Betänkande 2018/19:KrU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.
Debatt om förslag 2018/19:KrU12
Herr ålderspresident! Vi har nu att diskutera ett ärende som ligger ganska nära det som utskottet precis diskuterade. Det är svårt att diskutera allmänna kulturfrågor utan att också beröra kulturskaparnas villkor, för detta hänger till syvende och sist väldigt nära ihop.
Kulturskaparnas villkor
Jag vill hänga på den tidigare debatten. Ofta säger vi nämligen här i kammaren väldigt bra saker, men det behövs också handling. Kulturskaparnas villkor, socialförsäkringssystem och annat har diskuterats under lång tid. Nu är det dags för handling. Kanske kan Myndigheten för kulturanalys, som har ansvar för att utvärdera kulturpolitiken, hjälpa till att få oss att se allvaret och brådskan när det gäller att genomföra saker som vi har lovat under lång tid.
Den signal som kom från Kulturanalys, som i sin årsrapport sa att vi inte närmar oss de kulturpolitiska målen, hade inte kunnat vara mycket skarpare. Vi kanske till och med fjärmar oss från målen i vissa avseenden. De medel vi har till buds och de reformer vi genomför innebär inte att vi med hast närmar oss de kulturpolitiska mål som finns.
Framför allt är det svårt att göra något åt det sociala arvet. Att kulturvanor går i arv från föräldrar till barn är något som vi borde ägna mycket mer tid och kreativitet åt, för att hitta en politik som kan möta detta.
Det handlar om kulturskaparnas villkor, om kulturens ställning i samhället, om hur skolan kan bli bättre så att fler lär sig mer där och om hur svenska språket kan bli något som alla erövrar med bravur. Språket är ju till stor del ett omistligt kulturarv och väldigt viktigt både för vårt samhälle och för att den enskilde ska kunna ta sig an så mycket annat, både i samhället och, särskilt, i kulturen.
Det råder nu en period i mitt och allas liv och i samhällslivet där rätt mycket förändras. Digitaliseringen ändrar villkoren för väldigt mycket, inte minst på kulturområdet. Skapandet, distributionen och konsumtionen av kultur förändras i grunden. Det skapas väldigt mycket nytt, som man sköljs över av. Samtidigt har det kanske aldrig varit lättare än nu att fly in i sin egen bubbla och slippa intryck från andra, som man inte tycker verkar särskilt spännande eller inte är så intresserad av.
Allmänna kulturfrågor
Digitaliseringen ställer mycket av kulturpolitiken på ända och gör att vi måste tänka helt nytt. Jag tror till exempel att vi måste bli bättre på att tänka på hur den enskilde uppfattar sin situation. Det handlar nämligen inte bara om att distribuera kultur från centralt håll utan också om att väcka lusten att lära och möta det annorlunda.
Även globaliseringen förändrar grunderna för kulturskapandet. Det går nu att i realtid skriva en skönlitterär bok tillsammans med en människa som bor i en helt annan del av världen och att ha läsare som läser i realtid i ytterligare en annan del av världen. Så fungerar det på alla kulturområden just nu: Globaliseringen ritar om världsbilden.
Detta är en snabb förändring som är väldigt stimulerande och spännande för kulturskapandet men som också innebär att kulturen blir viktigare. Det är genom kulturen och mötet med den som vi kan lära oss att hantera de stora förändringar vi ställs inför, att förstå nya människor som vi inte tidigare har träffat och att acceptera att människor är olika.
Vi ser också samtidigt en regionaliserings- och en centraliseringstendens i samhället, som naturligtvis innebär nya utmaningar för kulturen. Där gäller det att stärka kultursamverkansmodellen, som handlar om att regionerna ska få ökad makt över kulturpolitiken - en viktig del i den kulturpolitik vi kommer att se framöver.
När det gäller digitaliseringen finns det i betänkandet ett resonemang från ett parti om kanon. Jag tycker att detta är en fråga som verkligen är värd att diskutera. I en värld där vi översköljs av kultur och intryck är det inte så dumt om någon berättar, precis som en lärare gör i skolan, att just detta är särskilt bra, håller särskilt hög kvalitet och är något som du borde intressera dig för.
Frågan är bara vem denna person ska vara. Jag gillar i grunden kanon, och det finns på alla kulturområden och i alla kultursfärer. Men det är kanske inte staten som ska bestämma exakt vad en kanon ska innehålla. Att helt förkasta kanon är dock att lämna människor i sticket. Framför allt lämnar man dem i sticket som inte har en förälder eller släkting som berättar vad som är spännande och intressant och håller hög kvalitet och vad man borde upptäcka.
Vill man bryta arv måste man våga säga att vissa saker håller högre kvalitet och är mer spännande än andra. Man måste också våga visa detta för människor - detta är något du borde intressera dig för. Det borde ske i hela landet och på många olika sätt.
Vi behöver också, som jag var inne på tidigare, en mångfald i finansieringen. Jag tror på mångfald i kulturlivet av flera skäl, dels därför att yttrandefriheten och skapandefriheten måste finnas där, dels därför att vi inte i dag vet vad som är spännande och viktigt för framtiden. Och vi vet inte vad det är som gör att den enskilda individen i mötet med kultur lär sig nytt och därmed också blir öppen för det nya i samhället. Men fokus ska ligga på kvalitet.
Herr ålderspresident! Jag vill med detta yrka bifall till reservation 1.
Herr ålderspresident! Kultur är ett vittomfattande begrepp. Det omfattar även konst och design och utformning av kläder. Jag har haft den stora förmånen att få dela utskott med herr ålderspresidenten i fyra år, och jag vet hur noga han är även med klädseln i denna kammare. Därför ber jag lite om ursäkt för mina skodon, som jag inte hann byta. Men de är glatt gula likt svenska flaggan och stjärnorna på EU-flaggan, och självklart har jag lagt mig vinn om att matcha herr ålderspresidentens slips!
Med detta sagt - till ordningen och ärendet i kulturutskottets betänkande nr 12, Allmänna kulturfrågor. Det omfattar väldigt breda frågor, som kulturkanon och liknande, så som har beskrivits av den tidigare talaren Christer Nylander, ordförande i utskottet.
