Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2016/17:MJU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 8 december 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Budgetpropositionen för 2017Proposition 2016/17:1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2016/17:102 Bidrag till att sätta upp rovdjursavvisande stängsel
- Motion 2016/17:1584 Livsmedel, forskning och innovation
- Motion 2016/17:1585 GMO och samhällets utmaningar
- Motion 2016/17:2010 Den framtida hållbara livsmedelskedjan
- Motion 2016/17:2140 Agronomprogrammet bör bli femårigt
- Motion 2016/17:2446 Jordbruk
- Motion 2016/17:2550 Jordbruket - modernäringen
- Motion 2016/17:2551 Skogen - det gröna guldet
- Motion 2016/17:2912 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2016/17:3009 Värdesäkring av den nationella ersättningen till jordbruket i norra Sverige
- Motion 2016/17:3051 Staten måste ta ekonomiskt ansvar för rovdjursförvaltningen
- Motion 2016/17:3170 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2016/17:3173 Bättre förutsättningar för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion
- Motion 2016/17:3282 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2016/17:3283 Jakt och viltvård
- Motion 2016/17:3436 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2016/17:3457 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2016/17:517 Trappa ned statens stöd till ekologisk odling
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-11-29
Trycklov: 2016-12-01
Betänkande 2016/17:MJU2
Alla beredningar i utskottet
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).
Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet och vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-12-07
Debatt om förslag 2016/17:MJU2
Webb-tv: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Dokument från debatten
- Onsdag den 7 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:41
- Protokoll 2016/17:41 Onsdagen den 7 decemberProtokoll 2016/17:41 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Protokoll från debatten
Anf. 166 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Näringar som är kopplade till mark, jord och vatten, såsom jordbruk, skogsbruk och fiske, är ursprungsnäringar som har funnits här i landet mycket länge och som med rätt förutsättningar också kommer att finnas kvar här medan andra näringar kommer och går. Det betyder att dessa näringar förtjänar respekt, långsiktighet och rimliga konkurrensvillkor. Det är basnäringar, men de har också goda förutsättningar till ytterligare förädling.
Det här är näringar som oftast finns på landsbygden och som tillgodoser våra mest grundläggande behov - mat på bordet till exempel. Men förutsättningarna för att alls kunna producera beslutas inte sällan i storstäder långt bort, till exempel här i Stockholm.
När politiker beslutar om nya skattenivåer, om att införa nya lagar och regler eller om att ställa fler och tuffare krav påverkar det självfallet förutsättningarna för de berörda näringarna. Intentionerna är säkert oftast goda, men det här handlar - som så ofta i politiken - inte bara om det man ser utan också om det man inte ser när man ska fatta politiska beslut.
När skatten på diesel höjs är den goda intentionen och avsikten att utsläppen ska minska. Men det man inte ser är om den minskade dieselförbrukningen beror på att bondens verksamhet blir olönsam och att bonden tvingas ställa undan traktorn och sluta bruka sin åker.
När tuffare krav ställs i Sverige på vilka växtskyddsmedel som får användas är den goda intentionen förstås att minska användningen av kemikalier. Men det man inte ser är om den minskade användningen av växtskyddsmedel leder till att vissa grödor inte alls kan odlas här längre.
Vi människor behöver ju äta ändå, så den svenska bondens nedlagda produktion poppar därför snart upp någon annanstans i världen, varifrån vi i stället tvingas importera produkterna. Dieselförbrukningen har bara flyttat någon annanstans, användningen av bekämpningsmedel likaså. Vi exporterar vår miljöpåverkan, i strid med det av riksdagen antagna generationsmålet. Miljön har inte vunnit något. Och vi har alla blivit lite fattigare.
Bonden kör ju inte runt med sin traktor eller sprutar växtskyddsmedel för att det är roligt. Det görs av en anledning, men det glöms ofta bort när politiken vill reglera bort något man inte gillar.
Svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion är generellt sett mycket miljövänlig i jämförelse med andra länder. Det skulle därför vara bättre för miljön om en större andel av det kött, de mejeriprodukter och de grödor som konsumeras i världen kom från svenska gårdar.
Regeringen vill dock politiskt styra mot mer ekologisk odling, vilket allt annat lika minskar produktionen. Företrädare för regeringspartierna talar gärna och ofta om minskad köttkonsumtion, även om något förslag till köttskatt åtminstone för tillfället inte verkar vara aktuellt.
Vi i Sverige borde producera mer, inte mindre. Det vore önskvärt om regeringen också insåg det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Men, herr talman, detta gäller ju inte bara jordbruket och livsmedelssektorn. För dem som bedriver skogsbruk begränsar artskyddsförordningen möjligheterna till avverkning, men trots att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har påtalat för regeringen att det behövs en översyn av regelverket händer ingenting. Vissa skogsägare får, utan ersättning, stora områden klassade som nyckelbiotoper, vilket i praktiken innebär att de inte kan sälja sitt virke. Och nu verkar regeringens inriktning vara att utöka talerätten och ge ökade möjligheter för fler att överklaga avverkningsanmälningar och därmed ytterligare försvåra möjligheterna till avverkning. Detta skapar stora problem för svenskt skogsbruk.
Herr talman! Det här betänkandet handlar om areella näringar, landsbygd och livsmedel. Förutsättningarna för dessa stavas konkurrenskraft. Råvarorna finns där, idéerna och arbetskraften också. Det som behövs är sänkta kostnader, minskad regelbörda, färre särkrav, stärkt kompetensförsörjning och därtill gärna ökad efterfrågan på svensk kvalitet.
Herr talman! Sveriges geografiska placering och våra stora avstånd medför en konkurrensnackdel för våra näringar. Väl fungerande kommunikationer och rimliga kostnader för drivmedel är därför helt grundläggande för att landsbygdens företag ska kunna stå sig på den internationella marknaden.
Men i stället för att underlätta för näringarna gör regeringen tvärtom, till exempel genom en årlig skattehöjning som automatiskt höjer drivmedelsskatterna med 2 procent extra varje år utöver den vanliga uppräkningen. Vi från Moderaterna säger nej till denna överindexering. Vi satsar därtill på ökad nedsättning av skatten för lantbruksdiesel med ytterligare 50 öre, utöver de 170 öre som gäller i dag. Sammantaget innebär det här en satsning på nästan 1 miljard för 2017.
Dessutom säger vi nej till den kilometerskatt som regeringen vill införa och som skulle slå stenhårt mot jobb och tillväxt på landsbygden. Av samma skäl säger vi också nej till den flygskatt som regeringen vill införa och som dessutom inte skulle innebära några miljövinster utan bli en rent fiskal skatt som skulle slå särskilt hårt mot landsbygden.
Det landsbygden behöver är sänkta kostnader, men regeringen verkar göra allt den kan för att tvärtom höja kostnaderna. Det är ett obegripligt förhållningssätt om man strävar efter ökad tillväxt och ökad sysselsättning. Svensk landsbygd förtjänar bättre.
Herr talman! Vi står naturligtvis bakom våra reservationer, nr 1 och 2, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 2.
När det gäller själva budgetförslaget hänvisar vi till vårt särskilda yttrande under punkt 2. Vi deltar därmed inte i det beslutet.
Anf. 167 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler från Moderaterna pratar om minskad köttkonsumtion och kopplar ihop det med svensk köttproduktion. Min övertygelse är att de allra flesta i Sverige tycker om att äta svenskt kött, som har producerats på våra marker här i Sverige och håller landskapet öppet. En minskad köttkonsumtion ger ändå ett stort utrymme för svensk köttproduktion att öka. Det innebär nämligen inte att människor ska sluta äta svenskt kött. Ska man minska på köttkonsumtionen kan man i alla fall hålla sig till svenskt kött när man väl äter kött, och därmed har vi stor potential att öka vår produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Moderaterna föreslår kraftiga neddragningar på det här utgiftsområdet. Som vanligt handlar det om att skattesänkningar ska gå före investeringar i att få fart på Sverige. Detta prövades tidigare under åtta år. Det fungerade inte då, och det lär nog inte fungera nu heller.
Men ett ställe där retoriken krockar lite med verkligheten, tycker jag, är stödet till livsmedelsexporten. Det är något som vi alla pratar om att stödja. Det är en del i att kunna öka köttproduktionen i Sverige. Ni vill stödja livsmedelsexporten och påstår att ni förstärker den med 20 miljoner. Men samtidigt vill ni dra ned på anslaget Konkurrenskraftig livsmedelssektor med 115 miljoner av de totalt 145 som finns där. Den största delen av det här anslaget går just till att premiera exportsatsningar.
Ni berättade i ett särskilt yttrande att ni vill satsa mer på matematikundervisning i skolan. Jag kan förstå det. Ni minskar en post med 95 miljoner och tror att det är en satsning. Då borde man satsa på både matematikundervisning och läsförståelse, för det är en stor skillnad på att satsa och att minska.
Anf. 168 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag tackar Jan-Olof Larsson för frågorna. Först vill jag säga att jag tycker att det är väldigt intressant att Jan-Olof Larsson talar om minskad köttkonsumtion men inte berättar någonting om hur man avser att detta ska gå till. Inte heller regeringen har berättat någonting om detta. Det vore väldigt intressant att höra Jan-Olof Larsson tala om på vilket sätt detta ska ske. Jag håller med om att det inte nödvändigtvis är så att det finns en koppling mellan den svenska produktionen och konsumtionen, men det finns en risk att det gör det, och därför vore det intressant att höra vilka verktyg Jan-Olof Larsson ser framför sig att man ska använda.
Sedan går Jan-Olof Larsson in på budgeten och konstaterar att vi spenderar mindre pengar än vad regeringen gör på det här området. Det stämmer. Vi har ett förslag som totalt sett ligger 0,3 miljarder lägre än regeringens 17,2 miljarder. Det är en skillnad på strax under 1,8 procent, vilket inte är så väldigt dramatiskt. Vi kan börja med att konstatera detta.
I grunden handlar det om att regeringen blåser på i budgeten totalt sett med stora underskott trots att vi befinner oss i högkonjunktur. Vi tar ansvar för vår budget och har en budget i balans. Det tycker vi att man bör ha när det är högkonjunktur. Det konstaterar alla möjliga instanser som kritiserar just detta. Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och nyligen Riksrevisionen var ute och kritiserade det. Om man inte tar ansvar för att man ska ha en budget i balans kan man blåsa på med hur mycket pengar som helst överallt. Då räcker pengarna till precis allting.
Vi har en lite annan grundläggande syn på konkurrenskraft. Jan-Olof Larsson och Socialdemokraterna vill gärna stödja och ge bidrag och tror att det är på det viset man skapar konkurrenskraft. Vi är övertygade om att konkurrenskraften finns där i grunden. Det som behöver göras är att lyfta det ok av höga skatter, krångliga regler och särkrav från axlarna på de näringsidkare som vi har i landet.
Anf. 169 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Om man lyssnar på miljöorganisationer och många som är med i klimatdebatten i dag hör man att många talar om att köttkonsumtionen har en del i detta. Varken regeringen eller jag pekar och säger att man ska göra si eller så. Vi tror på att om man informerar allmänheten på ett bra sätt har människor möjlighet att välja vad de ska äta och vad de tycker är bra för miljön. Det skapar också ett stort utrymme för att köpa svenskt kött. Där har Sveriges bönder en stor möjlighet att öka sin produktion fastän köttkonsumtionen ska minska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är 300 miljoner som ni minskar på det här området. Man kan säga att det är struntpengar. Men det är en oerhört stor andel av de pengar som finns för de här satsningarna inom jordbruket. Ni talar om budget i balans. Borde inte Jonas Jacobsson Gjörtler titta på när ni sänkte skatten med många miljarder och lånade till varenda krona i den skattesänkningen?
Vi har snart en budget i balans. De pengar vi använder och lånar är till för investeringar i det svenska samhället. De skänker vi inte bara ut och kastar bort. Vi vill satsa på Sverige och Sveriges framtid, skapa jobb och sysselsättning, bättre skola och bättre sjukvård. Det finns mycket att använda pengarna till och kanske för att rätta till lite skevheter.
Jag vill ställa frågan igen till Jonas Jacobsson Gjörtler: Hur kan du få det till att en minskning med 95 miljoner till exportsatsningar är en satsning? Enligt all läsförståelse som finns borde det rimligtvis vara att ni minskar och drar undan pengar för att öka exporten.
Anf. 170 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Låt mig börja med spåret om köttet. Till en början låter det som att vi skulle kunna vara ganska överens. Det är vi nog delvis i detta. Det är huvudsakligen ett individuellt ansvar hur man konsumerar. Jag kan hålla med om att varje individ bör ta det ansvaret själv och fundera på vad man äter och ha en bra balans. Många skulle säkert behöva dra ned på konsumtionen av vissa produkter.
Det som blir problem är när man diskuterar, och som ofta sker i debatten, styrmedel såsom köttskatt. Då riskerar effekten att bli just den som jag tror att Jan-Olof Larsson inte vill. Man riskerar att det får som konsekvens att det slår extra hårt mot svensk produktion. Svenskt kött är en premiumprodukt. Det kostar mer än importerat eftersom det är högre kvalitet.
Svenska konsumenter är i stor utsträckning beredda att betala för det mervärdet. Men höjer man priset ytterligare kommer en större andel att välja bort det för billigare importerat. Då har vi heller inte nått någon miljöeffekt eftersom det importerade oftast har större miljöpåverkan. Så var det med den saken.
Vi återgår till budgeten. Trots skattehöjningar på 40 miljarder på jobb och tillväxt lyckas regeringen inte att presentera en budget i balans. Det är skattehöjningar som vi huvudsakligen säger nej till. Vi har ändå en budget i balans. Jag upprepar att skillnaden i våra budgetförslag på det här området är 0,3 miljarder. Det är mindre än 1,8 procent.
Det klingar ganska falskt när regeringen nu talar om att Alliansen hade stora underskott. Det var under lågkonjunktur då det brukar vara legitimt att man gasar på för att öka konsumtionen. Det var dessutom så att Socialdemokraterna under samtliga år levererade budgetmotioner där man använde mer pengar än vad alliansregeringen gjorde. Underskotten hade varit ännu större om ni hade fått bestämma.
Anf. 171 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Apropå den tidigare debatten tycker jag inte att man blir riktigt trovärdig när man talar om vikten av att vi ska konsumera och äta hållbarare och sedan säger att vi politiker inte har något ansvar utan att det helt och håller är individens ansvar. Jag undrar om Jonas Jacobsson Gjörtler också tycker att vi politiker inte har det minsta ansvar för exempelvis hur mycket bil det svenska folket kör.
Det är en intressant jämförelse. Den svenska köttkonsumtionen står för ungefär lika stora klimatutsläpp som de ungefär 4,5 miljoner bilar som vi har. Där tycker jag att vi ändå är ganska överens. Vi måste minska utsläppen från massbilismen. Vi måste hitta sätt för människor att transportera sig på ett hållbarare sätt. Varför skulle vi inte kunna vara överens om att också hjälpa svenska folket att konsumera mat på ett hållbarare sätt? Jag noterar också att Moderaterna avfärdar den öronmärkta satsningen på 25 miljoner kronor till ekologisk mat. Det är tråkigt.
Jag skulle egentligen vilja prata skog med Jonas Jacobsson Gjörtler. Det finns en satsning i betänkandet på 320 miljoner kronor för att skogsbruket ska bli hållbarare. I korthet går det ut på att skogsägare ska kunna få bidrag för att sluta naturvårdsavtal eller biotopsskyddsavtal med svenska myndigheter för att mer skog ska kunna skyddas.
Det är väldigt viktigt om vi ska nå våra miljömål om levande skogar, ett rikt växt- och djurliv och även uppnå våra internationella åtaganden. Det gäller till exempel Nagoyamålsättningen att vi ska skydda 17 procent av vår landareal. Men Moderaterna avfärdar detta och drar i betänkandet ned 105 miljoner kronor för att skydda mer skog. Varför gör ni så, Jonas Jacobsson Gjörtler?
Anf. 172 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag tackar Jens Holm för frågorna. Vi börjar även här med köttfrågan.
Jag håller med om att politiken visst kan ha ett ansvar även för konsumtionen, åtminstone till viss del, när vi ser att konsumtionen också har externa effekter som påverkar andra. Det kan vara riktigt att politiken tar ett ansvar. Det gör vi också i de delar vi kan.
Vi tar till exempel ansvar för hur köttproduktionen ser ut i Sverige. Vi ställer krav i Sverige som är betydligt hårdare än på andra håll, vilket innebär att den svenska köttproduktionen är betydligt mer miljövänlig. Det är också det som är motivet till att vi bör undvika att hamna i en situation där svensk köttproduktion slås ut och konkurreras ut av importerat kött.
