Energipolitik

Betänkande 2018/19:NU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 juni 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Forskningssatsningar bör ske inom alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft (NU14)

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 16 dels i övrigt utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 28

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-05-16
Justering: 2019-05-28
Trycklov: 2019-05-29
Reservationer: 24
Betänkande 2018/19:NU14

Alla beredningar i utskottet

2019-04-25, 2019-05-16

Nej till motioner om energipolitik (NU14)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag i motioner om energipolitik, från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att det finns pågående insatser och utredningar samt att vissa motioner omfattar energiöverenskommelsen. Motionerna handlar bland annat om energieffektivisering, kärnkraft och en översyn av subventioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-06-03
Debatt i kammaren: 2019-06-04
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:NU14, Energipolitik

Debatt om förslag 2018/19:NU14

Webb-tv: Energipolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 78 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 16 och 23.

Energipolitik

Det finns i dagsläget ingen politisk fråga som är så aktuell och som väcker så många känslor som just energifrågan. Den är lika ödesmättad som ett grekiskt drama. Här finns allt: nationens utveckling, relationer till andra stater, allianser och olika syn på kamp och svek. De 60 riksdagsmotioner på ämnet energi som vi nu ska diskutera innehåller allt.

Energi och tillgång till energi för ett rimligt pris har historiskt varit en framgångsfaktor för Sverige. Genom detta har vi kunnat ha en stor, tung basindustri, och exporten från denna har varit en stor del av vår höga levnadsstandard. Så ser det inte ut i stora delar av världen. Energi kan vara dyr, och man kan tvingas till ransoneringar. Detta ställer till problem både för den enskilde och för företag.

Fru talman! Så här vill vi fortsätta att ha det: relativt billig energi när vi behöver den, där vi behöver den. Men det är inte längre en självklarhet.

Att den energi vi behöver ger så låga CO2-utsläpp som möjligt är i dag en ödesfråga. Vi ser att politiken indirekt får kritik, eftersom man inte tillräckligt snabbt kan skapa regelverk som underlättar för omställningen och därmed visa att vi klarar denna utmaning.

Fru talman! Vi ser att Sverige inte tillräckligt snabbt ställer om och minskar våra CO2-utsläpp. Tvärtom ökade våra CO2-utsläpp förra året till 63,8 miljoner ton - en halv miljon ton mer än året innan.

Barnen oroar sig för vuxnas handfallenhet, vilket är något vi borde ta på största allvar. Vuxna ska ta ansvar; det ska inte barn behöva göra i så här viktiga frågor. Vad ska vi annars ha en regering till?

Vi ser mycket som är ren symbolpolitik. Man lägger massor av skattepengar på reformer som inte ger nämnvärt resultat, som elcykelreformen. Man ser dessutom resursslöseri som en god handling.

Fru talman! Sverige har en unik möjlighet att vara ett föregångsland på energiområdet, men då måste man väga in alla effekter av de skatter och andra styrmedel man använder.

Vi har en befolkning som till stora delar värnar klimat och miljö och som är villig att vara med i arbetet för att ställa om från fossil energi till elektrifiering. Men då måste elektrifieringen faktiskt vara möjlig. Det måste finnas tillräckligt med energi, men det måste också finnas infrastruktur i form av de elledningar som behövs - annars kan inte enskilda personer göra så mycket för att påskynda utvecklingen och omställningen.

Vår tillverkningsindustri är den bransch som har störst CO2-utsläpp - en fjärdedel av våra totala utsläpp. Här arbetar man för att ställa om, men självklart kräver det mycket ny ren el.

Näst efter vår tillverkningsindustri kommer transportsektorn. Här arbetar man både med effektiviseringar och med ecodriving. För att vi ska nå riktigt stor effekt behöver vi dock elektrifiera även våra tunga transporter.

Men, fru talman, om vi inte har infrastruktur för att köra ellastbilar kan inte våra lastbilar använda el i stället för diesel. Finns det ingen kollektivtrafik på landet kan man inte åka kollektivt. Då måste vi i stället hitta smart energi för transporter också utanför våra stora städer och inte höja skatterna på drivmedel för vanligt folk som inte har något annat syfte med sitt bilåkande än att ta sig till jobbet eller att hämta barn från fotbollsträningen.

Vi kan inte skuldbelägga stora delar av svenska folket när vi inte har skapat alternativ. Moralpolitik när det gäller miljö är lika trist och inskränkt som all annan moralpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Vad behöver vi göra? Vi behöver vara mycket noga med hur vi använder de subventioneringsinstrument och skatteinstrument som står till buds. Subventionerna kan vara ett bra instrument för att få igång en utveckling, men de kan vara direkt kontraproduktiva om de finns kvar när de inte längre behövs.

Att höja skatterna för vissa kraftkällor för att framtvinga en för tidig stängning av exempelvis ett kraftvärmeverk, som det i Värtahamnen, får konsekvenser. Vi ser att Stockholmsområdet nu kan få akut elförsörjningsbrist. Det kan tyckas bra att beskatta befintliga fossildrivna kraftverk tufft för att få igång en omställning, men det blir faktiskt tvärtom: Man tvingas stänga i förtid utan att ha finansiering för de nyinvesteringar som behövs i bättre teknik.

Fru talman! Vi behöver forska mer på energiområdet, inklusive kärnkraftsområdet. Det är genom forskning och utveckling vi har lyckats komma så långt som vi har i Sverige. Vi behöver forska på alla områden, och vi måste vara tydliga med att vår energiförsörjning inte vilar på bara ett ben. Vi behöver många olika energislag, och vi behöver använda dem där de passar bäst.

Vi behöver fler demonstrationsanläggningar för att visa upp ny teknik och för att sprida kunskap.

Vi behöver se över hur vi bättre kan ta till vara den energi vi har skapat genom effektiviseringar. Det kan handla om allt från smarta elnät till att bättre ta till vara spillvärme.

Vi behöver bättre använda alla råvaror som också är energi, som råvaror från skog, jord och hav, och använda dem för produktion av biodrivmedel.

Vi behöver kärnkraften. Bara genom att använda styrkan i den kan vi skapa ett fossilfritt samhälle - ett samhälle där det finns tillgång till den energi vi behöver när vi behöver den och där vi använder energin på ett resurseffektivt sätt i framtiden.


Anf. 79 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag energifrågor och förslag från den allmänna motionstiden. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 15 och 16 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande nöjer vi oss med att endast yrka bifall till dessa.

Så sent som i dag rapporterar Svenska Dagbladet om att ett större bageri väljer att lägga sina planer på expansion i Malmö på is - detta som en följd av att elleverantören inte kan garantera den extra elförsörjning som krävs för verksamheten. I samma artikel framkommer också att ett större ventilationsföretag valt bort att etablera sig i Sverige av samma skäl. De kommentarer som gavs från respektive företagsledning var: "Jag hade aldrig väntat mig att få ett sådant besked i ett välutvecklat land. Strömbrist är något man hör talas om i u-länder." Den andra kommentaren var: "Man vågar inte bygga ut produktion i ett land som inte kan garantera elförsörjningen. Sverige blir allt för riskfyllt."

Det här är en allt annat än positiv nulägesbeskrivning av hur det faktiskt ser ut i delar av vårt land. Men det är fortsatt inget som avskräcker regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, som i stället har landat i att chockhöja skatten på kraftvärme. Det kommer att resultera i en ytterligare förstärkning av den effektbrist som råder i de lokala näten, och när lokal produktion försvinner minskar överföringskapaciteten ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

De närmaste två åren kommer även närmare en tiondel av landets elförsörjning att läggas ned när Ringhals 1 och 2 stängs, vilket man från regeringens sida inte tycks se några problem med över huvud taget.

Inget i den ingångna energiöverenskommelsen mellan fem av riksdagens partier styr mot att vi ska producera el när vi behöver den och vill använda den. Det är något som uppenbarligen verkar gå upp för vissa av de partier som ingått energiöverenskommelsen.

Frågor kopplade till leveranssäkerhet och kapacitet kommer att bli mycket mer centrala i närtid i den energipolitiska debatten. Det är något som vi under lång tid påtalat och varit tämligen ensamma om att driva förslag kopplat till. Därför var det glädjande när riksdagen för en tid sedan röstade för Sverigedemokraternas förslag om att ett mål för leveranssäkerheten ska tas fram, som ska beakta samhällets behov och elförsörjningens betydelse för näringslivet.

Fru talman! Det är inte märkligt att just kärnkraften blivit mer aktuell i den energipolitiska debatten igen, då allt fler börjat inse att de fossilfria alternativen för planerbar kraftproduktion är väldigt få.

Tyvärr baserar sig motståndet mot kärnkraft alltjämt från vissa håll delvis mer på känslor än på fakta. När en tv-serie som baserar sig på olyckan vid Tjernobyl nyligen lanserales lyckades det åtminstone skrämma upp enskilda statsråd, och kärnspöken har nog satts i fler än en av ledamöterna i denna kammare.

Tyvärr har vissa tagit till sig bilden av att strålning och radioaktivitet skulle vara någon form av icke-naturligt fenomen som är besvärande. I stället är det ju tvärtom. Radioaktivitet har funnits sedan tidernas begynnelse. Till exempel är vi människor radioaktiva genom det kalium som finns i vår saliv och det kol 14 som vi delvis består av, vilket också resulterar i att det sker ett radioaktivt utsläpp i denna kammare när vi befinner oss härinne tillsammans. Om någon även passade på att ta en banan ute i kammarfoajén är även denna frukt tämligen radioaktiv i jämförelse med andra frukter, då den är rik på just kalium.

Däremot ska man förhålla sig rationellt till de stora konsekvenser som kan komma med ett fullbordat kärnkraftshaveri. Där handlar det om att komma ned till en rimlig risknivå. Det finns därför en internationellt antagen skala för att kategorisera kärnkraftsolyckor, INES-skalan, som är sjugradig. Det finns dessvärre två olyckor som har uppnått den högsta siffran på skalan, en sjua, nämligen i Fukushima och Tjernobyl.

Olyckan i Tjernobyl föranledde ett trettiotal direkta dödsfall i anslutning till olyckan. Fler har avlidit senare, en bit efter millennieskiftet, vilket man har kunnat koppla till olyckan. Det innebär att det är 50-60 dödsfall som kan knytas direkt till olyckan. Utöver det har man uppskattningar från WHO och FN av hur många fler fall av cancer olyckan lett till. Man har tittat på den kollektiva dos som en större grupp människor har blivit utsatta för och konstaterat att den föranlett några ytterligare tusen dödsfall i cancer. Men de går inte att specifikt knyta till själva kärnkraftsolyckan.

Vid Fukushima är det bara ett dödsfall som har kunnat relateras till själva kärnkraftsolyckan, och WHO gör även bedömningen att ingen uppenbar ökning av dödsfall i cancer är att vänta till följd av olyckan.