Jag väljer att koncentrera mig på ett område där vi från Moderaternas sida har reserverat oss, nämligen formerna för styrning och finansiering. Jag vill därmed också yrka bifall till reservation 1. Precis som föregående talare sa går den föregående debatten och det föregående betänkandet i viss mån ihop med det som kan komma att diskuteras under den här punkten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Jag vill koppla tillbaka till föregående debatt, och då framför allt till meningsutbytet mellan Christer Nylander och Jonas Andersson i Linköping, Liberalerna respektive Sverigedemokraterna. Jag blev lite kall inombords när jag hörde den debatten, särskilt de tyvärr väldigt skarpa ordalag - i ord, inte i ton - som Sverigedemokraternas företrädare hade.
Herr ålderspresident! Kultur är en möjliggörare. Det finns en orsak till att höger och vänster hjärnhalva skiljer sig åt. Nu minns jag inte på rak arm vilken av dem som är mer teknisk respektive mer kreativ, men det vore ju förfärligt om dessa två inte möttes utan jobbade i parallella spår. Men gudskelov är människan beskaffad så att hjärnhalvorna samarbetar med varandra.
När människor med teknisk och strategisk kvalitet möter människor som är mer kreativa, alltså när kulturen möter den matematisk-tekniska sakkunskapen - det är då det händer. Man kan gå till vilket universitet som helst och tala med vilka institutioner som helst. Tro mig, jag är tjänstledig från Blekinge tekniska högskola. Det sker när vi skapar möten inom alla områden. Det vet också vi som folkföreträdare. Det är när vi själva träffar människor från olika discipliner och när vi får dem att träffas, även om det är en konstnär i ena änden och en militär i den andra, som kreativiteten sker. Det är otroligt viktigt. Men när vi står i talarstolen och hyllar detta hör vi samtidigt det som är dess motsats, nämligen talet om konsten och kulturen som maktmedel.
Herr ålderspresident! Jag har halva min själ i Ungern. Min pappa kom till Sverige efter andra världskriget som arbetskraftsinvandrare när han var 19 år. Han hade samma yrke som statsministern, nämligen svetsare. Han utbildade sig sedan till ingenjör och skapade sig en framtid här i Sverige.
Jag hade också en farbror som blev kvar på andra sidan järnridån, som vi hade ett stort utbyte med. På den tiden pratade jag också ungerska. Vad jag minns tydligt är de utsmugglade skivorna med dåtidens ungerska stand up-komiker, som drev med den kommunistiska regimen i Ungern och med Sovjetunionen. Det var forbidden fruit.
Kulturen kan vara ett maktmedel i fel händer. Därför är uttrycket "armlängds avstånd" otroligt viktigt.
Mellan Karlskrona och Rödeby, där jag bor, ligger en liten ort som heter Inglatorp. Där bor Bengt Saltö, en helt fantastisk konstnär. Han är marinmålare men på sitt eget sätt. Han målar väldigt abstrakt, och jag begriper ibland ingenting, förutom när jag får höra hans berättelser. Då står det väldigt tydligt hur han tänker och vad han vill förmedla med sin konst. Han har dessutom svurit på att han inte ska ta emot en enda sekin av statligt bidrag i sitt konstnärskap, utan han ska klara sig själv. Vet ni vad? Det har han gjort, även om hans konst inte är populär överallt, tillgänglig eller tycks om av alla. Men han står på egna ben. Han säljer sin konst och hittar också finansiärer från annat håll.
Här måste vi få till stånd en attitydförändring. Jag blev lite upprörd av den tidigare diskussionen. För en månad sedan, när utskottet besökte Konstnärsnämnden, tog man där upp vikten av att bredda finansieringen. Här i Sverige har vi tappat traditionen med mecenater, som vi egentligen har haft i alla tider. Vi har ett mycket svagare system av privata finansiärer än i många andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Varför det då? Det är å ena sidan en skatterättslig fråga. I betänkandetexten tar vi upp att det inte är fördelaktigt att inrätta fonder och stiftelser, och vi talar om skatteavdrag. Detta måste vi titta på, så att man som konstnär inte bara är hänvisad till statliga och offentliga medel.
Men det behövs också en attitydförändring. När jag har prövat den här idén och diskuterat detta i olika sammanhang möts jag av inställningen att om vi ska ha privata finansiärer, mecenater, blir konstnären beroende av vad den privata finansiären tycker. Men snälla nån! Vi har haft många utmanande musiker, konstnärer och författare av litterära verk som har haft mecenater i ryggen utan att detta har påverkat konstnärskapet. Vi ska inte vara rädda för detta. Här måste vi ha en attitydförändring, som jag ser det.
Herr ålderspresident! Jag ber om ursäkt för att jag dragit över talartiden alldeles förfärligt. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi ser logiskt, taktiskt och matematiskt på kulturskaparnas ekonomiska villkor och möjligheter till privat finansiering. Vi måste också med hjärta och hjärna se vikten av att vi som beslutsfattare inte lägger fingrarna emellan. Höger och vänster hjärnhalva måste mötas, med känslor. Det är det som är kultur.
(Applåder)
(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Jag vill gärna nämna att Bengt Saltö faktiskt är representerad här i riksdagen, i Ledamotshuset.)
Herr ålderspresident! Det händer att kulturutskottets frågor inte alltid dominerar den toppolitiska dagordningen, särskilt inte inför ett EU-val. Men i dag dominerar de onekligen kammaren, också med bra höjd i debatten, vilket är välkommet.
Inledningsvis vill jag anföra att vi står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 8.
I det betänkande som nu är föremål för debatt har utskottet behandlat ett drygt tjugotal yrkanden som rör alltifrån kultursamverkansmodellen och digitalisering till kulturkanon och kultur på recept. Sammanfattningsvis behandlar vi i mångt och mycket kulturens tvärsektoriella roll och betydelse inom andra samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska. I någon mån gestaltar detta också Sverigedemokraternas syn på hur kulturen och kulturpolitiken ska kunna vara en del i hela livet, politiken och samhällsbygget och spela en mer framträdande roll.
