leta fram motion 2016/17:3422. Vill man i vidare mening se vad vårt parti tycker när det gäller integration och en del migration kan man gå in på vår hemsida och läsa vårt nya integrationsprogram som antogs för några veckor sedan.

Herr talman! I den värld vi nu lever i, med stora flyktingströmmar, växande populism och stora utmaningar för alla våra samhällen i Europa och världen, måste vi i Sverige ta vårt ansvar och ställa upp för en human flyktingpolitik och hjälpa människor i nöd. Det innebär, anser jag, att vi måste utveckla kvotflyktingsverktyget betydligt mer. En person som i dag befinner sig i ett flyktingläger i exempelvis Libanon eller Turkiet har inte någon asylrätt i Sverige, om personen inte tar sig hit först och söker asyl.

Genom kvotsystemet kan vi hjälpa människor så att de inte behöver betala smugglare eller åka i båtar och riskera att dö i Medelhavet. Vi kan hjälpa utsatta kvinnor, funktionshindrade och barn som ofta inte genomför de långa strapatserna för att ta sig ända upp till Sverige, till exempel.

Kvotsystemet är viktigt för Liberalerna. Vi har verkat för en ökning av antalet vidarebosättningsplatser där Sverige tar emot i samarbete med UNHCR. Antalet ökar till 3 400 nästa år, och därefter ska det upp till 5 000. Vi ser gärna att detta ökas på i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Sverige ska vara ett land som är öppet för invandring. Det finns en oro för att Sverige långsiktigt inte kommer att vara detta om vi får dominerande politiska krafter som inte vill att Sverige ska vara ett land som är öppet för invandring. För vårt parti är det oerhört viktigt att Sverige långsiktigt är ett sådant land.

Det måste finnas stöd för att man ska ta emot människor som flyr och som av andra skäl söker sig till vårt land. Detta betyder att vi måste vara realistiska och klara de stora utmaningar som vi står inför på integrationsområdet. Om vi inte gör det fortsätter Sverige att vara ett land där det finns bostadsområden dit brandkåren inte vågar rycka ut därför att de blir utsatta för stenkastning.

Om vi har betydande problem med exempelvis hedersproblematik i områden i Sverige och om vi har områden som polisen inte kan åka ut till på vanligt sätt utan måste vara betydligt fler därför att de utsätts för stenkastning och annat dräneras stödet för att Sverige ska vara ett land som är öppet för invandring. Vi måste förstå hur detta hänger ihop.

För vårt parti är det viktigt att en humanistisk politik kombineras med en realistisk politik för att vi långsiktigt ska kunna verka för att Sverige ska vara ett öppet land.

Konkret i betänkandet finns ett särskilt yttrande från Liberalerna, som egentligen är en sammanfattning av vår motion. Där tar vi upp att vi anser att det är viktigt med familjeåterförening. Om vi har en flicka eller en pojke i Syrien som kanske är 12 eller 13 år gammal i dag ska det barnet ha rätt att återförenas med sina föräldrar, om de finns i Sverige.

Vi har finansiering för detta, då vi röstade nej den 20 juni. Det ligger på ett annat utgiftsområde i budgeten för oss - nr 13 - medan Kristdemokraterna har lagt sina kostnader på detta område. De andra två partierna som röstade emot familjesplittring har ingen finansiering alls. Våra två partier har i alla fall det, men vårt ligger på ett annat utgiftsområde.

Det andra vi tar upp i vårt särskilda yttrande rör handläggningstider. När det kommer fler människor till Sverige är det klart att detta innebär att handläggningstiderna hos Migrationsverket blir längre. Liberalerna har förslag där vi menar att man måste kunna snabba på processen i de fall där det är tydligt att det kommer att bli bifall eller avslag.

Detta gäller inte minst särskilda prövningstillstånd. Det kommer många människor från länder där det inte pågår krig och konflikter. Man kan mycket väl ha asylskäl ändå, men avslagsfrekvensen är väldigt hög. Vi menar att det bör krävas särskilda prövningstillstånd för överklaganden i dessa fall.

En person som kommer från exempelvis Syrien och som har identitetshandlingar bör kunna få bifall snabbare, om man inte hittar några säkerhetsrisker med vederbörande såsom att personen deltagit i strider eller begått krigshandlingar. Det är inte rimligt med situationer där människor som tillhör grupper med en bifallsfrekvens på närmare 100 procent kanske tvingas vänta i över ett år på besked. Det är inte bra, utan det går ut över integrationsprocessen, bryter ned människor och så vidare.

Avslutningsvis, herr talman, noterade jag att en tidigare talare från Sverigedemokraterna menade att han drevs av godhet i sitt politiska engagemang. Det bör då nämnas att det är den enda person i detta rum som i Expressen har avslöjats med att ha kallat svarta afrikaner för satans jävla aphelveten och efterblivna jävla pensionsräddare. Jag tycker att det är viktigt att vi håller ihop ord och handling och inte slår oss för bröstet för saker där vi agerar precis tvärtom när vi kommer utanför denna sal.

Anf. 104 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag inte ska sjunka till samma nivå som Fredrik Malm och förvränga sanningen eller för den delen överdriva ett och annat.

När det gäller Fredrik Malms anförande delar jag synen på kvotflyktingssystemet. Det är nog det bästa sättet i dag för att vidarebosätta utsatta människor som behöver hjälp och stöd någon annanstans än i flyktinglägren. Sverigedemokraterna har därför samma bild, att det är bra system.

Jag noterade att Fredrik Malm tycker att det är problematiskt att exempelvis en person som flyr från kriget i Syrien får asyl först när personen kommer till Sverige och att personen behövde ta sig ända hit. Jag vill därför fråga Fredrik Malm om han anser att en person med ursprung i Syrien ska ha rätt till asyl om personen åker över Öresundsbron.

Fredrik Malm (L)

Anf. 105 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Rätt till asyl har väl ingen, men man har rätt att söka asyl. Om man kommer över Öresundsbron in i Sverige har man rätt att söka asyl här - det tycker jag är logiskt och rimligt.

Herr talman! När det gäller att sjunka till låg nivå har jag inte sjunkit till någon särskild nivå alls. Jag har citerat vad Markus Wiechel har sagt, och i så fall är det hans nivå vi diskuterar här, inte min.

Vad gäller sakfrågan om vidarebosättningar och människor som befinner sig i läger talas det mycket i debatten om nödvändigheten av att värna asylrätten. Jag vill hävda att det är orimligt att bygga en migrationspolitik endast på detta av det skälet att asylrätt i Sverige har man när man kommer hit och ansöker om asyl, i huvudsak. Det betyder att människor som inte har möjlighet att ta sig hela vägen till Sverige således inte har någon asylrätt här.

Nu när länder stänger sina gränser och vi vet att det kan vara förenat med livsfara att ta sig in i Europa för att söka asyl har de människor som är allra mest utsatta ingen asylrätt i Sverige. De har däremot möjlighet att kunna komma till ett annat land genom vidarebosättning inom kvotsystemet. Därför är det viktigt att vi utvecklar detta och ökar antalet kvotflyktingar.

Svaret på frågan blir förstås att en person som befinner sig i Libanon i dag och inte kan ta sig därifrån och som är registrerad hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR förhoppningsvis ska kunna få en vidarebosättningsplats, om personen är så utsatt. De allra flesta får givetvis inga sådana platser utan måste förr eller senare vända tillbaka, men de - ett antal tusen - som får komma till Sverige varje år ska kunna hämtas från dessa områden.

Anf. 106 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Fredrik Malm sa i sitt anförande att det gäller att ha en humanistisk politik och att den ska kombineras med en realistisk politik. Detta tycker jag är lite märkligt med tanke på att han företräder en politik som varken är humanistisk eller realistisk.

När det gäller det jag nämnde tidigare om en person som kommer från Danmark till Sverige har den personen självfallet rätt att söka asyl i dag. Det ifrågasätter jag inte. Det som jag däremot undrar och som jag inte riktigt fick något svar på är: Om man nu kommer från ett säkert land och inte har flytt direkt från en konflikt, är det verkligen rimligt att den personen får asyl i Sverige? Jag tycker inte det. Då är det bättre att man stöder de människor som har det svårt runt om i världen - människor som svälter eller för den delen törstar ihjäl för att de inte har rent vatten. Det är väl bättre att man lägger resurserna där?

Jag ska göra en slutkommentar när det gäller diverse mindre lyckade uttalanden. Fredrik Malm är kanske perfekt. Han har kanske uttalat sig perfekt i alla privata sammanhang, även när det gäller en grupp människor som bränner en annan grupp människor av samma etniska tillhörighet levande.

Fredrik Malm (L)

Anf. 107 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Nej, jag har inte kallat folk för satans jävla aphelvete. Jag har inte heller stått här och sagt så och därefter krävt att Moderaterna ska be mina väljare om ursäkt. Markus Wiechel har inte någon mer replik nu. Men en ursäkt kanske vore på sin plats, inte minst eftersom han kräver andra partier på ursäkter här.

Notera att saker och ting sägs i den första repliken, sedan sägs det någonting annat i den andra repliken. En person som kommer från Danmark till Sverige har rätt att söka asyl. Om den personen är ett Dublin-ärende, ska tillbaka till Danmark, är registrerad i något land och så vidare kommer detta fram under processen. Men rätten att söka asyl har man givetvis. Om en person kommer från Danmark till Sverige ska denna person, enligt de lagar och regler som vi har och enligt rättsakter inom Europeiska unionen, söka asyl i Danmark om han eller hon har kommit först till Danmark. Annars ska denna person givetvis söka asyl i Tyskland, Österrike och så vidare, alltså i det land som är första asylland.

Det viktiga i detta sammanhang är att det nu finns närmare 4,8 miljoner människor bara från Syrien som är registrerade flyktingar i grannländerna. Det är klart att alla dessa personer inte kommer att komma till Europa eller vissa andra delar av världen. Men ett antal tusen av dessa personer kommer att få vidarebosättningsplatser. Det är därför viktigt att fler länder blir programländer med UNHCR och att Sverige tar emot fler. Då ger vi en möjlighet till de människor som inte tar sig i båtar över Medelhavet, som inte har pengar att betala till smugglare, och det kan vara sjuka, funktionshindrade, unga, barn och så vidare. Jag menar att det är en mycket humanistisk politik.

Det är viktigt att Sverige nu ställer upp och även att regeringen agerar för att också trycka på andra länder, så att de också blir programländer med UNHCR.

