Sök

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Det innebär att Migrationsverket så tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande asylsökande barns ålder. I samband med det ska den sökande erbjudas genomgå en medicinsk åldersbedömning.

En tidigarelagd åldersbedömning ska endast göras i osäkra fall, då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Det ska vara frivilligt för den asylsökande att medverka i den medicinska åldersbedömningen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska också vara möjligt att överklaga.

De nya reglerna om tidigarelagd åldersbedömning gäller inte personer vars ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats före 1 februari 2017.

Ändringarna i lagen börjar gälla den 1 maj 2017. Riksdagen sa nej till alla inkomna motioner i samband med ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2017-03-28

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.

I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

24

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.

Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.

Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-06

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-03-28

Datum

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Regeringen har presenterat inriktningen på forskningspolitiken för de närmaste tio åren. Regeringen har också beskrivit de satsningar som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2017, bland annat de nationella forskningsprogrammen.

Regeringen kommer att avskaffa utbildningsbidraget för doktorander från och med den 1 juli 2017 och Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från den 1 januari 2018. Regeringens beslut innebär att flera lagar behöver ändras. Riksdagen sa ja till detta.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att verka för ett ökat samarbete mellan högskoleutbildningar och arbetsmarknaden . Målet är att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska bli bättre matchad.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

54

Reservationer

85 

Anföranden och repliker

54, 190 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-29

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-28

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun.

Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

17

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

45, 125 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.

Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.

När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.

Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29