Även den så kallade Harrisburgolyckan vid Three Mile Island är en av de mer kända kärnkraftsolyckorna. Men den är inte en sjua utan en femma på INES-skalan och föranledde inga dödsfall eller cancerfall över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Om man nu vore orolig för hur tekniken påverkar människor och hur skadlig den kan vara måste man sätta den i relation till något annat för att veta graden av farlighet, för samtidigt dör hundratusentals människor som en följd av att fossila kraftverk årligen förbränner kol och olja med de luftföroreningar som det medför.

När det gäller exempelvis vattenkraften brast en kraftverksdamm i Brumadinho i Brasilien i början av detta år - något som resulterade i 237 dödsfall, det vill säga flerfaldigt fler än de direkta dödsfallen vid Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima tillsammans. Från 1900-talet fram till i dag är det närmare 200 000 människor som har mist livet i olyckor relaterade till vattenkraftsdammar som har brustit.

Även för vind- och solkraft är antalet dödsfall per producerad enhet större. Men det är ändå tydligt att samtliga fossilfria alternativ är gynnsamma ur detta perspektiv, om man har en humanistisk ingång, utöver att det blir väldigt små utsläpp av växthusgaser.

Om man förfäras över de fåtal dödsfall som har skett kopplat till dessa olyckor är det märkligt om man inte har några problem med att exempelvis cykla, där riskerna för att drabbas är tusenfaldigt högre på individnivå. All industriell och mänsklig närvaro innebär någon form av påverkan på vår omgivning. Där kan man ändå konstatera att kärnkraften kan nå en acceptabel risknivå.

Befintlig teknik har tjänat oss väl. Under lång tid var Sverige en framstående kärnkraftsnation, jämte USA och Ryssland, när vi tog fram teknik i Sverige. Det var något som varade fram till att tankeförbudet gällande ny kärnkraft kom, vilket har hållit tillbaka utvecklingen i Sverige. I praktiken har såväl Alliansen vid sin tid vid makten som röda regeringar av olika nyanser effektivt undanhållit satsningar på kärnenergiforskning.

Därför, fru talman, är det extra intressant och glädjande att Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i det här betänkandet har kommit överens om att kärnkraften ska ha ett tydligt uttalat utrymme inom energiforskningen. Här finns en reservation som har förutsättningar att vinna riksdagens gehör när vi röstar om den.

Nu är det verkligen läge att blicka framåt, att vara offensiva igen och delta i arbetet kring fjärde generationens kärnkraft för att bättre kunna tillvarata energiinnehållet i det uran som vi redan har grävt upp.

Vill man ha ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft stänger man inte dörren för något av de fossilfria alternativ som finns. Tvärtom behövs mer och modernare kärnkraft.

(Applåder)


Anf. 80 Rickard Nordin (C)

Fru talman! "Tänk vad mycket som händer i energivärlden! När vi hade den här debatten för ett år sedan fanns det inte någon energiöverenskommelse. Den skriver politisk historia i Sverige."

Så inledde jag debatten för något år sedan. Då var det fem partier som precis hade blivit eniga om långsiktighet och stabila spelregler. Energibranschen gjorde vågen. Konfliktnivån hade äntligen sänkts. Äntligen hade 40 år av diskussioner kommit till ända. Lösningarna började komma på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

I dag är verkligheten en annan. Energibranschen gör fortfarande vågen för energiöverenskommelsen i dess helhet. Lösningarna har också fallit på plats. Däremot finns det partier som är beredda att riskera långsiktigheten och stabiliteten av partipolitiska skäl, uppenbarligen i brist på annan klimatpolitik.

Sanningen är att utvecklingen har gått fort bara under de år som gått sedan vi slöt energiöverenskommelsen. Den har gått så fort att det skrivs historia runt om i världen varje dag. De mest optimistiska scenarierna för ett par år sedan har inte bara slagit in - de har överträffats radikalt!

I dag bygger vi ut ny solenergi och konkurrerar ut gammal kolkraft. I dag bygger vi ny vindkraftsproduktion i Sverige på marknadsmässiga villkor. Det har i stort sett aldrig byggts ny elproduktion i Sverige på marknadsmässiga villkor tidigare. Vattenkraften byggdes ut med statliga lån. Kärnkraften byggdes ut med stora subventioner. Tidigare har vi haft ett elcertifikatssystem som vi nu håller på att avveckla. Att vi nu når en punkt där vi kan bygga ut saker på marknadsmässiga villkor är fantastiskt! Det skapar fantastiska möjligheter. När el och energi kan sluta vara något vi i framtiden behöver hushålla med av klimatpolitiska skäl öppnar vi helt nya förutsättningar.

Samtidigt är det självklart så att vägen dit - för vi är inte där ännu - behöver bli så smidig som möjligt. Då behöver vi nyttja de system vi har byggt och den verklighet som människor lever i så bra vi bara kan. Alla människor kommer inte att kliva upp mitt i natten och sätta igång tvättmaskinen eller diskmaskinen. De systemen behöver skötas automatiskt. Det viktiga är ju inte att du har ren disk kl. 23 på kvällen utan att den är ren när du ska ha frukost på morgonen. Sådant kan programmeras och skötas på distans, och dessutom kan man tjäna en hacka på köpet. Därtill får vi bättre system som funkar smidigare. Användarflexibilitet kallas det.

De här sakerna löser nämligen marknaden om vi låter marknaden sköta dem, om vi ger marknaden tydliga spelregler och förenklar de regelverk vi har för att kunna hitta nya affärsmodeller. I de scenarier som Energimyndigheten tagit fram ser vi att om vi låter marknaden styra klarar vi många av de utmaningar vi står inför. Då får vi inte den här effektbristen. Då hittar man lösningar på problemen. Om vi rensar i regelverken och möjliggör de nya affärsmodellerna löser vi de problem vi nu står inför.

Diskussionen om enskilda kraftslag lämnade Centerpartiet bakom sig för tio år sedan, i samband med Alliansens energiöverenskommelse. Det är synd att vissa andra partiers taktiska överväganden ska skymma sikten för de verkliga problem vi har, exempelvis de kapacitetsproblem och flaskhalsar i nätet i Malmö som vi hörde om från talarstolen tidigare. Sådant är verkliga problem som vi måste åtgärda. Här finns det otroligt mycket i regelverken att hantera.

Vi från politiken ska inte peka ut vilken teknik som är bäst. Det klarar marknaden mycket bättre än vad vi gör. Det visar också de scenarier som har dragits upp.

Låt oss då i stället fokusera på problemen - de problem som finns, vilka lösningarna är och vilka lösningar som faktiskt också är bäst lämpade att genomföra. Det är klart att vi kan ha vilka lösningar som helst, men det kan vara dyra och dåliga lösningar. Vi ska ha en problemformulering som vi kan hantera och som inte är anpassad för att passa till en politisk agenda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi har en utmaning i lokal effektbrist. I Malmö är det väldigt tydligt. I Stockholm har vi sett det ganska kort tid. Uppsala har varit där, liksom Västerås och andra städer. Det är problem med flaskhalsar i näten. Du kan egentligen producera hur mycket du vill. Det kan vara nya kärnkraftverk i Sverige eller vindkraftsparker i norr, men det löser inte problemet eftersom elen inte kommer in i städerna - om du inte placerar vindkraftsparken eller kärnkraftverket i centrala delar av de städer jag nyss nämnde. Detta har jag dock inte hört någon föreslå.

Om de problem som finns säger branschen själv: Det här är vi bäst lämpade att lösa, om ni bara ger oss förutsättningarna. Det handlar om kortare tillståndsprocesser, om användarflexibilitet, om lokal elproduktion och om lokala marknader. Det är inte så spännande att det står på valaffischer, men det är sådant som gör skillnad i verkligheten.

Rimligtvis är det just det som branschen själv pekar ut som också är lösningarna. Därför har Centerpartiet lagt fram förslag på att hjälpa till i detta: rensa regelverken, införa en flexibel elskatt och se till att tillståndsprocesserna går snabbare med gröna tillståndsspår som gör det snabbare och enklare för den som vill göra en miljöförbättring. Det stärker dessutom svensk konkurrenskraft och undviker stora hål i människors plånböcker.

Vi ser också en utveckling på lite längre sikt där vi kan få vissa utmaningar kring systemtjänster och nationell effektbalans. Sådana problem ska självklart tas på allvar. Här finns det också lösningar. Olika systemtjänster går att upphandla. Vi ska självklart inte betala för sådant som vi redan har, men en brist kan upphandlas. Det finns många olika typer av lösningar. Vi ser också runt om i världen hur man på marknadsmässiga grunder utifrån de brister som finns betalar för saker och ting i stället för att låta politiken hitta på hur man ska lösa det. Det är inte några jätteförändringar. På den nordiska elmarknaden kan vi till exempel betala för effekt och annat som är aktuellt. Detta kan Svenska kraftnät sköta om vi bara ger dem uppdraget.

På det sättet kan det också vara klokt att ta fasta på det vi sa i energiöverenskommelsen: Vi behöver öka takten i nätutbyggnaden. Det behöver gå snabbare. Vi behöver koppla samman inte bara inom Sverige utan också mellan andra europeiska länder och mellan oss och kontinenten. Här välkomnar jag den diskussion som andra partier lyfte i Europaparlamentsvalrörelsen om att fler länder borde ha högre sammankoppling. Det gör att vi kan dela med oss av den energi som flödar fritt på ett helt annat sätt.

Slutligen, fru talman: Vi har haft en fantastisk utveckling i Sverige. Kanske för första gången någonsin bygger vi nu på marknadsmässiga villkor. Det ska vi bejaka. Att bygga på marknadsmässiga villkor gör också att man faktiskt bygger så smart som möjligt. Det blir billigast möjligt och effektivast möjligt. Det är det som stärker svensk konkurrenskraft. Det är det som energibranschen vill ha. Det är det som håller elpriserna så låga att vi får en konkurrenskraftig svensk industri. Det gröper inte ut de miljardhål i statsbudgeten eller i hushållens kassor som subventioner skulle innebära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi i Centerpartiet värnar inte bara den gröna omställningen; vi värnar svensk industri, vi värnar svensk konkurrenskraft och vi värnar de svenska hushållen. Det borde fler partier också göra.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 9.

(Applåder)


Anf. 81 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Rickard Nordin lovsjunger här energiöverenskommelsen, och det gör vi från moderat håll också. Den är enormt viktig och har gjort att marknaden litar på att ingenting förändras över val utan att det är någonting som håller långsiktigt.