Människan är en kulturell varelse. Senast för några dagar sedan satt jag med ett antal regionpolitiker i en annan del av landet och diskuterade just hur vi kan låta kulturell planering ta plats i alltifrån äldreomsorg till hälso och sjukvård och stadsplanering. Det är dags att bredda och modernisera de kulturpolitiska målen utifrån den mänskliga naturen, estetisk hållbarhet och hemkänsla.
Herr ålderspresident! Jag minns när man under friluftsdagen i skolan stod i den klara vårluften, blev utrustad med en orienteringskarta, en kompass och en initial instruktion om riktning. Sedan var det bara att löpa och bilda sig en uppfattning om omgivning och stämpelstationer. Genom karta, kompass och terräng bildade man sig en uppfattning om landskapets karaktär, landmärken och platser att återkomma till. Man lärde helt enkelt känna sin omgivning och hembygd, om man inte kände den sedan förr.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Vi i Sverigedemokraterna vill i vår reservation om kulturkanon ta orienteringen om våra kulturmarkörer till skolbänken. Fördelarna med en provkarta över de kulturella uttryck som blivit till klassiska nationella landmärken inom litteraturen, musiken, lyriken, filmen, måleriet eller vad det nu kan tänkas vara är många och kan knappast överdrivas.
Att lära känna sitt land och vad som tänkts, talats, målats, uttryckts och skapats i bilden av Sverige stärker sammanhållningen. Det stärker sammanhållningen mellan invandrare och svenskar samt mellan unga och deras far- och morföräldrar. Det stärker sammanhållningen över generationsgränserna men också mellan stad och land. I likhet med den danska modellen bör en heltäckande kulturkanon också innehålla det levande immateriella arv som i mångt och mycket kännetecknar vårt land av i dag men som det finns ett avstånd till och okunskap om, särskilt i de parallellsamhällen som i många avseenden odlar egna kulturella koder, rättsuppfattningar och normer.
Jag välkomnar den positionsförflyttning och det förtydligande som Liberalerna tidigare gjorde här, om att detta i grunden är en klok idé. Vi behöver nämligen titta på denna fråga på ett betydligt mer konstruktivt sätt än vad som tidigare har gjorts. När utskottet besökte Danmark för några år sedan kunde vi notera att idén om en kulturkanon hade varit en kontroversiell idé. Men i dag är den något som faktiskt förenar partier från i stort sett höger till vänster. Nu är de allra flesta partier överens om behovet och betydelsen av en undervisningskanon i kulturella uttryck och markörer.
Vem ska då bestämma över detta? Ja, det är mycket riktigt att vi politiker inte ska göra det. Vi ska upprätthålla en armlängds avstånd även i denna fråga inom kulturpolitiken och låta ett råd avgöra den frågan, ungefär enligt den konstruktion man använde i Danmark för att skapa en stor kulturpolitisk och samhällspolitisk debatt om kulturens roll, syfte och existens, där medborgare, profession, skolverk och politiker, civilsamhället och många andra aktörer ingick.
Herr ålderspresident! Kultur inom vård och omsorg är ett fält där man på senare år har prövat samverkan, vilket renderat initiativ som kultur på recept och liknande. I Region Skåne odlar man för närvarande ett strategiskt samarbete mellan primärvården och kulturlivet. Forskning visar att kulturupplevelser och kulturell aktivitet kan bidra till att stimulera och rehabilitera personer som drabbats av demens eller Parkinsons eller personer som efter utbrändhet stått utanför arbetsmarknaden väldigt länge.
Forskning och förnuft bekräftar båda behov av lärkans drill och trastens glada sång, liksom musikstycket eller litteraturen som präglat en och kan väcka glädje och framtidstro i den allra sjukaste själ. Samtidigt som kulturuttryck hjälper dem som mest behöver det kan kulturutövare få fler ben att stå på. Modern vård med evidensbaserad forskning och kunskap ska ligga till grund för vård och omsorg. I vissa fall krävs renodlad vård och akuta insatser. I andra fall kan kulturen göra skillnad. Vi vill med vår reservation som är knuten till denna fråga att forskning i högre utsträckning omsätts i praktik och att regeringen utreder möjligheter så att kultur i vården kan implementeras och användas inom hälso- och sjukvården på bredare front.
Herr ålderspresident! Alla goda ting är tre. Det för mig avslutningsvis till vår tredje reservation i föreliggande betänkande. Djupa rötter till den svenska kulturens lövverk ligger i vår historia och i den natur och det klimat där den formats. Genom geografisk och språklig närhet till våra nordiska grannländer och årtusenden av en sammanflätad historia och nära relationer har en skandinavisk och nordisk kulturkrets med få regionala motstycken globalt vuxit fram. Vår nordiska kulturgemenskap utgör också grunden för det nära politiska och ekonomiska samarbete vi i dag ser på ett antal områden - det gäller bland annat kultur, utbildning och forskning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Läser vi av de nordiska invånarnas attityder i undersökningar och tendenser i samhällsdebatten skulle jag samtidigt vilja påstå att det finns både möjligheter och behov av att kraftigt förstärka vårt samarbete strategiskt inom och utanför ramen för EU, liksom rent fysiskt och praktiskt i Stockholm som huvudstad.
Island och Färöarna har inrättat var sitt Nordens hus. Liknande hus finns på Åland och Grönland men även i Finland. Uppdrag och arbetsfält skulle kunna skilja sig här i Sverige samtidigt som samverkansytor skulle kunna stimuleras. Särskilt inom fälten utbildning, forskning och studentutbyte finns stor potential.
Tärningen är kastad! Jag ber om ursäkt för den överskridna talartiden, herr ålderspresident.
(Applåder)
Herr ålderspresident! Det är bra av Sverigedemokraterna att de i sina reservationer lyfter fram bland annat kultur och hälsa. Det var ett initiativ som togs under alliansregeringen, bland annat. Det har mycket att göra med den diskussion vi hade tidigare om att kroppen är en helhet och att kultur och skapande är en väsentlig, om inte en dominerande, del av den.