Aron Modig (KD)

Anf. 108 Aron Modig (KD)

Herr talman! Migrationspolitiken, som vi har i fokus under denna debatt, har vi haft tillfälle och anledning att diskutera många gånger de senaste åren. Det har handlat om migrationsöverenskommelsen, andrum och flyktingpaus, gräns- och id-kontroller, den tillfälliga lagen och förhandlingarna om en ny mer harmoniserad migrationspolitik inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Från Kristdemokraternas sida har vi naturligtvis förhållit oss till detta, men också kommit med en hel del egna förslag och stakat ut en egen riktning för hur vi vill att Sveriges migrationspolitik ska utformas. Det är förslag som med utgångspunkt i asylrätten syftar till att åstadkomma en ordnad, långsiktigt ansvarsfull och human migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt. Det är dessa förslag som ligger till grund för vår motion för utgiftsområde 8.

För att förbättra mottagandet av asylsökande och effektivisera asylprocessen föreslår vi att asylansökningsområden inrättas nära våra stora gränsövergångar och att alla som avser att söka asyl i Sverige hänvisas dit. I dessa områden ska registreringen av asylansökningarna ske, och där ska boende ordnas för de asylsökande under den första fasen i asylutredningen.

Personer som uppenbart inte medverkar till att styrka sin identitet, som kommer från så kallade säkra länder eller som i enlighet med reglerna i Dublinförordningen bör få sin asylansökan prövad i ett annat land ska få ett snabbt avvisningsbeslut. Detsamma gäller personer som bedöms vara en säkerhetsrisk.

Genom ett samlat mottagande och en samlad beslutsprocess skulle vi öka möjligheterna att förhindra att människor avviker och hamnar i en utsatt situation.

Herr talman! Kristdemokraterna föreslår också att det införs ett asylprogram på sex månader. Tanken bakom detta är att minska passiviteten under asyltiden men också att snabba på både etableringen på arbetsmarknaden och integrationen i Sverige genom att tidigt förmedla de normer och värderingar som präglar vårt samhälle.

Det är viktigt att tydliggöra att personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna ska lära sig det svenska språket och vår kultur och att utgångspunkten naturligtvis är att man ska försörja sig själv och sin familj. Vi menar därför att det ska erbjudas och ställas krav på deltagande i formell undervisning i sfi och samhällsorientering redan i början av asyltiden.

För att fler asylsökande ska arbeta under asyltiden vill vi också att det ska ställas ett arbetskrav på asylsökande att de ska vara tillgängliga på arbetsmarknaden.

Samtidigt har vi förslag både för att underlätta för asylsökande att få jobba och för att stärka asylsökandes incitament att arbeta.

Under asylprogrammet ska de asylsökande också erbjudas en hälsoundersökning, och vid behov ska en åldersbedömning göras. Barnpassning ska erbjudas, så att asylprogrammet fungerar också för småbarnsföräldrar. Och den som inte deltar i asylprogrammet ska kunna få en minskad dagersättning.

För att ett sådant asylprogram ska startas avsätter vi i vår budget 600 miljoner kronor för 2017 och 1,2 miljarder kronor per år för åren därefter.

Herr talman! Vi vill också se en permanent lag med innebörden att alla grupper av skyddsbehövande initialt ska tilldelas ett tidsbegränsat treårigt uppehållstillstånd. Om skyddsskälen kvarstår efter dessa tre år, eller om vederbörande skaffat jobb eller startat en egen verksamhet som han eller hon kan försörja sig på, ska ett permanent uppehållstillstånd ges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Kristdemokraterna har därutöver sagt att rätten till familjeåterförening bör gälla även de skyddsbehövande som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, eftersom det är bättre att människor som kommer till Sverige fokuserar på att så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stället för att oroa sig för sina anhöriga.

Vi är fullt medvetna om att detta har finansiella konsekvenser. För att finansiera avvikelsen från regeringens politik vad gäller rätten till familjeåterförening avsätter vi därför 1,3 miljarder kronor i vår budget för nästa år.

Samtidigt menar vi att rätten till anhöriginvandring bara ska gälla för de anhöriga som den asylsökande har informerat om vid ankomsttillfället. Det är både för att underlätta identifieringen av de asylsökande och för att få bättre kontroll på mottagandet.

Herr talman! Avslutningsvis är det viktigt att betona att den som har kommit till Sverige för att söka asyl men som efter en individuell och rättssäker prövning inte bedöms ha tillräckliga skyddsskäl för att få uppehållstillstånd så snabbt som möjligt måste återvända till sitt hemland.

Tyvärr vet vi att både det återvändande som sker självmant och de avvisningar och utvisningar som sker med tvång fungerar alltför dåligt i dag. För att komma till rätta med detta är det viktigt att Sverige ingår fler återtagandeavtal med de viktigaste ursprungsländerna för att de ska ta emot sina medborgare.

Det behövs mer resurser till polisen för att de ska kunna verkställa avvisningar och utvisningar och även i större utsträckning genomföra inre utlänningskontroller.

Det behövs även fler förvarsplatser. I vår budget för nästa år avsätter vi därför 60 miljoner kronor mer än regeringen för att skapa fler förvarsplatser. Och vi avsätter totalt 520 miljoner kronor utöver vad regeringen avsätter för att anställa fler poliser och civilanställda inom Polismyndigheten.

Jag hinner i detta anförande inte gå igenom alla de förslag som ingår i Kristdemokraternas motion om utgiftsområdet för migrationspolitiken. Jag får helt enkelt rekommendera läsning av motionen. Det är en motion som vi naturligtvis fortfarande står bakom. Detsamma gäller vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Anf. 109 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga tre reservationer. Det innebär att jag yrkar bifall till regeringens förslag om anslag inom utgiftsområde 8 Migration, som uppgår till ca 33 miljarder för år 2017.

Mot detta står fem olika förslag från oppositionen. Det finns alltså inte något enhetligt förslag från Alliansen.

Som vi alla naturligtvis vet är det fortfarande oerhört många människor på flykt, troligtvis det största antalet någonsin - över 60 miljoner. Antalet asylsökande i Sverige var 2015 det största någonsin - 163 000 personer. Jag gör en återblick eftersom det fortfarande är detta som vi också hanterar i nuläget i Sverige. Av dessa 163 000 personer var det drygt 35 000 ensamkommande barn. Det är ungefär lika många människor som finns i min hemkommun - 38 000 invånare. Detta översteg vida såväl prognoser som befintlig beredskap. Det är klart att vi från majoriteten vet och också får erkänna att vi inte hade beredskap för det, och det verkar som att inget annat parti heller hade det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Migrationsverket hade naturligtvis svårt att hantera ansökningarna och fick ägna sig mycket åt mottagning och registrering. Eftersom det kom många ensamkommande barn ökade också antalet utredningskrävande ärenden. Det gjorde sitt till för att hanteringen av ansökningar tog längre tid.

För att bemästra den allvarliga situationen träffade regeringen och allianspartierna i oktober 2015 en överenskommelse om åtgärder för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. Att jag tar upp en del beslut som fattades under förra året är för att flera här har sagt att det inte har fattats några beslut.

I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige genom att tillfälligt anpassa asylreglerna till miniminivån inom EU och internationella konventioner. Utmaningarna för det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner bedömdes under förra hösten vara mycket stora. En jämnare fördelning av asylsökande i EU krävdes, liksom att fler medlemsstater tog sitt ansvar. Tyvärr kunde vi inte se att så skedde - jag antar att vi i många partier här också försöker påverka våra partikamrater i EU och Europa i övrigt när det gäller att ta en större del av ansvaret - och vi behövde därför vidta åtgärder. Åtgärderna resulterade i att riksdagen antog en tidsbegränsad lag, och den trädde i kraft den 20 juli i år och gäller som längst till och med den 19 juli 2019. Efter två år kommer den att utvärderas.

I november 2015 införde Sverige tillfällig inre gränskontroll och i januari 2016 infördes tillfälliga id-kontroller för passagerare med buss, tåg eller passagerarfartyg mellan Sverige och Danmark. Både gräns- och id-kontrollerna har förlängts genom ett flertal beslut och är alltjämt gällande.

Antalet asylsökande i Sverige har minskat. Det genomsnittliga antalet sökande per månad under 2016 har till och med oktober månad legat på ca 2 500, och så ser det nog ut även i november och december. Detta kan jämföras med vissa veckor under hösten 2015 då det kom 7 000-10 000 personer per vecka.

Herr talman! Samtidigt ska framhållas att väldigt många ideella organisationer, kommuner och privatpersoner gjorde och gör en fantastisk insats för att välkomna och inkludera nyanlända i det svenska samhället. Därför klarade samhället som helhet av den uppkomna situationen på ett så bra sätt som det bara var möjligt.

När jag berättar för politiker från andra länder - jag leder ett nätverk för Socialdemokraterna i Europa - att alla nyanlända barn får skolgång häpnar de. Dels är det få barn som har kommit till många av länderna, dels är få av dem som har kommit ensamkommande. De här länderna ser det som omöjligt, men vi vet att det går att klara av.

Kommunerna har tagit ett oerhört stort ansvar när det gäller till exempel skolgång. Därför är det oerhört viktigt att anslagen till välfärden höjs. Det hänger ihop. Om man vill ha ett inkluderande samhälle går det inte att bara tänka att man ska sänka skatterna.

Det är därför som besvikelsen blir stor när jag ser staplarna över de rikaste kommunerna i landet och några av de kommunerna uttalar att de inte kan ta emot dem som nu fått uppehållstillstånd och ska anvisas till boenden i kommunerna, vilket var en del av uppgörelsen med allianspartierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Samtidigt ser vi lyckade och bra projekt där man har sfi och yrkesutbildning i kombination med praktik. För någon vecka sedan var jag i Malmö och tittade på Hotelltalangernas program. En stor andel av de nyanlända där kommer i arbete mycket snabbt.

Fortsättningsvis ska Sverige ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt har vi också en reglerad invandring, och det är viktigt att de som inte får asyl så snabbt som möjligt ska lämna landet. När det gäller det som har tagits upp om förvarsplatser har vi ökat antalet för att verkställigheten ska vara bättre.

Det är fortsatt så att hela samhället måste inkluderas i den situation som vi befinner oss i. En skrift som jag har läst om att leva, bo och arbeta i Sverige heter Välkommen! Det är bland andra LO, ABF och Hyresgästföreningen som har tagit fram den. Den kanske fler än bara nyanlända borde läsa för att se vad det är för krav och villkor som ställs för att man ska betraktas som en god medborgare. Vi har sett de senaste dagarna att inte ens alla riksdagsledamöter har insikt i det som står i den här boken. Den kan alltså rekommenderas till flertalet.

(Applåder)

Anf. 110 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag kan konstatera att det lät helt annorlunda för ett år sedan och ännu mer annorlunda för två år sedan när Carina Ohlsson talade om de här frågorna. Regeringen har svängt och Carina Ohlssons parti har svängt. Lite motvilligt har man vidtagit åtgärder för att minska flödet av asylsökande till Sverige. Man har tillfälliga lagar som hela tiden behöver förnyas.

