Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Betänkande 2018/19:SkU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 juni 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Slopat skattetillägg av diesel- och bensinskatt begränsas till årsskiftet (SkU22)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensinProposition 2018/19:94
Motioner från ledamöterna
- Motion 2018/19:3074 med anledning av prop. 2018/19:94 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
- Motion 2018/19:3080 med anledning av prop. 2018/19:94 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
- Motion 2018/19:3081 med anledning av prop. 2018/19:94 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-05-16
Trycklov: 2019-05-22
Betänkande 2018/19:SkU22
Alla beredningar i utskottet
Slopat skattetillägg av diesel- och bensinskatt begränsas till årsskiftet (SkU22)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.
Skatteutskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-05-28
Debatt om förslag 2018/19:SkU22
Webb-tv: Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:96
- Protokoll 2018/19:96 Tisdagen den 28 majProtokoll 2018/19:96 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
- Tisdag den 28 maj 2019 (preliminär)Talarlista 2018/19:20190528
Protokoll från debatten
Anf. 94 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Bensinpriset är för högt. Det är därför jag står här, och det är därför vi i riksdagen i dag debatterar denna fråga.
Förra veckan bjöd jag in Bensinuppropet 2.0 för att tala här i riksdagen. De vittnade om inte en, två, tre eller fyra utan många tusentals berättelser från platser runt om i landet - här i Stockholm, långt uppe i norr, ända nere i söder, från öst till väst - om människor som nu är förtvivlade över de höga drivmedelskostnaderna.
Det handlade om mammor som oroar sig för att inte kunna skjutsa sina barn till och från fritidsaktiviteter och om pappor som sitter och räknar på om det verkligen lönar sig att ta det där jobbet en bit bort nu när resan är så dyr. Det handlade om personer som oroar sig för om de har råd med de resor som krävs till och från de sjukhus där de får sin behandling, eftersom det nu är så dyrt att tanka bilen. Det handlade om tusentals och åter tusentals berättelser från platser över hela Sverige om människor som vid bensinpumpen står och oroar sig med en stor klump i magen över hur privatekonomin ska gå ihop när det har blivit så dyrt att tanka.
Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Fru talman! Vi har byggt vårt land, på samma sätt som man gjort i många andra länder, för att använda bilen i. Sedan börjar vi politiker helt plötsligt och mer och mer att peka ut människor och peka ut bensin- och dieselpriser, som ska bli högre. Att köra bil ska bli en lyxvara som allt färre ska ha råd med. Detta är, fru talman, att underkänna hela det samhällsbygge som vi allesammans i grunden har medverkat till och som ligger bakom hur Sverige i dag fungerar. Det innebär ett ovanifrånperspektiv och, i många fall, ett starkt Stockholmsperspektiv, som rimmar mycket illa med att vilja ta ansvar för hela Sverige.
Det är därför glädjande att vi - även om det är ett litet steg - i dag behandlar ett förslag som kommer från Moderaternas och Kristdemokraternas budget och gör att vi faktiskt kommer att få en liten sänkning av skatten på bensin och diesel vid halvårsskiftet. Jag förstår dem som säger att det inte är ett tillräckligt steg och att det inte är tillräckligt mycket, men det är åtminstone ett steg i rätt riktning. Även långa resor börjar som bekant med ett steg.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation 2, som tydliggör att detta inte ska vara en tillfällig sänkning av skatten på drivmedel. I stället ska vi konstant, för tid och evighet framöver, ta bort den överindexering som har gjort att priset på bensin och diesel stiger och stiger och i slutet av denna mandatperiod riskerar att nå 20 kronor, om inte Moderaternas och Kristdemokraterna politik får fortsätta råda.
Fru talman! Sverige är ett stort land med stora avstånd. Människor har fått längre till skolan, för många små skolor ute på landsbygden har lagt ned. Människor har fått längre till samhällsservice - till skattekontor, kronofogdemyndigheter och tandläkare - för att den service som tidigare fanns i lokalsamhället nu bara finns i de större städerna längre bort.
Människor har fått längre till sina arbetsplatser för att det lokala bruket eller den lokala industrin inte längre finns kvar. I stället jobbar de i en tätort som ligger kanske både fem och tio mil bort.
Man har fått längre att åka för att handla för att den butik som förut låg i hembyn nu ligger i en större stad långt borta.
Denna samhällsutveckling har om inte drivits av åtminstone inte motverkats av oss som håller på med politik. Nu hör människorna som bor på dessa ställen runt om i vårt land samma politiker säga att man ska sluta köra bil. Det behöver alla vi politiker i alla partier ta oss en rejäl funderare på.
Vi har haft en samhällsutveckling där skolan, samhällsservicen, arbetsplatserna och butiken hamnat längre bort, och nu säger vi i politiken att man inte längre ska få köra bil. Vi måste förstå den irritation men också den rädsla, ångest och stora oro som denna typ av uppförande ger upphov till.
Den folkrörelse och det uppror vi nu ser är legitimt. Det rör sig inte om människor som inte förstår saker om miljö och omställning. De förstår precis vad detta handlar om, nämligen en liten, politisk elit som säger att deras liv så som det ser ut inte kan få fortsätta. Det kommer inte att gå att bo runt om på Sveriges landsbygd om denna politiska utveckling får fortsätta.
Priset på bensin och diesel är dock långt ifrån bara en landsbygdsfråga. Vi har alla ett livspussel. Det är en sak att säga att man kan åka kollektivt om man inte har några barn att ta hänsyn till och bara ska åka tur och retur till jobbet och om man bor på ett ställe där kollektivtrafiken är väl utbyggd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Så ser dock livet långt ifrån ut för alla. Jobb, hockeyträning, rullstolar, tandläkare, Tinderdejter, rollatorer - allt det som hör livet till händer oss alla. Här är bilen inte bara överlägsen i bemärkelsen att den är bäst. Bil är också det överlägset vanligaste sättet vi människor transporterar oss på, helt enkelt för att det är det enda som är möjligt.
Det är en sak att i Stockholms innerstad predika att man ska åka tunnelbana. Det är en annan sak att med tre förkylda barn, två barnvagnar och åtta matkassar försöka ta sig fram med en buss som bara går en gång i timmen. Det livet går inte ihop för människor, och det är förmätet av oss i politiken att säga att människor ska leva på det sättet.
Dessutom är kapaciteten långt ifrån tillräcklig. Även om man skulle addera alla tunnelbanor, pendeltåg, tåg, bussar och övrig lokaltrafik, ja, till och med allt flyg, kommer man inte i närheten av att täcka det dagliga behovet av kommunikationer. Det är helt enkelt i och kring bilen de flesta människor lever sitt vardagliga liv för att få livspusslet att gå ihop.