Det är vad man riskerar om man börjar tala om ett verktyg som köttskatt. Det tror jag att man måste se. Jag tror nog att Jens Holm menar väl. Men effekten av ett sådant styrmedel kan bli en helt annan än den jag tror att Jens Holm har tänkt sig, det vill säga att den köttproduktion som försvinner är den svenska och inte den importerade. Då har vi inte uppnått någonting.
När det gäller skogen stämmer det att vi har en budget där vi lägger en lägre summa än vad regeringen gör. Det är 105 miljoner lägre än de 322. Vi gör helt enkelt en annan prioritering där. Det är viktigt att det ska vara balans mellan produktionsmål och miljömål. Vi tycker att det finns en slagsida mer åt miljösidan i det sätt som regeringen arbetar här, vilket skapar problem för produktionen i skogsbruket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi hör detta från skogsägarna. Jag nämnde ett par exempel på detta i mitt anförande med olika begränsningar som man upplever successivt läggs på skogsbruket. Vi tycker inte att man behöver ytterligare dra på detta. Vi drar inte ned budgeten till noll, naturligtvis, utan den är fortfarande över 200 miljoner. Men man kan göra en annan prioritering i nuläget.
Anf. 173 Jens Holm (V)
Herr talman! Det blir en smått absurd diskussion då Moderaterna anför saker som inte finns i betänkandet. Det är inte någon som föreslår en köttskatt. Däremot vill vi ha en hållbarare livsmedelskonsumtion. Vi talar inte om att det är något fel på den svenska produktionen eller någonting sådant. Det handlar om en hållbarare livsmedelskonsumtion. Det finns ett politiskt ansvar att ta här.
För att återgå till skogsfrågorna tycker jag att detta är intressant. Moderaterna brukar vara ett av de partier som talar om vikten av att hjälpa de privata skogsägarna för att kunna bedriva ett mer hållbart skogsbruk. Vi anslår 100 miljoner kronor mer i budgeten. Vi har drygt 300 miljoner kronor för att man ska kunna skydda mer skog. Det är många privata skogsbrukare som vill kunna göra det. Nu kan de göra det, och de kan få ersättning i form av naturvårdsavtal om de sluter sådana. De får pengar för det. Det är precis det som pengarna är avsatta till.
Varför går Moderaterna emot det? Varför drar Moderaterna ned mer än 30 procent på anslaget när vi vet att intresset där ute för att bedriva ett hållbart skogsbruk och skydda mer skog är stort?
Vi har alla ett ansvar för att värna miljömålet om ett rikt växt- och djurliv. Vi har mängder med arter som är akut hotade. Den vitryggiga hackspetten är ett sådant exempel. Hur ska vi kunna skydda denna fågel och andra fåglar, för den delen, lavar och mossor om de inte har några miljöer att leva i, Jonas Jacobsson Gjörtler? Det är det som frågan handlar om. Vi måste skydda mer skog så att utrotningshotade arter har någonstans att leva. Det går ni emot. Ni drar ned med 105 miljoner kronor. Varför gör ni så, Jonas Jacobsson Gjörtler?
Anf. 174 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Låt oss ta frågan om köttet först. Det stämmer att det inte finns något förslag om köttskatt i budget som det är nu. Det var jag också tydlig med i mitt anförande: Det finns inte något sådant. Men när frågan ändå lyfts här i replikerna undrar man vilka styrmedel det egentligen är som regeringssidan och regeringens stödpartier i så fall tänker på. Det räcker ju inte med att bara prata om detta, utan man måste mena någonting med det man säger.
Menar man bara att det är information så att konsumenterna kan välja? I så fall är vi helt överens. Men jag har uppfattat att det finns en helt annan ambition från vänstersidan, det vill säga att man vill styra på ett annat sätt. Då är jag rädd att man landar fel. Det handlar inte om en köttskatt just nu. Det är vi överens om, och jag tycker att det är bra att det inte finns något sådant förslag.
Det är lite avslöjande när man lyssnar på Jens Holm när han talar om skogen. Han talar om att man ska hjälpa skogsägarna, och han talar om att de ska få bidrag. Detta är klargörande när det gäller den skillnad som finns i synen på politiken generellt från allianssidan och från vänstersidan. Vi tror inte att det i första hand är bidrag som näringarna behöver generellt - inte de gröna näringarna och inte heller skogsägarna. Det är inte bidrag som kommer att göra att skogen fungerar bättre. Det som behövs är stärkt konkurrenskraft. Det är sänkta kostnader, och inte höjda kostnader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringen höjer skatterna med 40 miljarder på jobb och tillväxt. Det är klart att det tynger ned alla näringar - även skogsnäringen. Det handlar om regelbördan och vilka möjligheter man har när man av olika skäl inte får avverka. Detta är en tendens vi har sett under längre tid. Vi hör från skogsägarna att de uppfattar att äganderätten urholkas och att det blir allt svårare att driva ett effektivt jordbruk. Jag tycker att det är ett stort problem, och det är tråkigt att Vänsterpartiet inte ser det.
Anf. 175 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Jag tackar för anförandet av Jonas Jacobsson Gjörtler. Han nämner ganska bra förslag som Moderaterna vill driva. Mycket av politiken liknar den som Sverigedemokraterna driver och har drivit. Han talar om enklare regler, minskade skatter och åtgärder mot myndigheternas moderna variant av baggböleri. Han nämner artskyddsförordningen och att Moderaterna nu kanske äntligen tänker att man måste se över dieselskatterna för jordbruket.
Om man ser på budgeten som sådan ser man dock tyvärr att Moderaterna satsar betydligt mindre. Man tar 300 miljoner från utgiftsområde 23. Det handlar bland annat om en hel del satsningar på skog och även export som vi tycker är intressant.
Alliansen talar mycket om att man vill göra satsningar och så vidare. Det är lite svårt att uppleva det så, även om man skulle tillgodoräkna sig dieselskatterna. Dessutom sitter Alliansen, och Moderaterna i det här fallet, på någon form av åskådarbänk genom den famösa så kallade DÖ-pakten, eller vad den nu är. Den är ju upplöst, men den är fortfarande i något slags bruk.
Frågan är hur Jonas Jacobsson Gjörtler ser på den politiska framtiden. Hur avser Moderaterna att driva en politik som gör skillnad? Eller ska man fortsätta att driva någon form av baksätespolitik, som man gör i dag när man sitter i baksätet och klagar på hur föraren styr men inte är beredd att ta över och styra?
Anf. 176 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, Anders Forsberg, för frågorna! Angående summorna i utgiftsområdet nuddar du vid det själv, men jag vill ändå poängtera att siffrorna för dieselskatten inte finns med här. De ligger på ett annat område. Men detta är riktat till jord- och skogsbruket. Det är alltså pengar som kommer detta utgiftsområde till godo på sätt och vis, även om det inte syns i de här siffrorna. Egentligen är skillnaden ännu mindre än de 0,3 miljarder som framgår av siffrorna.
Dessutom kan man addera att vi säger nej till den överindexering av fordons- och bränsleskatterna som regeringen vill driva igenom. Detta gäller inte bara för de gröna näringarna, utan det gäller generellt. Men det påverkar och slår kanske extra hårt just mot de gröna näringarna. Dessa pengar kan man i alla fall ha i bakhuvudet när man ser på hur mycket vi spenderar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anders Forsberg blir lite filosofisk och talar om framtiden. Han undrar hur jag och Moderaterna ser på framtiden och hur vi vill driva politik framöver. Jag tror att det väljarna förväntar sig är att varje parti nu presenterar sina förslag tydligt. Alliansen gjorde en samlad tillbakagång vid det förra valet. Vi har behövt ompröva delar av vår politik. Det gäller på detta område, och det gäller på andra, även om jag tror att flera av de grundläggande frågorna om konkurrenskraft, till exempel, finns kvar från det vi bedrev under regeringsåren.
Det är självklart att Alliansen fortfarande har otroligt mycket gemensamt. Vi har under åtta år i regeringsställning och under ett par år innan dess visat att vi kunde komma överens och kompromissa. Det kommer vi att göra också framöver. Vår ambition är naturligtvis att Alliansen ska vara större än nuvarande regeringssida och att vi därmed ska kunna styra det här landet i en bättre riktning.
Anf. 177 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Tack för svaret, Jonas Jacobsson Gjörtler! Nu gäller det kanske inte mig eller vårt parti i första hand, utan jag tror att det framför allt är landsbygdens boende och de bönder som påverkas av de förslag vi lägger fram här i dag som funderar. De funderar på när Moderaterna ska ta över styret. När kommer man att hoppa ur baksätet, och när kommer man att göra allvar av förslagen?
Vi vet alla att de förslag vi diskuterar i dag inte betyder något så länge man inte är beredd att ta regeringsmakten och styråran. Jag tror att det är lite grann detta frågan handlar om över huvud taget: Hur ser man på detta? Hur ser man på framtiden under denna parlamentariska förutsättning? Vi ser ju gott och väl hur opinionssiffrorna ser ut i dag och hur det troligtvis kommer att se ut efter valet 2018. Hur ser Jonas Jacobsson Gjörtler på det?
Anf. 178 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, Anders Forsberg! Jag delar inte uppfattningen att de förslag som presenteras inte betyder någonting. Det är klart att det är viktigt att vi går igenom vår politik och presenterar ett genomarbetat förslag. Det förutsätter jag att alla partier gör, även Sverigedemokraterna. Det är bara så väljarna kan ta ställning till det alternativ de tycker är det bästa när det är dags att gå till val.
Jag tycker att det är ganska fruktlöst, om jag ska vara ärlig, att stå här och spekulera i vad som eventuellt händer i ett val om två år. Jag är tydlig med vad som är vår ambition: Alliansen och Moderaterna ska växa, och vi ska vara större än regeringssidan. Vår väg framåt för att lyckas med det är att presentera våra förslag. Vi säger nej till 40 miljarder i skattehöjning för kommande år. Vi tycker att pengarna används bättre på ett annat sätt för att stärka konkurrenskraften bland annat i de gröna näringarna.
Vi har också en lång rad andra förslag som inte ligger i budgeten. Där har vi också ibland ett läge att vi får en majoritet i den här riksdagen och kan tvinga regeringen att gå i en mer korrekt riktning än man annars skulle göra i det här landet.
Anf. 179 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Eftersom budgetramen redan är beslutad av riksdagen kommer vi att avstå från att delta i beslutet om miljö- och jordbruksutskottets förslag till anslag under punkt 2 i betänkandet. Jag vill dock yrka bifall till vår reservation nr 3 om utbetalning av direktstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! För Sverigedemokraterna handlar landsbygdspolitik om att ge förutsättningar för människor som lever, bor och verkar där. Med detta sagt kan vi inte nog betona att Sverige utgör en helhet, och vi tror att det som är bra för landsbygden är bra för hela landet.
En sverigedemokratisk landsbygdspolitik har sin utgångspunkt i lönsamt jordbruk och skogsbruk. Dessa och flera andra landsbygdsnära näringar brukar naturens resurser och producerar naturliga och hållbara produkter, något som stimulerar företagsamhet och sysselsättning på landsbygden och ger skatteintäkter till både stat och kommuner. Det finns ett brett spektrum av viktiga näringar, och vi efterlyser generella förbättringar för småföretag på landsbygden.
Det handlar även om att Sverige ska kunna producera livsmedel och förse våra viktiga industrier med råvara - de första länkarna i långa förädlingskedjor som skapar arbetstillfällen och välstånd över hela landet.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill att Skogsstyrelsen i högre grad ska kunna bistå med rådgivning kring natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Dessutom vill vi stödja arbetet med att registrera hittills okända forn- och kulturlämningar och prioritera åtgärder för ökad röjning. En väl utformad rådgivningsinsats i samarbete med skogsnäringen skulle kunna öka incitamenten för att röja i tid och att röja rätt.
Enligt forskare på Sveriges lantbruksuniversitet finns också en potential för ökat nyttjande av skogens möjligheter, vilket kan generera tiotusentals nya jobb. Det rör sig om såväl traditionella som nya jobb, och det finns såväl traditionella som nya produkter och såväl traditionella som nya möjligheter.
Herr talman! Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag, men relativt lite av dessa produkter når de svenska konsumenterna. Samtidigt är importen av fiskprodukter för konsumtion till Sverige omfattande. Det finns utan tvivel utrymme för att öka andelen svenska fiskprodukter på den svenska marknaden, vilket skulle bidra till att stärka Sveriges självförsörjningsgrad gällande livsmedel.
Vi vill bland annat förstärka anslagen för fiske och vattenbruk i syfte att stödja vattenbruket i enlighet med den handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk som tagits fram av näringen gemensamt med myndigheterna. Det handlar om åtgärder som förenklade regelverk, enklare hantering för miljötillstånd och stöd till näringens olika forsknings- och avelsprogram.
Herr talman! Sverigedemokraterna föreslår att 338 miljoner avsätts till ett nytt anslag, nämligen djurvälfärdsersättning. Sverige är det enda landet i EU som har ett lagstadgat beteskrav för mjölkkor. Kravet innebär att korna måste beta utomhus mellan två och fyra månader per år, beroende på klimatet. Bete är i sig positivt och kan ge korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Det bidrar också till andra värden, som öppna landskap och biologisk mångfald.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi anser att det är i harmoni med de ambitioner gällande djurvälfärd vi har, men det kan också innebära en konkurrensnackdel för svenska bönder i och med att högre kostnader och vissa andra delar tillkommer. Vi vill därför införa en betesersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år. För den enskilda mjölkbonden skulle det innebära en ekonomisk förstärkning, men det är framför allt en viktig åtgärd för att förstärka och värdesätta den svenska mjölkproduktionen.
Herr talman! Vid årsskiftet höjs dieselskatten med 17 öre per liter. Det finns ingen kompensation för jord- och skogsbruket i budgeten för 2017. Regeringens föreslagna höjning av dieselskatten innebär en ökad kostnad för jordbruket på ca 45 miljoner kronor.
Vi i Sverigedemokraterna vill i stället sänka skatten på drivmedel. Vi vill sänka den till den nivå som råder i Danmark, alltså 60 öre per liter. Det betyder att vi vill öka återbetalningen med 3,26 kronor per liter. Svenska bönder konkurrerar nämligen på samma marknad som danska och andra europeiska bönder, och vi anser därför att det är rimligt att skattenivån är densamma. Detta är en relativt stor reform, men den skulle definitivt innebära en ekonomisk lättnad för de enskilda lantbrukarna. Vi avsätter därför nästan 1,6 miljarder i budgeten för detta ändamål.
Herr talman! Sverigedemokraterna väljer i sitt budgetförslag att slopa skattesubventionerna på de så kallade första generationens biodrivmedel. Det är biodrivmedel som tillverkas av jordbruksråvaror och vars miljönytta är ytterst tveksam. Jordbruksbaserade biodrivmedel genererar nämligen stora koldioxidutsläpp när de produceras, och en ökad efterfrågan kan faktiskt i förlängningen leda till skövling av till exempel tropikskog i andra länder.
Det har tidigare framförts att skattelättnader på biodrivmedel är ett sätt att stödja svenska bönder. Men man bör vara medveten om att den etanol och biodiesel som förbrukas i Sverige till 80-90 procent importeras och att dess positiva effekt för svenskt lantbruk därmed borde anses vara försumbar.
I budgetförslaget sparar SD 3,7 miljarder genom att slopa dessa skatte-subventioner. Samtidigt sänker vi skatten på diesel med 1,6 miljarder, vilket har nämnts tidigare. Vi motsätter oss även regeringens fortsatta höjningar av skatten på bensin och diesel. Det är skatter som slår hårdast mot just dem som bor och är verksamma på landsbygden.
Sammantaget innebär våra förslag om sänkt dieselskatt, betesersättning och sänkta lönekostnader för småföretag ett förbättrat ekonomiskt resultat på flera hundra tusen per år för en medelstor mjölkgård. Vi anser att det är fullt rimligt. Det är nämligen dags att Sveriges riksdag och den svenska regeringen inser att svenskt jordbruk faktiskt konkurrerar på en tuff europeisk marknad. Hårda särregler och högre skattetryck leder till sämre konkurrenskraft, vilket endast leder till att svensk livsmedelsproduktion flyttar utomlands och att arbetstillfällen försvinner. Det gynnar varken miljön, djurvälfärden eller den svenska välfärden generellt.
I slutändan handlar detta om att Sverigedemokraterna väljer att prioritera svensk landsbygd och svenska bönder - på riktigt.