Dock måste den uppdateras. Det är inte så att de stora utmaningarna för några år sedan är de utmaningar vi har i dag. Vi ser nu en basindustri som är enormt duktig på att ställa om. Vi ser att både gruvor och transportsektor helt går över till elektrifiering. Då räcker det inte kortsiktigt med biogas, vindkraft och förnybart. Långsiktigt - absolut! Det kommer att komma nya metoder att stråla in sol, och vi kommer också att kunna lagra energi på ett annat sätt i framtiden. Men vi är ju inte där! Då är det väldigt konstigt att det är barnen som ska driva denna debatt på våra torg och som ska oroa sig över att det inte går tillräckligt fort. CO2-produktionen i Sverige ökade faktiskt förra året. Jag förstår inte vad det är Rickard Nordin ser, fru talman. Detta kan ju inte lösas med de förnybara metoder vi har i dag.

40 procent av vår energiproduktion kommer i dag från vattenkraft. 40 procent kommer från kärnkraft. Om vi ska använda mer energi, om vi ska öka från 160 000 terawattimmar till 190 000 terawattimmar, vilket man tror kommer att behövas om vi ställer om samhället, räcker inte de lösningar som Centerpartiet har. Hur ser Centerpartiet på de här utmaningarna, som faktiskt finns?


Anf. 82 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Nu tror jag att vi ska hålla isär begreppen lite. För det första blev det nog tre nollor för mycket när det gällde antalet terawattimmar. För det andra har vi ungefär 97 procent, någonstans där i krokarna, fossilfri el. Det är inte i elsektorn som koldioxidutsläppen ökar. De har ökat lite i värmesektorn, men där vill ju Moderaterna fortfarande subventionera kolkraften, så det tror jag att vi kan ha en annan diskussion om. Det här handlar om transportsektorn, gruvindustrin och ett antal andra saker.

Om vi tittar på hur utbyggnaden av svensk elproduktion har varit under de senaste åren ser vi att vindkraften har byggts ut med en halv kärnkraftsreaktor om året. Det här är inte ett problem, och det byggs i dag på marknadsmässiga villkor. Elförsörjningen tror jag alltså är det minsta vi behöver oroa oss för. Vi kan definitivt ha en debatt om att vi till exempel kan ställa om snabbare - där har Centerpartiet förslag som går mycket längre än vad Moderaternas gör när det kommer till en grön bilbonus på upp till 100 000 kronor för de bästa miljöbilarna. Men det är inte det vi pratar om i den här debatten. I den här debatten avhandlar vi elfrågor, även om det kallas energi i betänkandet.

I Sverige har vi unika förutsättningar. Bara för något år sedan sa KVA, tror jag att det var, att systemet aldrig skulle klara 1 terawattimme vindkraft. Det passerade vi. Då sa de: "Men 10 terawattimmar - det finns inte en chans!" I dag har vi 19 terawattimmar. Det här är inte ett problem. Vi har vattenkraft som kan balansera. Vi har också bioenergi som kan balansera. Vi har fantastiska förutsättningar, och det är inte alla länder som har det - det ska man vara ärlig och säga. Men energipolitiken när det gäller elen är svensk, och den bestämmer vi över själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi om några, kanske möjligtvis också Norge och några till, har fantastiska förutsättningar för att klara det här. Vi har redan ett elsystem som är frånkopplat från klimatfrågan, så det här är inte en fråga för den här debatten. När det gäller andra frågor finns det absolut mycket som vi kan göra, och där har Centerpartiet också lagt många förslag.


Anf. 83 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag ber om ursäkt för de extra nollorna som kom med - det var inte min mening.

Det är konstigt om man tror att intermittent energi kan ersätta basenergi som faktiskt finns där hela tiden. Vår svenska tunga basindustri kan inte vänta på att det blåser. Vi har fortfarande inte någon lagringsfunktion för detta. Vi har vattenkraft och vi har kärnkraft som gör att vi kan hålla basenergin på en jämn nivå hela tiden. Sedan har vi, som Rickard Nordin faktiskt själv nämnde, stora problem lokalt. Då är min fråga: Ska vi tillåta att industrier behöver stängas och att vi behöver sluta med tillverkning på vissa orter för att vi inte kan få fram energi på grund av att vi driver det här för snabbt och in absurdum och därför inte tillser att systemen håller?

Om man gör en utblick över världen, fru talman, är det precis som Rickard Nordin säger så att Sverige faktiskt har den renaste energin. Det vore synd om vi sumpar möjligheten till jobb och utveckling i Sverige för att vi är imbecilla och inte har energi till våra industrier här utan till dem som är utomlands.

Rickard Nordin önskar att vi ska sammanlänka oss med övriga Europa, och det vore väl jättebra för till exempel Tyskland där de gröna har gått fram väldigt tufft med att fasa ut kärnkraften och man nu använder fossilgas i stället för kärnkraft, vilket är mycket sämre för klimatet. Ska vi exportera till sådana länder och de få tillgång till vår billiga energi har vi en utmaning och en match att gå.


Anf. 84 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag kan konstatera att det är många fina ord och ett högt tonläge från Moderaterna, men jag har inte hört en enda lösning nämnas. Möjligtvis har det varit något tal om kärnkraft, men det löser inte problemet i Malmö - om man inte ska bygga ny kärnkraft inne i citykärnan. Det har jag inte hört något förslag om, men det är den enda slutsats jag kan dra när det gäller vad Moderaterna vill i så fall.

Lotta Olsson talar om lagring. Hon kanske har hört talas om vattenkraftsmagasin. Det är de största energilagren vi har i Sverige. De kan lagra fantastiskt mycket, och de kan också köra mindre när det blåser mycket, solen är framme mycket eller det finns andra mer intermittenta energikällor att använda. Dessutom missar man de poänger som går att göra inne i Malmö, Stockholm, Uppsala, Västerås och de andra städerna förutom att dra mer nät. Det handlar om energieffektivisering - det finns en enorm potential när det gäller att energieffektivisera. Det handlar om användarflexibilitet som gör att man inte måste använda allting precis samtidigt. Det handlar också om mer lokal produktion. Det finns en fantastisk potential i biokraften, som är en annan planerbar kraft. Allt behöver inte köras samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag hör jättegärna på förslag från Moderaterna om hur man ska lösa de här problemen, men det enda jag har hört hittills är något mummel om kärnkraft, och det löser inte problemen. Jag tar jättegärna en diskussion om vad vi har för lösningar. Jag har nämnt ett antal av dem, men jag hörde inte en enda lösning från Lotta Olsson och Moderaterna. Det tycker jag är det stora problemet, och det är det de i Malmö borde vara oroliga för - inte att vi inte ser problemen, för det gör vi, utan att det inte finns lösningar från Sveriges näst största parti. Det borde man vara orolig för. Och då borde man i stället lyssna på Centerpartiet som har tankar och idéer, vill korta tillståndsprocesserna och se till att man får elen till sig. Det är det som är det viktiga.

Det är kapacitetsproblemen, flaskhalsar i nätet, som det handlar om. Vi får antingen producera mer inom nätet, ha mer nät eller lösa det internt med effektiviseringar. Det är de lösningar som står till buds, inte mer kärnkraft.


Anf. 85 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi Kristdemokrater anser att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i Sverige och också avgörande för vår välfärd. Svenska företag, medborgare och konsumenter ska kunna lita på energiförsörjningen och särskilt elenergin. Det ska finnas långsiktiga spelregler och stabila villkor på energimarknaden, vilket är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Betydelsen av leveranssäker och miljövänlig energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser är något alla är överens om. Men partierna har olika synsätt på hur detta ska gå till.

Vi kristdemokrater sa redan i höstas att Sveriges elbehov kommer att öka, och det betydligt, om vi ska fortsätta utveckla samhället, minska oljeberoendet och samtidigt klara klimatmålen. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar 2045, vilket är 60 terawattimmar mer än i dag, om alla åtaganden ska kunna uppfyllas. Här behövs alla icke-fossila energislag. Under våren har först Sweco på uppdrag av Svenskt Näringsliv och sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Energiföretagen alla pekat på ett ökat elbehov på 40-50 terawattimmar för att med elektrifiering kunna fasa ut de fossila bränslena.

Fru talman! Med energiöverenskommelsen som utgångspunkt behöver vi nu gå vidare och ta ett gemensamt ansvar för energiförsörjningen och att den fortsatt ska vara en hygienfaktor som den så länge varit i Sverige.

För några veckor sedan röstade Sveriges riksdag igenom Kristdemokraternas förslag att vi ska ta fram ett leveranssäkerhetsmål som beaktar samhällets elbehov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Elleveranser i Sverige har under lång tid kännetecknats av en hög elkvalitet och en god driftssäkerhet, men vi ser en ökad effektutmaning när bland annat förnybar elproduktion ansluts till elnäten samtidigt som delar av kärnkraften stängs ned. Konsekvenserna av detta blir att en betydande andel av den stabila elproduktionen försvinner utan att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att kunna garantera leveranssäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! För att detta ska kunna bli verklighet för Sveriges energiförsörjning behöver vi, enligt oss kristdemokrater, fokusera på några utgångspunkter som måste finnas med och hanteras. Vi måste hitta stabila lösningar på hur vi får bukt med klimathoten och hur vi når nettonollutsläpp, inte bara i Sverige utan även i vår omvärld, och därför behöver åtgärder vidtas.

Jag är glad över att vi kan ha konstruktiva samtal inom ramen för energiöverenskommelsen för att just kunna säkra en stabil och leveranssäker elförsörjning. För det första måste vi se till att kolkraften och fossila energislag kommer att elimineras. För det andra behöver Sverige 200 terawatttimmar elproduktion i linje med flera studier som jag nämnde tidigare. Dessa visar också att kärnkraften behövs för att klara klimatmålen och elförsörjningen. För det tredje ser vi vindkraftens ökning från 19 terawatttimmar i dag till 30-35 terawattimmar 2022. Det ger möjlighet att öka elexporten till 40 terawattimmar per år, vilket i sin tur kan accelerera nedstängningen av fossil el i omvärlden.

Det var fem partier som tog i hand på den långsiktiga energipolitiken för Sverige i juni för tre år sedan. Överenskommelsen blev resultatet av ibland långdragna och svåra förhandlingar och utgör nu en helhet som omfattar både subventioner till förnybart och förutsättningar för långtidsdrift av kärnkraft, även efter år 2040.

Vi kristdemokrater för en energipolitik som levererar på samtliga delar av denna överenskommelse. Vi välkomnar en fortsatt utbyggnad av vind och solkraft samtidigt som vi värnar om den värdefulla resurs som kärnkraften utgör för klimat och konkurrenskraft.

Jag har dock en frågeställning som dyker upp ganska ofta. Den handlar om myndigheternas tolkning av denna överenskommelse. Den verkar inte alltid stämma med vad som står i överenskommelsen.

Senast i maj lade Energimyndigheten fram fem framtidsscenarier för Sveriges elförsörjning. I samtliga scenarier saknades kärnkraft. I rapporten ser man en ökad elproduktion med enbart 20 terawattimmar, och man pekar på ett starkt beroende av elimport. Rapporten innehåller ganska många om och men och visar att företag i värsta fall kommer att välja att flytta produktionen till länder som har trovärdigare planer.