Fru talman! Det är därför Moderaterna och Kristdemokraterna har drivit igenom ett förslag som innebär att skatten på drivmedel blir lägre från halvårsskiftet. Det är därför Moderaterna i en motion har föreslagit att frysningen av indexeringen ska gälla inte bara i år utan också för åren framöver.
Fru talman! Vi har ett brinnande engagemang för miljön. Vi har ett brinnande engagemang för att ställa om och för att minska klimatpåverkan. Men att göra människor som i sin vardag är beroende av bilen fattigare är ingen bra klimatpolitik. Det är inte så vi bygger en bättre framtid. Det är inte så vi ställer om på ett hållbart sätt som många människor ställer upp på.
Vi ska givetvis fortsätta att använda smarta ekonomiska styrmedel. Men Sverige måste också börja ta tag i klimatutmaningen där den är som störst. Det handlar om kolkraften och att ersätta en koldioxidtung energikälla med kärnkraft och förnybar energi.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga att det också är en ideologisk frågeställning. Det är inte konstigt att politiker på vänsterkanten vill driva upp bensin- och dieselpriserna. Det är samma politiker som vill flytta valet av skola från köksbordet till kommunhuset. Det är samma politiker som vill flytta valet av sjukvård och läkare från köksbordet in i de politiska beslutande församlingarna.
När man driver upp priset på bensin och diesel gör man också ett politiskt vägval från vänsterhåll och flyttar möjligheten från den enskilde att själv bestämma över sin vardag och planera sin dag till de politiska beslutande församlingarna, som ska rita tidtabeller och styra hur människor ska resa och leva.
Fru talman! Det finns därför många goda skäl att rösta på vår reservation 2, och jag hoppas ännu att till exempel Centerpartiet och Liberalerna ska ta sitt förnuft till fånga och stödja Moderaternas reservation i detta ärende.
(Applåder)
I detta anförande instämde Boriana Åberg (M).
Anf. 95 Staffan Eklöf (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.
Det svenska lantbruket ger oss hållbara livsmedel, biologisk mångfald, öppna landskap, kulturarv, livskvalitet i vardagen, en resursbas för landsbygderna, nationell självförsörjning och därigenom självständighet med mera.
Svenskt lantbruk krymper, oavsett vilket av följande mått man använder: antal gårdar, antal djur, landets självförsörjningsgrad eller brukad areal. Minskningen i konkurrenskraft och lönsamhet är ännu större. Det betyder att lantbrukarna envist fortsätter att bruka jorden och ge oss de mervärden vi tycker om trots att det lönar sig allt mindre. Det betyder också att nedgången i produktion maskeras av lantbrukarnas envishet. Situationen är alltså värre än vad statistiken säger.
Om vi inte löser lönsamhetsproblemen i lantbruket kan vi inte lösa de andra problemen heller. Om lönsamheten i stället kan förbättras blir många saker bättre: ekonomi, motståndskraft, handlingsutrymme, teknikutveckling, företagsutveckling, nischning, förmåga till mer miljövänlig produktion och framtida lönsamhet. Lönsamheten är en nyckelfaktor.
Livsmedelsstrategin är viktig för att vända utvecklingen på längre sikt. Det gäller även arbetsgivaravgiftssänkningar och ersättningar som vi vill införa.
Men om lantbruket inte får minskade kostnader på kort sikt kommer vi att få se nedläggningar. Det handlar förstås om fjolårets torka men även om effekterna av att marginalerna har nötts ned år efter år, med politikens goda minne. En sänkt dieselskatt är just en snabb åtgärd.
Moderaterna och Kristdemokraterna inser att kostnaderna måste minska. Därför föreslår de en minskning av dieselskatten. Det är bra, men det är för lite. Låt oss sänka dieselskatten så mycket vi kan, så mycket EU-reglerna tillåter. Varför skulle vi inte göra det? Låt sedan sänkningen ligga tills vidare, tills vi ser att lantbruksnäringen har repat sig och återfått marginaler som tillåter hållbarhet och tills det blir lättare att ställa om.
Enligt SLU har floran i jordbrukslandskapet förändrats de senaste decennierna i takt med att antalet betesdjur och betesmarksareal har minskat och att jordbruksmark på många ställen inte längre brukas utan har gjorts till skogsmark, aktivt eller passivt. Strukturomvandlingen spelar troligen också in. Den bristande lönsamheten är alltså ett hot även mot biologisk mångfald.
Vän av ordning kanske säger att även klimatförändringarna är ett hot mot biologisk mångfald och att det därför är oförnuftigt att rädda biologisk mångfald på ett sätt som är negativt för klimatet. Det stämmer att klimatförändringarna även hotar arter i Sverige, även om det kanske inte går lika snabbt.
Men saken är den att en dieselskattesänkning inte kommer att ge just några effekter på klimatgasutsläppen. Frågan om dieselskatter blottar en målkonflikt mellan klimatåtgärder och naturvärden. I det här fallet är det till och med så att en dieselskattesänkning inte ens förbättrar klimatet.
Hur kan det vara så att dieselskattesänkningen inte kommer att ge några effekter på klimatgasutsläppen?
Jo, så här är det: Sverige dammsuger i dag världsmarknaden på biodrivmedel. Därmed har Sverige till och med överträffat det mål som gäller för användning av förnybara drivmedel i transportsektorn i EU:s medlemsstater. Målet är 10 procent år 2020. Det är snart, och så gott som alla andra medlemsstater har långt kvar till målet och det i ett läge då det råder brist på biodrivmedel globalt. Det kommer att göra att efterfrågan går i taket och priset med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Avfall och restprodukter inom livsmedelskedjan räcker kanske till lite mer biodrivmedel men är nära fullt utnyttjade i dag. Tallolja används redan i dag fullt ut till olika specialkemikalier, och ska denna användning ersättas ersätts den av fossila produkter som inte resulterar i ett mindre klimatavtryck. Ingenting vinns alltså.
Det finns också en påtaglig risk att en dramatiskt ökad efterfrågan på biodrivmedel kommer att resultera i fler palmoljeplantager och ökad avskogning, även om man bara använder restprodukter från palmoljetillverkning. Dramatiskt ökad efterfrågan och därmed kraftigt höjda priser gör det mer lönsamt att odla palmolja, även om man skulle behöva sälja själva oljan billigare. Detta leder till ökade klimatgasutsläpp och minskad biologisk mångfald i tropikerna. Allt hänger ihop.