Anf. 180 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag får ju säga att om vi socialdemokrater hade kunnat hantera budgetfrågorna lika lättvindigt och kreativt som Sverigedemokraterna, som helt sonika kan bortse från vissa kostnader, hade det varit lätt att satsa på alla områden i budgeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
När vi röstade om budgeten häromveckan föll ju SD:s budgetmotion. 15 sekunder därefter stödde SD Moderaternas budgetförslag, vilket skulle innebära stora minskningar på de många områden vi i dag talar om. Det var 2 miljarder och 300 miljoner mindre till det här området jämfört med ert budgetförslag, Anders Forsberg. Jag har otroligt svårt att förstå den logiken. Säger ni till era väljare att om ni inte får igenom ert budgetförslag stöder ni ett annat förslag - som är en riktig käftsmäll för dem ni påstår att ni jobbar för? Det är inte bara inom jordbrukspolitiken ni kovänder, utan det är på flera områden.
När detta kommer ut till era väljare, hur ska ni förklara att ni står för en neddragning med 2 miljarder och 300 miljoner på detta område?
Anf. 181 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Avseende hur vi finansierar vårt budgetförslag gör vi det ganska väl genom att dra ned på klimat och inköp av naturreservat. Det motsvarar ungefär den summa vi avsätter till höjningar på utgiftsområde 23. Jag har alltså inga problem med att stå bakom siffrorna.
När det gäller våra val och att vi i det här fallet valde att rösta med Moderaterna är det så att vi i första hand röstade på vår budgetmotion. Eftersom inget annat parti valde att rösta på den valde vi att i den delen rösta vidare och följa Moderaterna. Vi anser nämligen att det ändå är det närmaste vi kan komma att driva den politik vi vill driva i riksdagen. Vi visar ganska tydligt här, inte bara för Alliansen utan även för väljarna, att vi vill göra en förändring och att vi är beredda att bidra till den förändringen.
Tyvärr valde Alliansen i det här fallet inte att samordna sig kring en gemensam budget. Det ska dessutom bli väldigt intressant hur man kommer att göra 2017, inför valet 2018. Kommer man att kunna formera en gemensam politik? Det får dock Alliansen svara på.
Anf. 182 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! När Anders Forsberg begärde replik på Moderaterna sa han att Moderaternas budgetmotion i stort liknar Sverigedemokraternas. Jag har dock ändå lite svårt att förstå detta. Du talar om hur ni finansierar ert budgetförslag, Anders Forsberg, men det var ju inte det ni röstade på i sista hand. Ni röstade på Moderaternas budgetförslag.
Hade det gått igenom hade ni fått åka ut och tala om varför ni skulle dra ned på den här sektorn med 2 300 miljoner. Det är det ni får stå upp för. Det är det ni driver. Nu vet ju väljarna att ni kommer att göra så nästa år också. Oavsett vad ni säger och gör kan ni hoppa på någonting annat. Jag har hört sverigedemokrater säga ute på arbetsplatser att de slåss för LO-arbetarna och för att dessa ska ha bättre villkor - och i förra veckan röstade ni för att man inte ska behöva ha kollektivavtal för att få vara med i upphandlingar.
Jag läste en annons från Polen häromdagen. Där står att företaget förmedlar egna företagare från Polen och Bulgarien. Arbetskraften man förmedlar omfattas således inte av svensk arbetsrätt, vilket innebär att arbetsgivaren inte har förhandlingsplikt gentemot facket. Inga ob-tillägg, ingen vård av barn, inga traktamenten, ingen semesterlön, ingen sjuklön. Arbetsgivaren erbjuds därmed en unik, kostnadseffektiv bemanningslösning, och det blir lättare för arbetsgivaren att ha kontroll på arbetskostnaderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är ju detta ni röstade på förra veckan! Det är så ni driver er argumentation. Vi slåss för er, men vi slår gärna av benen jäms med knäna!
Anf. 183 Anders Forsberg (SD)
Herr talman! Nu hoppar vi ganska friskt mellan ämnena, men om vi ska närma oss kollektivavtalet tror jag att Jan-Olof Larsson är medveten om att förslagen från regeringen skulle ha varit ytterst skadliga, framför allt för småbönder och småföretagare. Deras möjligheter hade kunnat påverkas eftersom många av dem inte är kollektivanslutna. De skulle ha fått stora problem att kunna sälja till exempel närproducerad mat eller närproducerade livsmedel.
Vi som parti väljer att ta ställning i denna fråga utifrån den samlade bilden. Regeringen har fått igenom i stort sett hela sin proposition, förutom dessa delar. Då måste man gå tillbaka och förhandla för att hitta ett bättre förslag.
Beträffande hur man prioriterar som parti och vilka frågor vi tycker är viktiga tror jag att Jan-Olof Larsson också är ganska medveten om det politiska spelet. Men det handlar även, som jag har sagt tidigare, om att markera för våra väljare vad det är vi vill göra och vad vi prioriterar mest.
Jag tror att det största problem vi har att lösa i det här landet handlar om den ytterst skadliga migrationspolitik som vi har bedrivit under 30-40 år. Den måste vi förändra. Jag är glad för att Moderaterna till viss del, förhoppningsvis, håller på att nyktra till i denna fråga. Detta är vår högst prioriterade fråga. Sedan kommer de andra delarna, och vi kan stå för vår jordbrukspolitik utan problem. Men jag tror att vi måste förändra migrationspolitiken.
I detta anförande instämde Runar Filper (SD).
Anf. 184 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! För att stärka de gröna näringarna, öka sysselsättningen i hela landet och ge förutsättningar för en ökad produktion och förädling av svensk mat har vi i Centerpartiet i vårt budgetalternativ presenterat det vi har döpt till ett bondepaket.
Vi har gjort detta därför att vi vill stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft och ge förutsättningar och möjligheter att öka produktionen av mat i Sverige. Men vi har också gjort det för att skapa ökad sysselsättning och bibehålla och utveckla de miljövärden som finns i alla delar av vårt land.
Vad är det då vi föreslår i vårt bondepaket? Vi säger att det är viktigt att hålla kostnaderna nere - därför sänker vi arbetsgivaravgiften för jordbruksföretagare. Vi höjer återbetalningen av dieselskatten, och vi satsar på grön omställning.
Vad gör då regeringen? Regeringen, å sin sida, föreslår ingenting, inte heller i den här budgeten. Man har inte några satsningar för att vända den negativa spiral som det svenska matföretagandet är inne i.
Till detta ska läggas att det nu har gått över två år sedan den nuvarande rödgröna regeringen valde att lägga ned alliansregeringens vision om Matlandet Sverige, som var en grogrund för tillväxt i hela livsmedelskedjan. Satsningen inom Matlandet Sverige skapade jobb inom bland annat restaurangverksamheten och besöks- och turistnäringarna men också inom lantbruket och den förädlingsindustri som är knuten till lantbruket, bara för att nämna några saker. Denna satsning gav också en ökad livsmedelsexport, för att ta ett annat exempel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Trots Matlandets viktiga funktion har den nuvarande regeringen valt att inte ersätta den förlust som avvecklingen innebar med några åtgärder över huvud taget. Under den rödgröna regeringens tid vid makten har det svenska lantbruket, och livsmedelskedjan i övrigt, tvingats att konstatera att den nuvarande regeringen har tryckt på pausknappen. Det händer absolut ingenting för att utveckla saker och ting som ger jobb. Man har inte gjort något vad gäller att ge bättre produktionsvillkor eller konkurrenskraft till den viktiga näring som vi talar om den här kvällen.
Herr talman! Till detta ska läggas det trixande som man ägnar sig åt vad gäller landsbygdsprogrammet. Man använder till exempel landsbygdens pengar till att ge pengar - i och för sig nödvändiga sådana, men ändå - till administrativa uppgifter på Jordbruksverket. Man flyttar pengar som skulle ha gett utveckling i hela landet till administrativa saker på en statlig myndighet, som ju ska ha riktiga statsanslag och ingenting annat.
Man väljer att vitt och brett gå ut och tala om att man nu än mer ska stödja utbyggnaden av bredband i hela landet. Men vad gör man? Jo, man tar pengar från utvecklingsmöjligheter i landsbygdsprogrammet och lägger dem på det man döper till en nysatsning på bredbandsutbyggnaden.
Herr talman! Det är ju hyckleri att använda pengar två gånger, för det är precis vad man gör.
Men för att komma till punkt i mitt anförande tvingas jag att konstatera, i likhet med tidigare talare, att riksdagen tidigare har beslutat om budgetramen, och där har vårt alternativ fallit. Därför kommer vi att avstå i den votering som möjligen blir av framöver.
Anf. 185 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag skulle vilja prata om djur med Eskil Erlandsson. Det gäller inte vilka djur som helst, utan det gäller djur som används i plågsamma djurförsök. Det är många djur som används i djurförsök i Sverige - närmare 1 miljon djur varje år utnyttjas och dödas i djurförsök. Det blir ungefär 2 700 djur om dagen. Det handlar om möss, råttor, fåglar, hundar och andra djur som används i djurförsök.
Vi vet att man med en medveten strategi för att minska antalet djur i djurförsök kan hitta mängder av alternativ till djurförsök. Det går kanske inte att ersätta alla djurförsök över en natt, men det är i alla fall tanken med att inrätta ett center för att minimera, ersätta och förfina djurförsöken. Detta brukar kallas 3R-center, vilket kommer från engelskans replace, reduce, refine och alltså handlar om att ersätta, minska och förfina djurförsök.
Det har inte blivit så mycket av detta center, trots att man talade om det redan på den tid då du, Eskil, var ansvarig minister. Men nu har vi fått in finansiering i denna budget. Det rör sig om 15 miljoner kronor varje år för att detta center ska bemannas, ha kontakt med forskningen och arbeta systematiskt utifrån 3R-principerna om att minska och ersätta djurförsök.
Jag blev så besviken, Eskil Erlandsson, när jag läste ert budgetalternativ. Ni vill nämligen dra in alla de pengarna så att det inte blir något 3R-center för att minska djurförsöken. Varför gör ni så, Eskil Erlandsson?
Anf. 186 Eskil Erlandsson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Tack för frågeställningen!
Nu har jag inte den exakta summan i huvudet, men det är ett lantbruksuniversitet som har miljarder i anslag. Rimligen bör liknande saker som de som omnämns i frågeställningen kunna hanteras inom det stora anslag som finns på detta universitet.
Anf. 187 Jens Holm (V)
Herr talman! Det är lite märkligt eftersom till och med Eskil Erlandsson under sin tid som jordbruksminister sa att Jordbruksverket skulle arbeta med ett 3R-center och att ett sådant skulle inrättas på Jordbruksverket. Du sa att det skulle göras, men du tog inte fram några pengar för det. Då blev det faktiskt inget 3R-center. Det blev inget arbete för att minska och ersätta djurförsöken.
Nu har vi en finansiering för det, och ni går emot den finansieringen. Varför vill ni inte värna djuren, Eskil Erlandsson? Varför vill ni inte minska och ersätta djurförsök när vi vet att det går? Men då behövs det också lite pengar.
Anf. 188 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Kort och gott har vi kommit fram till att detta handlar väldigt mycket om forskning, och forskningen som bedrivs på det här området ligger inom ramen för Sveriges Lantbruksuniversitet.
Anf. 189 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Nu diskuterar vi areella näringar, landsbygd och livsmedel. Man skulle egentligen kunna sammanfatta det med att det handlar om att ge förutsättningar för hela landet att leva.
Jag kan konstatera att i och med att riksdagen har fattat ett beslut har Liberalernas förslag till ekonomiska ramar fallit. Det kan man ju vara ledsen för en stund. Men det innebär att vi redovisar våra ställningstaganden i ett särskilt yttrande, för från Liberalernas sida ser vi trots allt ett stort värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman.
I vårt budgetförslag, det stora budgetförslaget, gör vi en del övergripande prioriteringar, vilket är viktigt att ha med sig när man diskuterar varje utgiftsområde. Annars hänger ju satsningarna i luften på något sätt.
Våra huvudsakliga satsningar och prioriteringar handlar bland annat om skolan, företagande, försvaret och om integration. Även polisväsendet och rättsväsendet är prioriterade frågor.
Herr talman! Vidare vill jag framhålla att vi i vår budget har en tydlig profil och en tydlig grön skatteväxling. Den går naturligtvis att utveckla vidare, men vi tycker att vi har startat upp väldigt bra med detta. Det handlar om att växla skatt så att man höjer vissa miljöskatter enligt principen förorenaren betalar, medan man sänker skatt på arbete.
I Liberalernas förslag är det jämfört med regeringens förslag nästan 20 miljarder mindre i direkt skatt på arbete. Men man måste ju växla mot något. I linje med det har Liberalerna ett förslag om en ny läckageskatt, riktad mot övergödning och mot kadmiuminnehållet i handelsgödsel, som naturligtvis påverkar landsbygden på ett eller annat sätt. Vi har också ett förslag om ett differentierat reseavdrag som är en gynnsam faktor för landsbygden om man ser det strikt på kort sikt. Vidare föreslår vi en avveckling av subventionen av fossila drivmedel och bränslen och höjd fordonsskatt på bilar med höga utsläpp. Vi har också en del andra förslag, men detta är exempel som jag tycker kan framhållas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi kan också konstatera att i Liberalernas budget är det 27 miljarder mindre i utgifter än i den budget som regeringen med stöd av Vänsterpartiet lägger fram. Det är klart att det ställer krav på helt andra prioriteringar.
På utgiftsområde 23 som vi nu diskuterar ligger vårt budgetförslag 200 miljoner lägre än regeringens förslag, som är på 17,2 miljarder. Sedan har vi en del omplaceringar inom budgetramen. Med de satsningar som vi gör handlar det om att vi lägger 100 miljarder mer än regeringen på bredbandsutbyggnaden kopplat till landsbygdsprogrammet.
När det gäller jordbruks- och livsmedelspolitiken är Liberalernas ledstjärna marknads- och hållbarhetsperspektivet, och det framhåller vi i alla sammanhang. När det gäller klimat- och miljökostnader ska även de sektorer som finns på landsbygden i förlängningen bära sina egna kostnader. Och man ska utnyttja de styrmedel som finns för att få fram både effektiv och klimatsmart teknik.
När det gäller den förhoppningsvis kommande livsmedelsstrategin gäller precis samma sak. Där har vi också ett marknads- och konsumentperspektiv. Det måste ju gå att utnyttja den potential som finns i svensk livsmedelsproduktion. Då handlar det inte om exportstöd eller andra stöd, utan det handlar om att utnyttja de tydliga mervärden som finns i svensk produktion, till exempel bra djurskydd och låg antibiotikaanvändning.
Om jag uppfattade det rätt är Jan-Olof Larsson och jag överens - jag har tidigare inte riktigt känt att Socialdemokraterna går i den riktningen - om att det är efterfrågan som kommer att styra produktionen. Det är i alla fall vår absoluta ståndpunkt i frågan.
Herr talman! Ett hållbart fiske, jordbruk och skogsbruk är också en del av lösningen på dagens klimat- och miljöutmaningar. På så sätt hänger det här väldigt mycket ihop med den debatt som vi kommer att ha nästa vecka om naturvård och miljö. Den kommer också att handla mycket om landsbygden.
Herr talman! Nu har vi diskuterat mycket jordbruk, men landsbygden är ju mer än jordbruk, till exempel fiske. Fiske och fiskprodukter nämndes här vid något tillfälle. Grunden för en levande kust och skärgård är ju att vi har ett hållbart fiske i Sverige.
Vi har en stor utmaning framför oss, också tillsammans med andra länder, nämligen den landningsskyldighet som nu successivt införs enligt det reformerade EU-regelverket. Det bejakar vi alla. Det resursslöseri som har rått inom fisket, där man har slängt matfisk i sjön på grund av kvotsystemet, är naturligtvis helt oacceptabelt. Men det viktiga i sammanhanget är att vi nu jobbar vidare så att inte de regelförändringar som måste göras i förlängningen missgynnar det kustnära och småskaliga fisket som är det viktigaste i svenska vatten.
Med detta avslutar jag mitt anförande.
Anf. 190 Jan-Olof Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Det var många bra punkter som Lars Tysklind tog upp och som jag är helt övertygad om att både jag och mitt parti kan ställa upp på i de kommande diskussionerna. Jag och Lars Tysklind brukar ju kunna enas i vissa frågor.
När det gäller vikten av att hävda konsumentinflytandet och konsumentefterfrågan, alltså marknadsekonomin i jordbruket, är vi helt överens. Liberalernas hållning går ju helt på tvärs mot övriga allianspartiers. De hävdar mer planhushållning à la Sovjet, statsinterventioner, mer av bidrag och så vidare. Detta tar Liberalerna avstånd från, vilket hedrar dem. Man prioriterar konsumentens val framför marknaden som styr den här utvecklingen.