Denna snedvridning av överenskommelsens innebörd är olycklig och har lett till kritik. Det kan vi också se på alla de företag som håller upp ett varningens finger.

Att försöka göra skrivningen om 100 procent förnybar elproduktion, som alltså enbart är ett uttryck för en viljeyttring bland flera, till det enda målet, och därmed nonchalera kärnkraftens roll, slår negativt mot överenskommelsens legitimitet. Det överenskommelsen ska leverera är "ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser". Den ska dessutom säkerställa att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Sedan ska vi uppnå negativa utsläpp.

Eftersom det konkreta reforminnehållet i energiöverenskommelsen nu börjar ta slut har vi tillsammans med Moderaterna presenterat nio konstruktiva punkter för att säkra morgondagens energiförsörjning. Vi vill bland annat undersöka möjliga livtidsförlängande åtgärder av befintlig kärnkraft, stimulera forskning också inom kärnkraftsområdet, ta fram en färdplan för fjärde generationens kärnkraft och genomföra en effektutredning med syfte att stärka det svenska elnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Klimatet är, som många uttrycker det, en ödesfråga för mänskligheten. Här har IPCC talat sitt tydliga språk: det är väldigt bråttom, och alla medel behövs. I de allra flesta scenarier där vi ska nå 1,5-gradersmålet expanderar förnybart och kärnkraft kraftigt. Det har vi tagit till oss.

Fru talman! Fokus bör ligga på hur vi på det bästa och mest effektiva sättet minskar samhällets klimatpåverkan. Ett fossilfritt samhälle kommer att kräva väsentligt mer el och effekt.

Det är tack vare kombinationen av kärnkraft, vattenkraft, biokraft och vindkraft som Sverige är det land inom EU som har lägst klimatutsläpp i sin elproduktion.

Kristdemokraterna värnar målet att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050. Vi behöver därför intensifiera arbetet med klimat- och energifrågorna på såväl nationell som internationell nivå för att kunna nå dessa klimatmål.

Energipolitiken ska möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Vi vill se en mångfald av förnybar energi inom industrin, energieffektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och hållbara energislag.

Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 1 och 16 i betänkandet.


Anf. 86 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag är lite nyfiken, Camilla Brodin. Vem är det som ska betala? Vem ska betala för er politik? Vem ska betala för att Ringhals 1 och 2 ska drivas vidare? Vattenfall säger själva att det är tekniskt och ekonomiskt vansinne. Det är helt orimligt att göra det.

Det här är inte en hemlig komplott. Ringhals 2 har i dag sprickor i sin bottenplatta, vilket gör att man kör på undantag. Man har fått göra ett undantag från säkerhetsreglerna, vilket gör att man får köra - om man stänger ned vid årets slut. Dessutom lever inte Ringhals 1 upp till de krav som finns efter Fukushima.

Det här är gamla saker som byggdes på 70-talet. Det är svårt att hitta reservdelar. Det är också en anledning till att de annars hade fått stängas om bara ett par år. Det är helt orimligt att ta de investeringarna, åtminstone på marknadsmässiga grunder.

Frågan är alltså om vi ska tumma på säkerhetsreglerna - eller vem ska betala? Är det hushållen? Är det skattebetalarna? Eller är det svensk industri som ska betala med mångdubblade elpriser? Vem tar notan för er politik, Camilla Brodin?


Anf. 87 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Frågan gäller vem som ska ta notan för vår politik. Jag skulle egentligen vilja ställa den tillbaka till dig, Rickard Nordin. Vem tar notan för er politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det har ändå gjorts investeringar i Ringhals 1 och 2 och i svensk kärnkraft. Men man vill inte investera i att livstidsförlänga dessa och har inte gjort det grundliga arbetet. Vi kunde häromdagen läsa om Qvists rapport om den tekniska undersökning som har gjorts av Ringhals 1 och 2. Här finns oanade möjligheter. Jag förstår inte vad som gör att man inte vill undersöka det här för att kunna säkra den elproduktion som Ringhals 1 och 2 står för. Man stänger dessutom ned utan att ha ett färdigt alternativ på plats. Jag kan tycka att det är oansvarigt att inte vilja undersöka det.

Det utskottsinitiativ som vi lade fram tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om att tillsätta en snabbutredning har tyvärr blivit nedröstat i dag. Vi vill skyndsamt tillsätta en snabbutredning som ska vrida och vända på de tekniska och ekonomiska förutsättningarna och vilket resultat och vilken effekt när det gäller växthusgaser en förtida stängning skulle leda till.

Jag skulle alltså vilja ställa frågan tillbaka.


Anf. 88 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det här handlar inte om vad jag vill. Det handlar om vad marknaden vill. Marknaden säger att det är ekonomiskt och tekniskt vansinne. Men Kristdemokraterna vill ägna sig åt någon sorts politisk planekonomi och säger att de här kraftverken ska drivas vidare. Jag ser att ledamöterna från Vänsterpartiet sitter och skrattar. Det brukar ju vara sådant som kommer från Vänsterpartiet och inte från borgerliga partier.

Jag ska förklara lite. Ja, det finns färdiga alternativ. Det byggs nu vindkraft, på marknadsmässiga villkor, som motsvarar en halv kärnkraftsreaktor om året. Hur kan man säga att det inte finns alternativ? Vi har backup i form av vattenkraft och biokraft. Och sex reaktorer kommer att köras i åtminstone 20 år till, som branschen själv säger. Det finns alternativ.

Vi ser dessutom att några av våra grannländer kommer att ha ett minskat importbehov ganska snart.

Jag är lite nyfiken på hur Kristdemokraterna tänker. Säg att snabbutredningen visar att vi borde göra på ett annat sätt rent politiskt - Vattenfall tycker fortfarande att det är vansinne - har man då tänkt tvinga Vattenfall att göra det här? Det är ett aktiebolag som drivs på just marknadsmässiga villkor. Det är tveksamt om det ens är möjligt enligt aktiebolagslagen att tvinga någon att göra olönsamma investeringar.

Hur har Kristdemokraterna tänkt lösa det här med tanke på EU:s statsstödsregler? Man får ju inte ge stöd till enskilda företag. Hur kommer Kristdemokraterna att lösa det här, även om man skulle gå emot Vattenfall? Hur har ni tänkt att någon ska betala för detta? Någon måste stå för notan.

Det är inte lönsamt på marknadsmässiga villkor. Vem ska subventionera den här kärnkraften? Det är det som är kontentan. Vad jag vill är helt irrelevant. Marknaden stänger det här eftersom det inte är lönsamt.

Hur kan Kristdemokraterna, ett borgerligt parti, gå emot marknadens bästa och marknadens villkor? Det kommer att kosta skattebetalarna miljardbelopp, och det står Camilla Brodin och försvarar. Jag vill jättegärna höra vem som ska betala egentligen.


Anf. 89 Camilla Brodin (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Rickard Nordin frågar vem som ska betala. Om vi tittar på de subventioner som vi ger till solkraft, vindkraft och så vidare kan vi se att vi har lagt ned oerhört många miljarder också i det systemet. Beslutet att lägga ned Ringhals 1 och 2 togs innan effektskatten togs bort. Vi ger inte längre några subventioner till kärnkraften. Någon måste tjäna pengar.

Det senaste året måste Ringhals 1, 2, 3 och 4 ha gått med ungefär 6 miljarder plus. Att göra de investeringarna i ett redan befintligt kärnkraftverk måste vara mer lönsamt än att fortsätta ge subventioner till annan typ av utbyggnad. Ska vi ha en marknadsmässig energiförsörjning kan inte Rickard Nordin stå här och säga att det sker på marknadsmässiga grunder, för det gör det inte i dag. Så länge vi inte har det alternativet kan vi inte fortsätta att blunda för att leveranssäkerheten är av betydelse för svenska företag och för svenska hushåll. Därför står Kristdemokraterna upp för den här politiken.

(Applåder)


Anf. 90 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Svensk energipolitik behöver en ny riktning.

Denna kammares olika partier har om och om igen fått rapporter om effektbrist och uteblivna företagsetableringar. Vi får rapporter om att vi inte klarar att upprätthålla en effektbalans vid årets kallaste dagar. Hela basindustrin är orolig, och det med all rätt, när stabil och klimatsmart kärnkraft skrotas.

Som om inte det vore nog tror jag faktiskt att alla denna kammares representanter är måna om att elektrifiera industrin, hushållen och transportsektorn och se till att Sverige tar ledning i ett klimatarbete som gör att vi står starka för framtiden. För det krävs mer energi. Energipolitiken är en nyckelfaktor för att klara de klimatutmaningar vi ser. Det krävs en ny riktning för svensk energipolitik.

Det är ingen hemlighet att Liberalerna inte står bakom energiöverenskommelsen. Vi varnade tidigt för att man inte valde att göra en seriös konsekvensanalys av målen i överenskommelsen. Vi är därför glada över tillkännagivandet till regeringen om att ta fram ett leveranssäkerhetsmål, som vi i Liberalerna så länge arbetat för och som branschen så länge efterfrågat. Vi ser också att klimatnyttan inte återspeglar kostnaden för energiöverenskommelsen. Med det sagt är Liberalerna en förespråkare för förnybar energi, men då i kombination med stabil och klimatsmart produktion som vattenkraft och framför allt kärnkraft. Det är kombinationen som gör Sverige starkt och som möjliggör att vi tar täten i det klimatarbete som världen kräver.

Fru talman! Låt mig lyfta fram några delar!

Det behövs färre subventioner och mer marknad. Floran av subventioner, stöd och skatteregler behöver enligt min mening ses över, så att förutsättningarna för de fossilfria kraftslagen blir lika. Jag välkomnar all form av utsläppsfri elproduktion men anser att den ska byggas där den behövs och på marknadsmässiga grunder. Jag förordar därför att principen om mer marknad och mindre subventioner tillämpas.

Att ge omfattande subventioner till ny vind- och solkraft, pressa ned elpriserna och därmed tvinga fungerande fossilfri elproduktion att stänga i förtid leder enligt min åsikt till högre systemkostnader och försämrar Sveriges konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det är viktigt med mer likvärdiga villkor för koldioxidfria kraftslag, och jag är kritisk till elcertifikatssystemet liksom till de andra former av subventioner till viss elproduktion som kommer med energiöverenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det europeiska beroendet av rysk gas menar jag leder både till stora klimatutsläpp och till försämrad säkerhet i EU. Ur ett svenskt perspektiv kan vi konstatera att bristande leveranssäkerhet riskerar att leda till stora skador för både industri och hushåll och att det kommer att kosta pengar.