Dieselskatter i jordbruket har dessutom begränsad påverkan på körningarna. Lantbrukare okynneskör inte. Det har de inte tid med. I viss mån kanske hög dieselskatt kan leda till lite mindre mekanisk ogräsbekämpning och lite mer kemisk bekämpning, teoretiskt med lite minskade klimatgasutsläpp och lite ökad kemikalieanvändning som följd.
Om man sänker dieselskatten skulle dieselförbrukningen i och för sig kunna öka, om det blir lönsamt att arrendera och bruka ett avlägset skifte. Men då ökar ju produktionen och ersätter importprodukter som har producerats med ännu högre klimatgasutsläpp. Och ett skifte i skogsbygd växer inte igen.
För det är ju så, som jag har tjatat om i andra sammanhang, att produkter från svensk livsmedelsproduktion släpper ut betydligt mindre klimatgaser än importerade livsmedel. Detta gör att för varje gård vi räddar förbättrar vi klimatet, relativt sett.
Slutligen, till dem som tror hårt på att en skapad efterfrågan leder till den teknikutveckling som behövs, säger jag att transportsektorn kommer att öka efterfrågan alldeles utan att lantbruket ställer om.
Vad betyder då allt detta? Jo, för att veta om en åtgärd är bra eller dålig måste man försöka se konsekvenserna av de olika förslagen och skapa sig en helhetsbild. Att hålla fast vid en hög dieselskatt i dag inom lantbruket offrar mängder av gårdar utan att klimatet förbättras. Det är kanske som att inte äta upp kakan och ändå inte ha den kvar.
Fru talman! Vi föreslår en klimatpaus för svenskt lantbruk. Konkret betyder det i detta sammanhang att dieselskatten ska sänkas så mycket det går och utan att ett slutdatum anges.
På lite längre sikt ser det bättre ut. Det finns anledning att tro att teknikutveckling kommer att kunna resultera i mer biodrivmedel från skogsbrukets rester. När bättre teknik finns och svenskt lantbruks lönsamhet och marginaler har återhämtat sig kan vi börja omställningen av jordbrukssektorn. Den lantbrukare som själv vill ställa om till fossilfritt får inte högre kostnader av dieselskattesänkningen och kan göra så.
Låt oss lägga undan prestige och partitaktik! Låt oss alla rösta för att sänka dieselskatten så mycket det går och tills vidare. Låt oss tillsammans skapa de långsiktiga bättre villkor som lantbruket så väl behöver samt den biologiska mångfald som är knuten till lantbruket. Det är lätt, för förslaget ligger framme: reservation 3. Det är bara att rösta på det i kammaren. Då skapar vi också förutsättningar för att sedan fortsätta att ta tag i alla de andra viktiga långsiktiga reformerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Slutligen vill jag säga att om vår reservation faller avser vi att rösta för reservation 2. Förslaget att skatten på bensin och diesel även i fortsättningen inte ska höjas mer än faktiska förändringar i konsumentprisindex är nämligen ett bra förslag. Detta skulle göra framtiden tryggare för dem som bor utanför staden.
(Applåder)
Anf. 96 Tony Haddou (V)
Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 1.
Anf. 97 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Det vi beslutar om i dag har sin grund i en reservation om vår budget under hösten. Det var Moderaterna och Kristdemokraterna som med stöd av Sverigedemokraterna fick genom denna reservation. Där fanns bland annat ett tillkännagivande, vilket betyder ett uppdrag, till regeringen att återkomma med ett förslag. Det handlar om att sänka skatten på diesel inom jord- och skogsbruk. Det finns redan en skattebefrielse där, men man vill i förslaget göra denna befrielse större.
Det andra förslaget handlar om bensinskatten. Det finns två delar i detta. Den ena är att bensinskatten räknas upp med inflationen, men det finns ytterligare en uppräkning som tar hänsyn till bnp, bruttonationalprodukten eller tillväxten. Det är den del som handlar om tillväxten, och uppdraget till regeringen var att denna del skulle bort.
När riksdagen röstar igenom budgeten gäller den, för vi har parlamentarism i Sverige. Det är riksdagen som bestämmer. Detta betyder att det var ett bindande beslut i riksdagen som skickades till regeringen, och regeringen har nu fullföljt sitt uppdrag och levererar dessa förslag. Det innebär inte att vi socialdemokrater tycker att det är bra förslag, men det är viktigt att följa parlamentarismens principer och fullfölja det som riksdagen har gett uppdrag om.
Jag vill beskriva förslagen lite närmare. Det första handlar om en större skattebefrielse än den som redan fanns för diesel till arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Detta ska gälla från och med den 1 juli 2019 till den 31 december 2019. Så är det enligt tillkännagivandet. Riksdagens uppdrag till regeringen är alltså att det ska ta slut den 31 december.
På samma sätt, när det gäller skatt på bensin och diesel, handlar det om att uppräkning i förhållande till tillväxt inte längre ska gälla, utan bara uppräkning i förhållande till inflation. Det är precis samma sak med detta förslag; det gäller mellan den 1 juli 2019 och den 31 december 2019. Det är alltså en engångssänkning.
När det gäller bensinskatten innebär det 13 öre per liter som det blir billigare. Efter den 31 december 2019 fortsätter uppräkningen i enlighet med riksdagens beslut till regeringen, enligt gällande lagstiftning. Men då räknas det upp från en något lägre nivå på grund av den nedsättning som kommer att finnas under ett halvår framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Detta var en liten redogörelse för det konkreta förslaget, men det som tas upp mycket i debatten är bensinpriset. När vi tittar på bensinpriset kan vi se att det pendlar kraftigt. Vi har sett detta inte minst under det senaste året. Först var det uppe i 16,50, sedan gick det ned till 14 kronor och nu är det nära 17 kronor. 13 öre, som den tillfälliga sänkningen innebär, är ingenting i detta sammanhang.
Sedan februari har priset gått upp med ungefär 1,50. Det är där den stora prisskillnaden finns, inte i skatten. Om vi tittar på orsaken till att bensinpriset går upp kan vi se att det är oro kring Persiska viken, och vi kan se det bland annat i Libyen och Venezuela. Vi kan också se att när Opecländerna beslutar att skicka ut eller dra in olja påverkar detta tillgången på olja, och när tillgången minskar stiger priset.
Vi kan också se att den svenska växelkursen har försvagats i förhållande till dollarn, som man räknar i när man köper olja. Detta betyder att det blir dyrare. Dessutom är vi nu inne i driving season, som det kallas mellan maj och augusti, då det helt enkelt är fler som kör bil, och längre sträckor. Efterfrågan ökar, och när den gör det stiger priset. Sådant spelar också in. Detta innebär i sin tur att om man gör det väldigt ekonomiskt fördelaktigt i skattesystemet att tanka bensin och diesel kan det till och med bidra till en prishöjning, om det leder till ett förändrat beteende, alltså att fler åker bil längre sträckor.