Lars Tysklind! Trots ditt och mitt motstånd mot EU:s planhushållning inom jordbrukssektorn finns det i dag ett antal stöd som måste kunna hanteras. Men om Liberalerna nu tycker att det är så viktigt för landet med svensk livsmedelsproduktion förstår jag inte varför partiet fullständigt vill slå undan fötterna för svenskt lantbruk med sitt budgetförslag. Partiet vill sparka var sjätte anställd på Jordbruksverket utan att tala om varför eller vilken verksamhet som ska bort. Det är helt oseriöst. Då ska vi veta att Jordbruksverket har haft jättestora problem med att klara sin budget och sin verksamhet i år. Jag vill inte använda uttrycket "gå på knäna", men i det här fallet är det en underdrift. Man har slitit mycket hårt för att få fram jordbruksstöd och allt annat planerat eftersom mjölkkrisen har slagit så hårt runt om i landet.
I det läget väljer Liberalerna att göra en historisk neddragning av resurserna. Det förstår inte jag, Lars Tysklind. Hur förklarar du det?
Anf. 191 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Det var orsaken till att jag startade med att se på totalen. Tar man ut nästan 20 miljarder mer på arbete än vad vi gör kan man såklart fördela mycket mer pengar. Liberalerna tycker att det är fel och tillväxthämmande. Det blir minustecken i framtiden i stället.
Man kan tycka att Jordbruksverket behöver mer pengar. Men vår utgångspunkt är att de statliga myndigheterna måste försöka lösa detta ändå genom ändrad organisation och omprioritering.
När vi talar om neddragningar utgår vi från regeringsförslaget. Men många av Liberalernas anslag ligger kvar på samma summor som tidigare. Jag vet dock inte om det är så med just Jordbruksverket. Det handlar inte om att vi ska skära ned så mycket, utan det handlar om att vi inte har så mycket höjningar.
Totalen är 200 miljoner. Det är alltså drygt 1 procents skillnad mellan vår budget och regeringens budget. Jag är klar över att vi gör andra prioriteringar, och det tycker jag är bra.
Anf. 192 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! 1 procent är 211 miljoner, och Jordbruksverket ska skära ned med 103 miljoner.
Vi vill satsa 69 miljoner för att Jordbruksverket har varit så överbelastat. I en interpellationsdebatt häromveckan talade man om de stackars bönderna som inte fått ut sina pengar. Jag håller med om det. Men Jordbruksverket har betalat ut 9 miljarder, och nu fattas det 600 miljoner. Man har gått på knäna och ännu värre för att dessa bönder, som har räknat med de här pengarna, ska kunna få dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
I det läget, Lars Tysklind, väljer ni att dra ned stora belopp på just Jordbruksverket, trots att de besökte oss i utskottet och talade om att de inte får budgeten att gå ihop som det är. Det verkar inte seriöst.
1 procent är inte mycket pengar, men många av kronorna går till fasta utgifter som man inte kan göra så mycket åt utan att skära så drastiskt som ni gör. Det är för mig ofattbart, och jag förstår inte hur dina allianskompisar ska reagera på detta.
Vi har haft interpellation efter interpellation i ett par års tid om mjölkbönderna, och något vi kan påverka är att de får sitt stöd så fort som möjligt. Men nu lägger du hämsko på det, Lars Tysklind.
Anf. 193 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Jag är av åsikten att det inte hänger på de 103 miljonerna utan på helt andra faktorer att dessa pengar inte har betalats ut. Jag håller med om att det är oacceptabelt.
Ofta anges den totala summan som resultatet, men det är kanske inte det utan vem som har fått pengarna som är det viktiga. Det finns jordbruksstöd och miljöstöd på ganska små summor, under 100 000 kronor, men för en specifik verksamhet är dessa pengar livsviktiga.
Jag har ingen anledning att prioritera något, men dessa grupper har blivit nedprioriterade eftersom man har prioriterat att betala ut de stora summorna. Det kan jag tycka är fel.
Jordbruksverket får 500 miljoner i vårt budgetförslag. Inom den ramen får man prioritera i sin verksamhet. Det är vår prioritering.
Anf. 194 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag skulle vilja haka i den tidigare frågeställningen om den stora neddragningen av Jordbruksverkets anslag med 103 miljoner kronor som Liberalerna föreslår i sitt budgetförslag.
En del av våra satsningar på Jordbruksverket görs för att Jordbruksverket ska kunna inrätta ett 3R-center för att minska antalet djurförsök, vilket jag tog upp tidigare i min diskussion med Centerpartiets Eskil Erlandsson. Som jag tolkar Liberalernas budgetförslag innebär det att inte heller Liberalerna vill avsätta några pengar till inrättandet av ett 3R-center för att minska djurförsöken.
Jag skulle vilja höra direkt från Lars Tysklind: Stämmer det att Liberalerna säger nej till pengar till ett center för att minska antalet djurförsök?
Min andra fråga rör skyddet av skog. Jag trodde att Liberalerna stod upp för att vi skulle skydda mer skog. Men döm om min förvåning när jag läste Liberalernas budgetmotion och såg att ni ville dra ned anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket med 72 miljoner kronor. Det handlar om att skogsägare ska kunna ingå naturvårdsavtal, biotopavtal etcetera med Skogsstyrelsen eller en länsstyrelse.
Tidigare hörde vi från Moderaterna att det inte ska vara några bidrag. Så tolkade jag det i alla fall. Innebär det att även Liberalerna anser att man inte ska ge någon ersättning till de skogsägare som vill skydda skog?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är fullt rimligt att man ska kunna få ersättning om man vill skydda skog. Det är därför vi anslår dessa pengar, som ni till stor del tyvärr avfärdar. Varför gör ni så, Lars Tysklind?
Anf. 195 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Låt oss ta skogen först.
Vi tar in betydligt mindre i skatt för att säkra den framtida tillväxten i landet, en tillväxt som inte verkar bekymra Vänsterpartiet särskilt mycket.
I budgetposten Insatser för skogsbruket har Liberalerna 250 miljoner. Jens Holm får det att låta som att vi har nollat förslaget, men 250 miljoner är också ganska mycket pengar för att jobba med detta. Inom den ramen kan stor nytta göras. Vi tror att det finns insatser att göra, men vi har prioriterat så att 250 miljoner går till detta.
Ett 3R-center är nog rätt väg att gå. Man ska inte göra onödiga djurförsök. Men frågan är var det ska ligga, hur det ska utformas och vem som ska betala. Det är väl snarast lantbruksuniversitetet och forskningen som får prioritera detta. Tydligen rör det sig om en summa på 15 miljoner, om jag inte missförstod Jens Holm. Lantbruksuniversitetet har ju ett antal kronor och kan prioritera denna fråga.
Anf. 196 Jens Holm (V)
Herr talman! Varför gjorde ni då inget när ni satt i regeringen? Även ni talade om vikten av att minska djurförsöken och att inrättandet av ett 3R-center var en god idé. Men det hände inget, Lars Tysklind.
Nu har vi fått fram 15 miljoner kronor. Det kommer självklart inte att lösa allt, men det blir i alla fall ett center som kan koordinera arbetet och arbeta tätt med forskningen, som i sin tur bedriver forskning på alternativa metoder. Forskningen måste ju själv ta fram de alternativa metoderna, men vi tror att det behövs en katalysator och någon som koordinerar detta arbete. Det är därför ett 3R-center för att minska djurförsöken är så viktigt.
Jag tycker att ni är riktigt dumsnåla, om jag får tala klarspråk. Ni prioriterar ensidigt att sänka skatter, och då har ni inte en krona över till att skydda djuren. Det är ett rejält underbetyg.
Visst har ni lite pengar kvar för skydd av skog. Men behoven är enorma om vi ska uppfylla vårt åtagande från Nagoya och våra miljömål Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Då måste vi göra mer, Lars Tysklind. Det finns ett stort engagemang där ute. Många skogsägare vill skydda skog, och det är rimligt att de då får en ersättning.
I så fall måste vi anslå mer pengar, och då håller det inte att dra ned på anslaget, Lars Tysklind. En neddragning med 73 miljoner kronor är en neddragning med ungefär 25 procent. Jag skulle säga att det är en ganska kraftig nedskärning av skyddet av skog.
Anf. 197 Lars Tysklind (L)
Herr talman! Anslaget går till lite andra saker också. Nästa vecka kommer vi att diskutera skogen vidare och även naturvård ur miljösynpunkt. Då kommer vi att ha en liknande diskussion. I debatten och i betänkandet om utgiftsområde 20 har Liberalerna framhållit att vi vill satsa ett antal miljoner på natur- och gammelskog.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vilka summor vi satsar beror på hur mycket vi har att fördela. Inom de ramar där man är beredd att fördela är det fråga om prioriteringar. Det handlar om anslag, och vi talar mycket om det när vi har uppföljningar. När vi talar om att satsa handlar det ofta om antal kronor och inte om exakt vad vi gör.
Vi talade om 3R-center. Jag tror att varenda svensk medborgare tycker att djurförsök är något man ska undvika. Sedan går det inte att undvika i alla lägen, men man ska ändå försöka göra det så långt det är möjligt. Om det är summan 15 miljoner vi diskuterar borde det vara högst rimligt att prioritera detta inom de forskningsanslag som finns.
Anf. 198 Magnus Oscarsson (KD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 4.
När jag åker runt i Sverige blir jag glad och tacksam över vad jag ser ute på landsbygden, som i höstas när jag var ute på den vackra Östgötabygden. I en traktor med en slåtterkross satt en lantbrukare och slog ned gräs för ensilage till kossorna. Inte långt därifrån tröskades det korn för fullt, och det var damm överallt när han åkte runt på sin åker.
Jag åkte vidare, och längre fram såg jag ungdjur som betade i det vackra eklandskapet. Det var som sagt en fantastisk syn, och jag är glad och tacksam över vad våra svenska jordbrukare gör runt om i landet. Men ser det verkligen ut så? Vad håller på att hända ute på vår landsbygd?
Herr talman! Varje dag lägger en mjölkbonde ned sin verksamhet i vårt land. På tio år har antalet mjölkföretag mer än halverats. Med varje mjölkföretag som lägger ned sin verksamhet försvinner fem arbetstillfällen från landsbygden.
En annan konsekvens märks nu för oss som älskar att gå i ängar och hagar för att beskåda vackra blommor och miljöer. På tio år har 20 procent av alla hagar och betesmarker vuxit igen med buskar och sly. På vackra ängar som för några år sedan kunde visa upp kattfot, humleblomster eller andra vackra blommor växer i dag granar, eller så ligger de bara för fäfot och förbuskas. Jag vill absolut inte låta pessimistisk, men jag kan tyvärr garantera att det vi ser i dag bara är början.
Konkurrenskraftsutredningen, som vi fick för något år sedan, talade just om den konkurrens som våra bönder måste förhålla sig till och som är fördyrande. Redan 1997 kom det en utredning som varnade för att om inget görs kommer svenskt jordbruk att gå samma öde till mötes som teko-industrin gjorde i Sverige på 80-talet.
Vi kristdemokrater menar att mjölkkrisen i Sverige är så pass akut att åtgärder måste vidtas. Vi har varit pådrivande för politiska insatser på detta område och bland annat arrangerat Mjölkens dag i riksdagen, både 2015 och 2016, där lantbrukare, politiker, mejerier, handeln och myndigheter har mötts för att diskutera lösningar på den akuta krisen.
Men mer måste till. Vi föreslår därför, som ett led i arbetet med att förbättra konkurrensvillkoren för svenska mjölkbönder, ett förstärkt stöd på 1 000 kronor per ko och år.
Herr talman! I mina diskussioner med jordbrukare kommer alltid de mycket försenade EU-ersättningarna på tal. Vi pratar inte om några få jordbrukare utan om flera tusen som ännu inte har fått de ersättningar från 2015 som de är berättigade till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är hundratals tusen kronor som inte betalats ut. Flera hade blivit lovade att ersättningarna skulle komma i slutet av oktober i år, men nu har Jordbruksverket sagt att ersättningarna kommer att betalas ut under andra halvåret 2017. Vi talar alltså om två år. Detta är inte rimligt - ingen företagare ska behöva vänta så länge.
Vi kan vända på kuttingen. Tänk om bonden skulle säga till staten: Den där betalningen vi är skyldiga får du, om det vill sig väl, om ett år. Det kan bli så att den kommer om två år. Jag hoppas att du har förståelse för det.
Aj, aj - man skulle inte ens komma på tanken, men det är så det fungerar för jordbrukare. Det verkar som att attityden är att man kan göra vad som helst med jordbruksföretagarna - det ordnar sig alltid.
Bonden har tagit sitt ansvar och uppfyllt sina åtaganden, och nu är det hög tid för staten att uppfylla sina. Om pengarna inte betalas ut snarast måste regeringen vidta andra åtgärder för att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas av den nu orimligt långa fördröjningen av utbetalningarna. Det handlar till syvende och sist om hederlighet och trovärdighet, fru talman. Det är ingen ansvarsfull jordbrukspolitik.
Vi ser att klimatet ändrar sig hela tiden. Ett exempel är det som vi förr kallade hundraårsregn och som nu i stället är tioårsregn. Det innebär att störtregn blir allt vanligare och ställer till det för många.
I år var det inte detta som framför allt var problemet, utan det var att det var otroligt torrt. Det var så torrt att det kan beskrivas som katastrof i vissa delar av landet. Vi hörde talas om Öland och bönderna där och vissa delar av Götaland. Gräset tog slut för djuren på betena, och bönderna fick utfodra ensilage som var tänkt till vinterfoder redan på sommaren.
Som alla förstår var det en jätteförlust och mycket tufft ekonomiskt för flera jordbruksföretag, speciellt för mjölkföretagen som har haft rekorddåliga avräkningspriser. Här vill vi kristdemokrater att det ska utredas om man kan införa någon form av fond för katastrofskador inom jordbruket.
Fru talman! Jag började med att tala om hur glad och tacksam jag är över vad det svenska jordbruket gör för landet. Men jag är också bekymrad över att många väljer att lägga ned på grund av dålig lönsamhet. Det har självklart en följdverkan. Vi har under lång tid sett hur vår självförsörjning har gått ned, och nu är den under 50 procent. Varannan tugga vi äter kommer inte från Sverige.
Tänk om det inte blir någon mattillförsel till vårt land av olika anledningar. Då kommer hyllorna att stå tomma här i Sveriges huvudstad efter två dygn. Det är nu hög tid att vi politiskt börjar fundera på detta och att vi har en plan för att öka självförsörjningen.
Anf. 199 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! På tio år har Alliansen lagt fram nio budgetar. Man har ett mycket stort ansvar för hur det ser ut i svenskt jordbruk i dag. Under åtta år höjde man dieselskatten för bönderna två gånger. Man tog bort reduceringen för diesel två gånger för bönderna.
Vad gjorde vi? Jo, vi ökade reduceringen för bönderna och gav dem lättnader. Vi minskade den så kallade ryggsäcken.
Det skadar inte med lite självrannsakan, Magnus Oscarsson. Lite självrannsakan skulle vara uppfriskande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag lyssnade på interpellationsdebatten som du deltog i om de stackars mjölkbönderna. Jag håller med. Vi är jätteoroliga för lantbruket i Sverige - för livsmedelsproduktionen i allmänhet och för mjölkbönderna i synnerhet.
Men, Magnus Oscarsson, i Kristdemokraternas budgetförslag drar ni ju ned med 75 miljoner på Jordbruksverket som ska vara med och betala ut dessa stöd. På vilket sätt gör det situationen bättre för dem som ska betala ut dessa stödpengar till bönderna? Detta är mycket svårt att förstå.
Jag har lärt mig mycket av Eskil Erlandsson under de år som jag har suttit här i riksdagen. En sak som jag har lärt mig, och som jag kommer ihåg väldigt väl, handlar om EU:s regler om statsstöd. Vi kan inte hitta på vilka stöd som helst, och särskilt inte sådana där det finns en lagstiftning inom området. Då får man inte hitta på något stöd.
Då undrar jag: Hur ska du greja detta med en tusenlapp per ko?
Anf. 200 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar dig, Jan-Olof Larsson, för frågan. Jag tackar också för att du håller med mig när jag talar om hur mjölkbönderna i vårt land har det. Det är roligt, och framför allt mycket bra, att jag får medhåll. Du säger att du förstår hur de bönder som nu drabbas på detta sätt har det. Vi talar alltså om tusentals bönder som ännu inte fått detta stöd.