Effektreserven kan komma att behöva användas allt oftare, vilket bland annat betyder att oljekraftverket i Karlshamn behöver startas upp, något som är allt annat än klimatsmart. Dessutom kommer vi att behöva importera mer el, som ofta kommer från tyskt kol eller just rysk gas. Som liberal anser jag därför att Sverige ska arbeta för att Sverige ska tillhöra det europeiska samarbetets kärna och fullt ut finnas där de centrala besluten fattas. Det är därför viktigt att EU:s energiunion utvecklas ytterligare och fokuserar på klimatneutrala energislag som förnybart och kärnkraft, då energiproduktionen är en helt avgörande faktor för klimatarbetet.

Kärnkraften är basen i svensk elproduktion och är viktig inte bara för industrin - som är beroende av en stabil elproduktion årets alla dagar, årets alla timmar och årets alla sekunder - utan också för miljön. Att bromsa utvecklingen är kanske vår tids viktigaste utveckling. Vi vet också att svensk kärnkraft sänker utsläppen i våra grannländer. Kärnkraft är leveranssäker och klimatsmart, och vi menar därför att kärnkraften behövs för klimatets skull, vilket även FN:s klimatpanel uttryckt.

Vi ser med stor oro på Tyskland, som trots enorma och kostsamma satsningar på förnybar energi blivit alltmer beroende av kol och gas när kärnkraften lagts ned. Det är allt annat än klimatsmart. Vi måste behålla kärnkraften och även välkomna att den utvecklas.

Sverige måste även satsa mer långsiktigt på forskning och utveckling kring kärnkraften. Det är också viktigt att Sverige kan behålla och förädla forskningskompetens inom området för att kunna hantera befintliga reaktorer och ha möjlighet att bygga nya men också avveckla äldre reaktorer på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Vi kan också konstatera att om vi stänger ned svensk kärnkraft kommer vi att behöva importera mer el och bli mer beroende av fossil energi. Inom ett antal år kommer runt 30 procent av den svenska kärnkraftskapaciteten att försvinna. Ska vi lyckas lösa klimatutmaningarna krävs det att vi elektrifierar samhället än mer, och ska Sverige fortsätta vara en stark industrination med expansioner och nyetableringar krävs det helt enkelt mer energi. Det svenska samhället och framför allt svensk industri behöver långsiktighet och en tryggad leveranssäkerhet.

Om man är mån om svensk industri och har högre ambitioner än att hålla i en energiöverenskommelse bara för sakens skull måste man ta kärnkraftsfrågan på allvar. Liberalerna har i två omgångar lagt fram ett utskottsinitiativ i näringsutskottet. I första omgången förkastades förslaget, men i andra omgången lade vi fram ett utskottsinitiativ om Ringhals 1 och 2 tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Det stöddes även av Sverigedemokraterna. Det är glädjande att de slutligen kom fram till samma slutsats som vi.

Nu måste vi tillsätta en snabbutredning för att se vilka möjligheter som finns för vidare drift av Ringhals 1 och 2, för det har skett mycket sedan beslutet om avveckling fattades. Bland annat har elpriset fördubblats och skatter förändrats. Inte minst har vi också ett klimatarbete som vi verkligen måste ta tag i. Jag kan förstå att man för några år sedan såg på detta med andra ögon, men i dagsläget borde man med nya och fräscha ögon se problemet och se möjligheterna med en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Däremot är det beklagligt att Socialdemokraterna inte stöder detta initiativ. Bara för några veckor sedan skrev svensk basindustri i Dagens industri om att risken för effektbrist är på riktigt och att det krävs krafttag för att säkerställa Sveriges elproduktion, bland annat genom att värna kärnkraften, speciellt Ringhals 1 och 2.

Fru talman! Alla rapporter, alla varningssignaler och oron från svensk industri borde vara ett wake-up call. Svensk energipolitik behöver därför en ny riktning. Det är dags för en energiöverenskommelse 2.0. Vi måste se till att höja ambitionsnivån och utgå från samhällets behov och elförsörjningens betydelse för vår konkurrenskraft som industrination. Dessutom är dessa frågor en nyckelfaktor för att klara av de klimatutmaningar som vi ser.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 13 och 16.


Anf. 91 Patrik Engström (S)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU14. I betänkandet behandlas 61 yrkanden från den allmänna motionstiden och 24 reservationer. Först vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! För 150 år sedan började Sverige elektrifieras. Fotogenlampor byttes ut mot glödlampor. Vedspisar byttes ut mot elspisar. Sverige var faktiskt det första land i världen där praktiskt taget alla hushåll elektrifierades.

Nu står vi på tröskeln, på gränsen, till nästa generations elektrifiering. Vi ska ställa om transportsektorn. Vi är redan på väg. Snabbare än de flesta tror kommer personbilsflottan förmodligen att vara eldriven. Vi kommer att se samma utveckling i de delar av industrin som ännu inte har elektrifierats. Vi kan som ett exempel ta den svenska stålproduktionen, som jag själv kommer från. Den är i dag en av våra absolut största utsläppskällor. SSAB, LKAB och Vattenfall har startat ett projekt för att hitta lösningar med vätgasbaserad järnproduktion, vilket kan sänka Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent.

Vi ser cementindustrin, som har tagit fram en vision om att klara cementtillverkning utan koldioxidutsläpp år 2030. Det motsvarar 5 procent av Sveriges totala utsläpp.

Det kommer att leda till konkurrensfördelar som drivs av både elektrifiering och digitalisering. Det minskar utsläppen, och klimatfrågan är den grundläggande drivkraften. Ska vi klara detta behöver vi se till att det finns tillgång på el och att den finns på de platser där den behövs.

Frågan är: Finns det tillräcklig med el? Det korta svaret är ja. Men det är naturligtvis mer komplicerat än så. Just nu produceras 18 482 megawatt, enligt Svenska kraftnät. Den totala förbrukningen är 13 566 megawatt. Det gör att Sverige exporterar 4 917 megawatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi exporterar 15-20 terawatt om året. Vi har alltså ingen elbrist i Sverige, trots det som debatteras här. Vi exporterar el 51 av 52 veckor per år. När vi importerar el är det framför allt norsk vattenkraftsel. Vi knyter ihop vårt elsystem med andra länders för att vi ska få ett effektivt och användarvänligt system. Alla länder runt om i Europa gör samma sak som vi, nämligen ställer om.

Tack vare att vi har kommit fram här i riksdagen med en energiöverenskommelse har vi sett enorma investeringar i vindenergi i Sverige. Det handlar nu om hela 72 miljarder kronor fram till 2022. Det har gått så bra för svensk vindkraft på land att den nu bär sig helt själv.

Ny vindkraft produceras i Sverige till en kostnad av 30-35 öre per kilowatt. Den som vill jämföra med exempelvis nyproducerad kärnkraft kan titta på Storbritannien. Där garanterar staten 93 öre per kilowatt i 35 år.

Om vi i dag kan producera vindkraft för mindre än halva priset, varför ska vi då välja att subventionera ny kärnkraft som är dubbelt så dyr? Hur många elkonsumenter i Sverige är beredda att dubbla sitt elpris bara för att få ny kärnkraft? Jag tror inte att det är speciellt många.

Med en kostnadskurva för vindkraften som sluttar nedåt är kostnadskurvan för kärnkraften den motsatta. Ser vi internationellt kanske solkurvan är den mest intressanta. Den faller ännu brantare än vindkraftskurvan.

Fru talman! Vad behöver vi då göra? Vi behöver hålla fast vid de mål som vi är överens om. Elproduktionen ska vara 100 procent förnybar år 2040. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp. Men då behöver vi ha en konkurrenskraftig fjärrvärme- och kraftvärmesektor för att klara de regionala och lokala kapacitetsutmaningarna.

Vi behöver goda möjligheter att nyttja råvaror från skog och jordbruk för att producera olika biodrivmedel. Vi behöver ta till vara biogasens möjligheter. Jag ser fram emot resultatet av det som Biogasutredningen jobbar med just nu. Det kan fungera som en grund till strategiska överväganden om hur biogasen ska kunna spela en viktigare roll framöver.

Vi behöver en modern vattenkraft där utbyggnaden främst sker genom effekthöjningar i befintliga verk. Samtidigt behövs ett nationellt helhetsperspektiv över åtgärder för att förbättra vattenmiljön och en nationell tillgång på el från vattenkraften.

Vi behöver öka överföringskapaciteten mellan syd och nord. Vi måste göra det enklare att bygga elnät i Sverige. Ledtider på 10-15 år håller inte. Vi behöver producera mer el närmare konsumenterna. Det måste bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk med till exempel solceller och solvärme.

Vi behöver öka flexibiliteten och lagringen i nätet så att elnäten blir smartare och kan hjälpa oss att kapa topparna i konsumtionen. Vi behöver fokusera på forskning och utveckling av förnybar energiproduktion. Det är Energimyndigheten som gör de prioriteringar som behövs vid fördelningen av energiforskningsanslaget. Samtidigt kan det vara viktigt att påminna om att det inte finns några hinder mot att medel från andra finansieringskällor används för forskning och utveckling av exempelvis kärnkraft.

Fru talman! När Sverige elektrifierades för 150 år sedan präglades samhället av framtidstro. Nu ska vi göra det igen. Vi har världens bästa förutsättningar för att klara detta. Vi har en bred politisk samsyn, stor tillgång på förnybar energi och en energibransch som ligger i framkant. Men vi kommer att behöva hjälpas åt. Jag är övertygad om att om ett litet land ska klara stora utmaningar krävs det att vi arbetar tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

(Applåder)


Anf. 92 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Sverige står inför en situation där vi rör oss in mot effektbrist och där vi har brist i överföringskapacitet. Det är någonting som är ett problem över landet men kanske mer ett uppmärksammat fenomen i de lokala elnäten i våra storstadsregioner.

Nu lägger regeringen fram ett förslag om chockhöjda skatter för kraftvärmen. Det ser kortsiktigt ut att förvärra situationen ännu mer. Det förhindrar företagsetableringar och att man kan bygga nya bostadsområden. Man kanske inte kan bygga ut tunnelbanor och så vidare.

Statsrådet Ygeman besökte utskottet, och han diskuterade i en interpellationsdebatt i kammaren just detta. Han lyfte fram att om man skulle se ett problem med de följdeffekter som kommer av nedläggningarna borde man kunna ta in andra aspekter än de rent företagsekonomiska. Man kanske då får titta på samhällsekonomi. Man kanske i de av kommuner offentligt ägda bolagen ändå ska besluta sig för att driva verksamheten vidare, men inte på en lika marknadsmässig grund.

I dag i näringsutskottet röstade delvis Socialdemokraterna nej till ett utskottsinitiativ om att just utreda förutsättningarna för att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Man skulle kunna tillämpa samma logik där. Det kan finnas samhällsekonomiska incitament för aktiebolaget Sverige att driva anläggningarna vidare som kan skilja sig från de företagsekonomiska.