Detta är inget nollsummespel. Man kan inte säga att om man sänker skatten med en viss summa kommer det automatiskt och permanent att leda till ett lägre bensinpris, för det är många faktorer som spelar in. Därmed vill jag inte säga att priset kanske blir dyrare, men det blir inte nödvändigtvis så billigt som man har trott.
Det som ändå är huvudfrågan här är att vårt oljeberoende är ohållbart. Det första skälet handlar om miljön. Vi har lovat att vi ska minska växthusgasutsläppen på inrikes transporter med 70 procent till år 2030. Detta är globala överenskommelser, och det är en överenskommelse i EU på alla nivåer. Om vi menar allvar med klimatet tycker jag att det är mycket viktigt att vi lever upp till våra egna löften. Vi kan inte bara säga att andra ska göra detta, utan vi måste gör vår del och sedan naturligtvis ställa krav på resten av världen. Om vi ska klara detta mål måste vi ställa om från oljeberoende till förnybart. Det är alltså det första skälet.
Det andra skälet är ekonomiskt. Vi kan se att ökningen av bensinpriset har väldigt mycket att göra med att oljebristen ökar. De flesta bedömare menar att detta bara kommer att bli värre med tiden. Det handlar alltså inte bara om att det är dåligt för klimatet, utan det är också dåligt för människors plånböcker i det långa loppet. Det kommer att bli dyrare och dyrare för enskilda personer.
Det behövs förändringar, och vi kan inte göra dem över en natt. Men vi måste börja i dag om vi ska se långsiktiga förändringar. Vi måste ställa om. En viktig sak handlar om krav som ställs på drivmedelsföretag. Vi ställer krav på att de blandar i förnybart i bensinen. Det är det som kallas reduktionsplikten - man minskar bensinen och ökar den förnybara delen. Detta är också viktigt för att vi ska nå vårt klimatmål. Men det blir en stegvis omställning på det sättet, och vi hittar andra energikällor som är bättre för klimatet. Vi har också ett system där det som är dåligt för klimatet beskattas lite mer, men det som är bra för klimatet beskattas lite mindre. Målet är alltså inte att människor ska betala mycket, utan målet är att vi ska ställa om miljövänligt och att det också ska kosta mindre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
På samma sätt gör vi med bilar. Den som har råd att köpa en ny bil som har stora koldioxidutsläpp får vara med och bekosta subventioner, eller bonus, till dem som köper bilar med låga utsläpp. Då blir incitamentet, drivkraften, att ha bilar som är mer bränslesnåla. Det är också bra för ekonomin. Då behöver man tanka mindre.
Detta handlar alltså om en stor omställning av samhället. Men det är mycket viktigt att denna omställning bärs efter förutsättningar. Därför vill vi hjälpa landsbygden på många olika sätt, bland annat med ett avståndsbaserat bidrag för dem som pendlar till jobbet. Det är viktigt att detta görs mer rättvist för landsbygden. Det handlar om att bygga ut kollektivtrafiken och om ett helhetsgrepp på landsbygden. Det är inte bara en enda fråga. Det handlar om skatteutjämningssystem över hela landet, och det handlar om statsbidrag till kommuner och landsting för att även glesbygden ska klara sin välfärd.
Detta är egentligen en jättefråga. Men det känns ändå viktigt att se helheten, även om detta är en liten fråga i sammanhanget.
(Applåder)
Anf. 98 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Denna debatt handlar om bränslebeskattning. Från kristdemokratiskt håll anser vi att det är en fråga som präglas av en intressekonflikt mellan god miljö- och klimatpolitik samt det faktum att alla som bor och bygger i Sverige måste ha förutsättningar att göra det på ett bra sätt, även om de inte har tillgång till fungerande kollektivtrafik under dygnets alla timmar.
Dagens beskattning består av flera olika komponenter. Vi har en fordonsbeskattning, vi har trängselskatter på en del platser och vi har en bränslebeskattning som i praktiken fungerar som en kilometerskatt. De som har långt till jobbet kommer att få betala mer än de som har kortare väg till jobbet. De som bor på ett sådant ställe där det inte finns några alternativ kommer att få betala mer än de som kan nyttja kollektivtrafik.
Vi har också en annan avgift som de facto påverkar dem som använder sig av fordon, och det är parkeringsavgifterna. Det är egentligen en avgift för att man nyttjar ett gaturum.
Dagens beskattning syftar till att trafikanterna är med och finansierar den infrastruktur som de använder samt att det sker en fortsatt klimatutveckling av fordon och trafiksystem. Vi kristdemokrater är alltså positiva till att det sker en teknikutveckling. Vi är positiva till att man hittar olika sätt att hantera de miljöproblem som bränsle ger för oss alla. Men det får inte ske på ett sådant sätt att det samtidigt gör det svårt att leva utanför våra tätorter.
Fru talman! Problemet med dagens beskattning är att den upplevs som dyr och orättvis. Bara på bränslebeskattningen tar vi in närmare 90 miljarder kronor per år, och vi för tillbaka 30 miljarder kronor till transportsystemet.
Ett annat problem med dagens beskattning är att den drabbar dem som bor på landsbygden hårdare än dem som bor i våra större städer, då de som bor på landsbygden har små eller inga möjligheter att välja några alternativa transporter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Det har tagits fram siffror på detta. De visar bland annat att de som bor på landsbygden betalar ungefär 180 procent av den infrastruktur som de använder, medan de som bor i en större tätort betalar ungefär 80 procent av den infrastruktur som de använder. Det är klart att en sådan form av orättvisa leder till intressekonflikter. Den driver konflikten mellan stad och land, även om man försöker kompensera via andra system som kommunala utjämningssystem.
Fru talman! Ny teknik öppnar möjligheter för en ny beskattning där man kan ta hänsyn till dessa olika konflikter. Bland andra vi som sitter i trafikutskottet och i skatteutskottet uppvaktas av olika organisationer som pekar på möjligheterna med den nya tekniken, där man i ett skattesystem kan väga in stad och land, avstånd, fordonstyp, internationell trafik och tid på dygnet. Framför allt i våra större tätorter kan det vara en oerhört stor skillnad på beskattningen beroende på när på dygnet man kör in i en stad. Allt detta bygger på att man använder sig av teknisk bevakning eller liknande i bilen.
Vi står således inför ett teknikskifte där vi på sikt kan skapa en mer rättvis trafik- och bränslebeskattning.
Fru talman! Vi i Kristdemokraterna har gjort upp med Moderaterna avseende en paus i fråga om överindexeringen av bensin och diesel. Men det räcker inte med att man rattar lite grann i dagens system. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en utredning avseende en ny rättvisare trafik- och bränslebeskattning.