Det är fortfarande motvilligt man för den politik man för i dag, men hur länge kommer det här att hålla på? Carina Ohlsson får rätta mig om jag har fel, men jag misstänker att hon vill återgå till att föra Europas mest liberala migrationspolitik.

Anf. 111 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Nej, jag känner mig inte alls besviken över den politik som vi för i dag, utan jag tycker att det är oerhört viktigt att alla som finns i Sverige ska inkluderas i det samhälle som vi har. Det är också därför som vi, när vi förra hösten såg att vi inte klarade av det, tyckte att det var viktigt att ha den här tillfälliga lagstiftningen så att alla ska bli inkluderade. Först när vi ser att vi klarar det kan vi se på hur den tillfälliga lagstiftningen ska förändras och hur den ska vara efter de här tre åren.

Jag känner mig alltså inte alls besviken över det, utan jag tycker att det är oerhört viktigt att satsa på välfärden, skolgång, att fler ska komma i arbete och att vi ska ha goda finanser - det känner jag mig faktiskt ganska nöjd med - för att verkligen säkra och trygga situationen för till exempel de ensamkommande barnen.

När man ser det i ett sammanhang och jämför med många av Europas länder som så tydligt går åt ett helt annat håll tycker jag att man kan känna sig nöjd med den situation som vi har i Sverige så här långt.

Anf. 112 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag tyckte att svaret var ganska otydligt. Det verkar som att Carina Ohlsson vill återgå till en tidigare politik samtidigt som hon försvarar den politik som man för nu.

Varför inte permanenta exempelvis gränskontrollerna om man nu vill begränsa flödet av asylsökande och se till att upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik?

Carina Ohlsson talade om inkludering. Det här är intressant med tanke på det hon sa i sitt anförande om kommunplaceringar. I dag vill regeringen tvinga kommuner att ta emot nyanlända och asylsökande. Man tvingar på kommuner ett åtagande som de själva säger sig inte klara av samtidigt som man vill främja en bättre inkludering. Det här går inte ihop.

Dessutom innebär det en rejäl inskränkning av det kommunala självbestämmandet. Hon får gärna förtydliga svaret lite. Hur kan en tvingande lagstiftning få folk att inkluderas i samhället när kommunerna själva säger att de inte klarar av det? Är det verkligen inte värt att permanenta exempelvis gränskontroller?

Anf. 113 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! I Markus Wiechels anförande kunde man höra många ord och begrepp såsom rättvisa, godhet, att man skulle bygga med sunt förnuft och inkludering. När Markus Wiechel nämnde de begreppen var de ju helt innehållslösa. Men det gäller att bygga på innehåll, och då måste man laga efter det läge som man har. De människor som finns här ska naturligtvis inkluderas. Därför är jag besviken över att alla inte känner på samma sätt. Men det kan ha med ideologi att göra.

Det kan också ha att göra med den politik som Markus Wiechel före-träder. Man ser det inte som en tillgång när det handlar om åldersstrukturen i kommunerna. Här kanske man biter sig i svansen. Det som ser bra ut för tillfället kanske på sikt inte blir så bra eftersom man har en åldrande befolkning och eftersom kommunen ska kunna försörjas med arbetskraft och så vidare.

Jag tycker att fler borde fundera över utvecklingen både i kommunerna och i landet som helhet. Det ska naturligtvis finnas en möjlighet till inkludering. Sedan kan vi från riksdagen inte bestämma över det. Det är kommunala självstyret som gäller. Men vi kan sätta upp spelregler. Kommunerna får ju ganska mycket anslag nationellt, statsbidrag och annat, så att man kan styra på olika sätt, med både morötter och piska, både med anslag och med lagstiftning som omfattar alla kommuner. Det går att fatta beslut härifrån som påverkar kommunerna i den riktningen.

Anf. 114 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Carina Ohlsson är inte bara Socialdemokraternas talesperson här i dag i migrationspolitiska frågor, utan hon är också ordförande för S-kvinnor. Det blir lite förvirrande för mig. Vi har mötts i olika sammanhang, och du säger helt olika saker. Det är svårt att känna respekt för eller ha förståelse för detta.

I februari sa du: "Vi inom S-kvinnor vill ha kvar permanenta uppehållstillstånd och rätten till familjeanknytning, vi kommer att följa upp förslagen och ta diskussioner. Jag kan ha förståelse för en svår situation när det gäller flyktingmottagandet, jag har varit och pratat med kommunpolitiker, man måste fixa mycket lokalt. Men det kommer att bli mycket svårt för de många flyktingar som inte får ta hit sina familjer, det kan man inte känna sig nöjd med".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Samtidigt hörde vi här i replikskiftet med Markus Wiechel att du nu är nöjd med den politik som förs med tillfälliga uppehållstillstånd och där man splittrar familjer.

Vad står Carina Ohlsson egentligen för? Tycker du att det är rätt med den tillfälliga lagen om tillfälliga uppehållstillstånd och familjesplittring, eller tycker du inte det?

Anf. 115 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Precis som Johanna Jönsson citerade mig, om att jag skulle jobba för att det inte skulle bli den förändringen, har vi haft en diskussion om med berörd minister, Morgan Johansson. Han tar kanske upp det också i dag.

Vi tittar på kvotflyktingsystemet och ökar antalet kvotflyktingar. I det fallet ser vi om det är möjligt med lagliga vägar och med familjeåterförening.

Vi har den verklighet som vi har. Det måste också bli bra för dem som finns här redan. Ibland går det inte att förena allt på en gång. Men naturligtvis ska vi alla tillsammans titta på den tillfälliga lagstiftningen efter två år och se hur det har sett ut. Hur många av de anhöriga till dem som kom tidigare än i november förra året har kunnat komma hit? Jag kommer att se på den utvärderingen och följa utvecklingen.

Om Johanna Jönsson känner sig förvirrad av det som jag säger, kanske det är ömsesidigt. Just nu vet jag inte var Centerpartiet står. Men det kanske Johanna Jönsson kan berätta för mig. När det handlar om anhöriginvandring och sådant kan det vara bra om Johanna Jönsson och Centerpartiet uttalade sig tydligt. Där har jag hört lite olika om den tillfälliga lagstiftningen och så vidare.

Anf. 116 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Såvitt jag vet befann sig Carina Ohlsson i lokalen nyss när jag höll mitt anförande. Jag sa klart och tydligt att Centerpartiet inte stöder förslag som handlar om att splittra familjer. Vi har i en mängd olika sammanhang - bland annat i vår budget - slagit fast att vi självklart kommer att stå upp för att familjer ska hållas ihop.

Jag tycker att det är underligt att du som ansvarig för dessa frågor i Socialdemokraterna har blivit förvirrad med tanke på att vi har extremt tydliga i så många sammanhang. Men du får gärna dela med dig efter debatten av det som du har missuppfattat eller om du har hört något annat. Själv har jag inte hört någonting sådant alls.

Carina Ohlsson säger att man ska ta diskussionen och driva på. Är det en diskussion som vi har här? Det är en mängd människor som lyssnar på det här samtalet just nu och som lyssnade på ditt anförande nyss. Känner du att du i ditt anförande argumenterade för och tog diskussionen om att få igenom permanenta uppehållstillstånd - detta för att skydda de barn som nu hålls splittrade från sina föräldrar och för att ge dem trygghet? Det gäller alla barn, inte bara de barn som befinner sig i landet. Känner de att du tog den diskussionen på ett bra sätt i ditt anförande och i det här samtalet?

Anf. 117 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Alla diskussioner förs ju inte just i den här debatten.

Jag sa också att jag leder en grupp inom Socialdemokraterna i hela Europa där jag ganska ofta har försökt att påverka de andra länderna. Som jag sa är det inte helt enkelt, inte ens socialdemokrater går alltid att påverka så att de tar ett större ansvar. De europeiska länderna har ju tagit emot väldigt få ensamkommande barn när det handlar om familjeanknytning. Det är inte enbart i den här kammaren som diskussionerna tas.

Den osäkerhet som jag har angående Centerpartiet uppfattade jag i en debatt mellan Morgan Johansson och Annie Lööf om den tillfälliga lagstiftningen. Jag tyckte inte att det klart framgick var Centerpartiet står. Men Johanna Jönsson erbjöd att jag kunde höra med henne efter debatten för att få reda på exakt var Centerpartiet står i de olika frågorna.

Inom S-kvinnor, som jag också representerar, och på olika nivåer kommer jag att ta den här diskussionen. Det hänger också ihop med den lokala nivån. Vi måste klara den för att vi ska kunna förändra den tillfälliga lagstiftningen. Det är först om vi på lokal nivå klarar att inkludera människor som vi kan få en annan lagstiftning efter de tre åren. Det är i alla fall min tro och övertygelse. Här behöver alla hjälpas åt, precis som man gör nu med idéburna organisationer, kommuner, statliga myndigheter och oss politiker. Det är endast då som vi klarar av den förändringen.

Anf. 118 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Oerhört mycket har hänt det senaste året när det gäller migrationspolitiken. Kriget i Syrien fortsätter, striderna i Mosul i Irak pågår, massgravar upptäcks och fruktansvärda vittnesmål om död och tortyr kommer till omvärldens kännedom. I Afghanistan blir situationen allt sämre, och i många andra länder i världen tvingar krig, förtryckande diktatorer, fattigdom och hopplöshet människor att fly. Över 65 miljoner människor är på flykt i världen, och de allra flesta är internflyktingar i sina egna länder. För bara några år sedan var denna siffra 50 miljoner, vilket också var en ofattbart stor siffra. Men nu handlar det alltså om 65 miljoner människor som är på flykt i världen.

Fortfarande lyckas dock oerhört få flyktingar nå Europa. Efter förra årets ovanligt höga siffror är antalet som når Europa nu lägre, och antalet som når Sverige är mycket lågt. Det beror inte på att anledningarna till att fly är färre eller mindre akuta utan på att det är svårare att nå fram. Många saker påverkar: gränskontroller runt om i Europa, EU:s avtal med Turkiet om att skicka tillbaka människor dit, fysiska murar som byggs runt om i Europa, stängda gränser utanför Europa och mycket mer. Nu är det till exempel svårare för flyktingar att ta sig ut ur Syrien eftersom grannländerna har stängt gränserna mot Syrien.

Förra året var vi i Sverige enormt besvikna på EU:s oförmåga att ta ansvar när det verkligen behövdes. Många länder tar fortfarande inte emot flyktingar, trots att det har funnits en gemensam EU-politik på migrationsområdet i många år. EU:s medlemsstater kom förra året överens om att 160 000 personer skulle omfördelas från Italien och Grekland. Men hittills är det inte många tusen som faktiskt har blivit omfördelade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det som EU kommer överens om på papper har oerhört svårt att bli verklighet. Detta är i sig mycket problematiskt för hela EU-samarbetets legitimitet. Vi behöver ett gemensamt ansvarstagande och ett EU där alla länder hjälper till med mottagandet, där alla länder har rättssäkra, effektiva och humana asylsystem och där de värderingar som vi som medlemsstater har skrivit under på också upprätthålls. Här är det viktigt att Sveriges regering driver på för ett mer harmoniserat system där alla länder tar ett gemensamt ansvar för människor på flykt och där asylrätten värnas och mottagandevillkoren förbättras.