Jag pratade tidigare om Bengt Saltö, nere i min hembygd. Detta är någonting som han verkligen har ägnat sig åt. Han har på ett fantastiskt sätt byggt upp människor så att de har kunnat komma tillbaka från exempelvis socialt utanförskap och långvarig sjukdom. Han har till och med genom sitt skapande kunnat detektera när människor inte mår bra och kunnat fånga dem i tid. Det är ett otroligt viktigt område.
Det gäller likaså kulturkanon, förstås. Där vill jag understryka det som ordföranden Christer Nylander lyfte fram i ett tidigare inlägg: att det även här ska vara en armlängds avstånd. Det är inte politiker som ska peka ut vad som är bra, dålig eller läsvärd litteratur, utan det måste professionen göra.
Men, herr ålderspresident, vad som framför allt fick mitt finger att leta sig till knappen för att begära replik var ett uttryck som jag har hört två gånger, både i ett tidigare inlägg från en kollega till Aron Emilsson och nu av Aron Emilsson själv. Vad i hela friden menar ni med "estetisk hållbarhet"?
Herr ålderspresident! Tack, Annicka Engblom, för frågan och repliken! Jag kan initialt bara välkomna om det är så att även Moderaterna nu inser betydelsen och behovet av en kulturell kanon. Då skulle vi successivt kunna samla en majoritet i det här parlamentet, och det vore väldigt välkommet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Precis som jag själv lyfte fram är det just en armlängds avstånd som bör råda i den frågan. Det bör vara ett brett sammansatt råd som tittar på innehållet. Jag tycker inte att politiken ska utebli, men det är inte heller politiken som ska avgöra, utan det är medborgare, civilsamhälle, profession med flera.
Jag är glad över att frågan om estetisk hållbarhet ställs, för jag tycker att det är en otroligt viktig fråga att lyfta. Det handlar just om hur kulturen kan och ska våga ta plats inom andra samhällsområden. Vi vet, både baserat på forskning och på hur vi mår i vår omgivning, att kulturen har en roll att spela inom till exempel stadsplaneringen och samhällsbyggandet. Det finns många studier som visar på vad som sker när vi har en väl etablerad medborgarförankring inför att detaljplaner, översiktsplaner etcetera ska ta form och kombinerar det med cultural planning, eller kulturell planering, som metod och modell för hur en ny exploatering ska göras. Man väver alltså in platsens historiska identitet och lokala berättelser eller händelser och skapar harmoni med omgivande bebyggelse etcetera. Då skapas miljöer där människor trivs och som människor uppskattar.
Estetisk hållbarhet är ytterligare en dimension när det gäller att titta på hållbarhetsbegreppet. Det handlar inte bara om social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet utan även om kulturell och estetisk hållbarhet. Det skulle jag vilja se mer av i den svenska debatten.
Herr ålderspresident! Tack, Aron Emilsson, för dessa klargöranden! Då vet jag precis vad Sverigedemokraterna avser med kulturkanon. Jag kan låta hälsa att politikerna absolut ska utebli från att peka ut vad som är läsbart eller inte. Det ska definitivt professionen göra. Vi har olika uppfattningar vad gäller politikens involverande i vad som ska ingå i en kulturkanon eller inte.
Aha! Vad bra - då vet jag precis vad Aron Emilsson och Sverigedemokraterna menar med estetisk hållbarhet. Det här är lite intressant, för Aron Emilsson, Jonas Andersson, jag och Anna Hrdlicka - som råkar vara civilingenjör i byggnadsteknik - har haft ett litet meningsutbyte via insändare när det gäller precis just detta.
Jag och Anna Hrdlicka råkar båda bo i kulturarv. Jag bor i Karlskrona, och Anna bor i Visby. Det är oerhört intressant vad gäller estetisk hållbarhet, för det Sverigedemokraterna säger är att nuvarande byggnadsprocesser, bedömningar och breda förankringsprocesser vad gäller utformning av nybyggnation i gamla kulturarv underkänns. I så fall skulle jag vilja veta i vilka avseenden det inte fungerar bra som det gör i dag.
Jag kan lyfta fram en väldigt intressant diskussion. Det är klart att Karlskrona har gamla byggnader från 1600-talet, och Visby har betydligt äldre byggnader. Men mitt i detta planeras bland annat fantastiska kulturbyggnader som speglar vår tid, och så borde det vara i samhället. Vi kan inte bara bygga romerska kolonner i evighet. Vi måste också göra avtryck i stadsbilden 2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Herr ålderspresident! Jag kan inte instämma mer. Det är helt naturligt att varje epok och varje tid lägger sitt lager av arkitektur i samhällsmiljön.
Det är inte bara Sverigedemokraterna som har pekat på att det brister; det har även Sveriges Television gjort, och det finns många rapporter och många undersökningar som pekar på det.
Jag skulle nog hävda att just världsarvsstäderna i många avseenden besitter allra högst kulturmiljökompetens eller antikvarisk kompetens, just eftersom man har ett världsarv att förvalta, vårda och utveckla. Problemet finns i lejonparten av landets kommuner, där man antingen helt saknar kulturmiljökompetens eller bebyggelseantikvarisk kompetens eller inte har råd att rekrytera ens vid större projekt och när större översiktsplaner eller liknande tas fram.
Även länsstyrelserna vittnar på vissa håll om att inte heller de har resurserna att gå ut med den kompetensen. Där länen är som störst och resurserna som svagast är kanske också behoven som störst, med många kommuner där vi har ett otroligt rikt kulturarv och kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Jag skulle nog därför inte påstå att det är i världsarvsstäderna som vi ska underkänna hur man i dag tar hänsyn till kulturmiljölag eller bygger enligt kulturell planering och väver in det perspektivet. Där fungerar det i många avseenden bra.
Där det brister är i kommuner där man saknar eller har alldeles för låg kunskap om kulturmiljöaspekterna. Det kan handla om plan- och bygglagen, kulturmiljölagen, väglagen eller järnvägslagen. Kulturmiljökompetensen är i många fall obefintlig eller på så låg nivå att kulturarv förvanskas, förstörs eller rivs, ofta utan anledning och ibland också lagvidrigt. I dessa kommuner skulle jag vilja hävda att vi har ett problem när det gäller estetisk hållbarhet.
Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga av Centerpartiets reservationer i detta betänkande. För tids vinnande väljer jag dock att yrka bifall endast till reservation 5.
Herr ålderspresident! Det engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är ett kitt som fogar samman samhället. I Centerpartiets vision har alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, möjlighet att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.
Kultur stärker självförtroendet och gör att fler får möjlighet att ta till vara yttrandefriheten. Detta stärker i sin tur delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå både oss själva och andra bättre.
Sverige blir också ett alltmer mångkulturellt land, och det skapar nya möjligheter. Vi kan utveckla vår kreativitet genom möten med det oväntade, och vi kan också dela med oss till och lära oss av varandra.
Med den digitala tekniken har också mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Möjligheten till delaktighet och till att sprida kultur är nu större än någonsin. Det digitala samhället har blivit en del av vår vardag, och det har blivit enklare att både producera och sprida det egna skapandet liksom det också har blivit enklare att ta del av en bred flora av olika kulturella uttryck. Man är inte längre lika bunden vid plats, tid och rum som man kanske var för något decennium sedan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Vi ser också hur breda kulturformer som dataspel utvecklas och ger utrymme för flera olika uttryck. Där finns ju musiken och bildsättningen, manusskrivandet och animationen. Vi har också musiken som produceras i Sverige och sprids och uppskattas över stora delar av världen.
Ja - med de möjligheter som digitaliseringen ger kan fler finna ett uttryck som passar just dem. Det här skapar också företag, jobb och exportinkomster. Med kreativitet växer vi helt enkelt som individer men också som samhälle.
Den digitala tekniken ger också möjligheter att hemma i bygdegården till exempel se föreställningar som görs på en annan kontinent. Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste vi därför ta till vara.
Vi har till exempel redan en framgångsrik svensk bransch för dataspel och apputveckling, ett kreativt entreprenörskap som engagerar många. Samtidigt vet vi inte heller i dag vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken fortsätter att utvecklas. Det krävs därför ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet och i det digitala skapandet kan få stöd.
Herr ålderspresident! Kulturen har sitt egenvärde. Det får vi aldrig glömma eller förminska. Men kulturen bidrar också till så mycket mer - inte minst till kreativitet, som jag har visat. Sverige har framgångsrika kreativa och kulturella näringar, och det finns en stor tillväxtpotential.
Vi vet också att människor vill bo och verka på en plats som är intressant och kreativ. Kultur med både spets och bredd blir då en betydelsefull lokaliseringsfaktor. Här måste Sverige nu lägga sig i framkant för att klara internationell konkurrens.
Det är också viktigt att alla i hela landet får tillgång till ett brett kulturutbud. Då handlar det om att skapa förutsättningar för ett nytänkande och spetsigt kulturliv som också låter tala om sig internationellt. Då måste vi komma ihåg att Sverige är unikt i alla sina delar.
För att lyfta kulturlivet i hela landet spelar självklart en stärkt och utvecklad kultursamverkansmodell en stor roll. Här vill vi också från Centerpartiets sida ge regionerna en tydligare roll i arbetet med att ta fram en nationell kulturplan.
Ytterligare ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk stad, eller ska vi kanske säga en kommun, vartannat år får status som nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och en chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella institutionerna och myndigheterna får också i uppdrag att uppmärksamma detta.
I utskottets svar på vår motion om nationellt kulturhuvudstadsår ställer man det mot långsiktiga satsningar på kultur. Jag tycker att det är olyckligt och missvisande. I stället borde man ställa sig bakom förslaget, som skulle innebära långsiktiga mål och modeller och ge en arena för hur vi kan både sprida och stärka kulturen i hela landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Herr ålderspresident! Att införa ett nationellt kulturhuvudstadsår skulle ge kulturen i vårt land ett viktigt och nyttigt lyft för kulturen i hela landet.
Herr ålderspresident! Kulturen har alltid, i alla samhällen och i alla tider, haft en enorm betydelse för samhällets utveckling. I den samtid där vi i dag lever och formar vår gemensamma framtid har kulturen i dess vidaste bemärkelse kanske större betydelse än på länge.
Självklart har kultur ett egenvärde. Tänk er en värld utan musik och konst. Vilken steril och fattig livsmiljö vi då skulle ha.
Jag har ingen vetenskaplig grund att stå på när jag säger att det hos många människor i dag finns en längtan efter samhörighet och samvaro för att skapa tillsammans och delta i upplevelser.
Allt fler upplever i dag ensamhet. Då tänker man kanske i första hand på äldre människor på ett boende. Ensamheten i dagens samhälle lyfts fram alltmer som ett folkhälsoproblem, då det är långt ifrån endast äldre människor som upplever ensamhet. Självklart är inte ett rikt kulturutbud den enda lösningen på detta, men jag är övertygad om att ett rikt utbud med möjligheter att delta i kulturlivet är en viktig pusselbit till ett samhälle där man känner samhörighet och utvecklas tillsammans.
Herr ålderspresident! Digitaliseringen öppnar på kulturens område, som på så många andra områden, nya möjligheter. Målet för den svenska digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Låt mig nämna ett exempel. I Falkenbergs kulturskola, som nu från i höst kommer att vara avgiftsfri, finns en digitaliseringsstrategi som innebär att eleverna kommer att kunna ta del av lektioner på sina bostadsorter. För eleverna på den halländska landsbygden betyder strategin mycket vad gäller tillgängligheten till kulturskolans utbud. Den öppnar också möjligheter för eleverna på Falkenbergs kulturskola att få undervisning av framstående lärare på musikhögskolorna.
I Halland pågår dessutom ett arbete för att använda en helt ny teknik som innebär att musiker kan spela tillsammans oavsett var de befinner sig. Det handlar om att kunna skapa i realtid där några deltar i Krogsereds bygdegård och spelar tillsammans med till exempel Kungliga Filharmonikerna. Tillsammans kan de skapa musik på samma sätt som om de skulle befinna sig i samma lokal. Endast begränsningar i vår fantasi om vad som är möjligt sätter gränser.