Fru talman! Vi har lämnat ett särskilt yttrande där vi redogör för våra tankar i dessa frågor.
Anf. 99 Joar Forssell (L)
Fru talman! Jag konstaterar att denna debatt kanske handlar lite för lite om klimatet och att denna debatt handlar lite för lite om de enorma utmaningar som inte bara svenska storstäder, svensk landsbygd eller för den delen svensk glesbygd utan hela världen och kanske faktiskt den mänskliga civilisationen står inför.
Fru talman! Klimatförändringarna som drivs på av att man använder till exempel bensin och diesel är det största hotet mot mänsklig civilisation som vi någonsin har sett. Redan nu ser vi hur torka slår ut bönder, slår ut lantbrukare av alla de slag och slår ut stora delar av landsbygden, inte bara i Sverige utan i hela världen. Redan nu ser vi hur samma torka till exempel ledde fram till att Islamiska staten, eller Daish, kunde etablera sig i Mellanöstern. Det var på grund av torka och ganska troligt på grund av klimatförändringar som drivs på av just bensin och diesel.
Fru talman! Vi har ett ansvar att göra vad vi kan för att minska utsläppen. Kanske särskilt vi som har ekonomiska resurser här i Sverige och som har råd att faktiskt göra något har ett ansvar.
Fru talman! Inför Europaparlamentsvalet hade jag och Kristdemokraterna en debatt i denna kammare då jag frågade Kristdemokraterna hur många graders uppvärmning som var lagom. De gick ju till val på att göra EU lagom igen och vägrade ställa sig bakom det förslag som Liberalerna drev om att ha en europeisk klimatbeskattning - en koldioxidskatt på EU-nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
De kunde inte svara på frågan då, fru talman. Kristdemokraterna kunde inte svara på om det var en grads uppvärmning - med översvämningar, orkaner och torka - eller om det var två, tre eller kanske till och med fyra grader som de tyckte var lagom. De kom inte heller med några förslag på hur vi ska stoppa de klimatförändringar vi nu ser.
Nu, i den här debatten, går Kristdemokraterna upp i talarstolen och säger att problemet med bensinbeskattningen är att den upplevs som orättvis. Jag undrar då hur andra människor runt om i världen upplever klimatfrågan, fru talman - människor som har drabbats av torka som slagit ut skördar och skapat svält eller människor som har drabbats av orkaner och översvämningar. Det gäller även nationer som riskerar att dränkas till följd av klimatförändringarna. Det här med upplevelser verkar nämligen vara viktigt för Kristdemokraterna.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill ha diverse pauser i politiken. Tidigare, när Syrien brann, var det flyktingpaus; då skulle man pausa. Det var bara det att kriget inte pausade bara för att Sverigedemokraterna ville ha flyktingpaus. Nu vill Sverigedemokraterna ha en klimatpaus. Det är bara det att klimatförändringarna inte pausar bara för att Sverigedemokraterna vill att vi ska pausa klimatpolitiken.
Vi måste bryta vårt oljeberoende och vårt beroende av fossila bränslen. Då krävs det kraftfulla instrument och kraftfulla incitament, till exempel skatter som kan och bör användas som investeringar i infrastruktur så att det i alla delar av Sverige blir lättare att byta till och använda klimatsmartare fordon. Det handlar om att ställa om, herr talman.
Om man inte tar in skatter och därför inte kan göra investeringar är det klart att det blir svårt att ställa om, men om vi kan ta in skatter som sedan kan användas för att göra investeringar blir det lättare att ställa om. Det kan funka att ställa om i alla delar av Sverige. Om vi dessutom kan hejda klimatförändringarna drabbas ju hela Sverige lite mindre av till exempel framtida torka, översvämningar eller andra extremväder som annars skulle slå kanske framför allt mot landsbygden.
Herr talman! Vi behöver ställa om. Jag skulle önska att vissa partier i den här kammaren hade lite mer medvetenhet om att klimatet inte tar paus och att klimatpolitiken inte heller kan göra det.
Anf. 100 Magnus Jacobsson (KD)
Herr talman! Tack för ett bra anförande, Joar Forssell!
Det blir lite svårt att ta diskussionen på allvar om man så att säga skapar en konflikt där den som är för europeisk beskattning är miljövänlig och den som är emot europeisk beskattning per definition är icke miljövänlig.
Det är alltså helt korrekt, herr talman, att Kristdemokraterna är synnerligen tveksamma till europeisk beskattning. Vi har sagt nej till europeisk beskattning i den meningen att Europa på olika sätt ska kunna ta in skatt direkt till EU. Vi har däremot ställt oss positiva till exempelvis en europeisk flygbeskattning, i stället för en nationell flygbeskattning, där pengarna är lika i hela EU men landar i ländernas egna parlament. Det handlar helt enkelt om att vi vill ha en sjyst konkurrenssituation. Även när det gäller sjöfarten har vi talat om en liknande skatteform, långt tidigare, eftersom norrmän, danskar och engelsmän hade en helt annan beskattning som gynnade deras sjöfart och missgynnade den svenska sjöfarten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Att det finns likheter i beskattning inom EU är alltså en sak, men att börja beskatta från EU:s sida innebär att skapa en ny skattenivå. Detta är en tonskillnad som det är rätt viktigt att ha med sig. Är det någonting vi vet när det gäller politiker - inklusive kristdemokrater, misstänker jag - är det att vi tenderar att fortsätta vilja ha lite mer skatt när vi redan har skapat den nya skattenivån. Helt plötsligt har vi då skapat en fjärde nivå, som kommer att komma med egna förslag och idéer och finansiera det med sin egen ekonomi. Det har egentligen inte med miljöfrågan att göra. Vi brinner lika mycket för en god miljöpolitik som Liberalerna, men vi vill inte finansiera den via EU.
Anf. 101 Joar Forssell (L)
Herr talman! Det handlar ju inte bara om koldioxidskatt på EU-nivå. Faktum är att den här debatten egentligen inte handlar om det alls.
Däremot tycker jag att det är intressant - och det är därför det är relevant att lyfta - vad Kristdemokraterna har för syn på klimatbeskattning och vad Kristdemokraterna har för syn på klimatet. Ska man kunna finansiera viktiga investeringar som gör det möjligt att ställa om i hela Sverige och möjligt att i hela Sverige använda nya drivmedel som inte släpper ut på samma sätt är det klart att man behöver få in ett antal skattekronor.