För ett år sedan hade regeringen också precis presenterat förslag om en tillfälligt mer restriktiv politik. EU:s oförmåga att ta ansvar, en mycket ansträngd situation hos myndigheterna och en alltmer populistisk politik från oppositionen föranledde detta. För Miljöpartiets del var det ett mycket svårt beslut, men det politiskt bästa är inte alltid det politiskt möjliga. Vi såg stora risker med att ännu mer restriktiv politik annars skulle bli verklighet.

Den tillfälliga migrationslagstiftningen ska finnas under högst tre år, och under den tiden ska mottagandet förbättras och etableringen snabbas på. Vi måste rusta Sverige att klara av ett bra mottagande både i tider då det kommer många och i tider då det kommer få. Vi har klarat det tidigare, och vi kommer att klara det nu också.

Historiskt många människor befinner sig i mottagningssystemen. Det är viktigt att de som får bifall snabbt kan etablera sig i en kommun, lära sig svenska och hitta ett arbete. Nu finns en lag på plats som innebär att alla Sveriges kommuner ska hjälpa till med flyktingmottagandet, och det är viktigt att säkerställa att den lagen följs. Annars försenas och försvåras etableringen för dem som berörs.

Fler ska kunna lära sig svenska på asylboenden från dag ett, kompetenskartläggning ska genomföras och asylsökande ska kunna få kontakt med arbetslivet. Regeringen har också påbörjat ett arbete med att möjliggöra för fler att kunna arbeta från dag ett i landet. Det finns byråkratiska hinder som försvårar detta och som behöver hanteras och undanröjas.

Regeringen har också presenterat åtgärder för att förbättra återvändandearbetet. Fler förvarsplatser, tydliga regler för vilken myndighet som ansvarar och arbetsplatsinspektioner är några av de åtgärder som ska göra återvändandearbetet mer effektivt. De allra flesta återvänder dock självmant, vilket självklart är positivt.

Många asylsökande som kommer hit har upplevelser med sig i bagaget som de behöver vård för. Därför finns pengar avsatta i budgeten för traumavård för asylsökande och nyanlända. Även ett nationellt kunskapscenter för ensamkommande barn inrättas. Förra året tog Sverige emot 35 000 ensamkommande barn. Detta är ur ett europeiskt perspektiv inte en större andel än vad vi tidigare har tagit emot. Det är dock ett större antal personer eftersom så många kom förra hösten. Vi har ett väl utvecklat mottagande för ensamkommande och behöver samla och sprida den kunskap om detta som finns i landet.

I år kommer också mottagandet av kvotflyktingar att öka för att 2018 ligga på 5 000 personer årligen. Kvotflyktingmottagandet är viktigt för att människor i bestående flyktingsituationer ska kunna påbörja ett liv på riktigt. Även om flyktingläger i krigets närområde är viktiga i det akuta skedet - och viktiga att stötta med resurser - är de någonting som behövs för att överleva men inte ett ställe där man kan leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I den här budgeten finns medel till Migrationsverket, domstolarna och andra myndigheter för att på ett bra sätt kunna processa asylansökningar och överklaganden och för att förbättra mottagandet. Sverige ska ta ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Vi ska vara ett internationellt föredöme.

I en tid när högerpopulismen får mer och mer politiskt stöd i Sverige och i omvärlden är det som viktigast att stå upp för helt grundläggande värderingar som demokrati, utveckling och mänskliga rättigheter. Värden som har setts som helt självklara ifrågasätts nu. Därför behöver Sverige vara tydligt med sin riktning och vad vi står för. Sverige ska vara ett land som står upp för mänskliga rättigheter, förmår andra länder att också göra det och faktiskt ser hur öppenhet och utveckling går hand i hand.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Anf. 119 Johan Forssell (M)

Herr talman! Det har nu gått drygt ett år sedan regeringen presenterade åtgärder för att, som den själv beskrev det, lägga Sveriges asylregler på EU:s miniminivå och skapa ett andrum i flyktingmottagandet. Det var åtgärder som presenterades av Stefan Löfven och Åsa Romson på en presskonferens.

Bakgrunden till detta känner vi alla till. Sverige saknade en hållbar migrationspolitik. Trots att statsministern bara några veckor tidigare på ett offentligt möte var tydlig med att Europa inte skulle bygga några murar hann verkligen till slut i kapp även regeringen. Jag hävdar dock att flyktingkrisen inte är över, vilket jag även sa i mitt huvudanförande. I år beräknas 30 000 människor komma till Sverige. Det är ungefär som ett genomsnittligt år före krisen. Anhöriginvandring tillkommer.

Lagstiftningen som Maria Ferm nämner i sitt anförande är tillfällig. Den kommer att sluta gälla senast 2019. Vi är ganska snart där, och det aktualiserar en viktig fråga. Hur ska framtiden för svensk migrationspolitik se ut?

Så fort man nämner detta blir universalsvaret från regeringen att EU håller på och arbetar med det här. Det är sant. Det pågår ett arbete inom EU. Lika sant är att det fortfarande är väldigt oklart vad det egentligen ska resultera i. Många länder motsätter sig exempelvis en tvingande omfördelningsmekanism.

Oaktat vad som sker eller inte sker på EU-nivå tror jag att många undrar vad den svenska regeringen tycker. Vilka uppfattningar har de båda regeringspartierna? Det är egentligen en ganska enkel fråga. Anser man att lagar och regler ska förändras, och hur i så fall? Eller ska allt återgå till det som gällde tidigare?

Vi kan ta tillfälliga uppehållstillstånd som exempel. Anser Miljöpartiet att detta bör gälla i Sverige även fortsättningsvis?

Anf. 120 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Tack, Johan Forssell, för frågan! När olika debattörer hänvisar till förhandlingarna på EU-nivå handlar det om att dessa förhandlingar troligtvis kommer att påverka Sveriges lagstiftning på ett sådant sätt att frågan huruvida vi kan gå tillbaka till exakt samma sak som tidigare kanske över huvud taget inte är relevant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Tillfälliga uppehållstillstånd är en sådan sak. Där kan diskussionerna på EU-nivå mycket väl leda till att inga länder kan ha permanenta uppehållstillstånd. Linjen från Sveriges regering har i det fallet varit att man ska kunna ha mer generösa regler som innebär att det ska kunna finnas permanenta uppehållstillstånd. Det är inget nytt i Sverige och ingenting som bara Sverige driver. Detta finns även i ett antal andra EU-länder.

Det har dock alltid funnits möjligheter till tillfälliga uppehållstillstånd även i Sverige. Men då har det gällt tillfälliga skyddsskäl eller icke bestående konflikter som inte ger skäl att stanna permanent.

Det handlar helt enkelt om att de här diskussionerna på EU-nivå är oerhört viktiga. Det är också oerhört viktigt att Sverige är en tydlig röst och att vi driver på för att alla länder ska ta ett gemensamt ansvar, för att vi ska ha ett mer harmoniserat system och för att det inte bara är några länder i Europa som ska ta det absolut största ansvaret. Alla ska hjälpa till.

Vi behöver också arbeta för att andra länder ska respektera det regelverk som redan finns på plats men också förbättra mottagandevillkoren i sina egna länder. Så är det inte i dag. Det är många som inte lever upp till den lagstiftning som redan finns och som inte har effektiva och rättssäkra asylsystem på plats. Där behöver vi driva på. Ett mer likvärdigt mottagande i hela EU kommer också att förbättra fördelningen av människor som är i behov av skydd.

Anf. 121 Johan Forssell (M)

Herr talman! Maria Ferm är mångordig, men ändå väldigt fåordig vad gäller själva kärnan i min fråga.

Jag håller med om en sak: Det är viktigt att man är tydlig. Jag har full förståelse för att man kanske inte har gemensamma förberedda svar för lång tid framöver. Det kommer kanske i sinom tid. Men man kan åtminstone själv ha en uppfattning. Det var detta min fråga gällde. Jag känner till att arbetet pågår i EU. Men vi ska komma ihåg att EU faktiskt är dess medlemsstater. Det är de olika regeringarna runt om i Europa som nu ska diskutera och förhoppningsvis komma fram till ett gemensamt beslut. Då uppstår frågan: Vad anser regeringen?

Det förslag som finns innebär att man ska ha en möjlighet. Jag känner till det. Men det är inte samma sak som att man vill att det ska bli på ett eller annat sätt. Min fråga gäller vad Maria Ferm och Miljöpartiet tycker. Ska Sverige framöver ha tillfälliga uppehållstillstånd? Jag kan utvidga frågan. Ska man ha ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring? Det krav som fanns tidigare omfattade ju ungefär 1 procent av alla ärenden. Då har man inget försörjningskrav.

Detta är ganska raka och tydliga frågor som jag tycker att väljarna har rätt att få svar på, i synnerhet eftersom Maria Ferm själv talar om vikten av tydlighet. Det kan väl ändå inte vara så att regeringen och regeringspartierna inte har någon uppfattning i den allra viktigaste frågan just nu i svensk migrationspolitik, som i sig sägs vara den viktigaste frågan när väljarna blir ombedda att berätta vad de tycker är centralt i den politiska debatten. Kan det verkligen vara så?

Anf. 122 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Anledningen till att jag beskrev lite om hur det går till med förhandlingarna på EU-nivå och den process som vi har framför oss de kommande åren är att detta kommer att påverka väldigt mycket. Jag beskrev också vilken Sveriges regerings linje är i de förhandlingarna, nämligen att vi ska kunna ha en generösare linje i vissa delar och kunna ha möjlighet till permanenta uppehållstillstånd. Detta är väldigt tydligt.

Den tillfälliga lagstiftningen upphävs automatiskt om tre år. Det är så lagstiftningen är konstruerad.

För Miljöpartiets del är det helt självklart att vi vill ha en human politik. Vi vill att familjer ska kunna återförenas. Vi vill att de ska kunna ha de praktiska möjligheterna att göra det. Vi tycker att det är viktigt att man har en trygghet och en säkerhet och att man vet att man kan få stanna länge i ett land, så att man kan påbörja etableringen på ett bra sätt. Alla de sakerna är helt självklara för oss.