Nu valde Socialdemokraterna att rösta nej till det. Min fråga och fundering gäller varför Socialdemokraterna inte är intresserade av att få mer fakta på bordet och veta hur saker förhåller sig utan redan innan tackar nej till det.


Anf. 93 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för frågan!

På något sätt känns det märkligt med denna kärnkraftsdebatt som har blossat upp. För mig kan det ibland vara lite svårt att förhålla mig till det. Jag var med på den tiden man gick i plugget och det även då var kärnkraftsdiskussioner. Det var ja, nej och något mittemellanförslag. Man hade olika märken på sig, och så vidare.

Jag trodde att vi var förbi diskussionen om kärnkraft genom energiöverenskommelsen. Nu ska naturligtvis inte Sverigedemokraternas representant känna ansvar för energiöverenskommelsen. Men vi har inte fattat något politiskt beslut om att stänga något kärnkraftverk över huvud taget sedan energiöverenskommelsen, vad jag vet. I debatten låter det som att vi med politiska beslut ska stänga kärnkraftverk om två år, fem år, tio år eller tjugo år. Det finns inte. Vi har en överenskommelse om hur vi ska hantera detta. Ändå försöker Sverigedemokraterna hela tiden få det att låta som att vi ska stänga kärnkraftverk med politiska beslut. Jag tycker att det är olyckligt, och jag tycker att det är en oärlig debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi kan inte bortse från problemen med kärnkraft. Som ledamoten själv tog upp har det omöjliga faktiskt hänt tre gånger. Kärnkraften har sina uppenbara brister - ser inte Sverigedemokraterna det?


Anf. 94 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Ja, jag tog upp det, och även med de andra energislagen finns det brister. Man kan dock konstatera att just kärnkraften är det som har lett till minst antal dödsfall per producerad energielkraft. Det är någonting man borde kunna ta in.

Jag tycker att det i sammanhanget finns viss ironi i att regeringens företrädare uppmanar kommunala ägare att driva fossila kraftanläggningar vidare med ingången att man ska beakta samhällsekonomiska aspekter. Men man är själv beredd att lägga ned fossilfria alternativ. Vattenfall ägs ju till fullo av staten. Men jag förstår att man inte är intresserad av att titta närmare på detta, för det kan ju kanske dyka upp en verklighet som man inte känner sig fullt ut bekväm med.

Jag tänkte däremot fråga om en annan sak nu i min sista replik. Det är kopplat till det som ledamoten lyfte i sitt anförande om att landbaserad vindkraft är ett av de mest lönsamma energislagen och att man kan bygga sådan utan några subventioner över huvud taget. Men det förhåller sig så att regeringen trots detta väljer att subventionera det som redan är lönsamt genom elcertifikatssystemet.

Inom elcertifikatssystemet är nästan 75 procent av det som byggs vindkraft. Det blir en rätt märklig ingång när Socialdemokraterna då tycker att vi ska subventionera det som är lönsamt och skicka pengar till det. Vi har ju en avreglerad elmarknad som ska fungera på marknadsmässiga grunder. På vilka andra områden skulle Socialdemokraterna kunna tänka sig att rikta subventioner till de mest lönsamma?

Vi har företag som är lönsamma. Ska vi rikta de största skattesänkningarna till dem - till de företag som har högst lönsamhet? Är det så Socialdemokraterna resonerar i frågan? Ser man inget problem med subventioner riktade till de mest lönsamma kraftslag man tycker sig se?


Anf. 95 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack för frågan, Mattias Bäckström Johansson!

Först och främst: Elcertifikatssystemet har tjänat utbyggnaden av den förnybara elproduktionen väl. Det har gått betydligt bättre än vad vi någonsin vågade hoppas på. Det är väl fantastiskt?

Energimyndigheten har skickat ut ett remissförslag på hur man ser på hur man ska stänga systemet. Det ska vi behandla i Genomförandegruppen för att se hur vi ska hantera frågan framåt.

Ledamoten har inte möjlighet att svara, så jag får ställa en retorisk fråga. Är subventionering av kärnkraft det enda som Sverigedemokraterna kan tycka är en bra politik? Jag inser som sagt att ledamoten inte kan svara, men det känns som att ni alltid landar i detta. Allt annat är dåligt, men när det däremot gäller att subventionera kärnkraften verkar inte Sverigedemokraterna ha några problem alls. Jag tycker att det är tråkigt.


Anf. 96 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Jag blev väldigt glad när Patrik Engström lyfte ett par saker i sitt anförande. Det var i och för sig flera saker som var bra, men jag tänker på när han lyfte just cementindustrin och att den står för 5 procent av de svenska totala utsläppen. Han sa också: Vi måste se till att det finns tillgång på el och att den finns där den behövs. Jag skulle inte kunna skriva under på detta med större eftertryck.

För bara någon vecka sedan hade vi en debatt här i kammaren. Då hade jag ett replikskifte med Patrik Engströms kollega Monica Haider, som sitter här i bänken. Hon kunde då inte svara på min fråga, för hon hade över huvud taget inte hört dåvarande energiministerns, alltså er partikamrat Ibrahim Baylan, uttalande i valrörelsen om Gotlandskabeln.

Den 5 september kunde vi både höra och läsa att Ibrahim Baylan kunde tänka sig att öppna för en tredje kabel till Gotland just till cementindustrin, just för att man ska ha tillgång till el och just för att den ska finnas när den behövs. Han sa att det var viktigt att inte bara komma med fina utspel i en valrörelse utan att man också måste stå bakom det som sas.

Monica Haider kunde alltså inte svara för ett par veckor sedan. Hur är det med dig, Patrik Engström? Har du lyssnat på vad ministern sa? Och vad tänker Socialdemokraterna egentligen göra?

Pilotområden och annat lullull hjälper inte mot strömavbrotten. Man har haft 13 totalavbrott på Gotland det senaste året. Det finns inte en chans att detta ska kunna täckas av pilotområden och andra fina saker när det gäller att kunna klara av cementindustrin, som Patrik Engström själv lyfte. Det räcker inte för att industrin ska kunna ställa om till mer el och vi ska klara klimatutmaningen.

Så hur blir det? Vad har Socialdemokraterna gjort i frågan? Har det hänt någonting? Kommer regeringen över huvud taget att agera? Kan vi få någon typ av svar? Blir det en tredje Gotlandskabel?


Anf. 97 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan! Det är som Rickard Nordin säger: I valrörelsen var dåvarande energiministern ute och sa precis det som Rickard Nordin säger. Det är väl bara att konstatera att när behoven finns för en kabel kommer den att byggas.

Elavbrotten i somras skedde på grund av att gammal utrustning byttes ut. Jag vet inte, fru talman, om det heter ställverk nu för tiden, men jag tror det. Man bytte i alla fall ut ett antal komponenter i förbindelsen till Gotland som fungerade betydligt sämre än planerat.

Jag är inte alls lika säker som Rickard Nordin på att den tredje kabeln hade löst dessa elavbrott. Det kanske Rickard Nordin vet, men jag är inte alls säker på det utifrån de kontakter jag har haft med det företag som levererade den elutrustning som byttes ut.


Anf. 98 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Man höll på att vidta åtgärder på de kablar som finns därför att de är gamla. Om man hade haft en tredje elkabel hade man kunnat köra elen via den i stället. Då hade man kunnat undvika elavbrotten; det är ganska simpelt.

Patrik Engström säger: När behov finns kommer kabeln att byggas. Först och främst är det för sent då. Vi ser hur det ser ut runt om i Malmö, Stockholm, Uppsala och Västerås. Där har man behoven nu, och det är tio år för sent att börja bygga kabeln. Om Cementa, eller för den delen annan industri på Gotland, ska klara det här behöver kabeln byggas nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Elsystemet på Gotland är fullt. Det är bara på nåder man får bygga en solcellsanläggning på sitt tak. Det är ett fullt system, och det funkar inte utan den tredje kabeln. Gotland kan dessutom hjälpa oss på fastlandet genom att exportera ännu mer förnybar energi - det som vi båda är överens om är bra.

Varför kommer inte kabeln på plats? Man gjorde förarbetena. Man gjorde allting; man har lagt ned miljoner på detta både från Svenska kraftnäts och från Gotlands sida. Sedan, under den förra regeringen, blev det stopp. Nu har ministern uppenbarligen öppnat för detta.

När får vi besked? Kommer det någon kabel? Vill Socialdemokraterna bygga kabeln över huvud taget? Ni säger att den ska byggas när behovet finns. Då är det för sent, för behovet finns nu. Det här var nyss. Varför har kabeln i så fall inte byggts nyss, eftersom behovet redan finns?


Anf. 99 Patrik Engström (S)

Fru talman! Det Rickard avkräver oss är att vi med politiska beslut ska bestämma när en elkabel ska byggas eller inte byggas. Den ordningen kan man naturligtvis ha. Men vi har faktiskt ett affärsverk som ska hantera denna fråga.

Det är uppenbart att frågan var uppe i valrörelsen, och det är helt klart att Gotlands situation är ansträngd. Jag tar med mig frågan, för jag kan naturligtvis inte stå här och lova att jag ska se till att det byggs en överföringsledning till Gotland inom fem, tre eller två år. Det kan jag inte göra, och det vet Rickard Nordin mycket väl.


Anf. 100 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag tror att ledamoten Engström och jag är ganska överens om att mixen av förnybar och fossilfri energi är en bra mix för Sverige.

Under dagens utskottsmöte hade vi ett initiativ vad gäller Ringhals 1 och 2, och jag vill därför ta upp några frågor med ledamoten.

Svenska kraftnäts rapporter visar att balansen mellan tillgång och efterfrågan på el försämras kommande år, bland annat för att Ringhals 1 och 2 ska avvecklas.

De ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna har ändrats sedan Vattenfalls avvecklingsbeslut fattades. Energiskatten har tagits bort och elpriset fördubblats, vilket förbättrar lönsamheten. Samtidigt innebär förändringen i EU:s utsläppshandelssystem att nedstängningen av Ringhals 1 och 2 leder till väsentligt högre utsläpp.

Även om vi blundar för klimatutmaningarna, för att det är helt andra förutsättningar och för att det finns en effektbristvarning, har vi en samlad basindustri som har bett om en utredning. Jag kan inte förstå varför Socialdemokraterna inte går med på att snabbutreda och se vad det finns för möjligheter med Ringhals 1 och 2. Det är inget som är hugget i sten om vad som ska göras därefter. Detta skulle jag gärna vilja ha svar på.


Anf. 101 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag tackar Arman Teimouri för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Ett statligt energibolag har gjort en egen utredning och kommit fram till att det inte är ekonomiskt försvarbart att fortsätta att köra den gamla kärnkraften. Varför skulle vi ifrågasätta det politiskt? Jag kan inte alls se varför.