Det intressanta är att du talar om hur den förra regeringen gjorde. Jag kan säga att allt som gjordes då naturligtvis inte var det bästa. Med facit i hand tror jag att många hade sagt att vi inte skulle ha gjort så utan skulle ha gjort på annat sätt.
Jag tror att det viktigaste är att vara ödmjuk, och jag är den förste att säga att vi naturligtvis borde ha gjort på ett annat sätt.
Men med detta sagt, Jan-Olof Larsson, är det nu faktiskt du och ditt parti tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern som ska styra och ställa i vårt land. Då skulle jag önska mig att ni tar tag i de saker som du ändå ser är bekymmersamma.
Såvitt jag har förstått ska ni nu höja dieselskatten igen. Du sa att ni hade minskat den, och det är jättebra och fint. Men nu ska ni faktiskt höja dieselskatten. Det är 17 öre mer per liter som bönderna ska betala.
När du ändå står här kan jag ställa en fråga till dig, Jan-Olof Larsson. Hur blir det egentligen med kilometerskatten? Kommer den att införas? I så fall är det ytterligare en pålaga från ditt parti och regeringen som kommer att drabba bönderna.
Anf. 201 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Vi höjde dieselskatten i fjol, och det kompenserar vi genom större avdrag. Ni höjde den ett par gånger, och ni sänkte avdragen ett par gånger. Ni får vara lite självkritiska.
Vi talar om mjölkbönderna som ligger taskigt till nu. Nu står du här, Magnus Oscarsson, och presenterar en budget där ni drar ned med 75 miljoner på Jordbruksverket, där vi föreslår 69 miljoner för att de ska klara av att betala ut stöden till mjölkbönderna i tid och helst tidigare än vad som sägs i deras prognos.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ni föreslår 330 miljoner kronor - 1 000 kronor per ko - i statsstöd, vilket egentligen inte är lagligt enligt EU. Hur finansierar ni det? Jo, ni tar det från Landsbygdsprogrammet. Men detta finns inte med i Landsbygdsprogrammet. Ni var med och skapade de flesta delarna i Landsbygdsprogrammet.
Den här krisen kom inte i dag, den kom inte i går utan den kom för ett par år sedan när ni satt vid makten. Ni hade mycket god tid på er att vidta åtgärder. Men ni gjorde inte ett dyft mer än att höja dieselskatten, lägga på nya pålagor och göra det än värre för jordbruket - mjölkbönder, grisbönder och så vidare.
Kan du inte berätta för oss, Magnus Oscarsson - vi är idel öra - vilka skarpa åtgärder som ni vidtog under er tid och som underlättade för jordbruket?
Vår landsbygdsminister Bucht har tillfört ett antal hundra miljoner för att stärka jordbruket på olika områden, inte minst inom kosektorn. Det ska bli mycket intressant att få reda på vad ni gjorde under den tid då ni lade fram nio budgetar. Jag tror att det är många som vill veta det, inte bara jag.
Anf. 202 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar Jan-Olof Larsson än en gång för hans fråga. Precis som jag har sagt kan jag inte säga att allt som vi gjorde under vår tid i regeringen var bra. Det måste jag vara ödmjuk och säga.
Men återigen skjuter du över bollen till mig, och jag ska stå till svars för detta. Jag har suttit i riksdagen i två år och har kanske inte helt koll på vad den förra regeringen gjorde under två mandatperioder. Men det finns en som sitter här som kan berätta det.
Du undviker att svara på min fråga, men jag undrar: Hur blir det egentligen med kilometerskatten? Kommer den att införas? Det ska bli jätteintressant att höra det i ditt anförande om en stund. Du kommer säkert att ta upp hur ni ser på den frågan. Om kilometerskatten införs är det direkt landsbygdsfientligt. Med en höjning av dieselskatten också är det mycket allvarligt.
Många av oss talar mycket om att hela Sverige ska leva, i alla fall under valåren. Men nu, Jan-Olof, under mellanvalsperioden har ni chansen att visa svenska folket och människor på landsbygden att ni menar allvar och att detta är inte bara ord vart fjärde år utan ord just nu. Ni har faktiskt ordförandeklubban på olika sätt, så ni kan styra och ställa. Jag hoppas därför att detta kommer.
Detta är din sista debatt, Jan-Olof Larsson, och jag vill framföra ett stort tack för alla intressanta debatter med dig. Stort tack, och lycka till i framtiden!
Anf. 203 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Debatten i dag handlar om budgetområdet areella näringar, fiske, jordbruk, landsbygd och livsmedel.
År 2002 blev jag riksdagsledamot. Om några veckor lämnar jag detta mycket intressanta jobb. Därför finns det anledning att se tillbaka på händelseutvecklingen på detta område.
Om jag börjar med jordbruket kan jag när det gäller hur många som arbetar med primärproduktionen konstatera att det har varit ganska små förändringar under dessa år. Det är i dag omkring 55 000 som arbetar där, och det var det även när jag började i riksdagen. Totalt är det 177 000 personer som har någon del av sin försörjning i jordbruket. Det var det även 2002 när jag började här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Men om vi tittar på antalet företag ser vi att antalet har minskat kraftigt. Det är vad jag skulle kalla en strukturrationalisering. Företagen blir effektivare och förhoppningsvis konkurrenskraftigare.
Antalet mjölkkor per företag har i genomsnitt fördubblats under de år som jag har suttit i riksdagen. Men vi vet också att nästan var fjärde mjölkko har försvunnit under denna tid. Samma förändring ser vi inom grisuppfödningen.
Om vi ser på statistiken för växtodlingen dyker en annan insikt upp. Här verkar det inte vara någon kris. Den odlade arealen har inte minskat under min tid. Vallodlingen har ökat, och arealen i träda minskar.
Fru talman! Under min tid i riksdagen har vi politiker tryckt på vikten av att svenska konsumenter får veta vad de äter, att producenterna genom märkning ska visa vad som är svenskt, att de som producerar produkter med svenskklingande namn - Lönnebergakorv och annat - ska leva upp till namnet genom att ha svenska råvaror, vilket långt ifrån alltid är fallet, och att restauranger ska våga visa upp var deras råvaror kommer från. Motståndet har varit stort. Men jag upplever att jag har sett en vändning under de senaste åren. EU:s skärpta märkningsregler ger resultat. Också ett mycket bra samarbete mellan företag i Sverige har lett till ökad märkning av kött och av mejeriprodukter. Effekten kom direkt: Försäljningen av svenskt kött ökar. Svenskarna har uppfattningen att svensk mat har god kvalitet. Får de veta vad som är svenskt kan också svenska bönder i större utsträckning ta betalt för sina varor.
Fru talman! Min far var fiskare i Bohuslän. Själv blev jag industriarbetare, men min riksdagstid har inneburit att jag har fått återvända till de miljöer som min far vistades i och tala med människor som arbetar där i dag och förstå deras villkor. Jag har ägnat mycket av min tid åt att arbeta med frågor kring fiskets framtid, med jobben i våra kust- och skärgårdssamhällen och med att säkra fiskbestånd så att också framtidens fiskare har något att fiska.
Vi har gått från att Sverige som enda EU-land varnade för risken att våra vanligaste bestånd faktiskt kunde försvinna om inget gjordes till att EU och Sverige nu implementerar regler för att säkra att vi bara tar ut räntan på våra fiskbestånd och att vi förbjuder att död fisk slängs över bord.
Som i all socialdemokratisk politik har jag slagits för att vi ska ha båda fötterna på jorden. Den ena foten står för att säkra jobb, tillväxt och konkurrenskraft och den andra för att göra detta på ett hållbart sätt så att jordens resurser säkras till framtida generationer. Väldigt mycket arbete återstår.
Ett exempel är möjligheterna för vattenbruket som jag anser inte tas till vara tillräckligt i Sverige. Det var hos oss som norrmännen lärde sig vattenbruk. I dag behöver vi ta lärdom av deras strategi för att få fart på den industrin i Sverige. Det kan skapa jobb på landsbygden och hållbar, klimatsmart mat. Tyvärr har utvecklingen de senaste åren varit negativ. Från att ha ökat kraftigt fram till 2012 har mängden producerad fisk återigen minskat.
Fru talman! Jag ska nu ta upp några saker i det budgetförslag för utgiftsområde 23 som regeringen levererat och som jag tycker är viktiga att stryka under i denna debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jordbruksverket får förstärkt anslag för att klara den svåra och tuffa situation som mjölkkrisen har lett till.
De nedskärningar som flera borgerliga partier föreslår skulle få katastrofala effekter på svenskt lantbruk.
Eldrimner, det nationella centrumet i Östersund, får nu ett fast anslag. Här är vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister överens med Centern om att satsa på småskalig livsmedelsproduktion, vilket gynnar inte minst besöksnäringen.
Regeringen satsar ytterligare 850 miljoner på bredbandsutbyggnad i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas.
Regeringen kommer att verka för att främja utvecklingen och bidra till att öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel och avsätter därför 25 miljoner.
Slutligen kan jag konstatera att regeringen har satt igång viktiga processer, och alla syftar till att säkra jobben på landsbygden. Arbetet inom det nationella skogsprogrammet ska bidra till jobb och tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Skogen är det gröna guldet för Sverige.
Arbetet i Landsbygdskommittén berör ju bara delvis utgiftsområde 23, men här hoppas jag att alla partier i riksdagen för första gången kan ta fram en sammanhållen politik för hur vi ska klara landsbygdens stora problem.
Arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi har tagit alldeles för lång tid. Om det inte skulle gå att få fram ett blocköverskridande förslag är min förhoppning att regeringen hoppar över riksdagen och lägger fast livsmedelsstrategin i ett regeringsbeslut. Varken livsmedelsindustrin eller landsbygden har tid att vänta längre.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 204 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag ska inte använda det här replikskiftet till att tala om vad alliansregeringen gjorde för den svenska landsbygden och svenskt jordbruk genom avskaffandet av handelsgödselskatt, halverade egenavgifter, uppbyggandet av visionen om Matlandet Sverige och så vidare.
Jag ska inte använda den här stunden till att prata om hyckleriet, som jag anser det vara, vid hanteringen av det gigantiska landsbygdsprogram som alliansregeringen förhandlade fram. Jag ska inte använda den här stunden till att tala om fisken i vare sig Östersjön eller Nordsjön.
Jag ska inte heller tala om hotet mot den svenska landsbygden i den kilometerskatt som, vad jag förstår, den nuvarande regeringen planerar att införa, utan jag ska använda den här stunden till att tacka Jan-Olof för många, långa och stundtals, i alla fall i mitt tycke, underhållande debatter.
Jag önskar dig lycka, framgång och välgång i det fortsatta livet. Ha det bra!
Anf. 205 Jan-Olof Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Jag ska absolut inte tala om att det inte finns något kilometerskattförslag på riksdagens bord. Och jag ska absolut inte tala om att vi fick 344 rättelser på landsbygdsprogrammet som alliansregeringen sa med mera, utan jag ska också tacka för 15 lärorika år. Under åtta av dem var du, Eskil Erlandsson, landsbygdsminister. Det har varit roligt, intressant och lärorikt. Stort tack ska du ha!
(Applåder)
Anf. 206 Anders Forsberg (SD)
Fru talman! Det är svårt att ta vid efter en sådan här övergång.
Jag hade tänkt ställa lite tuffare frågor. Jan-Olof Larsson är en person som inte är rädd för att uttrycka sig, och jag måste berätta att det är någonting som jag uppskattar väldigt mycket. Jag tänker att Jan-Olof Larsson nu har chansen att verkligen säga vad han tycker i en fråga. Det vore intressant att höra.
Vi har debatterat skogsfrågorna en hel del här. Det handlar om det här med friluftsorganisationer och miljöorganisationer och känslan som många skogsägare har att man flyttar in i de här områdena.
Nu har du chansen, Jan-Olof Larsson. Vad tycker du egentligen?
Anf. 207 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Tack för frågan, Anders Forsberg!
När det gäller besvärsdelen i Århuskonventionen kan det vara irriterande till exempel när man som jag och andra här bor på västkusten och vill göra någonting och någon överklagar och besvärar sig oavsett om de bor där eller inte. Det kan ibland vara irriterande, men det är en stor och viktig del i demokratin.
Under åren som jag har varit här har jag slagits med näbbar och klor för att vi inte får inskränka allemansrätten. Man ska också ha möjlighet att få saker och ting prövade enligt Århuskonventionen, som vi faktiskt är med i.
Jag vet att Sverigedemokraterna inte vill vara med i EU och att de heller inte vill ha Århuskonventionen. Där har vi lite olika åsikt, och jag menar att har vi skrivit på en konvention ska vi också följa vad som står i den.
Jag hoppas att det var tydligt.
Anf. 208 Anders Forsberg (SD)
Fru talman! Innan jag avslutar skulle jag vilja säga att man kan ifrågasätta om det är rimligt att friluftsliv, miljöorganisationer eller annan organiserad allmänhet ska ha möjlighet att pröva normalt skogsbruk. Men jag tror att vi får fortsätta med den debatten i ett annat forum.
Jag skulle från vår sida vilja tacka för det arbete som du har gjort. Som jag har sagt innan har jag uppskattat den raka dialog som Jan-Olof Larsson alltid har fört. Du har alltid varit ärlig och lätt att umgås med, och jag tror att vi har haft en hel del gemensamt i synen på saker även om vi inte delar politisk insikt.
Anf. 209 Jan-Olof Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Jag ska också framföra mitt tack. Tack för de diskussioner vi har haft och de resor vi har varit på tillsammans då vi har lärt känna varandra. Tack för bra debatter!
Anf. 210 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Det fanns en hel del intressant i det anförande Jan-Olof Larsson höll. Det går att hålla med om en del men förstås inte om allt. Jag reagerade på några saker även under replikskiftena. Jag ska försöka att hinna med att ta upp det så att du får en avslutning med lite debatt också, Jan-Olof.
Du ställde frågan i ett replikskifte: Vad gjorde ni under era år? Du pratade om strukturrationaliseringar i jordbruket. Det var en hel del som gjordes under alliansregeringen och som gjordes rätt. I den statistik som finns i betänkandet ser vi att antalet livsmedelsföretag ökade med 26 procent, och värdet av livsmedelsexporten ökade med 57 procent mellan 2008 och 2015. Det var ett exempel, men det finns många fler sådana siffror. Så en del gjordes nog rätt.
Problemet är att den nuvarande regeringen väljer en annan inriktning. I stället för att lätta på kostnaderna, i stället för att minska regelbördan går man i andra riktningen. Man ökar skatterna med 40 miljarder bara för 2017, och detta kommer att skapa problem.
Jag vill ställa en fråga om kilometerskatten. Nu säger Jan-Olof Larsson att det inte finns något sådant förslag, men regeringsföreträdare har vid upprepade tillfällen sagt att man avser att gå fram med ett sådant förslag. Jag är lite nyfiken på om Jan-Olof Larsson kan förklara för mig hur detta ska kunna skapa jobb och tillväxt på landsbygden.
Sedan måste jag också bemöta detta med dieselskattenedsättningen. Det görs så klart en bedömning i varje läge. Det är möjligt att den bedömning som alliansregeringen gjorde när man minskade nedsättningen var felaktig. Alliansen minskade nedsättningen, men det gjorde ju Socialdemokraterna också. I era budgetmotioner var ni ju med på den sänkningen. Det är lite märkligt att här försöka att hävda att ni skulle ha stått för en annan linje, för det gjorde ni inte.
Anf. 211 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Att vi står för en annan linje visade vi omedelbart när vi tog makten. Då sänkte vi ju skatten och genomförde en större skattereduktion.
När det gäller kilometerskatten satsar vi i dag mer än någonsin för att få en bättre infrastruktur i Sverige. Vi tycker inte att det är mer än rimligt att åkarna, som i Tyskland och i andra europeiska länder, är med och delar på bördan. Av den norska exporten går 80 procent på E 6:an. Det är klart att norrmännen ska vara med och betala det.
Man har gjort en undersökning på ett ställe i Småland av den lastbilstrafik som passerade där. Det var 80 procent som hade utländska chaufförer.
Det finns två delar här. Dels ska man vara med och finansiera, dels ska det vara sjysta villkor för dem som sitter bakom ratten. Jag vet att ni är emot det, men att de ska vara med och betala borde ju vara en fördel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi kommer aldrig att slå undan benen för landsbygden. Vi kommer att ta de hänsyn som behöver tas. Men vi ska se till att vi får in pengar från dem som är med och sliter på vägarna.
Sedan vill jag bara säga att det inte finns någon köttskatt på väg. I miljömålsberedningen, där ni deltog, var ni överens om att vi skulle minska köttätandet. Det har ni skrivit under på. Du kan ju själv komma med en förklaring av hur man ska gå till väga.