Precis lika självklart är det att vi ska arbeta för ett system som innebär att alla EU:s medlemsstater tar ett gemensamt ansvar. Vi tror att det är många länder som behöver ta ansvar när många människor är på flykt. Det räcker inte om det bara är Sverige och Tyskland, utan vi behöver säkerställa att vi är betydligt fler som hjälper till. Det duger inte om det är så att länderna i Syriens närområde tar allt ansvar och EU inte gör någonting, utan vi behöver vara många som ser till att människor får skydd i den här situationen.

Sverige ska vara ett internationellt föredöme. Vi ska ha en human politik. Vi ska kunna ta ett stort ansvar för människor på flykt i framtiden, och det är det som vi arbetar för.

Anf. 123 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag blev inte särskilt förvånad över det som Maria Ferm tog upp i sitt anförande. Jag tänkte därför försöka fokusera på att tydliggöra vilka prioriteringar Miljöpartiet och regeringen gör.

Mottagandet av asylsökande slog förra året rekord med råge, som alla vet. Därför tänkte jag försöka vara någorlunda sjyst och backa tillbaka till situationen för ungefär ett år sedan och de beräkningar som gjordes då.

FN gör som bekant ett fantastiskt arbete för att stötta utsatta människor runt om i världen. För ett år sedan begärde de 70 miljarder för att hjälpa ungefär 12 miljoner människor på flykt runt om i världen. Tyvärr lyckades de bara samla in hälften av de här pengarna.

Regeringen budgeterade dock 80 miljarder för svensk flyktinghjälp. Det skulle hjälpa 78 000 flyktingar.

Maria Ferm talade om att över 65 miljoner människor runt om i världen är på flykt. FN skulle hjälpa 12 miljoner av dem. Regeringen med sina 80 miljarder skulle hjälpa 78 000.

Det här känns som en väldigt konstig fördelning. Hur tänker Miljöpartiet och regeringen, om man nu verkligen vill hjälpa människor på flykt?

Anf. 124 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Situationen i Syriens närområde börjar bli oerhört svår. Den har egentligen varit väldigt svår under ett antal år. Det säger sig självt att det är där de allra flesta flyktingarna befinner sig. Det är fråga om länder som har betydligt sämre förutsättningar än de mycket mer välbärgade länderna i Europa att ta hand om flyktingar. Det är så det ser ut. De allra flesta flyktingarna är flyktingar i sina egna länder eller har tagit sig ut från kriget till närområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Därför har också UNHCR under många år drivit på för ökad vidarebosättning. Man ser att det här är människor som kommer att bli kvar under lång tid under väldigt svåra villkor. Även om man skulle lägga till ett antal miljoner är det ingenting som skulle kunna fungera permanent. Därför behöver fler länder hjälpa till med vidarebosättning, så att människor kan påbörja ett liv på riktigt.

Att många människor blir kvar i krigets närområde under svåra villkor är också någonting som kan göra att konflikterna förvärras eller sprids. Även därför behöver fler länder hjälpa till.

Men det betyder inte att vi inte ska hjälpa till även i de flyktingläger som finns i närområdena. Det är också något vi gör. Sverige är en av världens största givare till UNHCR. Det här är någonting som är viktigt att göra.

Samtidigt behöver vi arbeta för att länder som har betydligt bättre förutsättningar att hjälpa människor genom vidarebosättning också ska göra det i större utsträckning. Detta är ett område där EU:s medlemsstater brister i sitt ansvar. Det är få medlemsstater som hjälper till och deltar i FN:s vidarebosättningsprogram. Betydligt fler hade kunnat göra det. Då hade man också kunnat hjälpa fler människor och förbättra situationerna i de länderna.

Anf. 125 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Det är egentligen väldigt enkel matematik vi snackar om. Jag är inte jättebra på matte, det ska jag erkänna. Men FN begärde 70 miljarder för att klara av ett åtagande om att hjälpa 12 miljoner människor. De fick ungefär hälften av pengarna. 6 miljoner människor får alltså ingen hjälp. Regeringen prioriterar 78 000 människor. På vilket sätt är de här människorna, som har åkt genom ett antal säkra länder, värda mer än alla de människor som sitter i FN:s flyktingläger? Detta är väldigt konstiga prioriteringar när man säger sig företräda linjen att värna människoliv och hjälpa människor som är på flykt.

Vi i Sverigedemokraterna kan, tack vare våra prioriteringar, ta bort lite över 12 ½ miljard från migrationsområdet. Ändå hjälper vi fler människor på flykt. Hur kan Miljöpartiet, oavsett vad man nu må lägga pengarna på, försvara en politik som inte hjälper människor i livsnöd?

Anf. 126 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Kärnan i mycket av detta handlar om någonting som du precis beskrev, Markus Wiechel. Du sa att det handlar om matematik och att det är så enkelt. Nej, det är inte så enkelt som att man bara skulle kunna flytta de pengarna till ett annat land och mottagandet där, och så skulle alla problem vara lösta.

Det är också därför som er budget är relativt verklighetsfrånvänd och naiv. Om det vore så enkelt kanske människor redan skulle ha gjort det, men så är det inte. Man skulle skapa helt andra problem. Människor skulle ändå inte kunna bli kvar i de länderna. De är redan på väg att gå under, eftersom de är tvungna att ta precis allt ansvar. Det är därför andra länder också behöver hjälpa till.

EU:s medlemsstater började förra hösten genomföra en mer restriktiv politik. Det var många medlemsstater som gjorde det. De införde gränskontroller, och sedan slöts avtal med Turkiet. Det var efter det som länderna i närområdet började stänga sina gränser mot Syrien. Människor kom helt enkelt inte vidare för att andra länder inte hjälpte till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nu är människor i stället fast i Syrien i krig och kan inte ta sig ut. Det som skulle förändra situationen och möjligheten för de människorna att ta sig ut ur kriget är om fler länder hjälpte till. Det är därför som vi arbetar hårt med att försöka få till ett gemensamt ansvarstagande inom EU.

Det betyder inte att det är enkelt. Det betyder inte att alla andra av EU:s medlemsstater är positiva till detta. Tvärtom har bland annat högerpopulistiska partier stort inflytande i många länder. Det innebär att vi behöver arbeta hårdare för att stå upp för grundläggande värderingar som människors rätt till liv eller till skydd från krig.

Anf. 127 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Jag har djup respekt för Maria Ferm. Hon är både kunnig och väldigt engagerad i migrationsfrågor. Hennes arbete har lett till mycket gott på området. Jag är glad att hon fortsätter att vara engagerad i de frågorna.

Däremot känner jag mig oroad över den roll som Miljöpartiet spelar i utvecklingen på området och också i samhällsdebatten. Jag har sedan förra hösten valt att inte ägna så mycket energi åt att kritisera Miljöpartiet, i stor utsträckning på grund av Maria Ferm. Jag vet att hon försöker att göra mycket gott i de sammanhang där hon befinner sig.

Det nya språkröret Isabella Lövin har i många olika sammanhang låtit precis som en socialdemokrat. Hon försöker att undvika frågor. Hon hänvisar bara till att andra ska ta mer ansvar. Jag känner inget förtroende för att hon bedriver ett vettigt arbete på området. Det oroar mig.

Miljöpartiets roll i den offentliga debatten har varit jätteviktig. Jag ser hur röst efter röst har tystnat efter att Miljöpartiet bytte fot och slutade tala utåt om detta. Människor behöver hjälp med argumentationen och att känna att de är en del av någonting större och inte står ensamma när de försvarar det som är rätt.

Miljöpartiet börjar alltmer bli ett sänke, och det oroar mig. Jag undrar därför hur Maria Ferm ser på den situationen.

Anf. 128 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Tack, Johanna, för det du säger! Jag tycker att detsamma i stor utsträckning gäller dig och Centerpartiet över huvud taget när det gäller särskilt migrationsfrågorna.

Vad gäller Miljöpartiets roll i den politiska debatten råder det inom vårt parti en stor enighet kring hur viktiga dessa frågor är. Frågor som rör mänskliga rättigheter och miljöfrågor är de mest grundläggande för dem som väljer att engagera sig i den gröna rörelsen.

Det är också därför som den tillfälliga lagstiftningen är någonting som har berört så pass många i partiet. Det är någonting som har gjort att vi har haft många och långa processer om hur vi ska ta politiken vidare.

Vi tror verkligen att vi behöver arbeta väldigt hårt inom regeringen och runt om i alla kommuner med etableringspolitiken och hur vi får det att fungera. Det handlar om att snabba på processerna och se till att människor kommer ut i arbete och ut i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det är också viktigt för att kunna få ett samhälleligt stöd för att kunna återgå till en mer human migrationspolitik än vad den internationella rätten kräver. Jag tror att Carina Ohlsson var inne på någonting liknande tidigare. Det handlar någonstans om att få samhället med sig.

Där är hur man talar om frågorna i debatten jätteviktigt. Vi hoppas att vi även nu i regeringsställning och över huvud taget tar en viktig roll och säkerställer att vi får ett annat samtal om migrationsfrågorna. Det är helt nödvändigt för att kunna se en annan politik i framtiden.

Nu beskrivs flyktingar och migration som säkerhetsproblem runt om i Europa. Det är någonting som vi behöver vända.

Anf. 129 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Min upplevelse är inte alls att Miljöpartiet längre tydligt tar debatten utåt sett. Ni pratar säkert massor internt eller när ni träffar era kommunpolitiker. Det är jag övertygad om. Många miljöpartistiska kommunpolitiker och medlemmar hör av sig till mig och är djupt besvikna över att Miljöpartiet har gett upp i de här frågorna. Det är vad de verkar se, och det är vad min fråga gäller.

Det handlar om samhällsdebatten. Hur påverkar det att ert parti har slutat att tala om detta och slutat att föra en tydlig linje utåt? Ni har gett upp det för att få sitta kvar i regering och i det sammanhanget kanske kunna påverka på marginalen. Det ser vi i olika sammanhang att ni gör. Det tillsätts någon utredning här och där som kanske om något år eventuellt kommer fram till någonting vettigt.

Det är att påverka på marginalen. Det kan betyda skillnad för vissa människor. Men samtidigt snurrar hela samhällsdebatten iväg i helt fel riktning. Där är ni inte längre med. Där har många av era medlemmar men också människor som bara har känt att de står er nära i de här frågorna inte längre något stöd. De har därför tystnat och börjat undra: Är det så att jag kanske hade fel? Det är allvarligt på riktigt.

Det är vad min fråga gäller. Det handlar inte om hur vi långsiktigt ska kunna säkra något. Det handlar om samhällsdebatten. Isabella Lövin undvek i lördagsintervjun de här frågorna helt och hållet och sköt dem ifrån sig för att i stället få prata om miljö. Miljö är också viktigt. Men när ni backar och undviker diskussionen påverkar ni också samhället, inte bara er regering.