Precis som i debatten om koldioxidskatt på EU-nivå, där Kristdemokraterna inte kunde svara på hur många graders uppvärmning som var lagom, misslyckas dock Kristdemokraterna även i denna debatt med att slå fast hur viktigt det är att stoppa klimatförändringarna och med vilka tydliga och effektiva medel det ska göras. Hur vill Kristdemokraterna minska användandet av bensin och diesel? Hur vill Kristdemokraterna se till att skapa incitament för att färre personer ska köra på bensin och diesel? Hur vill Kristdemokraterna se till att fasa ut vårt kolberoende?
Jag undrar om Kristdemokraterna tror att Liberalerna bara vill höja skatter. Det låter nämligen lite så. Det är helt fel, herr talman. Vi vill höja skatter på sådant som är dåligt för klimatet, men vi vill också sänka skatter på sådant som till exempel arbete, som inte skadar klimatet. Med den regeringskonstellation vi nu har kommer vi att successivt kunna höja skatter på sådant som är dåligt för klimatet och sänka skatter på inkomster, så att fler har råd att ställa om. Kan Kristdemokraterna sluta upp bakom den linjen? Det undrar jag, herr talman.
Anf. 102 Magnus Jacobsson (KD)
Herr talman! Det är lite intressant att stå och lyssna här med tanke på att vi i mitten av 60-talet var det parti som i den svenska debatten för första gången lyfte in idén om förvaltarskap utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Den som orkar gå tillbaka och läsa artiklar från tiden kan till och med se att man lite föraktfullt kallade Kristdemokraterna vatten-och-luft-partiet. Vi är väldigt glada att fler partier har anammat idén att man faktiskt måste jobba utifrån ett förvaltarskap. Vi tycker att det är positivt att fler partier än vårt lyfter fram dessa frågor.
På den teoretiska sidan är det ingen hemlighet att vi är för skatteväxling från det som är miljöfarligt till exempelvis strategiskt sänkt skatt som gynnar arbete. Arbete ger nämligen andra välfärdseffekter - människor kommer i jobb och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
När det gäller huvudfrågan, det vill säga vad vi anser om temperaturen, står vi bakom de klimatmål som hela det här parlamentet - tror jag - är enigt om. Vi har ingen annan uppfattning. Vi har ingen annan uppfattning om skatteväxling, och vi råkade vara först med att lyfta frågorna redan i mitten av 60-talet.
Rent konkret har vi i andra debatter i dag haft diskussioner om exempelvis elektrifierat flyg. Vi tar ofta upp frågan om elektrifierade vägar, där vi skulle kunna komma åt stora koldioxidmängder inom framför allt transportsektorn. Vi är positiva till kärnkraft, för om vi ska elektrifiera mer måste vi ha el att stoppa in i det vi elektrifierar.
Det som är haken - och det hänger ihop med den sociala dimensionen av förvaltarskapet - är att vi kommer att få sociala problem om vi bara jobbar med bränslehöjningar, flygskattehöjningar och skatt på individen. Vi måste våga titta på hur vi får industrin och transportsektorn att bli mer miljövänlig. Då löser vi de problem vi båda vill lösa.
Anf. 103 Joar Forssell (L)
Herr talman! Det är väl ingen hemlighet att även liberaler långt mycket längre tillbaka än 60-talet har lyft upp frågan om klimat. Men det är för mig en nyhet att Kristdemokraternas klimatpolitik inte tycks ha förändrats så mycket sedan 60-talet, trots att klimatdebatten har rört sig framåt och trots att vi ser alltmer vad klimatförändringarna leder till. Trots förra sommarens torka här i Sverige och trots den torka som drabbade delar av Mellanöstern så hårt att Islamiska staten, eller Daish, kunde få fäste har Kristdemokraternas klimatpolitik till synes fastnat på 60-talet.
Herr talman! Jag tycker att det är mycket tråkigt. Den som står bakom förvaltarskapstanken, som Kristdemokraterna säger sig göra, måste fråga sig följande: Om man ska förvalta den här jorden till våra framtida generationer, hur många graders uppvärmning är då lagom? Är det en grad? Är det två grader? Är det tre, fyra eller kanske fem grader?
Är det ett förvaltande att låta klimatförändringarna fortsätta att skena i den hastighet som de nu gör och bara se på medan torkan breder ut sig, medan orkanerna blir fler och medan översvämningarna till och med dränker hela nationer? Är det förvaltarskap? Jag tycker inte det.
Herr talman! Jag menar att vi måste ha höga skatter på sådant som är dåligt för klimatet samtidigt som vi tar ett socialt ansvar genom att sänka skatten på inkomster och genom att göra investeringar så att alla delar av Sverige, oavsett var man bor, har infrastruktur som gör att man kan ställa om.
Men, herr talman, Kristdemokraterna är fortfarande svaret skyldiga: Vad ska de göra för att minska bensinbruket i Sverige?
Anf. 104 Emma Berginger (MP)
Herr talman! Jag är inte bara trafikpolitisk talesperson för Miljöpartiet, utan jag är också ersättare i skatteutskottet och har i kväll fått möjligheten att ta denna debatt för min kollega Rebecka Le Moine.
Herr talman! Vi - mänskligheten - står inför en stor utmaning. Vi befinner oss i ett nödläge för klimatet. Om vi inte lyckas vända utsläppskurvorna och kraftigt minska utsläppen av koldioxid och växthusgaser före 2030 kommer vi inte att nå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen väl under två grader och allra helst under en och en halv grad, med katastrofala konsekvenser som följd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp. Här har vi den kanske största utmaningen att ställa om. Regeringen har satt ett ambitiöst klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Av inrikestransporternas utsläpp står vägtrafiken för över 90 procent. Det behöver ske en stor omställning här.
Miljöpartiet vill skapa ett modernt och hållbart samhälle där det är lätt för alla att göra hållbara och klimatsmarta val. Drivmedelsskatt är ett viktigt styrmedel, som kan användas både för att internalisera de kostnader som utsläpp från bensin och diesel orsakar men också för att skapa en miljöstyrande effekt.
Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet inte ville se den tillfälliga rabatt på bensin- och dieselskatten som drevs igenom med M-KD-budgeten, men då det är den budget som röstades fram av riksdagen behöver vår regering förhålla sig till de tillkännagivanden som gjordes i samband med budgeten.
Ja, jag kallar det för en rabatt när M och KD vill ta bort påslaget på indexeringen av bensinskatten. Det är ett påslag som är baserat på utvecklingen av bnp för att inte skatten ska urholkas. Samma påslag används även vid beräkning av skiktgränsen. Jag kan konstatera att i en tid då vi snarare behöver fokusera på hur vi löser vårt fossilberoende väljer Moderaterna och Kristdemokraterna att driva på för en permanent rabatt på bensin- och dieselskatten.
