Sök

Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-30

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.

Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.

Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-30

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Konkurrensmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska få ökade möjligheter att samarbeta effektivt om konkurrensfrågor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett nytt avtal om nordiskt samarbete i konkurrensfrågor.

I dag får konkurrensmyndigheterna i flera av länderna bland annat byta information om pågående utredningar. Det nya avtalet innebär att de nu får befogenheter att skaffa information och göra inspektioner hos företag på uppdrag av en annan konkurrensmyndighet. Det kan underlätta utredningar som till exempel rör karteller där leverantörer har verksamhet i olika nordiska länder eller över landsgränserna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

36, 205 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.

Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.

Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.

Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2018-05-15

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 43 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2018-05-22

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 32 minuter

Justering

2018-05-22

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-28

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.

Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.

Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

8

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

18, 93 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2018-05-22

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Regeringen föreslår ändringar i upphovsrättslagen som innebär att personer med syn- eller annan läsnedsättning får framställa tillgänglighetsanpassade böcker, exempelvis talböcker, utan att behöva få godkänt av den som har rättigheterna. Reglerna gäller också den som utför det här arbetet åt personen samt även bibliotek. Biblioteken har rätt att sprida det anpassade formatet av boken inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Syftet är att öka utbytet mellan länder samt öka tillgången till böcker i alternativt format. Upphovsmannen till verken ska dock ha rätt till ersättning i vissa fall. Förslaget har sin bakgrund i ett direktiv från EU om genomförandet av FN:s så kallade Marrakechfördrag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 11 oktober 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
• Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
• Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
• Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

15

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2018-05-22

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30