Anf. 130 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Jag kan vara tydlig och säga att jag inte håller med. Vi talar om de här frågorna väldigt mycket externt och såklart internt. Det kanske är så att man talar om frågorna på ett annat sätt över huvud taget om man sitter i regering. Så var det säkert också för Centerpartiet förra mandatperioden. Det är en del av konsekvensen av att samtala med andra och komma överens med andra.

Det handlar inte bara om opinionsbildning utan också om vad man åstadkommer konkret. Det gäller vilka steg man tar som sedan blir verklighet. Det betyder också någonting. Det är oerhört viktigt. Det är därför jag är engagerad politiskt. Det handlar om vad vi lyckas åstadkomma och hur det påverkar människor. Ibland handlar det om steg bakåt som man lyckas förhindra eller steg framåt som man lyckas genomföra. Det är någonstans därför vi allihop är här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

En del är såklart också opinionsbildning. Vi är överens i hela partiet om hur viktigt det är att tala om frågorna och stå upp för mänskliga rättigheter. Vi vill framöver arbeta för att åstadkomma en förändring av politiken, som innebär mer humanitet än vad den internationella rätten kräver.

För att kunna göra det behövs vi och alla andra partier som står upp för progressivitet och utveckling i ett Sverige och i ett Europa som annars verkar blicka bakåt och bli mer protektionistiskt. Det är definitivt någonting att ta på allvar. Vi behövs alla i detta. Det är bara att kämpa ännu hårdare för att vända debatten men också för att åstadkomma reella politiska förändringar under tiden.

Det handlar inte bara om utredningar som det kanske blir någonting av om några år, utan det är viktiga saker som händer hela tiden.

Anf. 131 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det finns en verklighet bakom det område som vi i dag debatterar. Det är en verklighet som inte har varit helt närvarande i en del av de anföranden vi har hört hittills. Jag förstår att den är svår att ta till sig. Ändå är det detta verkligheten kräver av oss - att vi inte låtsas som om den inte finns bara för att vi inte längre ser den lika tydligt i vår egen verklighet.

Det sägs gång på gång här att vi lever med den största flyktingkatastrofen i modern tid. Moderaternas Forssell upprepar ofta att den inte är slut. Nej, den är inte slut. Och vi kan inte säga annat än att vi vet vad människor flyr från. I realtid ser vi angreppen på Aleppo och de livlösa barnen grävas fram ur ruinerna. Vi följer striderna runt Mosul och upptäckterna av nya massgravar. Vi hör om terrorattentaten i Kabul och ser talibanernas skräckvälde. Vi ser, och vi vet om, allt detta.

Men om vi verkligen inser att historiskt många människor i världen är på flykt kräver det också ett historiskt svar av oss och av vårt samhälle. Vi kan omöjligen förvänta oss att långvariga krig och våldsam terror på tröskeln till Europa inte ska märkas här. Vi vet också att flyktingkatastrofen inte är en katastrof för oss utan för de 65 miljoner människor som flyr för sina liv. Vi vet att en absolut majoritet av världens flyktingar, hela 86 procent, befinner sig i världens allra fattigaste länder.

Mänsklighetens största segrar - det är dem vi talar om i dag. De kom till ur askan av mänsklighetens största brott i insikten att det krävs en gemensam civilisation för att vi ska kunna skydda varandra från folkmordet, från tortyren, från krigets slakt och från den politiska och religiösa förföljelsen. Det var en del av världssamfundets skuld till dem som fallit offer för andra världskrigets folkmord och förföljelse att lova varandra att inte låta det upprepas.

Våra mänskliga rättigheter och vår asylrätt vilar på det löftet. Det är ganska enkelt att hålla detta löfte under soliga dagar med fred och frihet. Men när vindarna blåser kallt och krig och förföljelse rasar - då gäller det. Om det vore enkelt hade vi inte behövt skapa dessa regler om att värna människans rätt till liv och skydd.

Det är nu när historiskt många behöver skydd som vårt löfte verkligen prövas. Då är det i ärlighetens namn fullständigt hårresande att se hur Europa och Sverige har valt att agera under det senaste året. De mänskliga rättigheter som generationer mödosamt har byggt upp tillsammans hotas i sin grund. FN:s tillträdande generalsekreterare António Guterres har tydligt sagt det självklara: Världen blir inte bättre av att fler gör fel. Fler behöver göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det svenska beslutet att först införa gränskontroller och id-kontroller och att sedan genom den tillfälliga lagen lägga sig på EU:s miniminivå innebär inte bara att ett av de länder i Europa som tidigare har gått före i många avseenden slutade att göra det. Det innebar att fler följde i Sveriges fotspår. Med Sverige i spetsen började allt fler att göra fel.

Vi ser nu resultatet: stängda gränser genom Europa och ett Turkietavtal som sätter en regim som i rasande fart blir alltmer diktatorisk att agera gränsvakt. Gränserna mellan Turkiet och Syrien är stängda liksom de från Jordanien och Libanon. EU-kommissionen lägger fram förslag som på många sätt cementerar miniminivåerna.

Det som står på spel är inget annat än asylrätten. Varför ska världens fattigaste länder som står för det allra största flyktingmottagandet vilja fortsätta att hålla sina gränser öppna för skyddsbehövande om inte en av världens rikaste regioner, EU, gör det? Vi har gång på gång hört regeringen säga att omsvängningen skulle få andra länder i EU att göra mer. Det har uppenbarligen inte alls fungerat.

Vi i Vänsterpartiet är glada och stolta över den budget som vi har lyckats komma överens om med regeringen. Den står på många sätt för en annan inriktning på politiken med reformer som prioriterar och stärker välfärdssystemet och tar viktiga steg för att jämna ut människors levnadsvillkor. Däremot är det ingen hemlighet att Vänsterpartiet inte står bakom vare sig de inskränkningar i flyktingpolitiken som ingicks i migrationsöverenskommelsen eller den tillfälliga lagen.

Vi vill se en annan migrationspolitik - en politik som står upp för asylrätten och sätter de mänskliga rättigheterna i centrum. Vi vet att en stark och generell välfärd är grunden för ett fungerande mottagande och ett mer rättvist och jämlikt samhälle - ett samhälle som kan växa. Vi vet att det kräver en ekonomisk politik som är till för alla och ett skattesystem som utjämnar de klyftor som har växt i Sverige under lång tid. Detta kommer vi att diskutera mycket mer under integrationsdebatterna nästa vecka.

Med detta sagt ställer jag mig bakom det förslag till anslagsfördelning som utskottet lägger fram i betänkandet.

Anf. 132 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Låt mig börja med att tacka utskottet för en välvillig behandling av regeringens förslag på utgiftsområde 8. Låt mig också tacka för en intressant debatt under eftermiddagen.

Det är på sätt och vis fascinerande att Johan Forssell och Johanna Jönsson inte förstår att de med det sätt som de agerar i debatten omöjliggör en framtida borgerlig regering. Ju längre ut de går åt sina respektive håll, desto svårare kommer det att bli för dem att lösa problemen tillsammans. Det är uppenbart om man har följt debatten att Alliansen i dessa frågor är helt död. Hur i hela världen ska ni kunna styra över Sverige när ni inte ens kan styra över er själva?

Centerns position är svår att förstå i sig. För bara några veckor sedan stod jag i en debatt med Annie Lööf i tv. Då sa hon mycket tydligt att den tillfälliga lagen ligger fast. Vi tänker inte ändra på den före 2019, sa hon. Det förstår jag när jag läser era motioner, för ni föreslår inte att man ska riva upp den tillfälliga lagen. Om ni hade gjort det skulle ni så fall ha fått sätta av pengar till det. Och det har ni inte gjort. Centerns position är, vad jag förstår, att den tillfälliga lagen ligger fast fram till 2019. Ni vill inte ändra på den i denna del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Förra året var vi mitt uppe i hanteringen av den svåraste flyktingkris som vi har gått igenom sedan andra världskriget. Sammanlagt kom 163 000 människor under förra året, varav över 100 000 de sista fyra månaderna. Vissa veckor kom över 10 000. Vi drog då slutsatsen att det inte kunde fortsätta så. Vi kunde inte klara av detta om det skulle fortsätta månad efter månad, vecka efter vecka på det här sättet.

Därför var vi tvungna att genomföra det vi gjorde: id-kontrollerna. Tre av fyra borgerliga partier lade ned sina röster i voteringen om dem. Ett parti röstade emot, nämligen Centern. Regeringen införde gränskontrollerna och sedan också den tillfälliga lagen. Det var enligt min mening helt nödvändiga beslut att fatta. Utan detta hade vårt mottagande kollapsat under våren, och vi hade inte haft en chans att klara av integrationen fram-över.

Nu gjorde vi detta, men vi gick också in med åtgärder för att kunna klara av etableringen framöver. Vi gav 10 miljarder kronor mer till kommunerna för att kunna hantera bland annat situationen med välfärden. 85 000 människor har kunnat delta i studiecirklar och börjat lära sig svenska från första dagen på asylboendena genom de bidrag vi gav till studieförbunden.

Skolschablonen, alltså pengar till asylsökande barns skolgång, höjde vi med 50 procent. Vi har förstärkt skolan generellt sett i Sverige med 13 000 fler anställda under de här två åren, bland annat för att kunna förbättra studieresultaten men också för att över huvud taget kunna gå in med ökat stöd. Vi har nu förskolor där barn som kommer in och som är fyra, fem, sex år gamla lär sig svenska på bara några veckor. Det är på många håll en helt fantastisk utveckling.

Nu går vi också igenom alla de asylansökningar som vi har att hantera från förra året. Vi kortar köerna. Vi betar av dem efterhand. Migrationsverket kommer att fatta över 100 000 beslut i år. Det är det största antalet någonsin. Cirka hälften av dem som det fattats beslut om hittills kommer att få uppehållstillstånd.

Låt mig då säga: Jag är helt övertygad om att det kommer att gå ganska bra i Sverige för de människor som nu får uppehållstillstånd. Varför kan jag säga det? Jo, för de går nu ut på den starkaste arbetsmarknad som vi har haft i vårt land på många år. Vi har vänt utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi har lyckats med det. Arbetslösheten går ned. Långtidsarbetslösheten går ned. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Vi har fått 120 000 nya jobb på bara två år. Vi har 100 000 lediga jobb just nu. Vi har på många sätt en arbetsmarknad där man skriker efter folk. De som nu får uppehållstillstånd kommer att kunna gå ut på den starkaste arbetsmarknaden, som sagt, på många år.

Därutöver har vi fått en vändning när det gäller bostadsbyggandet, som har varit uppe. Just nu bygger vi fler bostäder än vad vi har gjort på 40 år. Vi sätter i gång med över 60 000 nya bostäder under det här året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag läste om min hemkommun Lund. De bygger över 800 lägenheter. Man får gå tillbaka till 60-talet för att hitta något liknande. Det är det som inträffar.