Liberalerna har en betydligt liberalare syn på kärnkraften, och kärnkraftens risker är uppenbart ingen fråga för er. Det är märkligt. Som Rickard Nordin sa vill ni köra gamla kärnkraftsanläggningar med sprickor i bottenplattan vidare. Är det framtiden när vi samtidigt har en fantastisk utbyggnad av vindkraften och ett stort överskott av energi? Vi exporterar 51 veckor av 52. Givetvis har vi utmaningar den 52:a veckan, men då har vi möjlighet att importera - framför allt norsk vattenkraftsel, inte kolkraftsel från Tyskland.


Anf. 102 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Det är inte vi som ska bedöma risken. Vi kan konstatera att när Vattenfall tog beslutet var det helt andra ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. De har förändrats. Energiskatten har tagits bort och elpriset fördubblats, vilket förbättrar lönsamheten.

Vad gäller klimatutmaningsfrågan: Utifrån detta skulle vi gärna se att man utreder. Givetvis utgår Vattenfall från de förutsättningar som fanns när beslutet togs. Det gör ingenting att vi utreder detta.

Jag undrar fortfarande vad vi säger till basindustrin, som efterfrågar en utredning. De ser med stor oro på att Ringhals 1 och 2 läggs ned eftersom det innebär en fara för deras verksamhet.


Anf. 103 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Arman, för frågan!

Är det absolut viktigast att det kommer just kärnkraftsel från leverantören eller att det kommer el som fungerar? Den frågan kan man ju ställa sig.

Jag har också träffat basindustrin och hört exakt samma argument. Men även om dessa kärnkraftverk stängs ned står samhället inte still. Som Rickard Nordin sa byggs det ett halvt kärnkraftverk om året i ny vindkraft. Kraften försvinner inte bara för att man stänger ned dessa reaktorer, för det tillkommer ny energi hela tiden.

När vi elektrifierar samhället kommer vi absolut att behöva mer elenergi, men i ett historiskt perspektiv är skillnaden i förbrukning mellan 1990-talet och 2019 inte särskilt stor. Det tyder på att vi i Sverige är bra på energieffektivisering och smarta lösningar för att spara energi.


Anf. 104 Birger Lahti (V)

Fru talman och kollegor! Låt mig börja med att säga att Rickard Nordin helt klart är min favorit i denna debatt.

Energipolitik, NU14, är temat för dagens debatt. Som framgår står jag bakom det utskottet anför om att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande. Jag ska dock uppmärksamma er på och utveckla min syn på vissa energipolitiska frågor.

Vänsterpartiet valde att inte vara med i energiöverenskommelsen, och det fanns flera anledningar till det. Bland annat saknade uppgörelsen slutdatum för kärnkraften, vilket innebar en öppning för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Den innehöll också bedömningar om kärnkraften som gick i direkt motsatt riktning till 100 procent förnybar energiförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Kärnkraften är inte bara en osäker energikälla. Den är också dyr och försvårar omställningen till 100 procent förnybar energiproduktion.

Jag menar att det inte kan vara avhängigt enkom på marknaden om nya investeringar i kärnkraft ska göras eller inte. Ska inte medborgarna i Sverige få ha en åsikt om huruvida kärnkraften ska behållas eller inte? Vi hade faktiskt en folkomröstning om detta en gång i tiden. Har alla glömt den? Kärnkraften bör avvecklas eftersom den är både en dyr och riskfylld energikälla och en ändlig resurs.

Fru talman! Energiöverenskommelsen innebar också slopad skatt på termisk effekt och en sänkning av fastighetsskatten på vattenkraft. Notan finansieras av elkonsumenterna genom en höjning av energiskatten. Det anser jag är olyckligt. Jag förstår behoven av investeringar i ny teknik och åtgärder för att öka effekten, men jag menar att det borde finnas bättre sätt att uppnå detta.

Vattenkraften generar enorma summor, men trots det kommer bara en mycket liten andel av avkastningen kommunerna och regionerna till del. Jag anser därför att en större del av kraftbolagens vinster ska återföras till de regioner där vattenkraften finns.

Jag vill också se en stark vattenkraftsproduktion som kombineras med biologisk mångfald och uppsatta miljömål.

Ett exempel på där man skulle kunna kombinera dessa två intressen är Letsi kraftverk som ägs av Vattenfall och ligger mellan Jokkmokk och Vuollerim. Resultatet av utbyggnaden har blivit Europas längsta torrlagda älvfåra, 17 kilometer. Jag var där i förra veckan.

Här finns möjlighet att med relativt små medel återföra en del av vattenflödet i älven för att på så sätt återskapa fiskbeståndet och biologisk mångfald. Genom att låta ett par procent av det totala flödet gå ovan jord skulle man kunna ge liv åt älvfåran, och flödet skulle kunna passera genom en mindre turbin så att även miljötappet genererade energi. Detta skulle gynna både den biologiska mångfalden och lokalsamhället.

Jag vill se fler miljöåtgärder av den här typen i de större vattenkraftverken, men för det krävs tydliga politiska krav och en aktiv energibransch. Jag anser att den fondlösning som upprättats av de största vattenkraftsägarna är bra men att fler åtgärder till gagn för den yttre miljön borde kunna vidtas.

Fru talman! Sedan systemet med elcertifikat infördes 2003 har utbyggnaden av förnybara energikällor tagit fart. Enligt Energimyndigheten utfärdades 21,8 miljoner elcertifikat i Sverige 2015, och i dag finns omkring 6 700 godkända anläggningar för tilldelning. Elcertifikatssystemet har därmed tjänat Sverige väl när det gäller förnybar produktion. Det har dock på senare tid kommit indikationer på att elcertifikatssystemet har spelat ut sin roll, och jag anser därför att det framöver behövs en översyn av systemet för att se om det kan avslutas.

När det gäller målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 tycker jag att det är både bra och helt nödvändigt för att Sverige ska ha en chans att hantera de klimatförändringar som redan pågår. Jag menar att arbetet med att nå målen bör fortsätta och att Sverige ska vara ett land som tar ansvar för kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö- och klimatomställningen i Sverige, där fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna: sol, vind, vatten och skog.

Sverige har kunskap och teknik inom en rad områden för att kunna agera, och jag vill påminna om att det är mycket dyrare att inte göra något alls än att faktiskt agera. Klimatförändringen är ett faktum som drabbar alla, och satsningar på förnybar elproduktion är därför helt nödvändiga för att nå målet om ett ekologiskt hållbart samhälle.

Fru talman! Dessa och många andra viktiga frågor kommer jag och Vänsterpartiet att återkomma till.


Anf. 105 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Omställningen går snabbt nu. För några veckor sedan stod vi här och pratade om elmarknadsfrågor, och då talade vi mycket om vindkraften. Nu tänkte jag inledningsvis fokusera på solen.

75 procent av all installerad solenergi i världen har installerats bara de senaste fem åren. De senaste tio åren har priset alltså fallit med 90 procent. Detta är en exponentiell och helt spektakulär utveckling. Jag tycker att det blir extra intressant när man ställer sig frågan: Vad var det som satte igång detta? Det började faktiskt med en grön lokalpolitiker i Tyskland, fru talman. Han insåg en viktig sak, och det var att solen är en fantastisk energikälla men att det var en ny teknik som behövde mogna. Han insåg att han helt enkelt fick starta ett system för att garantera priser på solenergi för dem som bodde i hans kommun. Detta uppmärksammades av de nationella politikerna i Tyskland i början av 2000-talet. De märkte att det fungerade och skalade upp det på nationell nivå. Detta var startpunkten för den otroliga utveckling som vi har sett vad gäller solenergin.

Detta visar att satsningar leder till teknikutveckling och att teknikutveckling leder till att priset faller. Detta har nu lett till att sol på många håll och på många marknader är billigare än både fossilt och kärnkraft. Sol konkurrerar alltså ut annan kraftproduktion. Detta innebär att man på många håll nu kan börja ta bort de subventioner som den nya tekniken haft.

Alla prognoser är överträffade. Solen har gått mycket bättre än vad man hade kunnat tänka sig. Samma sak gäller vind, som jag talade om tidigare. Ta bara teknikutvecklingen! De turbiner som nu byggs är mycket mer effektiva än dem som byggdes för bara några år sedan. Det som är spännande med detta är att när ny teknik drivs fram för att producera energi skapar det synergieffekter på den övriga marknaden vad gäller till exempel sådant som lagring, där vi ser att teknikutvecklingen börjar komma igång nu på samma sätt som solteknikutvecklingen kom igång för tio år sedan.

Allt detta är toppen på alla möjliga sätt, men lika snabbt som det har gått för solen, eller faktiskt betydligt snabbare, svänger det i den politiska högern, framför allt i ytterhögern - tre partier. För några veckor sedan debatterade vi elmarknadsfrågor, och då benämnde jag dem som kraftsocialister, för det är faktiskt vad vi har att göra med här. Via politiskt eller ideologiskt motiverade åtgärder ska produktionen i Sverige styras.

Man har nu koncentrerat sin energipolitik i två huvudspår eller huvudpunkter. Det ena är att man är ganska mycket emot förnybar energi. Det låtsas man inte riktigt om, men åtminstone vissa partier motarbetar att havsvinden ska få det stöd den förtjänar för att den har en dyrare anslutningskostnad. Detta är bara ett exempel. Sedan är man generellt emot de subventioner som vi har haft tidigare. Det var det första spåret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det andra spåret är att man i stället med näbbar och klor nu kämpar för att på olika sätt gynna fossil energi och kärnkraft. Det första exemplet är uppenbarligen Ringhals, där man på närmast sovjetiskt manér vill tvinga ett företag att driva produktion av något som inte är lönsamt på något sätt och som företaget aktivt, gång efter gång, har sagt att det inte vill driva vidare.

Sedan vill man nu på olika sätt hitta subventioner av kärnkraft i övrigt, och här är man svaret skyldig om hur detta ska göras. Detta har vi andra fortfarande inte förstått. Antingen kan staten lägga tiotals miljarder kronor i statskassan för att direkt subventionera kraftbolagen, eller också kan en väldigt hög kostnad tas ut av elkonsumenterna. Jag har inte förstått hur, men att man vill subventionera kärnkraft är uppenbart.

Det tredje exemplet, som jag tycker är nästan surrealistiskt, är att man nu kämpar för att behålla subventioner till att elda kol i Sverige. Att nu, 2019, i en situation när vi vet vad klimatkrisen innebär, när det brinner längs knuten på många håll i världen och när Moçambique har utsatts för den värsta stormen någonsin på det södra halvklotet, kämpa för att fortsätta att subventionera eldning med kol i Sverige är surrealistiskt.