Under 2006 när ni tog över makten var det ett budgetöverskott på 60 miljarder. När vi tog över makten var budgetunderskottet 80 miljarder. Det finns inget underskott på 80 miljarder nästa år i budgeten, utan den är nästan i balans. Så hanterar man budgeten på ett bra sätt.
Jag ville bara ge en förklaring till de frågor som du ställde.
Anf. 212 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Vi har inget budgetunderskott det här året. Nu är vi i högkonjunktur, och vi har en budget i balans. Det är högkonjunktur, och regeringen lägger fram en budget med 11 miljarder i underskott. När det var lågkonjunktur och vi satsade, då gjorde ni det också. Ni hade alltså större underskott under åren med alliansregeringen i era budgetmotioner än vad vi hade.
När det gäller kilometerskatten är min bild att utländska åkare nog fortsatt kommer att ha det betydligt enklare än svenska näringslivet att klara sig undan denna skatt. Man kan ofta ha tankat någon annanstans. Det blir alltså lättare att smita undan från kilometerskatten. Min bild är att detta slår hårt framför allt mot jobb och tillväxt på den svenska landsbygden.
Poängen med dieselskattenedsättningen är ju att bedömningen görs i varje läge. Det är möjligt att det var ett helt annat läge vid de tillfällen då man minskade nedsättningen. Det tyckte tydligen Socialdemokraterna också eftersom ni var med på det. Ni hade exakt samma förslag i er budgetmotion.
Ni har gjort en viss ökning av nedsättningen, men ni har samtidigt i andra änden höjt dieselskatten. Det gör ni nu också. Ni har en överindexering på 2 procent extra utöver den vanliga uppräkningen. Ni höjer ju skatterna med ena handen och genomför en liten nedsättning med andra handen. Så gjorde ni förra året. Den här gången höjer ni skatterna eftersom ni inte föreslår någon nedsättning alls. Det är beklagligt, och det kommer att slå mot lantbruket. I vårt budgetförslag har vi en nedsättning. Dessutom har vi sagt nej till er överindexering.
Sedan anklagade du oss i ett tidigare replikskifte för planhushållning och tyckte att marknaden ska styra. Du drog slutsatsen att ni vill ha stöd till ekologiskt. Det är en märklig syn på hur marknaden fungerar om man tror att den ska baseras på stöd.
Avslutningsvis vill jag också tacka Jan-Olof Larsson för den här tiden, och jag önskar honom lycka till framöver.
Anf. 213 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! När det gäller lastbilstrafiken och att utländsk trafik skulle slippa undan avgifterna är jag helt övertygad om att det beror på vilka som sitter i regeringsställning. Det är jag helt säker på. Om ni händelsevis och olyckligtvis skulle hamna där, då skulle de slippa undan. Då blir det inga kollektivavtalsenliga löner och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag vet inget större planhushållningsprojekt än EU, och jag har suttit i EU-nämnden och hört er när ni vill att man ska ha statsinterventioner och mer stöd. Vi har kämpat emot, för vi vill inte ha mer bidrag på jordbrukssektorn. Svenska bönder kommer med all säkerhet att klara sig bättre när de kan konkurrera på en fri marknad. Jag är helt övertygad om det. Vi har duktiga och effektiva bönder och bra varor.
Men ni tror inte på det. Ni vill ha statsstöd i olika former, och det kallar jag för planhushållning. EU-problematiken i dag är värre än det var i Sovjet.
Att livsmedelsexporten har ökat så mycket handlar faktiskt om fisk. Vi köpte fisk från Norge, förädlade den i Sverige och exporterade den vidare. Det var den största delen av ökningen av livsmedelsexporten. Det är jag glad över, för den industrin ligger hemma i min kommun.
Men man behöver satsa på fler områden för att öka exporten, men där drar ni ju ned på resurserna med 95 miljoner. När det gäller ekologiskt handlar det om marknadsföring. Vi ska se till att stödja det, för Europa efterfrågar detta. Man vill ha ekologiskt. Då behövs det stöd och hjälp, för i regel gäller det småbrukare.
Tack ska du ha för en trevlig debatt!
(Applåder)
Anf. 214 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Jag lyssnade kanske inte ordentligt på vad Jan-Olof Larsson sa, men jag hörde att han sa att det var värre än i Sovjet. Då undrar jag vad han egentligen menar, men det kan vi kanske prata om sedan.
Jag vill också tacka Jan-Olof Larsson för många debatter här under många år. Det var någon som sa att han har en rak dialog. Jag tycker nog att han har haft en både rak och lite bullrig dialog. Men vi har stått här och behandlat ärenden om fiskepolitiken som har haft 14 reservationer. Sedan visade det sig att vi egentligen var överens. Det är intressant hur demokratin arbetar och hur vi kan stöta och blöta frågor och sedan komma fram till samma slutsats - i alla fall nästan.
Jan-Olof Larsson verkar ha blivit nästan marknadsliberal med konsumentperspektiv på saker. Han hyllar märkningen av svenska produkter. Hör och häpna, plötsligt börjar människor köpa det som är märkt! Kan det finnas något samband med ett marknadsperspektiv?
Samma marknadslogik kan i förlängningen gälla exporten. Vi har väldigt fina produkter. Sverige har aldrig sålt de billigaste produkterna, men vi har ändå framhållit att vi sätter kvaliteten högt. Bra produkter och marknadslogiken gör att det i förlängningen även gäller mat.
Jan-Olof Larsson får gärna verifiera det som vi från liberal sida tycker när det gäller livsmedelsstrategin - att vi delar uppfattningen att man ska ha ett marknads- och konsumentperspektiv.
Anf. 215 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! För mig handlar det om ett konsumentperspektiv och ett marknadsperspektiv. Det är ju konsumenten som i detta fall är marknaden. Vi har under åtta år i opposition drivit det här med märkning av produkterna, även på EU-håll. Det har varit lite kärvt att få det till stånd, men det har gått bättre och bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Man kan ta antibiotikafrågan som exempel. Vi är bäst i Europa på detta. Det tror tusan att om människor i Tyskland, Danmark och Polen får reda på att vi använder så lite antibiotika inom djurhållningen och i våra köttprodukter jämfört med dem köper de svenskt. Vi har alla möjligheter i världen att öka köttproduktionen och annan produktion i Sverige tack vare att vi håller god kvalitet.
Jag blir alltid lite orolig när Lars Tysklind hävdar att vi har samma åsikter eller att vi alltid kommer fram till samma sak. Vi kanske kommer fram till samma slutsats ibland men på olika vägar. Det är dock alltid trevligt att diskutera med en bohuslänning, för vi står ungefär på samma grund.
Det har varit trevliga år, och jag har haft trevliga diskussioner med dig, Lars. Det går säkert att fortsätta att ha bra diskussioner, för vi bor inte så långt ifrån varandra. Tack ska du ha för dessa år!
Anf. 216 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Jag vill bara säga att det är lite oroväckande att vi på Bohusbänken blir av med vår ålderman. Man upptäcker då att det plötsligt är en annan som är äldst i sammanhanget. Det kan i sig vara oroande. Vad detta nu ska leda till lär jag få se genom självrannsakan.
Tack ska du ha, Jan-Olof! Jag tror absolut att vi kommer att ses i andra sammanhang.
(Applåder)
Anf. 217 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Jag hoppas att fru talmannen och kammaren kan förlåta mig för att jag använder mina två minuters repliktid till att tala om Jan-Olof Larsson i stället för om underlaget med tanke på att detta är hans sista debatt. Jan-Olof Larsson och jag tillhör trots allt regeringsunderlaget och har lagt fram den fina skrift som debatteras i dag.
Även jag vill passa på att tacka Jan-Olof. När vi för första gången träffades var jag inte politiker, utan jag hade bjudit in politiker till en debatt i Lysekil under Västerhavsveckan. Jag tog med Jan-Olof Larsson och även Lars Tysklind för att titta på lera och djurlivet i lera på 30 meters djup. Jag hoppas att jag gjorde någon skillnad för er. Åtminstone jag hade mycket roligt.
Nästa gång Jan-Olof och jag träffades hade jag faktiskt blivit politiker, och vi båda deltog i en radiodebatt. Det första han sa när vi talade var: "Avbryt mig inte!". Det fick jag inte göra. Efter detta har vi haft en ganska god och trevlig stämning.
Vi bor i var sin grannkommun så långt västerut man kan komma från Stockholm i tid räknat. Vi har därför åkt mycket bil, tåg, buss och allt möjligt tillsammans och har hunnit prata en hel del med varandra. Mycket har handlat om våra vovvar. Jag hoppas därför att du nu får mycket tid att prata och gosa med den lilla vita tussen. Jag tror också att telefonen kommer att ringa och att det då kommer att låta så här: "Hej! Det är Larsson. Nu får ni styra upp det här." Jag ser fram emot detta. Tack för allt, Jan-Olof!
Anf. 218 Jan-Olof Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Tack själv, Emma! Ja, vi har träffats en del under dessa år. Du har fyllt ut kostymen bra i miljö- och jordbruksutskottet, och du är ju som marinbiolog nästan sakkunnig. Ibland får man passa sig. Till de andra kan man säga nästan vad som helst, men det gäller inte dig. Då får man veta vad man säger. Det är inte så dumt att man ibland får ta sig i akt. Vi har haft många bra diskussioner här i riksdagen, på resor och ute i andra debattforum.
Tack ska du ha! Jag kommer med all säkerhet att ringa och tala om var skåpet ska stå.
(Applåder)
Anf. 219 Jens Holm (V)
Fru talman! Som vänsterpartist kan man titt som tätt bli besviken på socialdemokrater. Det är lite för mycket "å ena sidan" och "å andra sidan" eller "nej, vi ska nog gå försiktigt fram och bara sitta stilla i båten". Men med Jan-Olof Larsson har det aldrig varit så.
Någon kopplade tidigare ihop ordet "marknadsliberal" med Jan-Olof Larsson. Detta vill jag härmed kraftigt dementera. Någon sådan koppling går över huvud taget inte att göra. Det är detta jag har tyckt om med dig, Jan-Olof. Du är rak i debatten. Du säger vad du tycker, och du står för det. Jag har flera gånger hoppat till och tänkt "Wow! Kan man vara så där rak och slagfärdig? Det vill jag också vara."
Du inspirerar andra, och jag är helt övertygad om att du kommer att fortsätta att göra det, vad du än går vidare till. Själv funderar jag på hur vi ska kunna fortsätta att ha så här spänstiga debatter inom området fiske och jordbruk. Det får bli en uppgift för oss andra att klara av. Tack, Jan-Olof, för den här tiden!
Anf. 220 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Tack, Jens!
När jag tänker på Jens ser jag honom framför mig när vi ska ha debatt här i kammaren. Han är ju inte först på talarlistan utan kommer springandes ned mellan bänkarna. Om man då frågar honom vad han ska tala om svarar han: "Jag får se." Sedan sätter han sig ned och börjar skriva lite grann. Därefter håller han ett brandtal som är hur bra som helst. Detta beundrar jag. En annan får sitta och plita en vecka i förväg för att komma på vad man ska säga och inte säga. Detta och dina insatser kommer jag aldrig att glömma. Du är väldigt kompetent.
Man måste säga det om ledamöterna från de mindre partierna. De ensamma får sköta alla frågor som vi andra - socialdemokrater och moderater - delar på. När folk säger att vi i riksdagen ingenting gör tänker jag på de mindre partierna som får slita hund med att läsa in och kunna allting.
Själv kan jag ägna mig åt mitt hav, fiske och så vidare medan andra tar ansvar för annat. Även du har inspirerat mig, Jens. Man kan inte åka hem och klaga på att man sliter ihjäl sig när man har en sådan person framför ögonen. Jag vet ju hur mycket tid du får lägga ned. Stort tack!
(Applåder)
Anf. 221 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förlag i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Som så ofta när riksdagens miljö- och jordbruksutskott samlas i kammaren för att diskutera blir det en väldigt livaktig och engagerad debatt. Detta uppskattar jag verkligen. Det här är viktiga frågor som ska få hela Sverige att leva. Och det är här vi lägger fram en politik för att Sverige ska hålla ihop.
Det finns i dag en tendens till polarisering mellan stad och land. Vi har börjat tala om detta. Och jag har tidigare i talarstolen tagit upp att det råder en stadsnorm, där staden ofta går ut som vinnare när man talar om saker och landsbygden som förlorare, en lillebror som får lite bidrag.
Under det senaste året har dock något hänt. Landsbygdsfrågorna har aktualiserats i samhällsdebatten. I år har landsbygden speglats på bästa sändningstid i både tv och radio. Det välkomnar jag. Jag sa det förra året och jag säger det igen: Utan en stark landsbygd står sig Sverige slätt.
Det är inom dessa näringar, som bara kan vara storskaliga ute på landsbygden, som vår mat produceras. Det är på landsbygden som dagens och morgondagens biodrivmedel tas fram. Det är i vår fantastiska natur som turismen växer fram och som nu går på export och uppskattas. Och det är här som nyckeln till ett fossilfritt Sverige ligger.
Vi talar ofta om ett hållbart samhälle och hållbara städer, men en stad blir inte hållbar utan en hållbar landsbygd. Jag tror att politikens uppgift är att skapa förutsättningar för människor att leva och kunna nå sin fulla potential. Landsbygd är så mycket mer än bara skog och åkrar, men de areella näringarna är en förutsättning för att det ska finnas en levande landsbygd.
Men vi måste också ha en politik som hänger ihop. Vi måste ha skolor, som nu har luciatåg, där alla ska kunna vara lucia, oavsett vem man är - eller tomte, som jag hellre ville vara. Det är vi som politiker som lägger ut politiken så att det blir ett Sverige för alla. Vi måste ha ett Sverige som håller ihop.
Vad gäller ett sammanhållet Sverige finns det tre saker i det här utgiftsområdet som jag skulle vilja peka på. Det första är förstås den historiska satsning på bredband som den här regeringen har gjort. I budgeten för utgiftsområdet står det att 850 miljoner kronor går till bredbandsutbyggnad i Sverige. Vi fick för någon vecka sedan ett pressmeddelande om att man satsar ytterligare 150 miljoner. Det blir alltså 1 miljard till bredband i Sverige under den här programperioden med landsbygdsprogrammet.
Det här skapar förutsättningar. Det bygger ihop Sverige. Det gör att man når utbildning, skola och kultur. Man kan ha företagande och sjukvård. Allt detta är otroligt viktigt, och det kommer att skötas på det här sättet än mer i framtiden. Vi behöver den här satsningen. Det är en rättvisefråga. Denna historiska satsning ska höja landsbygden och framkomligheten.
En annan glädjande satsning, som redan har varit uppe på tapeten under debatten men inte är lika stor i pengar räknat, är de 20 miljonerna till Eldrimner. Det är ett nationellt resurscentrum för mathantverk som förmedlar kunskap och ger stöd och inspiration, både för dem som tar fram produkterna, alltså primärproducenterna, och sedan fram i hela kedjan till dem som levererar en produkt samt kockar. Det här stärker Sverige och den svenska landsbygden och ger ett ökat värde på varorna, ett ökat kunnande och en ökad yrkesstolthet. Det är bra för naturen, djuren, bönderna, matproducenterna och Sverige. Det är sådant som får Sverige att leva.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Sedan skulle jag också vilja lägga till den satsning på ekologisk produktion som finns med. Vi satsade redan förra året stora pengar på omställning till ekologiskt jordbruk. Nu satsar vi ytterligare 25 miljoner på det här. Vi har redan sett att det gynnar både stora och små företagare. Det gynnar också naturen. Jag träffade en ekobonde och frågade varför var han var ekobonde. Han sa: Jag vill att ungarna ska få åka traktor när de vill.
Vi måste ha ett hållbart jordbruk. Det ekologiska jordbruket är en del av det. Vi pratar om cirkulära system och cirkulär ekonomi. Vi måste ha ett kretslopp som håller ihop.
Avslutningsvis måste jag få berätta om en annan satsning som är glädjande, framför allt för oss i Miljöpartiet, som har drivit detta länge. Det är satsningen på ett 3R-center, det vill säga ett center som ska komma fram till alternativa metoder för djurförsök. 3R kommer från engelskans replace, reduce, refine. Det betyder att man ska ersätta djurförsök så mycket som möjligt i den mån det går, minska antalet djur och minska lidandet. Det här centret ska samla den kunskap som finns och få ut det här. Jag tror att det kommer att ge väldigt stor effekt. Jag skulle vilja säga som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht - Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd, men det går alltid att förbättra. Det här är en del i det arbetet. Det känns jättebra.