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av kulturområdets institutioner. Riksrevisionen konstaterar att kulturområdet är ett politikområde som karakteriseras av ett starkt oberoende. Svensk kulturpolitik handlar om att skapa så goda förutsättningar för konstnärligt skapande som möjligt medan frågor om konstens innehåll och kvalitet överlämnas till professionen.
Riksrevisionen konstaterar att principen om armlängds avstånd, som är utgångspunkten för den svenska kulturpolitiken, fungerar. De konstaterar vidare att regeringen har möjlighet att styra området men att det skulle skapa problem med kulturområdets oberoende och skada principen om armlängds avstånd. Just armlängds avstånd är en bärande och viktig princip för kulturpolitiken. Den står vi till hundra procent bakom.
Kultursamverkansmodellen är en central och viktig del av svensk kulturpolitik, som behöver ha rätt förutsättningar för att kunna verka i sin fulla potential. Eftersom modellen varit i kraft ett antal år har såväl Statskontoret som Myndigheten för kulturanalys gjort översyner av hur modellen fungerar. Såväl Statskontoret som Myndigheten för kulturanalys har konstaterat att det finns ett antal områden som behöver utvecklas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Sverige har i dag ett omfattande arbete för att öka det internationella samarbetet. Samtliga myndigheter på kulturområdet har i sina instruktioner till uppgift att integrera ett internationellt perspektiv i sina verksamheter.
Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna vill att vi ska inspireras av dansk kulturpolitik och föreslår riksdagen att vi i Sverige ska införa en kulturkanon enligt dansk modell. Syftet ska vara att fastställa medvetenheten om vad svenskhet är - detta för att tydliggöra vad som är viktigt för svenskarna i det svenska samhället, som det uttrycks i motionen.
Vi ser nu resultatet i dess förlängning i Danmark. Dansk folkepartis inflytande i den danska regeringen har inneburit att 400 journalister anställda i public service-företaget har sagts upp. Minst 48 procent av musiken som spelas ska vara dansk musik. Det ska vidare genomgående i public service-sändningar framgå tydligt att det danska samhället vilar på kristendomen. En sådan utveckling av politisk styrning för att uppnå egna politiska syften tar vi kraftigt avstånd från.
Herr ålderspresident! Mot bakgrund av det till riksdagen anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Herr ålderspresident! Hans Hoff blandar äpplen och päron när han börjar i kulturkanon och landar i journalisters vardag i public service-bolagen.
Låt mig ta upp grundfrågan som gällde kulturkanon. Mycket riktigt finns denna fråga med i motionen och i reservationen i betänkandet. Jag har själv tidigare påpekat - och Christer Nylander har berört detta - att jag inte förstår Socialdemokraternas kritik mot att elever i grundskolan får ta del av en provkarta, liksom det i dag finns ett uppdrag i ämnet svenska att ta med svenska klassiker. Hans Hoffs egen partikollega från Värmland refererade tidigare till att man i skolor undervisar om lokala kulturpersonligheter och även undervisar om nationella kulturhistoriska pärlor inom musiken, lyriken, konsten, filmen och så vidare.
På vilket sätt skulle det vara negativt för elever att bredda sin kunskapsbas och kompetens i landets kulturhistoria, oavsett om man har invandrat hit eller är född och uppvuxen här? Det är inte en begränsning utan tvärtom snarare stärker nyfikenheten att lära sig om andra kulturer samt stärker viljan och incitamenten att över huvud taget intressera sig för kultur och kultursfärer runt om i världen.
Inom ramen för den danska kulturkanon, nu Danmarkskanon, som är ett steg vidare, har även Socialdemokraterna i Danmark visat sig positiva till kulturkanon och ställer upp på den. Hans Hoffs egna partikollegor som han samarbetar med inom Nordiska rådet och i andra organ tycker att en kanon är en idé som har fallit väl ut och ger en ökad förståelse för det egna landets identitet. Det gäller särskilt i dag. När parallella strukturer växer fram blir sammanhållningen än viktigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Herr ålderspresident! Nu är vi i Sveriges riksdag, och jag utgår från våra förhållanden.
Syftet med att införa denna kanon beskrivs mycket väl i Sverigedemokraternas motion. Sverigedemokraterna säger att syftet med kulturkanon ska vara att tydliggöra vad som är viktigt för svenskarna i det svenska samhället.
Vilka är svenskarna, enligt Sverigedemokraterna? Vilka krav ska man uppfylla för att vara svensk? Är det genetiska krav? Handlar det om hur länge man har bott i Sverige? Handlar det om medlemskap eller medborgarskap? Vilka är kraven för att vara svensk? Själva syftet med att införa kanon är att tydliggöra dessa frågor i det svenska samhället.
Fru talman! Syftet är att vi ska se att vi är en del. Vi är inte bara individer, vi är inte bara öar i havet, utan vi är en del av en kollektiv identitet.
Om Hans Hoff läser Sverigedemokraternas principprogram och våra grundläggande utgångspunkter ser han tydligt att vi står för en öppen svenskhet, det vill säga att om man har kommit hit och anammat krav som ställs på att förstå lagar, regler, samhällsorientering, juridiska och kulturella element, även om man själv inte väljer att adoptera dem och anpassa sig till dem till fullo, handlar det till slut om vad man själv uppfattar sig som, som svensk och omgivningen som svensk. Det där har snarare sitt hem i känslan än i att kunna peka ut instrumentella drag; då är du svensk eller då är du inte svensk. Men grundfrågan är ju om man på allvar vill stärka samhörighet, sammanhållning och gemenskap. Det var Hans Hoff själv inne på i sitt anförande - att vi behöver samhörighet och gemenskap.
Min fråga är fortfarande denna: På vilket sätt skulle införandet av en kulturkanon splittra samhället mer, öka polariseringen ytterligare eller minska elevers kunskapsbas i kultur, kulturhistoria och samhällskunskap?