I sin jakt på billiga politiska poänger och i sin iver att gå vännerna i industrin till mötes är M och KD, framför allt, villiga att riva upp energiöverenskommelsen. Man sitter och skrattar nu, men det är egentligen väldigt allvarligt, framför allt det här med kolet. Man är alltså villig att riva upp överenskommelsen, som man röstade igenom för bara ett år sedan, trots att man säger att man står bakom långsiktiga styrmedel för industrin och näringslivet.

Fru talman! Det går inte att säga att den omställning som sker nu inte kommer med utmaningar, för det gör den naturligtvis. Alla omställningar och förändringar innebär utmaningar. Framför allt handlar det kanske om hur systemet ska funka framöver, och jag vill nämna tre områden där det är uppenbart att åtgärder behövs.

Det första är allt som rör nät. Det handlar om hur vi ska koppla ihop oss bättre med andra länder, om överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning och om nätkapaciteten i städer. Detta har vi debatterat.

Det andra området är lagringens roll eller hur vi ska bära energin på olika sätt. Det handlar om vätgas, om batteridrift och, inte minst, om hur elektrifieringen av transporter ska gå så smidigt som möjligt.

Det sista, som egentligen borde komma först av allt, är energieffektivisering. Här finns en otrolig potential att göra stora saker, inte minst inom industrin men också vad gäller flexibilitet hos hushållen och den automatisering som nu sker på bred front.

Jag ska sammanfatta. Det finns väldigt mycket att göra. Men man ska inte tro att det går att stoppa denna omställning. Den är teknikmässigt och värderingsmässigt i tiden och kommer att ske. Frågan är om man förgäves ska motarbeta den, som många på högerkanten har valt att göra, eller om man ska bejaka den och välkomna den, vilket är det val som jag har gjort.


Anf. 106 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Ledamoten Lorentz Tovatt lyfter fram ett flertal saker som man kanske skulle vilja diskutera djupare. Men han kom med anklagelser, om jag får kalla det så, eller i alla fall epitetet kraftsocialister - kanske delvis riktat mot oss. Man kan fundera på vem som är mest socialist i detta sammanhang.

Någonstans är det ett faktum när det gäller den elmarknad som vi har i dag att jämte själva marknaden har denna regering, och delvis även tidigare regeringar, fattat beslut om investeringsstöd för vissa av kraftslagen. Det har funnits skattelättnader och nedsättning av energiskatt. Vi har ett elcertifikatssystem och nedsättningar av fastighetsskatt för vissa kraftslag. Vi har planeringsmål som har satts upp tidigare för vindkraft. Vi har havsbaserad vindkraft. Som ledamoten själv uttryckte det ska man inte behöva betala för det som det faktiskt kostar. Men det innebär inte att det blir gratis utan att någon annan får betala för den faktiska kostnaden.

Jag ställde en fråga till Socialdemokraterna tidigare i debatten, om det verkligen är rimligt att subventionera just de kraftslag som man själv upplever är de mest lönsamma. Om man inte diskuterar vad som är billigast eller dyrast utan enbart går på den uppfattning som ledamoten Lorentz Tovatt har lyft fram: Varför vill man subventionera de mest lönsamma kraftslagen? Är det en framkomlig politik också på andra områden att det är just de mest lönsamma företagen som behöver mest subventioner, alltså de som har de högsta inkomsterna, och som behöver ytterligare skattesänkningar? Vilken logik finner Miljöpartiet i detta?


Anf. 107 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Mattias Bäckström Johansson för frågan.

För att det inte ska råda någon förvirring eller bli något missförstånd: Alla kraftslag som någonsin har nått kommersiell genomslagskraft har subventionerats. Det finns inte ett enda kraftslag som inte har subventionerats. Kolet har subventionerats, vattenkraften har subventionerats och kärnkraften har subventionerats, och gör det i mycket stor utsträckning runt om i världen och delvis i Sverige. Fram till i dag har vi subventionerat koleldning i svensk värmesektor. Det är det som vi nu tar bort och som Sverigedemokraterna och flera andra partier är emot.

Nu har jag hört Mattias Bäckström Johansson och andra stå i talarstolen och tala om planeringsmål för kärnkraften och leveranssäkerhetsmål. I andra meningar kan man säga att man vill ha mer marknad. Då tycker jag att man måste gå tillbaka och läsa mer nationalekonomi. Det där går nämligen inte riktigt ihop. Att vilja ha politiskt planerad ekonomi och produktion är inte mer marknad. Det är det verkligen inte.

Jag ska svara mer konkret på Mattias Bäckström Johanssons fråga. Jag är helt transparent med att jag tycker att solkraft och vindkraft har behövt subventioneras. Det råder inget tvivel om det. Som jag sa har alla kraftslag subventionerats i ett tidigt skede. Det som jag påvisade i mitt anförande var just att det gick bra och att tekniken utvecklades. Nu är vi på väg in i en process där dessa tekniker kan börja stå på egna ben.

När det gäller just vindkraften håller vi nu på att avveckla det stora system som stöttar den. Nu kan den stå på egna ben. När det gäller solkraften är man inte riktigt där i fråga om just den svenska marknaden. Men solkraften når fram på kommersiell basis på många andra stora marknader världen över.


Anf. 108 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Sverigedemokraterna har aldrig föreslagit något planeringsmål för kärnkraft. Däremot finns det planeringsmål som har antagits i denna kammare kopplade till vindkraft. Även i dessa avvikelser från en ren avreglerad elmarknad är det mer planekonomiska inslag. Det är det som har präglat energipolitiken, alltså att det finns en stark politisk styrning och koppling när det gäller hur man vill forma den framåt i tid.

Sedan är det mindre relevant för enskilda företag eller hushåll vad en kilowattimme kostar en varm sommardag om det inte finns el att tillgå en kall vinterdag. Det gäller att kunna nå en rimlig systemkostnad över årets alla timmar och kunna se till att det finns möjligheter för företagen att utvecklas, så att man kan ha tillväxt, få nya etableringar och kan bygga nya bostadsområden och inte begränsa sig.

Där måste väl ledamoten ändå inse att det blir ett problem när kapacitetsfaktorn sjunker i kraftsystemet och vi framöver kanske får situationer då vi inte kommer att kunna tillgodose det kraftbehov som finns under årets kalla vinterdagar.

Det var något mer som jag skulle säga med anledning av Lorentz Tovatts inlägg, men jag tappade tråden.


Anf. 109 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Mattias Bäckström Johansson för detta.

Nu nämnde han kraftbehov. Som har sagts tidigare i talarstolen är det lite trixigt. Vad är det man syftar på? Är det kapacitetsbrist i näten i storstäderna? Är det detta som åsyftas? Då löser man det inte genom att vilja subventionera kärnkraften mer. Man kan inte bygga kärnkraftverk i storstaden. Det är alltså olika saker.

Jag tolkar Mattias Bäckström Johansson på det sättet just för att vi i dag har en mycket stor nettoexport av el i Sverige. Vi exporterar otroligt mycket el. Det är naturligtvis mycket positivt att vi gör det. När vi väl importerar el kommer den framför allt från vattenkraften i Norge.

Jag tolkar därför diskussionen om kraftbehovet som att den handlar om kapacitetsbristen i näten i städerna. Då är det andra åtgärder än att subventionera kärnkraft som skulle göra att vi kommer till rätta med denna problematik, inte minst att vi ska bli mer effektiva vid användningen av el och att vi helt enkelt måste bygga ut näten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-06-12
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 5, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Översyn av subventioner

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9 och

    2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 1 (SD, KD)
    • Reservation 2 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M62008
    SD06101
    C27004
    V26002
    KD01903
    L00172
    MP12004
    -0001
    Totalt217801735
    Ledamöternas röster
  2. Vissa övergripande frågor om energipolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2018/19:166 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2018/19:851 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,

    2018/19:2040 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 25,

    2018/19:2072 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

    2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21,

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 4 och 14,

    2018/19:2820 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 17 och

    2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 4.
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (C)
    • Reservation 5 (KD)
    • Reservation 6 (L)
  3. Vissa frågor om förnybar energi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2-4, 10 och 17,

    2018/19:925 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 25 och 27,

    2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 10 och 13,

    2018/19:2784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

    2018/19:2895 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 23.
    • Reservation 7 (M)
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M00628
    SD00611
    C02704
    V26002
    KD18004
    L17002
    MP12004
    -0001
    Totalt1632712336
    Ledamöternas röster
  4. Vissa frågor om energieffektivisering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 28,

    2018/19:333 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

    2018/19:2438 av Ola Johansson (C) yrkande 4,

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 54 och

    2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10.
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (KD)
    • Reservation 12 (L)
  5. Kärnkraftens betydelse för klimatet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:851 av Betty Malmberg (M) yrkande 2 i denna del och

    2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 8.
    • Reservation 13 (SD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (SD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M62008
    SD06101
    C27004
    V26002
    KD19003
    L01702
    MP12004
    -0001
    Totalt23678035
    Ledamöternas röster
  6. Samarbete med andra länder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 14 (SD, KD)
  7. Övrigt om kärnkraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5 i denna del och 9 samt

    2018/19:2048 av Jörgen Warborn m.fl. (M).
    • Reservation 15 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M62008
    SD06101
    C27004
    V26002
    KD19003
    L17002
    MP12004
    -0001
    Totalt25361035
    Ledamöternas röster
  8. Forskning om kärnkraft

    Kammaren biföll reservation 16

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 16

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 5 i denna del,

    2018/19:851 av Betty Malmberg (M) yrkande 2 i denna del,

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7 i denna del och

    2018/19:2784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 16 (M, SD, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (M, SD, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M06208
    SD06101
    C27004
    V26002
    KD01903
    L01702
    MP12004
    -0001
    Totalt155159035
    Ledamöternas röster
  9. Övrigt om energiforskning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18,

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7 i denna del,

    2018/19:2784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och

    2018/19:2820 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23.
    • Reservation 17 (M)
    • Reservation 18 (SD)
    • Reservation 19 (KD)
  10. Vissa gas- och värmefrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 19, 23, 24 och 29,

    2018/19:1210 av Lars Beckman (M),

    2018/19:1284 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,

    2018/19:1339 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),

    2018/19:1939 av Jan R Andersson (M),

    2018/19:2764 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 8,

    2018/19:2784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9 och

    2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 13.
    • Reservation 20 (M)
    • Reservation 21 (SD)
    • Reservation 22 (KD)
  11. Vissa övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 25 och 26,

    2018/19:844 av Isak From och Emilia Töyrä (båda S) yrkande 2,

    2018/19:956 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

    2018/19:1028 av Olle Thorell och Pia Nilsson (båda S),

    2018/19:1236 av Katarina Brännström (M),

    2018/19:1791 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och

    2018/19:2784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7.
    • Reservation 23 (M)
    • Reservation 24 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M06208
    SD00611
    C27004
    V26002
    KD19003
    L17002
    MP12004
    -0001
    Totalt191626135
    Ledamöternas röster