Med de här satsningarna och allt annat hoppas jag att vi får ett Sverige som håller ihop, att vi inte bara får en hållbar stad och inte bara en hållbar landsbygd utan ett hållbart Sverige.
(Applåder)
Anf. 222 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Det finns en skrivning i regeringens budgetproposition som enligt mitt förmenande vittnar om att regeringen planerar långtgående förändringar i skogspolitiken. Denna skrivning lyder: "Regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet, bl.a. genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning." Denna skrivning tycker jag är uppseendeväckande, inte minst med tanke på att regeringen nyligen tillsatt en utredning där en av uppgifterna är att identifiera behov och en annan att analysera om allmänheten ska ha rätt till överprövning av till exempel Skogsstyrelsens beslut om skogliga åtgärder.
Min frågeställning till Emma Nohrén blir: Avser regeringsunderlaget att genomföra det här utan en ordentlig utredning? På så sätt skulle man föregå det arbete som vi under normala omständigheter håller oss till i vårt land, det vill säga att utreda vilka konsekvenserna blir av en åtgärd - i det här fallet för övrigt en åtgärd som jag vänder mig emot.
Anf. 223 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Jag tackar Eskil Erlandsson för frågan. Jag kan inte se att vi skulle ha för avsikt att gå före med någonting. Det är just nu många processer på gång när det gäller skogspolitiken, såsom det nationella skogsprogrammet och en översyn av skogsvårdslagen, som det pratades om tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Den skrivning som Eskil Erlandsson hänvisar till finns inte med i det betänkande som vi debatterar just nu. Men självklart måste vi se över hur vi använder våra gemensamma resurser. Det finns förstås en äganderätt i botten, men utöver det finns det också lagar och regler som vi måste förhålla oss till. Jag är själv skogsägare och vet att det finns många lagar. Jag är alldeles övertygad om att även Eskil Erlandsson vet om att man ska hålla sig till dem. Jag kan inte se varför Eskil Erlandsson tror att vi skulle föregripa någonting av det som redan är på gång och håller på att utredas.
Anf. 224 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig då konstatera att en av artiklarna i Århuskonventionen, som det ofta refereras till i detta sammanhang, faktiskt medger att det sker en nationell anpassning. I det här fallet har regeringsunderlaget beslutat sig för att inte använda sig av den här artikeln. Det är bara att konstatera.
Avser ni på fullt allvar att genomföra det här, eller avser ni det inte? Om ni inte avser det tycker jag att ni ska offentliggöra det snabbt, för detta riskerar investeringar i Sverige. Det riskerar att skogsägandet blir oattraktivt och att det vi mer eller mindre lever på i stora delar av den svenska landsbygden inte blir den utkomst som det för närvarande är.
Anf. 225 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Som ledamot Eskil Erlandsson är medveten om har vi mycket skog i Sverige, men väldigt lite naturskog och lite skyddad skog. Mycket av den skog vi har i dag är ung. Även om den växer så det knakar är det mycket som inte är i avverkningsbart skick. Det finns därför många naturskogar som man nu börjar knapra på.
Vi från Miljöpartiet tycker att det är otroligt viktigt att vi får till ett skydd av detta och att de lagar och regler som gäller för det här följs. Vi måste ha gammelskogar kvar. Vi måste ha biotoper för de hotade djurarterna. Nu pågår en översyn av skogsvårdslagen, och det nationella skogsprogrammet är på gång. De här processerna pågår, och det är jättebra. Vi har vår gemensamma resurs: skogen och den biologiska mångfalden. Som skogsägare har man ett ansvar för att se till att den bevaras.
Anf. 226 Anders Forsberg (SD)
Fru talman! Jag tackar för anförandet från Emma Nohrén.
Jag vill knyta an till debatten som var om tolkningen av Århuskonventionen. Först och främst vill jag påtala ett direkt fel. Det är inte så att vi har väldigt lite skyddad areal i Sverige. Över 31 procent av skogsmarken kan anses som skyddad. Det är bara att följa Skogsstyrelsens statistik. Detta gäller både för det frivilliga och för det lagstiftade, till exempel att vi inte ska avverka i skogsimpediment, vilket bland annat den fjällnära skogen tillhör.
Man talar gärna från regeringen om den gröna bioekonomin och så vidare. Men titta på de saker som rör sig. Hur ser det ut för dig som skogs-ägare när du ska fatta långsiktiga beslut? Eller hur ser det ut för skogsindustrin när den ska fatta långsiktiga beslut i Sverige? Under det här året har hittills mer än 50 avverkningar stoppats i Sverige på grund av artskyddsförordningen. Det motsvarar ungefär 500 hektar med ett motsvarande värde på ca 100 000 kronor i avverkningsvärde per hektar. Det finns redan nu 500 miljoner i systemet där svenska skogsbrukare inte kan avverka sin skog och få ut sina pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi har avverkningsanmälningar som är offentliga. Vi har nyckelbiotoper där man har system där markägarna i stort sett inte får ekonomisk kompensation för det intrång som de egentligen är utsatta för. Samtidigt vill man från regeringens sida lyfta fram att man vill öka friluftslivet. Man vill öka miljöorganisationernas talerätt och möjlighet att göra inskränkningar i skogsbruket. Hur får man ihop det med den gröna bioekonomin?
Anf. 227 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Först och främst när det gäller hur mycket skog som är skyddad beror det helt och hållet på hur man räknar. Tar man med skog som inte kan avverkas blir det bortåt de siffror du säger. Men det är bara 4 procent av produktionsskogen som är skyddad, eller av andra orsaker är skyddad. Som jag räknar är det mindre än 4 procent som är skyddad. Ska vi nå upp till Nagoyaprotokollet att vi ska ha 17 procent av vår landareal skyddad har vi en lång väg att gå.
Det är tråkigt för de skogsägare som har blivit nekade sina avverkningar som de kanske har tänkt göra. Där ser jag vi i framtiden måste se till att vi uppdaterar nyckelbiotopsinventeringen - jag tror att den senaste är gjord på 90-talet - så att man som skogsägare vet om vad man har på sin mark. Men vi har ett gemensamt ansvar för att våra arter ska överleva och att den biologiska mångfalden ska fungera.
Vi har vissa biotoper som är så hotade. En viss typ av skog för med sig en massa arter. Därför är det viktigt att vi har en del regler och lagar som går utöver detta. Vi har i dessa fall artskyddsförordningen så att vi kan få ett skydd för de arter som behöver det.
Anf. 228 Anders Forsberg (SD)
Fru talman! Jag vet att vi har fört den här debatten förut. Jag har debatterat med den tidigare miljöministern, Åsa Romson, om huruvida vi har den areal vi har eller inte har. Man måste ändå titta på vad lagstiftningen säger.
Det är väldigt bra att Emma Nohrén nämner Nagoyaprotokollet. Det förs ibland fram som en åsikt att vi nu har ett ansvar och måste skydda så mycket areal. Om man bara räknar statliga reservat ligger vi på 4 procent. Men sedan ska man lägga till de frivilliga åtgärderna, naturvårdsinsatserna som alla skogsägare är tvungna att göra. Dessutom tillkommer impedimenten. Då kommer man mycket väl över 30 procent. Man klarar Nagoya-protokollet i dag. Dessutom är inte Nagoyaprotokollet på något vis bindande, utan det är fortfarande en frivillig överenskommelse. Vi i Sverige ligger långt framme.
Jag ska återknyta till den första frågan, eller egentligen den avslutande. Det handlar om att kunna kombinera ihop den gröna bioekonomin, om man nu ska använda det uttrycket. Det bygger ändå på att man måste kunna göra långsiktiga investeringar. Jag tror att Norge är ett ganska bra exempel. Där kan man inte leverera fram timmer för att försörja sina industrier. Det gör att de lägger ned massafabriker och produktionen. Skogsägarna tvingas till slut exportera till Sverige, Värmland eller liknande områden, och får mycket sämre betalt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Är det den utvecklingen vi ska ha i Sverige? Eller ska vi ha en utveckling där vi kan respektera äganderätten och brukanderätten och ge skogsägarna de möjligheterna och den frihet under ansvar som har präglat den svenska skogspolitiken under i varje fall 50-60 år?
Anf. 229 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Vi har enorma utmaningar framför oss när det kommer till att få ett klimat i balans om vi ska hamna under tvågradersmålet. Det är någonting som jag tror att alla i denna kammare är väldigt medvetna om. Skogen kommer att ha en väldigt viktig del i detta. Vi i Sverige har mycket skog och kan därför komma ganska bra undan om vi använder den på rätt sätt.
Men vi kan inte ta klimathotet som en förevändning för att ha ett ohållbart skogsbruk. Vi måste ha en hållbar lösning också på de andra problemen. Det måste vara hållbart. Vi måste ha ett hållbart brukande av skogen. Vi måste också se till att vi inte gör det i blindo, inte ser vart vi är på väg och skapar en massa andra miljöproblem på vägen.
Det gäller till exempel att ta bort biotoper och utrota djur. Helt plötsligt försvinner de, och de djur som skulle finnas finns inte. Vissa tycker kanske att man kan ta sig rätten att göra det för att det är så viktigt. Jag tycker inte det. Alla arter har sitt eget värde. Det är så viktigt.
Det ena miljömålet får inte stå mot de andra, utan vi ska uppnå alla miljömålen. Där är ett hållbart skogsbruk något som är otroligt viktigt. Det hoppas jag att alla står upp för.
Anf. 230 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Först har jag två kommenterar.
Detta med bredbandsutbyggnad tycker också vi från Liberalerna är väldigt viktigt. Det är därför vi lägger till ytterligare 100 miljoner. Det är en punkt som vi prioriterar högt.
När det gäller ekologisk produktion kan man alltid diskutera fram och tillbaka om man är för eller emot den. Jag hoppas att jag har varit tydlig med att det inte är någon politisk fråga. Det kan Emma Nohrén få bekräftat på något sätt. Den starkaste drivkraften för ekologisk produktion måste ändå vara att det finns en stark konsumentefterfrågan på ekologiska produkter.
Fru talman! Nu har det diskuterats skog här ganska mycket. Det var egentligen därför jag begärde replik. Vi kan ändå konstatera att både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar när det gäller att skydda skogens ekosystemtjänster.
Jag delar Emma Nohréns uppfattning att vi måste bevara den biologiska mångfalden också kopplat till klimatfrågan. Vi får mycket robustare ekosystem, och vi känner inte till exakt vad som händer om vi börjar utrota saker och ting i systemen. Det är väldigt viktigt. Det handlar om att slå vakt om både naturvård och miljöhänsyn, och det även i det vanliga skogsbruket. Det handlar inte bara om att vi ska skydda områden. Även skogsbruket ska naturligtvis vara hållbart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Nu pågår utredning om skogsvårdslagen. Vi talar om skogsprogram, och så vidare. Vår utgångspunkt för Liberalernas sida är att jämställa målen: produktionsmålet och miljömålet. Det ska vara utgångspunkten. Är det den uppfattning som Emma Nohrén och Miljöpartiet fortfarande har?
Anf. 231 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Jag får tacka Lars Tysklind för frågan. Jag vill börja med att säga att jag är glad att du ställer den. Jag har varit lite orolig för var ni står i skogspolitiken det här året med tanke på att ni har dragit ned så fruktansvärt mycket i budgeten på detta mot i vårt förslag. Det är skönt att i varje fall din fråga vittnar om att det finns ett fortsatt starkt intresse för skogen och att skydda den.
Vi kan givetvis inte ha en skog som bara står. En del skogar ska bara stå och stå. Vi ska ha produktion, men den ska vara hållbar. Det är grunden i den svenska skogspolitiken och grunden för modellen. Produktion och miljö ska ha samma tyngd.
Det vi har sett är att miljön kanske har fått stryka lite på foten, speciellt när vi har så många unga bestånd. Det växer så det knakar, men det är inte så mycket som är avverkningsbart och avverkningsmoget. Då ser vi att man knaprar på de gammelskogar som har funnits, och då gäller det att skydda dem och se till att vi kan få till ett hållbart skogsbruk på de andra.
Mina egna skogar brukar jag med ett kontinuitetshyggesbruk. Det tar tid att ställa om. Det behövs mer körning i skogen, vilket man kan se som en nackdel. Men vi får också en annan biologisk mångfald i skogen och ett annat uttag. Jag tror att vi måste ha ett hållbart uttag från ett hållbart skogsbruk, och jag kan se att det finns otroligt mycket nackdelar med trakthyggesbruk, som vi har i dag. Det gäller inte bara hur man tar bort skog utan också hur det påverkar hydrografin, alltså vattnets väg, och så vidare. Givetvis ska det vara produktion ur skogen, men den ska ske på ett hållbart sätt.
Anf. 232 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Jag tror att vi är lite grann inne på samma linje; det låter åtminstone så. Jag tycker inte heller att vi ska fastna i en enda brukningsmetod. Trakthyggesbruk kan vara relativt rätt vid ett tillfälle, medan kontinuitetsskogsbruk är rätt vid ett annat tillfälle. Vi har sett att man kan se lönsamhet i båda metoderna vid olika tillfällen. Jag tror inte att man ska se detta så svart eller vitt.
Den diskussion som också kom upp i Miljömålsberedningen kring klimatfrågan gällde skogens roll som substitution. Om vi ska få bort det fossila avtrycket kommer skogen att kunna spela en viktig roll. Det handlar om alltifrån förnybara material och kemiska produkter till annat. Vi känner ju till vår bohuslänska kemiindustri. De vill gärna ha molekyler från skogen - hellre än från oljan egentligen. Det finns textilier och naturligtvis energiproduktionen av biobränsle och sådant. Det blir därför många avvägningar som måste göras.
Jag tycker i och för sig att det känns glädjande att även Emma Nohrén säger att hon står fast vid att det ska finnas två jämställda mål - produktion och miljö. Sedan kan vi nog inte här och nu komma överens om vad det innebär. Men redan detta att vi har utgångspunkten att det måste finnas två mål och en god balans mellan dessa två är ändå en bra början.
Anf. 233 Emma Nohrén (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Det är det absolut! Som jag sa förut: Bara för att vi har ett hot att tackla kan det inte ske på bekostnad av andra miljömål. Vi ser nu att vi har otroligt stora möjligheter att ta ut råvara ur skogen och få använda den gröna molekylen och helt enkelt byta bort den gamla fossila molekylen.
Det handlar om många ställen, precis som Lars Tysklind säger - alltifrån kläder, skor och bränsle till byggande kan vi ersätta med skog. Men vi får inte vara dumma under tiden vi gör det. Vi måste göra det på ett smart och hållbart sätt, och det är där jag tror att det är otroligt viktigt att vi tänker efter före så att vi inte gör något dumt och lämnar över någon annan skuld till våra barn och barnbarn.
Jag tror att vi kan komma överens också om detta.
Anf. 234 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för ditt anförande! Det fanns mycket i det som var tänkvärt. Jag lyssnade särskilt när du beskrev motsättningen mellan stad och land, och jag tror att det ligger mycket i det som du tog upp där. Detta är en motsättning som vi har kunnat se växa. Utgångspunkten är ofta lite märklig i denna diskussion.
Jag läste häromdagen en intressant krönika av Katrine Marçal, som är en vänsterdebattör som jag kanske inte alltid håller med. Men här hade hon en intressant spaning där hon skrev att när klyftan mellan stad och land växer behöver vi inte åka ut på landet och fråga folk: Varför är ni annorlunda? Stanna i stället i staden och fråga: Varför är ni annorlunda?
Jag tycker att detta är tänkvärt. Någonstans är det ofta så i debatterna att utgångspunkten är att staden är normen. Det är de villkor som gäller och de krav som ställs i staden som påverkar landsbygden. Jag tror att vi måste lära oss att tänka på ett annat sätt. Tyvärr är det ofta så i politiken också. Jag försökte spegla detta i mitt anförande: Det är lätt att ställa krav om man finns i storstaden och inte ser vilka förutsättningar som finns och som behövs för att kunna producera ute på landsbygden. Det är naturligtvis lätt att ställa krav på andra när man inte behöver betala själv. Det kostar inget för en själv att ställa krav på andra.
Jag tycker att ett marknadsperspektiv är ganska bra och att utgångspunkten bör vara att den som vill ställa krav också ska betala. Konsumenten bör alltså betala för mervärden i till exempel ekologisk produktion. Där är det konsumenten som bör betala. Det är inte politiken som ska betala.
Jag är lite nyfiken på att höra hur Emma Nohrén resonerar här. Är det inte rimligt att man försöker att vara mer pedagogisk och låter konsumenterna betala för detta snarare än att man skickar pengarna via skatten, via staten och politiken?