Detta är ju en möjlighet som snarare stärker dem som nyligen invandrat till Sverige och vill bli svenskar, som vill komma in i det svenska samhället som barn.
Om man får en grundläggande förståelse i svensk kulturhistoria, så som Lars Mejern Larsson från Socialdemokraterna eminent redogjorde för här tidigare, blir man ju rikare på kulturell kompetens. Jag förstår inte hur det skulle kunna vara begränsande. Jag förstår inte att det är det i Socialdemokraternas värld.
Fru talman! Jag tror definitivt på ett samhälle med samhörighet, gemenskap, solidaritet och jämlikhet.
Det är därför jag reagerar mot - och vi reagerar mot - motionen om att införa detta i syfte att definiera svenskheten och dem som är svenska. Det är svenskarna och svenskheten som är själva syftet med att införa den kanon som ni beskriver på detta sätt.
Det är ett arbete som gjorts med framgång i Danmark, säger ni, och man har gjort det i Danmark. Man har skurit ned antalet journalister i public service och gett direkta direktiv för vad de ska sända. Det ska vara dansk musik, och det ska vara dansk kristendom till viss del för att stärka själva danskheten. Den typen av politisk inriktning fjärmar vi oss från.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Jag är självklart demokrat. Jag tycker att alla politiska partier har rätt att driva sina frågor. Men jag är också väldigt tacksam för att vi har politiska hjältar i form av Centerpartiet och Liberalerna, som inte gick med på att ha Sverigedemokraterna som stödparti. Då hade detta säkerligen blivit verklighet.
(Applåder)
Fru talman! Begreppet "kanon" väcker känslor som jag tycker är väldigt överdrivna. Då menar jag inte framför allt hos Hans Hoff, utan jag menar generellt.
Jag har som idé att försöka följa kritikerlistorna för svensk litteratur och alltid ha läst någon av de böcker som finns i topp tio på olika kritikerlistor. För mig är det en kanon, ett rättesnöre och någonting att mäta sig mot.
För mig är en kanon just detta - att individen har någon vägledning i kulturen om vad som är särskilt viktigt. För mig är kanon ett sätt för individen att befria sig själv, bilda sig själv och skapa sig något nytt.
Jag vill ändå förklara för Hans Hoff och förtydliga för kammaren att när jag talar om kanon är det inte för att definiera svenskhet eller danskhet eller någonting annat, utan det är för att hjälpa människor i deras egen bildningsresa.
Det finns en läroplan i svensk skola som berättar ungefär vilka konstverk som är rimliga att känna till och vilken litteratur som är rimlig att känna till. Det finns läroböcker och antologier om litteratur som visar upp vilken svensk litteratur som är särskilt intressant att läsa. Det tycker jag är bra.
Anledningen till att jag i mitt anförande nämnde kanon var just detta. Jag tycker att det är centralt att avdramatisera denna term. Den får inte kidnappas av dem som vill använda kanon till att stänga ute. Den ska användas av dem som vill att människor ska växa som individer genom bildning.
Fru talman! Jag tackar Christer för hans förtydligande.
Fru talman! Då tackar jag för tacket.
(Applåder)
Fru talman! Jag måste säga att jag har blivit oerhört inspirerad av att ha lyssnat här. Vi har fått med oss mycket i dag. Vi har fått höra underbar värmländsk prosa. Vi har fått en debatt om yttrandefrihet som jag tycker är vital och viktig. Den väcktes av vår ordförande i kulturskottet, Christer Nylander. Vi har till och med fått höra uttrycket "dansk kristendom", som gjorde mig nyfiken. Det har jag faktiskt aldrig hört förut. Det har varit väldigt intressant och spännande att få vara med i denna debatt. Jag njuter verkligen av att vara en del av kulturutskottet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Jag kom att tänka på en av mina upplevelser när jag gick på musikhögskolan i Göteborg. En dag kom en man som hette Rune Lindblad med sin musik, som var elektronisk musik med sinusvågor och allt vad det innebär av ljud som man kan tycka är oljud. Men jag tyckte redan då att Rune Lindblad var spännande. Han var speciell, och han gjorde väldigt speciell musik. Men det vidgade mina vyer i fråga om vad konst och musik kan vara.
Det riktigt roliga är att Musikverket nu har tagit del av hans musik efter alla dessa år. Det var ju länge sedan jag gick på musikhögskolan; det var på 70-talet. Nu anammar Musikverket Rune Lindblads musik. Det är spännande med kultur.
Apropå debatten om yttrandefrihet har jag en favorit som heter Stig Johansson. Det är han med "Alla dessa dagar som kom och gick / inte visste jag att de var livet". Läs gärna hans olika uttryck och ordspråk! De är helt fantastiska. Ett av dem går så här: "Enda sättet att undvika kulturkrockar är att enkelrikta stora delar av befolkningen."
En annan sak som jag tyckte var intressant var det som togs upp om mecenater. Det var Annicka Engblom som tog upp detta. Det tycker jag är jättespännande. Jag tycker att det låter väldigt intressant att kunna återinföra, höll jag på att säga, eller få fart på att det finns personer som stöttar vissa konstnärer på ett särskilt sätt. Jag tänkte direkt på Nadezjda von Meck, som var mecenat åt Pjotr Iljitj Tjajkovskij och gjorde det möjligt för honom att skriva fantastiska stycken som Pianokonsert nr 1.
Jag tycker att det har varit en dynamisk debatt här i dag, som har rört sig på flera olika områden.
Jag arbetade tio år i en organisation som heter Göteborgs Räddningsmission. Den arbetar bland hemlösa i Göteborg, bland dem som Moder Teresa brukade kalla de fattigaste av de fattiga. De hade förlorat allt. Många av dem hade absolut ingenting.
Det jag upptäckte under mina tio år där var att det, naturligtvis och helt naturligt, fanns gåvor och kulturella yttringar hos dessa människor likaväl som hos vem som helst. Någon var särskilt musikalisk, någon var ett författarämne, någon gjorde bra konst och så vidare.
Det som var tragiskt var att dessa människor inte riktigt hade fått möjlighet att ta del av kulturen. Inte heller deras barn, som vi också arbetade med, fick ta del av kulturen på det sätt som många andra i samhället får.