Då ser man en del kommuner, till exempel Ekerö och Täby, som säger: Nej, men vi kan inte. Då är min enkla fråga: Varför klarar man av att bygga i Lund men inte i Ekerö och i Täby? Varför är det bara de socialdemokratiska kommunerna som klarar av att bygga? Varför klarar inte de moderata kommunerna av att bygga?

Vi har en diskussion när det gäller att komma ut till kommunerna. Jag vet att det finns problem på en del håll. Då ska kommunerna också veta att staten går ur ungefär 40 000 asylboenden under de kommande månaderna. Det kommer alltså att finnas gott om fastigheter att hyra för de kommuner som vill göra det, om de vill ha tillgång till nya platser.

Men trots allt är det så här: Om det finns en vilja att lösa detta löser de allra flesta kommuner detta.

Herr talman! En lärdom är att ett land kan göra mycket. Vi har sedan 2011, när kriget i Syrien bröt ut, gett skydd åt 143 000 syrier. Sverige är det land i EU som gett skydd åt flest. Det är vår största humanitära insats någonsin. Då är en av lärdomarna att ett land kan göra fantastiskt mycket.

Men en annan lärdom är att ett land inte kan göra allt. Det är vår utgångspunkt när vi tittar på hur vi ska göra i Europa totalt sett. Det är otroligt viktigt att vi nu fortsätter att jobba för att få till stånd en fungerande europeisk politik som enligt min uppfattning grundar sig på åtminstone tre hållpunkter.

Den första är att vi värnar asylrätten och att vi inte låter de högerradikala rasistiska krafter som finns i Europa på sina håll blåsa bort de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Det handlar om att Genèvekonventionen står fast och att vi värnar asylrätten.

Den andra är att alla EU-länder faktiskt måste vara beredda att ta emot. Det är en svår förhandling som vi just nu har med en del EU-länder.

Den tredje är att vi också öppnar för fler lagliga vägar direkt från flyktinglägren till EU.

Herr talman! Jag förstår att de borgerliga kommer att vilja fortsätta att prata om kris, åtminstone Moderaterna. Jag använder inte längre ordet kris, åtminstone inte för svenskt vidkommande. Jag är fullt medveten om att vi ser en kris när vi tittar ut i världen när det gäller flyktingsituationen, men jag använder inte längre ordet kris för svenskt vidkommande. Vi har kontroll över utvecklingen. Nu handlar det om etablering och om att se till att de som får stanna får ett bra mottagande. Det handlar om att de kan få jobb, att det finns bostäder och att det finns skolgång för barnen. I grunden är jag faktiskt väldigt optimistisk. Vi kommer att kunna klara detta om vi hjälps åt.

Anf. 133 Johan Forssell (M)

Herr talman! Migrationsministern räknar upp kommuner som inte klarar att ge bostäder till de nyanlända. Det var väl egentligen bara en kommun som inte nämndes: Stockholms stad. Det är dessutom landets största kommun. Om migrationsministern är osäker på den politiska hemvisten där kan jag rekommendera Google. Det är dessutom en kommun som upphandlar hotellrum på bred front. Det vore intressant att höra om migrationsministern tycker att man ska lösa problemet med bostadsbristen genom att upphandla hotellrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nåväl, den här debatten har kretsat kring många olika frågor: omvärldsutvecklingen, vad som hände förra hösten, situationen för nyanlända, bristerna i integration och så vidare. Men det är ändå ett betänkande som berör migration, och det finns en fråga som jag skulle säga överskuggar alla andra i det sammanhanget: framtiden.

Jag gjorde alldeles nyss ett försök med Miljöpartiet, och jag är väldigt nyfiken på att höra Socialdemokraternas uppfattning om detta. Lagen löper ut senast 2019 - det har varit lite olika bud även på den punkten från regeringspartierna. Om inget görs riskerar vi alltså en situation där vi ska återgå till den tidigare ohållbara migrationspolitiken. Jag menar att det vore ett misstag.

Jag blir oroad när Morgan Johansson nu talar om att det inte längre är någon kris. Vi har fortfarande 100 000 människor som väntar på besked om asyl. Jag skulle säga att vi har en kris i integrationen som vi fortfarande bara har sett inledningen på. Det är i och för sig tacksamt att Morgan Johansson säger att detta gäller först nu; statsministern sa redan i december förra året att krisen var över. Men anser Morgan Johansson att Sverige, även efter att lagen löpt ut, bör ha tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel?

Anf. 134 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det som skiljer Stockholm från ett par andra kommuner, till exempel Ekerö och Täby, är att Stockholm inte har vägrat. Man har sagt: Vi kommer att lösa den här uppgiften.

Vi har också varit beredda att gå kommunsektorn till mötes genom att säga att man, när det gäller de placeringar som är gjorda 2016, kommer att få ytterligare två månader på sig. Det blir alltså sammanlagt fyra månader. Vi kommer också att skriva ned kommuntalen, så att säga, för nästa år. Det kan vi göra mot bakgrund av den nya prognosen. Vi kommer att underlätta för kommunsektorn.

Men det som skiljer Stockholm från de här kommunerna är att Stockholm inte har sagt nej. Det har Ekerö gjort. Det har Täby gjort. Det handlar faktiskt företrädesvis om moderata kommuner.

Min fråga till Johan Forssell är: När tänker Johan Forssell ta sitt ledarskap på allvar? Han sitter i Sveriges riksdag. Han tryckte på knappen när vi antog anvisningslagen. När tänker han och den moderata partiledningen ta sitt ledarskap på allvar i förhållande till de moderata kommuner som nu säger nej? Jag läste i går en artikel av en moderat riksdagsledamot som tyckte att ni skulle hoppa av den här överenskommelsen. Låt oss hoppas att det inte blir så.

Min uppfattning är: Kan man bygga i alla andra kommuner måste man rimligen kunna bygga också i moderata kommuner. Eller är det särskilt hård mark just där så att man inte kan sätta en spade i den?

Johan Forssell har här en uppgift, och det är att hedra den uppgörelse vi har gjort och att då se till att också moderata kommuner löser uppgiften.

Sedan gäller det framtiden. Det är klart att det här är en svårighet. Jag har alltid sagt att vår utgångspunkt är att vi ska kunna gå tillbaka till den gamla lagstiftningen och att detta är en tillfällig lag. Å andra sidan vet vi också att det pågår en europeisk process, precis som Maria Ferm sa. Jag är helt övertygad om att ska man kunna lösa detta på riktigt måste man ha en europeisk lösning. Då får vi försöka få igenom våra ståndpunkter i den processen, och så får vi se var vi landar.

Anf. 135 Johan Forssell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Faktum kvarstår. Även Stockholms stad menar i sina interna dokument att man inte kommer att klara av den kvot som man har blivit tilldelad detta år. Hur mycket migrationsministern än talar runt det är det svårt att komma bort från det. Därför är hela verklighetsbeskrivningen helt felaktig.

Morgan Johansson får det att låta som att det är ett litet antal moderata kommuner som inte vill när det i själva verket är ett mycket stort antal kommuner runt om i Sverige, av olika politisk färg, som säger att de vill men att det inte går.

Det är väldigt svårt att på mycket kort tid ordna fram stora mängder bostäder till nyanlända. Det är enklare i vissa kommuner. Jag skulle säga att det förmodligen är allra svårast i storstadsregionerna, av lätt insedda skäl.

Majoriteten i Stockholms stad vill hyra in hotellrum, medan partikamraterna i Malmö köper bostadsrätter. Anser Morgan Johansson att det är ett bra sätt att lösa detta? Är det en långsiktigt hållbar lösning på bostadssituationen för nyanlända?

Vi har från Alliansens sida lagt fram 30 gemensamma förslag, och jag vill betona att det i fjolårets överenskommelse var mycket tydligt uttryckt att det skulle genomföras regelförenklingar för kommunerna.

Regeringen pekar med hela handen men bakbinder kommunernas möjligheter att ta ansvar. När ska det arbetet komma igång? När kommer detta? Vi har föreslagit att man ska förändra flyttskatterna, korta överklagandeprocessen, begränsa sakägarkretsen och förenkla privatbostadsuthyrning. Vi har också riksintressena, systemet med naturreservat och strandskyddet och så vidare.

Det finns 30 förslag från Alliansen. När ska Morgan Johansson och regeringen ta den utsträckta handen och börja leverera? Det är enkelt att stå i talarstolen och säga att det är några få dumma moderater där borta som inte tar sitt ansvar. Helt allvarligt, migrationsministern: Politik måste väl vara mer än så. Ge rätt verktyg från Sveriges regering och se till att fler kommuner också får en möjlighet att ta emot. Det är inte viljan som saknas.

(Applåder)

Anf. 136 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi utvecklar gärna verktyg, och vi har också sagt att vi är på väg fram med regelförenklingar när det gäller bygglov.

Men det handlar inte bara om det. Jag har suttit i en byggnadsnämnd, i Lund för 20 år sedan. Vår ordförande i byggnadsnämnden, socialdemokraten Gunnar Jönsson, hade ett mantra som han upprepade om och om igen: Vi måste ha planberedskap.

Då, i mitten av 90-talet, var bostadsbyggandet som vi vet ganska lågt. Räntorna var höga. Många ifrågasatte varför vi skulle ta fram detaljplaner när byggandet var så lågt. Jo, vi måste ha planberedskap, för förr eller senare vänder det, och då måste man kunna sätta spaden i marken direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det är därför som det nu kan byggas så mycket i Lund och på andra ställen - man har tagit fram detaljplaner. Tänker man lite längre än vad näsan räcker klarar man av detta. Men det har Täby, Danderyd, Ekerö och de andra inte gjort. De har inte byggt på många år. De har också många gånger från början sagt nej till nyanlända. Hela deras politiska idé har gått ut på att de inte vill ha in fattigt folk i kommunen: Vi bygger inga hyresrätter, och vi tar inte emot nyanlända. Vi har kvar vår lilla moderatledning här, och vi ska inte bygga bort vår egen majoritet.

Det är den principen som vi nu är på väg att bryta igenom. Alla måste vara beredda att ta emot nyanlända. Om vi klarar av att bygga i andra kommuner i resten av landet är jag säker på att man klarar av att göra det också i dessa kommuner.

Om vi återgår till att tala om framtiden tror jag att om man ska kunna klara den här situationen på lite sikt måste vi ha en gemensam europeisk lösning, och det är precis det som regeringen nu arbetar för. Den lösningen bygger på samma princip som vi har här hemma, nämligen att alla måste vara beredda att ta ansvar, också de som styrs av andra politiska ledningar.

Anf. 137 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! När regeringen valde att införa både gräns-id-kontrollerna och senare den tillfälliga lagen hörde vi upprepade gånger Morgan Johansson säga att det här också var åtgärder som skulle förmå fler länder i Europa att ta sitt ansvar.