Jag har full förståelse för att bränslepriset är kännbart för många i samhället. Med hänsyn tagen till att fordonen blivit mer bränslesnåla och till utvecklingen av våra disponibla inkomster är det dock inte dyrare att köra bil i dag än för 15 år sedan.
Det är också viktigt att veta att ökningen av bränslepriset inte beror på bensinskatten. Sedan februari i år har bensinpriset gått upp med ca 1,50 - från ca 15 kronor till ca 16,50 i dag för miljöklass 1, även om jag såg att det fanns ett ställe där man kunde tanka för 15,95. Ingen del av uppgången beror dock på höjd drivmedelsskatt, utan den beror på världsmarknadspriset på olja och på valutakursen. Oljeprisuppgången den senaste tiden kan hänföras till Venezuelas, Libyens och Opecs minskade utbud.
Miljöpartiets politik syftar till att ställa om transportsektorn så att vi gör oss oberoende av fossila drivmedel. Genom satsningen på bonus-malus verkar vi för en omställning av fordonsflottan, och genom reduktionsplikten ser vi till att den som inte har möjlighet att byta till en fossilfri bil i dag ändå är med i omställningen.
Genom en ökad elektrifiering och genom en ökad produktion av inhemska biodrivmedel, exempelvis biogas, kan vi både minska våra växthusgasutsläpp och minska vår känslighet för världsmarknadens fluktuationer när det gäller priset på olja.
Vi behöver en politik som är inriktad på att bryta vårt fossilberoende och sätta ett datum för när den sista droppen fossilt drivmedel ska säljas. Miljöpartiet vill att målet ska vara att sista droppen fossilt bränsle ska säljas 2030.
Det bär mig emot, men jag vill yrka bifall till utskottets förslag om att ställa sig bakom regeringens förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
(Applåder)
I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).
Anf. 105 Helena Vilhelmsson (C)
Herr talman! De som bor på landsbygden betalar alldeles för mycket i bensinskatt i relation till sitt klimatavtryck. Det är en orättvisa som jag inte tycker ska fortgå.
Den myndighet som är satt att utvärdera och analysera effekterna av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet, Trafikanalys, har konstaterat att landsbygdsborna betalar långt mer än vad deras klimatavtryck kostar. På landsbygden betalar bensinbilstrafiken mer än fullt ut för sina beräknade samhällsekonomiska kostnader. Bensinbilen betalar över 180 procent av - eller 2,20 kronor per mil mer än - sina kostnader. Som en jämförelse betalar tätortsbon enbart 80 procent av sin kostnad. I tätorten betalar dieselbilisten drygt halva sin kostnad.
Oavsett exakta siffror och detaljer är det viktiga vad detta säger oss: Landsbygden kan inte fortsätta att betala mer än för sitt klimatavtryck när städerna betalar för så lite som hälften av sin påverkan.
Någonstans är det detta som diskussionen handlar om. Det är detta som är pudelns kärna: Hur ställer vi om? Vi kan inte blunda för att transporterna står för en stor del av utsläppen, men vi måste med skatteinstrumentet styra om till en omställning. Vi måste alltså utveckla mer hållbara bränslen. Det är detta vi ska satsa våra resurser på.
Skattesystemet måste nämligen vara rättvist oavsett var i landet man bor; det är farligt om detta instrument förlorar i trovärdighet. Det totala skattetrycket behöver minska. Det är särskilt angeläget med en skattepolitik som ger likvärdiga förutsättningar att bo, leva och driva företag i hela landet.
När en enskild skatt får snedvridna konsekvenser för någon del av landet behöver mer jämlika förutsättningar skapas - kanske genom andra reformer, till exempel avståndsbaserade reseavdrag.
Men detta räcker naturligtvis inte. För den som bor på landsbygden är det ju inte bara resorna till och från jobbet som kostar; det är också resan till mataffären och skjutsen till barnens idrottsträningar.
Skatten riskerar att slå hårdast där tillgången till kollektiva färdmedel är som lägst. Den som bor på landet kan ju inte välja bort bilen till förmån för kollektivtrafik eller samåkning. För företagen är såväl lastbilar som bilburna transporter en nödvändighet och en förutsättning för att de ska kunna bedriva sin verksamhet.
Politiken behöver fler lösningar för ett lägre skattetryck totalt, särskilt på landsbygden. Enbart lägre pris på bensin skulle fortfarande innebära att landsbygdsbon betalar mer än storstadsbon. En sådan orättvisa kan vi inte ha. För Centerpartiet behövs därför en bred palett av reformer som stärker såväl infrastruktur som företag och jobb på landsbygden.
Låt mig vara tydlig: Centerpartiet vill inte att en extra indexering automatiskt fortsätter att löpa från år till år. Det ska krävas ett aktivt beslut varje enskilt budgetår. Det är viktigt att ett påslag av denna karaktär återkommande ses över och analyseras. Det ska inte automatiskt genomföras. Vi ska komma ihåg att vi har haft en indexering i över 20 år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
För landsbygdsbon, och för att förbättra rättvisan och klimateffekterna, måste vi hitta reformer som innebär att storstadsbon och landsbygdsbon betalar rättvist för sina klimatavtryck.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 106 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Priset på bensin och diesel är för högt. Därför vill vi i Moderaterna sänka skatten på bensin och diesel.
Det är en möjlighet som också Centerpartiet har. De kan ansluta sig till vår reservation, som gör det tydligt att överindexeringen för åren framöver ska tas bort. Socialdemokraterna har här i dag i debatten lämnat ett mycket tydligt besked: Överindexeringen återkommer vid årsskiftet och riskerar - eller för den som så vill, gör det möjligt - att leda till att vi får ett bränslepris på ungefär 20 kronor litern innan mandatperioden är slut.
Det är detta som Centerpartiet här i dag skriver under på. Man återinför överindexeringen på bensin och diesel. Centerpartiet går Socialdemokraterna och Miljöpartiet till mötes med mycket stora bördor på landsbygden framöver.
Kan Helena Vilhelmsson här i dag förklara varför Centerpartiet har gått med på att återinföra överindexeringen på bensin- och dieselskatten från och med årsskiftet?
Anf. 107 Helena Vilhelmsson (C)
Herr talman! Jag skulle nog vilja be ledamoten förtydliga var det i så fall står att vi har godtagit att en överindexering ska ske från och med nästa år.
Vi går in i en budgetdebatt. Inga beslut har i år fattats om bränsleskattehöjningar. Inga beslut har fattats om höjda skatter. Den budget vi har är ett resultat av M och KD och innebar att bland annat konsumentprisindex förändrades.
Så nej, vi återkommer med budgeten för nästa år i och med budgetpropositionen och de förhandlingar som förs i och med den.