Jag tänker att det är många barn och unga som utesluts av sociala och ekonomiska orsaker. De växer upp i familjer där man kanske inte ens öppnar kuvertet från kulturskolan, eller där föräldrarna om de öppnar det inte visar det för sina barn därför att de vet att de helt enkelt inte har råd att förverkliga detta för barnen. Det är djupt tragiskt.
Nu görs det en del insatser. Ett exempel är El Sistema, en musikskola som går ut i förorterna, där behoven är som allra störst, och får barnen att pröva olika instrument och utveckla sina förmågor. I Bergsjön i Göteborg har Svenska kyrkan ett arbete med att finna musikaliska talanger - de har en musikverksamhet där.
I våra kulturskolor finns det naturligtvis fantastiska lärare, och det finns föräldrar som kör sina barn till balett och annat som gör att barnen kan utvecklas.
Jag har flera gånger tagit upp frågan om fritidspengen, som jag tycker är en viktig idé om att dessa barn skulle kunna få en möjlighet. Det skulle röra sig om 3 000 kronor om man går i årskurs 4-9. Familjer med mycket svag ekonomi skulle kunna få hjälp med medlemsavgift till en idrottsförening, med utrustning eller med terminsavgift till kulturskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna kulturfrågor
Jag väntar nu in att övriga partier, på vänstersidan, ska ansluta sig till detta med fritidspengen. Den är väldigt välriktad - det handlar om familjer med försörjningsstöd.
Jag avslutar med att åter citera Stig Johansson, med riktning mot vänstersidan: Det är först när ens begrepp ställs på huvudet som man ser världen från en annan vinkel.
(Applåder)
Fru talman! "Kulturen i Dalarna lyfter Sverige och kulturen i världen lyfter Dalarna" - så lyder visionen i Region Dalarnas kulturplan för denna mandatperiod.
Dalarna är ett av Sveriges största och populäraste turistlän. Länets kultur och traditioner får ibland vara sinnebilden för det svenska kulturarvet. Regionen ska fortsätta att vårda och utveckla denna ställning. Kultur och traditioner är i ständig förändring. Genom globaliseringen påverkas vi alltmer av vår omvärld, vilket är särskilt tydligt inom kulturen. Den gränsöverskridande kulturen berikar såväl individen som samhället.
Fru talman! Staten ska garantera en långsiktighet för regionerna och inte lägga sig i enskilda verksamheter som ska få statligt stöd. Vad som är bäst för de olika regionerna ska beslutas på just regional nivå, för det är där kunskapen och ambitionsnivån finns.
Dalarna är en region som står för mångfald och tolerans. Där kultur och bildning växer, växer demokratin - detta för att utveckla individens självkänsla, uttrycksförmåga, fantasi och kreativitet i samarbete och i dialog med Dalarnas kommuner och civilsamhälle. Den kulturella inriktningen och utvecklingen står stadigt på regional och lokal grund, och det är så det ska vara.
Den kultur som finns i Dalarna ska det beslutas om i Dalarna. Vi har en mångfald i konst, musik och litteratur som är vida känd också utanför Dalarnas gränser. Carl Larsson, Anders Zorn, Hugo Alfvén och Erik Axel Karlfeldt är några av våra historiska förebilder och berömdheter. Dessa har varit inspiration till det som i dag är kännetecknande för Dalarnas kultur. Folkmusiken i olika former, Avesta Art och nyutveckling i Film i Dalarna är några av de kulturinstitutioner som inspirerar morgondagens kulturutövare.
Kultursamverkansmodellen var en reform som Alliansen drev igenom för att skapa goda möjligheter till ett rikt kulturliv med både bredd och djup, som bejakar regionala prioriteringar och variationer vad gäller kulturlivet.
Allmänna kulturfrågor
Arbetssättet ger förutsättningar för ett ökat regionalt inflytande genom att regionen kan besluta om hur vissa medel ska fördelas. Målet med kultursamverkansmodellen är att föra kulturen närmare medborgarna och ett nära samarbete med länets kommuner, organisationer och föreningar i det regionala kultur- och bildningsarbetet.
Modellen behöver dock nu efter tio år tydliggöras. Vi behöver förbättra kontaktytorna för kulturinstitutioner och fristående kulturutövare, och det statliga stödet måste präglas av långsiktighet.
Låt statens klåfingrighet vad gäller riktade bidrag hållas borta! Vi moderater vill se till att hela landets kultur ska ges förutsättningar och att regionerna själva ska få bestämma och utveckla sin egen identitet.
I regeringens kulturbudget riktas bidrag till statliga museer för att dessa ska ha gratis entré. Detta gynnar tyvärr inte större delen av landets befolkning, som har långa avstånd till dessa museer. De flesta museerna ligger i Stockholm. Landsbygden i Dalarna får betala för storstadens museibesök.
Fru talman! De nationella kulturpolitiska målen, som beslutades av riksdagen 2009, är grunden för dagens kulturpolitik. De är vägledande för vår regionala kulturpolitik.
Så här står det: "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling."
För att detta ska bli möjligt, fru talman, måste de regionala aktörerna få utforma sin egen verksamhet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 maj.)
Idrott och friluftsliv
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 63 | 0 | 7 |
| SD | 61 | 0 | 0 | 1 |
| C | 29 | 0 | 0 | 2 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 21 | 0 | 0 | 1 |
| L | 0 | 14 | 0 | 5 |
| MP | 15 | 0 | 0 | 1 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 240 | 77 | 0 | 32 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 63 | 0 | 0 | 7 |
| SD | 61 | 0 | 0 | 1 |
| C | 0 | 29 | 0 | 2 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 21 | 0 | 0 | 1 |
| L | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 15 | 0 | 0 | 1 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 288 | 29 | 0 | 32 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 63 | 0 | 0 | 7 |
| SD | 0 | 61 | 0 | 1 |
| C | 29 | 0 | 0 | 2 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 20 | 1 | 0 | 1 |
| L | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 15 | 0 | 0 | 1 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 255 | 62 | 0 | 32 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