Samtidigt har vi sett att allt fler länder i stället har stängt gränserna och inte alls gjort det som de behöver göra. Vi ser Turkietavtalet, och vi ser att människor som är i behov av skydd ganska akut är fast både i Syrien och i Jordaniens öken.

Min fråga är kort och gott: Hur tycker migrationsministern själv att det går med att få andra länder att ta det ansvaret? Jag måste säga att det är mycket oklart för mig på vilket sätt detta skulle ha hjälpt till, och därför vill jag höra migrationsministerns reflektioner. För det första: Var det verkligen ett skäl att göra dessa saker? För det andra: På vilka sätt försöker regeringen få övriga länder att ta sitt ansvar?

Precis som migrationsministern sa i föregående replikskifte om kommunerna ska alla göra sitt jobb. Då måste vi också förmå fler länder att göra det de ska. Vänsterpartiet har kommit med förslag som handlar om medlemsavgift. Det går säkert att göra även på andra sätt.

Vad är regeringens konkreta förslag för att förmå fler länder att göra det rätta? Då tänker jag inte på förslag som handlar om att vi ska göra mindre.

Anf. 138 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vårt konkreta förslag är reformen av Dublinförordningen. Det ligger ett konkret förslag på ministerrådets bord. Det är ingen tillfällighet att det gör det, utan det beror på att vi under lång tid har jobbat tillsammans med ett antal medlemsländer och kommissionen för att få det till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Konstruktionen är att om det kommer väldigt många asylsökande till samma land under kort tid ska man fördela ut dem i de övriga medlemsländerna enligt en fördelningsmekanism som slår till. Jag tror att det är helt nödvändigt att vi får detta på plats. Det är samtidigt det som sitter väldigt långt inne för en del medlemsländer. Men det är det som vi konkret jobbar med.

Jag har sagt det många gånger: Det handlar i grunden om att bryta igenom en princip. Man kan säga att migrationsfrågorna är genuint gränsöverskridande, något som är nästan banalt att påpeka. Samtidigt är det en av de frågor som vi samarbetar allra minst kring, både mellan olika stater och överstatligt. Den principen måste vi bryta igenom, och det är precis det vi försöker arbeta med, det vill säga det ska finnas en ordning där alla EU-länder i vissa situationer tar emot.

Om vi inte skulle göra det kommer bara gränsländerna att få ta det stora ansvaret, till exempel Grekland och Italien. Det är klart att skulle Turkietavtalet inte längre fungera kommer Grekland mycket snabbt att förvandlas till ett enda stort flyktingläger. Det rör sig om tiotusentals människor som skulle komma att söka sig över till Grekland. Kan de då inte i det läget få hjälp av övriga EU har Grekland mycket stora bekymmer.

Det är detta som vi konkret jobbar för, och jag hoppas att vi ska nå framgång i det förhandlingsarbetet.

Anf. 139 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag tycker nog att Grekland på många sätt redan är ett flyktingläger och att vi befinner oss i en väldigt akut situation som inte är acceptabel en enda dag till. Vi har människor som sitter i läger på Lesbos. Grekland är på många sätt en katastrof och det är uppenbart att även den lilla, lilla omfördelning som man har kommit överens om i EU går otroligt långsamt. Systemet mal på tok för långsamt.

Det här är liksom ingenting man kan vänta med, och jag har svårt att se att det verkligen handlar om en kraftfullhet, en skyndsamhet när vi talar om Dublinförordningen. Jag önskar mig en regering som är mycket, mycket kraftfullare i sina åtgärder och som ser till att EU sätter samma tryck bakom mänskliga rättigheter som man gör när det gäller den ekonomiska politiken. Det verkar vara lättare där.

Samtidigt finns det en fråga som jag tycker är väldigt svår. Regeringen talar hela tiden för en harmonisering i EU-länderna och att vi ska ha samma politik. Samtidigt, i överläggningar och i diskussioner om ert förhandlingsmandat, säger ni ofta att Sverige ska ha möjlighet att ha en annan lagstiftning.

Ärligt talat går inte det riktigt ihop. Jag skulle någon gång vilja veta var regeringen egentligen står. Om ni är för en verklig harmonisering kommer man ju inte att kunna ha annan lagstiftning. En tydlighet även här skulle vara på sin plats.

Vi ser att Danmark inför kommande ordförandeskap börjar lobba för ändringar i Europakonventionen, konventionen om familjers rätt till återförening, om statslösa och så vidare. Det finns ett tryck ned mot de miniminivåer som redan är usla, och jag förväntar mig såklart att regeringen är tydlig gällande huruvida det är en harmonisering eller en faktisk möjlighet till någonting annat och mer.

Anf. 140 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag håller med om att Greklands situation redan nu är allvarlig. Ungefär 60 000 sitter fast, en del på öarna och många på fastlandet, och kommer inte vidare. Det var därför vi beslutade förra året om den omfördelning som nu pågår men i alldeles för låg omfattning och alldeles för låg takt. Det håller jag med om. Ungefär 7 000 har hittills flugits ut. Men det finns inget annat sätt att jobba på. Jag tycker det är den kloka åtgärden att vidta.

Jag vet att Christina Höj Larsen ofta hårt kritiserar avtalet med Turkiet. Det är ett avtal mellan Grekland och Turkiet. Den största tillskyndaren i Europa för det avtalet är hennes egna partivänner i Grekland. Syriza styr där. Jag träffar ofta den grekiska ministern. Han framför hela tiden samma farhågor till oss andra. Vi måste se till att avtalet faktiskt fungerar. Annars kommer Grekland att placeras i en helt omöjlig situation. Han trycker på för två saker. Den ena är att avtalet fungerar, och den andra är att vi hjälper Grekland på plats och med omfördelningen.

Så till frågan om harmoniseringen. Jag menar att detta är ett område där vi måste samarbeta mer och där Europa bör gå i en riktning mot en mer gemensam politik. Sedan kan man alltid diskutera på vilken nivå den gemensamma politiken ska ligga.

Då finns den andra frågan om hur stort utrymme enskilda medlemsstater ska få för egna regler. Där har vi sagt till riksdagen att vi önskar gå i riktning mot harmonisering, men vi vill också se till att det finns en flexibilitet för de enskilda medlemsländerna. När vi kommer längre fram i förhandlingarna kommer det att bli tydligare.

Anf. 141 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag är ärligt talat orolig. Migrationsministern sa sig vara optimistisk. Det är väl det som gör mig oroad, i kombination med att jag vet hur migrationsministern och regeringen har agerat tidigare. Det har varit en inkonsekvent hantering av migrationssituationen där man ena sekunden sagt att läget är under kontroll för att i nästa sekund göra något helt annat.

Migrationsministern har i en frågestund och alldeles nyss i talarstolen talat om att han inte är ett dugg orolig för dem som kommer nu. De kommer att gå in på den starkaste arbetsmarknaden och så vidare.

Samtidigt fortsätter regeringen med en politik där kommuner tvingas ta emot människor - ett åtagande de säger sig inte klara av. På så sätt tror man sig kunna främja en bättre inkludering i samhället. Det håller inte ihop.

Ministern verkar inte ett dugg orolig för de migrationsströmmar vi ser framöver. Redan i dag kommer det många människor till Sverige. Det är inte alls de 10 000 i veckan som vi såg förr, men det är fortfarande många människor som ska in på den svenska arbetsmarknaden och komma in i vårt samhälle. Regeringen har inga lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Utanförskapsområdena blir fler, och segregationen blir värre. Trots en minskad arbetslöshet ser vi problem med segregation så att utlandsfödda inte blir en del av samhället.

Vilka konkreta åtgärder finns som tyder på att regeringen gör rätt? Hur kan regeringen fortsätta med politiken och samtidigt tro sig främja en sundare inkludering framöver?

Anf. 142 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag är optimistisk. Det kommer att gå bra för de allra flesta människor som har kommit hit, precis som det har gått bra för de allra flesta som kom på 90-talet från Bosnien. De har nu förmånen att gå ut på den starkaste arbetsmarknaden vi har haft på många år - tack vare den politik vi har fört.

Det finns 100 000 lediga jobb. Det har skapats 120 000 nya jobb på två år. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Det är jag glad och stolt över. Det ska vi vara i dessa jultider. Jag är glad att det finns en positiv och stark utveckling i svensk ekonomi.

Sedan är det bostadspolitiken. Det byggs mer än på 40 år. Det byggs över 60 000 bostäder i år. Vi måste upp lite högre, kanske upp till 70 000 bostäder nästa år. Den takten måste hållas de kommande åren - men vi är inte så långt bort.

Jag vill ställa två frågor till Markus Wiechel. Den första frågan gäller varför ni är för segregering. Om det inte finns en lagstiftning och en press på alla kommuner att ta ansvar kommer de nyanlända att hamna i samma kommuner. Det har vi sett under åren. Då är väl det klokaste att se till att de hamnar i lite olika kommuner, att de sprids ut över landet. Det motverkar segregeringen. Varför är Sverigedemokraterna för segregering? Varför är ni för att de nyanlända ska hamna i samma kommuner som de alltid har hamnat i? Det är jättekonstigt.

Den andra frågan gäller att ni har sagt att ni vill låsa in alla asylsökande i förvar. Det är alltså fråga om 100 000 män, kvinnor och barn som inte ska få röra sig fritt i samhället. Har ni tänkt igenom hur alla förvaren för dessa 100 000 ska se ut? Har ni finansierat detta i er budget?

Anf. 143 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Det råder inget tvivel om att det är stor oenighet mellan å ena sidan mig och Sverigedemokraterna och å andra sidan migrationsministern och regeringen.

Först och främst bedriver vi en helt annan migrationspolitik. Inte alls lika många människor kommer hit, vilket gör det enklare för oss att hantera hela situationen. Det gör det enklare med inkludering i samhället så att de som kommer hit, och framför allt har kommit hit, får en chans att bli en del av samhället. Det gör det enklare för oss att hantera de problem som uppstår när människor från olika delar av världen kommer till Sverige.

Migrationsministern har en syn som jag inte riktigt förstår mig på. Jag förstår inte vad drivkraften är i att hela tiden fortsätta med denna politik och nästan uppmana till att fler ska komma hit även framöver. Det har varit en lång debatt, och det har varit flera replikskiften. Jag lade märke till att även Carina Ohlsson från Socialdemokraterna hade lite svårt att förklara hur hon såg på framtiden när det kommer till de tillfälliga lösningarna. Frågan är om Socialdemokraterna avser att göra gränskontrollerna permanenta eller inte. Det var mycket oklart. Jag har aldrig fått något svar från migrationsministern heller. De finns ingen röd tråd i regeringens agerande, mer än att man verkar strunta i exempelvis kommunernas möjlighet att ta emot nyanlända. För en sund inkludering måste de vara med på banan, kan jag tycka. Gör inte migrationsministern det?