Sök

Det ska bli möjligt för apoteken att byta ut läkemedel utanför den så kallade läkemedelsförmånen till en tillgänglig variant inom förmånen. Läkemedel inom förmånen har ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet. I dag gäller reglerna för apotekens byte av läkemedel till ett likvärdigt billigare alternativ bara läkemedel som ingår i förmånen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att apoteken även ska byta ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel när det finns ett utbytbart alternativ. Även det ska vara kostnadsfritt och patienten får inte säga nej till bytet. Dessutom ska andra än läkare kunna skriva ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel, exempelvis barnmorskor.

Ändringarna börjar gälla den 2 juni 2020. Bestämmelserna om att reglerade priser även ska gälla kostnadsfria smittskyddsläkemedel och att andra än läkare ska kunna skriva ut sådana läkemedel kostnadsfritt börjar gälla den 1 oktober 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och följdmotionerna 2017/18:4013-2017/18:4017. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till socialutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

• Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
• En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.

Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 37 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Två nya lagar om paketresor och resegaranti ska stärka skyddet för resenärer och bidra till en välfungerande resemarknad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya paketreselagen innebär bland annat att fler resenärer kommer att omfattas av skyddsregler och att kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan förstärks. Resenären får också rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats och kraven blir hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Den nya resegarantilagen kompletterar paketreselagen och innebär bland annat att resenärers skydd stärks om en researrangör går i konkurs.

Förslagen om de två nya lagarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till bindande EU-regler. Lagarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler.

Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Regeringen vill att det ska finnas en möjlighet för vissa unga och arbetslösa att ta körkort med hjälp av ett statligt lån, för att på så vis öka deras möjligheter att få jobb. Körkortslånet ska skötas av CSN, Centrala studiestödsnämnden. För att det ska vara möjligt för CSN att kontrollera att utbetalda lån verkligen används till körkortsutbildningen föreslår regeringen bland annat att trafikskolor ska kunna bli skyldiga att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare föreslås ändringar för att skydda personuppgifter hos CSN i ärenden om körkortslån. Ändringarna innebär att CSN inte ska kunna lämna ut uppgifter om låntagare om personerna lider skada eller men av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men nej till de två följdmotioner som har lagts i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 75 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.

Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
• Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

24

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

42, 179 minuter

Justering

2018-05-24

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska anpassa svenska regler till EU-regler om gasanordningar. EU-reglerna innehåller bland annat de krav som ställs för att anordningar för förbränning av gasformade bränslen ska få säljas på marknaden.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
• Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-29

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-30

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07