Anf. 235 Emma Nohrén (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Tack för frågeställningen, Jonas Jacobsson Gjörtler! Det är viktiga frågor du ställer när det handlar om vad man från staden kan beställa av landsbygden. Jag hoppas verkligen inte att det är så, utan jag vill att det ska vara ett dynamiskt synsätt.
Moderaterna har provat minskade skatter in absurdum under åtta år, och jag tror inte att landsbygden blomstrade så otroligt mycket på den tiden. Vi hörde tidigare att en massa mjölkbönder fick lägga ned redan då. Det försvann en massa jordbruksmark, som inte används. Jag vet alltså inte riktigt om ditt sätt är att föredra.
De goda sakerna måste man starta. Det vi hade i budgeten förra året med ekologiskt omställningsstöd kostar lite pengar. Det finns ibland en kostnad i att ändra. Många varor är också billiga för att de inte betalar sina kostnader. Man nyttjar miljötjänster som man inte betalar för. Vi hade Overshoot Day, som det kallas, någon gång i augusti. Då har världen alltså förbrukat sina resurser för året. Det vi lever på nu i december är någonting vi lånar från nästa år. I midsomras renade vi vattnet som vi använde under förra året. Det tar ett och ett halvt år att rena allt vatten man har använt.
Jag tror inte att den billiga produktionen är så billig. Ta ett par jeans! Det är 16 000 liter vatten i dem under produktionen tills de når konsument. Allt detta vatten ska renas och komma tillbaka. Om man gör en hållbar produktion och betalar de kostnader som uppstår på vägen kommer det att kosta mer för konsumenten. Men det är hos dem som tar den billiga genvägen och inte betalar sina kostnader som felet ligger. Det är därför det är billigt.
Anf. 236 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för svaret! Min övertygelse är att när vi pratar hållbarhet är det ett begrepp som består av tre delar. Det är förstås miljön, som är det vi diskuterar ganska mycket här och nu. Men det handlar också om ekonomin och om de sociala aspekterna. De hänger ihop, och det brukar bli skevt om man lägger tyngdpunkten för mycket på en del och inte på de andra - om man inte tar hänsyn till alla tre delar.
Min poäng med mitt anförande tidigare var att om vi ställer tuffa och långtgående krav i Sverige som skiljer sig från resten av världen är det ofta att bita sig själv i svansen. Det som då händer är att svenska verksamheter slås ut. Det drabbar ekonomin, vi får lägre tillväxt och mindre pengar i skatt och annat. Det slår mot den sociala delen därför att människor blir arbetslösa och har mindre pengar att röra sig med, och det skapar också andra problem. Det vet vi.
I slutändan blir det då också problem för miljön. När vi exporterar vår miljöpåverkan, vilket är vad vi då faktiskt gör genom att produktionen sker någon annanstans i stället, har vi inte uppnått någonting. Snarare har det blivit en försämring eftersom vårt svenska näringsliv oftast är betydligt bättre i miljöhänseende än man är i många andra länder.
Jag tycker att det är ett problem att regeringen har en tendens att ha en slagsida där man fokuserar väldigt mycket på miljön och inte väger in de andra aspekterna tillräckligt mycket. Jag tror att det riskerar att leda till problem framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det har talats om skogen här, och jag hade egentligen tänkt tala rätt mycket om den här också. Nu blev det inte så mycket om det, men jag vill ändå ställa en fråga: Vilka effekter kommer de försämrade möjligheter till aktiv skogsförvaltning som skogsägarna tycker sig se att få avseende miljömålen specifikt? Vad tror Emma Nohrén?
Anf. 237 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Nu vet jag inte riktigt vad det är du hänvisar till som gör att vi får minskad produktion av skogen, Jonas Jacobsson Gjörtler, men jag antar att du hänvisar till att det är några skogsägare som inte har kunnat avverka sin skog. Jag ser att du nickar.
Jag förstår att detta är ett problem. Man tror att man ska få en inkomst av sin skog, och så visar det sig att det finns hinder - till exempel skyddade arter eller någonting. Vi har det ju så att man kan göra frivilliga avsättningar och få pengar för detta. Jag tycker också att vi måste gå fram med en ny nyckelbiotopsinventering, så att man som skogsägare faktiskt vet vad man har. Att det ska göras är någonting regeringen får ta till sig. Man ska inte hitta nya arter bara så där heller, utan det är ju bra för en skogs-ägare att veta vad som finns.
Det är dock viktigt att vi har ett skogsbruk som tar vara på och stöder alla miljömålen. Vi kan inte sätta ett framför ett annat. Vi har också andra problem med skogsbruket än att man inte får avverka; vi har problem med vattenavrinning, skogsvägar och fragmenterade landområden. Vi måste ta ett helhetsgrepp. Vi har nu ett nationellt skogsprogram som är igång, och det finns en översyn av skogsvårdslagen. Jag hoppas och tror att detta kommer att bli bra. Det är väldigt många kloka hjärnor som är med och jobbar, så jag har gott hopp om att vi ska kunna använda den gröna atomen och den gröna energin framåt i tiden och slippa det fossila. Men det ska inte ske på bekostnad av andra värden.
Anf. 238 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tänkte föra ett resonemang med ledamot Emma Nohrén om bredband.
Jag tyckte att det var bra att du tog upp det, Emma, för precis som du säger är det otroligt viktigt för många människor att det finns bredband där ute där vi lever, bor och verkar. Jag tror att ni har talat om att er plan är att 90 procent ska ha bredband inom några år, och ni tillsatte en viss summa pengar. Min fråga är dock: Tror ni att det kommer att räcka? Min bild efter att ha varit ute bland kommuner och människor är nämligen att det krävs enormt mycket satsningar framåt. Det är alltså min första fråga.
Anf. 239 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för frågan.
Jag hoppas och tror att detta räcker en bra bit på vägen. Redan nu är stöden översökta tre gånger om, och vi hoppas nu att den miljard det faktiskt rör sig om under programtiden räcker till att nå målen - förmodligen med råge. Det vi också har nu är att vi ska vara bäst i världen på att använda oss av digitaliseringens möjligheter. Syftet med stödet är att det ska verka i de områden i Sverige där de kommersiella krafterna inte räcker till, och det är ju ute på landsbygden och i småbyar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi ser nu att det rullar på med bredbandsutredningar överallt men att det också finns en stor ojämlikhet när det gäller var i landet detta har kommit långt. Jag tror att Gotland var bäst; där har man något slags byalagsstruktur som har gjort att det har gått fort. Vi håller på, faktiskt i precis denna stund, hemma hos mig och drar kablar genom huset för att förhoppningsvis kunna trycka på knappen före julafton. Detta är otroligt viktigt, och enligt de beräkningar jag har hört om ska det räcka till att nå målet om 90 procent.
Jag hoppas också att vi höjer målet och även når ett nytt mål, för detta är viktigt. Man hamnar nämligen på efterkälken. Om man ska vara en aktiv del av samhället i dag går det inte att vare sig jobba, bo eller leva utan att ha bredband.
Anf. 240 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar ledamot Nohrén för svaret. Jag tycker att detta är intressant att diskutera, för jag är orolig. Jag märker som sagt när jag är ute bland människor att man inte är med i matchen utan bredband.
Jag funderar också lite på att staten äger över 30 procent av Telia. Många människor har ett alternativ innan de får bredband grävt till sin fastighet, men det är faktiskt så att 22 500 har blivit av med och kommer att bli av med sitt bredband via ADSL under förra året och året som kommer. Man kan lyssna på en del lantbrukare som är helt beroende av att det finns bredband till djurstallet. Det är ju så invecklat numera; det är robotar hit och andra saker dit, och det ska fodras på olika sätt - och utan bredband funkar det inte.
Därför blir jag väldigt bekymrad när jag märker att det klipps och att det inte finns alternativ. Du får stå här som en regeringsrepresentant, Emma Nohrén, och jag vill fråga dig om regeringen pratar med Telia. Det är nämligen bekymmersamt att länken klipps innan det finns alternativ, det vill säga innan man gräver på sin egendom och så vidare. Detta är otroligt viktigt, så det är min fråga till dig.
Anf. 241 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! Jag är glad att ledamot Oscarsson har så höga tankar om mig. Regeringsrepresentant är jag dock inte, men jag kan agera representant för regeringsunderlaget.
Jag har också varit ute och mött dem som har fått tråden klippt och är även personligt drabbad av detta. Det gäller inte bara enskilda människor, utan det gäller också verksamheter ute på landet. Vi har ju en hel del turistföretag som drivs i form av enmansföretag eller småföretag. Det är väldigt skakigt att komma igång, och om man inte har bredband när man har till exempel en konferensverksamhet får man heller inga bokningar. Man kanske har satsat på att vara långt borta från ära och redlighet, så att säga, just för att få de kunderna.
Detta är otroligt bekymmersamt, och jag kan bara säga att jag hoppas att vi med dessa pengar kan se till att bredbandet rullas ut så snabbt som möjligt så att denna situation inte ska uppstå. Om det däremot pågår någon dialog med Telia eller inte vågar jag inte säga något om, men jag kan väl också hoppas på det.
Anf. 242 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Vi debatterar Sveriges budget för 2017, och detta gäller utgiftsområde 23. En stor del av utgiftsområdet rör jordbruk och skog, vilket är två viktiga näringar. Jordbruket producerar den mat vi äter, och från skogen får vi en mängd olika produkter - papper, timmer, plankor och så vidare. Denna produktion måste dock bedrivas på rätt sätt.
Vad gäller maten har vi i Vänsterpartiet länge verkat för att Sverige ska ha en hållbar livsmedelsproduktion. Vi lämnade en motion i Sveriges riksdag som vi kallade Sverige - det hållbara matlandet, och vi tycker att det i denna budget tas steg i rätt riktning. Bland annat tas det steg i rätt riktning vad gäller att få ned de klimatrelaterade utsläppen från den mat vi konsumerar. Det är inga små utsläpp, utan det är utsläpp som har ungefär samma klimatpåverkan som Sveriges 4,5 miljoner personbilar. Det handlar också om utsläpp till Östersjön och våra vattendrag som gör att övergödningen späs på, och vi vet att jordbruket är den främsta källan till övergödningen.
Från Vänsterpartiets sida tror vi också att Sverige med hjälp av en medveten strategi för hållbar livsmedelsproduktion kan bli ledande i produktionen av just hållbar mat. Vi ser redan nu att det finns företag som producerar exempelvis mjölk, grädde och glass med råvaror direkt från växt-riket. Det är företag som växer, och man exporterar till andra länder.
I det budgetbetänkande som vi nu debatterar nämns till exempel Formasprogrammet Hållbar livsmedelsproduktion, som omfattar 50 miljoner kronor under fem års tid. Detta program handlar om att hitta nya, smarta, hållbara livsmedel.
Nämnas kan också Vinnovas tävling i nya hållbara livsmedel, som har pågått under hösten, där olika klimatsmarta, proteinrika livsmedel har tävlat mot varandra. Syftet är att hitta nya smarta livsmedel som kan ersätta kött, eftersom man på så sätt kan få ned utsläppen.
Här har gråärtsburgare tävlat mot svampproteiner och andra vegetabiliska proteiner. Till slut vann lupinkräm med kejsarhatt. Lupiner är ju ett exempel på svenska baljväxter. Detta tycker jag är ett exempel på hur vi i Sverige kan producera mer mat, och vi kan göra det med svenska råvaror.
Jag tycker också att det är bra att vi i detta betänkande föreslår 25 miljoner kronor extra i direkt stöd till ekologisk mat. Det är tråkigt att flera av de borgerliga partierna avvisar den satsningen.
Vi satsar också mer pengar på Eldrimner, som är en verksamhet där man ägnar sig åt lokalt mathantverk. Även där är man kreativ och hittar nya hållbara matlösningar.
Vi hoppas också, vid sidan av det som nämns i detta betänkande, att många av de frågor som vi i Vänsterpartiet har drivit ska omhändertas av den livsmedelsstrategi som jag måste erkänna att vi har väntat alldeles för länge på. Nu har jag dock hört att den är på gång, och då hoppas vi att den hållbara maten ska vara i fokus.
Jag nämnde skogen tidigare. Det är väldigt bra att det finns ett anslag - som vi höjde förra året - i detta betänkande som handlar om insatser för skogsbruket. Det handlar om mer pengar för att skydda skog. Inte minst kan privata skogsägare sluta naturvårdsavtal för skogsmarker med stora naturvärden och, numera, även för skogsmarker med stora sociala värden. Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på båda delarna av en hållbar skogsförvaltning, både det som är viktigt för ekologin och det som är viktigt för människor som vistas mycket ute i skogen och som tycker att det kan vara en bra idé att man skyddar den skogen bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är tråkigt att alla de borgerliga partierna avvisar denna extrasatsning och föreslår neddragningar på så mycket som 100 miljoner kronor. Det har vi helt enkelt inte råd med om vi ska uppnå våra miljömål, som handlar om att vi ska ha levande skogar, att arter ska bevaras och så vidare.
Jag är väldigt glad över att vi med denna budget, och just utgiftsområde 23, får en permanent satsning för att minska och ersätta djurförsök i och med inrättandet av ett så kallat 3R-center. Det har nämnts tidigare i debatten att 3R står för replace, reduce and refine, vilket är engelska för att ersätta djurförsök, att minska djurförsök och att förfina djurförsök.
Det bedrivs väldigt mycket spännande forskning i Sverige och andra delar av världen, där man hittar alternativ till djurförsök. Men det som behövs är en enhet som koordinerar denna verksamhet och ser till att man får ut största möjliga nytta av den här nya, smarta forskningen. Därför är det viktigt med detta 3R-center för att minska djurförsöken. Det här är också något som vi i Vänsterpartiet har drivit väldigt hårt i dessa budgetförhandlingar.
Avslutningsvis: Jag har under det här året varit ordförande i miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Vi har utvärderat hur väl regeringen har redovisat hur satsningarna i budgeten har fallit ut. Vi har i detta arbete haft hjälp av utredaren Joakim Skotheim och vår föredragande Anna-Lena Kileus.
Ett enigt utskott konstaterar att det har skett vissa förbättringar avseende regeringens redovisning av hur man hanterar budgetmedel. Men vi anser fortfarande att det finns en viss förbättringspotential, i synnerhet vad gäller att det ska gå att följa i vilken utsträckning insatserna leder till att de mål som är uppsatta på området verkligen uppfylls. Så är inte alltid fallet, och därför kommer vi att fortsätta att utvärdera regeringens redovisning.
I övrigt vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 8 december.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:42 Torsdagen den 8 decemberProtokoll 2016/17:42 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och tillkännager detta för regeringen.Anslag inom utgiftsområde 23
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Anslagen för 2017Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 23 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 23 punkt 4 och avslår motionerna
2016/17:102 av Niclas Malmberg (MP),
2016/17:517 av Betty Malmberg och Mats Green (båda M) yrkande 3,
2016/17:1584 av Betty Malmberg (M),
2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 9,
2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkandena 6, 12 och 15,
2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 6,
2016/17:2551 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5,
2016/17:2912 av Anders Forsberg m.fl. (SD),
2016/17:3009 av Per Åsling (C),
2016/17:3051 av Kerstin Lundgren (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3170 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 1-4,
2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 25 och 26,
2016/17:3282 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 1-5,
2016/17:3283 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 3,
2016/17:3436 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) och
2016/17:3457 av Lars Tysklind m.fl. (L).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
1. för 2017 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårdsfonden,
2. under 2017 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom mat (KIC Food for Future) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2017-2024 för anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet besluta om en årlig medlemsavgift på högst 500 000 kronor,
3. under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 23 punkterna 1, 3 och 5.Principer för friköp av mark ovan odlingsgränsen m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner förslaget om ändrade principer för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 23 punkt 2.SLU:s verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2140 av Betty Malmberg (M) och
2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 27 och 28.- Reservation 1 (M)
Forskning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1585 av Betty Malmberg (M) yrkandena 2 och 3 samt
2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 30 och 31.- Reservation 2 (M)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 97 0 0 16 M 0 70 0 14 SD 37 0 0 11 MP 24 0 0 1 C 20 0 0 2 V 17 0 0 4 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 225 70 0 54 Utbetalning av direktstöd m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5.- Reservation 3 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 97 0 0 16 M 70 0 0 14 SD 0 37 0 11 MP 24 0 0 1 C 20 0 0 2 V 17 0 0 4 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 258 37 0 54 Utbetalning från landsbygdsprogrammet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 5.- Reservation 4 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 97 0 0 16 M 70 0 0 14 SD 37 0 0 11 MP 24 0 0 1 C 20 0 0 2 V 17 0 0 4 L 16 0 0 3 KD 0 14 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 281 14 0 54 Skördeskador
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2550 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8.- Reservation 5 (KD)