Anf. 108 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Det är anmärkningsvärt att Centerpartiet, som säger sig vilja företräda landsbygden, är så dåligt pålästa i en av de frågor som är allra viktigast för att hela Sverige ska kunna leva.
Det framgår av propositionen att överindexeringen ska återinföras vid årsskiftet. Förhoppningsvis har Centerpartiet tagit del av propositionen och läst den eftersom man utgör en del av regeringsunderlaget. Socialdemokraterna har för bara några minuter sedan i den här talarstolen förklarat att det är tydligt att med denna proposition kommer överindexeringen tillbaka vid årsskiftet.
Centerpartiet svarar kring detta: Det känner inte vi till. Låt oss få fortsätta att lura våra landsbygdsväljare med att detta inte kommer att hända!
Men det finns hopp både för landsbygden och för Centerpartiet, för ledamoten Helena Vilhelmsson kan här i dag lämna ett tydligt besked till landsbygden: Kommer Centerpartiet, eller kommer Centerpartiet inte, att släppa igenom en budgetproposition i den här kammaren som återinför överindexeringen på bensin- och dieselskatten? Det är fritt fram för Centerpartiet att här i dag lämna detta besked.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Kommer, eller kommer inte, Centerpartiet att släppa igenom en budgetproposition i den här kammaren som återinför överindexeringen på bensin och diesel, Helena Vilhelmsson? Lämna ett besked till företagare, lämna ett besked till de människor som är beroende av bilen och lämna ett besked till Sveriges landsbygd! Göm dig nu inte bakom olika typer av undanflykter, utan svara dem som vill ha ett svar! Kommer, eller kommer inte, Centerpartiet att tillåta att en budgetproposition passerar här inne som återinför överindexeringen av skatten på bensin och diesel?
Anf. 109 Helena Vilhelmsson (C)
Herr talman! Jag har inget annat svar till ledamoten än mitt tidigare.
Nästa års budget förhandlas i budgetpropositionen. Vi har tydligt sagt - jag sa det i mitt anförande, och det står i det särskilda yttrande som Centerpartiet har lämnat - att vi menar att beslut om överindexering ska fattas i och med varje budgetårs beslut. Detta ska man göra för att ta hänsyn till helheten och för att gynna landsbygden, dess företag, boende och invånare på fler sätt och på mer optimala sätt när det gäller skatteinstrumentet än enbart bensinpriset. Bensinpriset styr vår konsumtion. Det ska motverka negativa klimateffekter, och det ska även gynna företagande och boende i hela landet.
Därvidlag tycker jag att Moderaterna har haft en del konstiga resonemang och fattat en del konstiga beslut. Ni har till exempel på ett näst intill raljant sätt skojat om bäversafari, som ni har kallat det. Ni har inte varit särskilt intresserade av att fullt ut sänka skatterna på jobb och arbete under tidigare alliansregeringar. Ni har inte varit särskilt intresserade av att förenkla till exempel boende i landsbygdsnära områden. Allt detta handlar ju om att totalt sett gynna företagande och boende på landsbygden.
Anf. 110 Staffan Eklöf (SD)
Herr talman! Jag undrar, Helena Vilhelmsson, vad Centern vill vad gäller dieselskatterna i lantbruket eftersom Centern inte har uttalat sig i den här debatten och eftersom man lade ned sina röster i budgetomröstningen i höstas. Man har inte heller någon reservation i processen.
Vad vill Centern ha? Ska det inte vara någon ytterligare sänkning av dieselskatten i lantbruket? Ska det vara en delvis sänkning av skatten, som M och KD förespråkar? Eller vill Centern ha en hel sänkning av dieselskatten i lantbruket, som Sverigedemokraterna förordar? Det är den ena frågan.
Den andra frågan är: Hur länge vill Centerpartiet ha detta? Blir det slut på dieselskattesänkning i lantbruket vid årsskiftet, eller kan man tänka sig att stödja Sverigedemokraterna om en längre tids sänkning?
Anf. 111 Helena Vilhelmsson (C)
Herr talman! Jag hänvisar egentligen till samma svar som i mitt förra inlägg. Vi vill inte ha någon automatisk överindexering eller något KPI, utan detta ska det fattas beslut om i en helhet inför budget 2020 och framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Befrielse från kol-dioxid- och energiskatt och förändrad omräk-ning av skatt för diesel och bensin
Jag menar att jord- och skogsbrukare naturligtvis ska kompenseras för de överkostnader de har jämfört med till exempel företag i övriga Europa. Det är oerhört viktigt för konkurrenssituationen.
Det här måste få återkomma i en helhetsdiskussion inför nästa års budget.
Anf. 112 Staffan Eklöf (SD)
Herr talman! Jag undrar hur Centern kommer att rösta i voteringen i nästa vecka. Jag pratar då inte om indexfrågan, utan jag pratar om den riktade satsningen till lantbrukarna med sänkt dieselskatt.
Helena Vilhelmsson anför att det är viktigt att lantbrukarna har en likartad konkurrenssituation som lantbrukare i omvärlden. Denna syn delar vi sverigedemokrater, och det är just därför vi vill sänka dieselskatten till EU:s lägsta nivå. Det är den dieselskatt som danska lantbrukare har.
Lantbruket är mycket pressat, och marginalerna är slut. Om vi får en torr sommar till kommer det att leda till massor av konkurser.
Jag hoppas därför att Centerpartiet är berett att rösta på Sverigedemokraternas reservation nr 3 i voteringen i nästa vecka. Det skulle innebära en lättnad för lantbrukarna, och det skulle leda till en dieselskattesänkning till den absolut lägsta nivån - och inte bara för ett år utan för flera år. Det skulle kunna ge den paus som lantbruket behöver för att återhämta kraft och återskapa marginaler. Lantbruket skulle komma in i en positiv spiral i stället för en negativ spiral, som i dag.
Jag ställer en direkt fråga till Helena Vilhelmsson: Kommer Centerpartiet att rösta på Sverigedemokraternas förslag i voteringen i nästa vecka för att sänka dieselskatterna för lantbruket till lägsta möjliga nivå?
Anf. 113 Helena Vilhelmsson (C)
Herr talman! Centerpartiet vill tillsammans med näringen utverka ett system där man både får en höjd konkurrenskraft och aktivt kan verka för att minska klimateffekterna och klimatavtrycket.
Detta görs inte enbart genom ett budgetbeslut i riksdagen; det genomförs genom långsiktiga diskussioner och långsiktiga spelregler för innovation och för ny teknik. Jag kan mycket väl tänka mig en styrande avgift där lantbrukare som har möjlighet att använda fossilfria bränslen gynnas av det ekonomiskt. Där är vi inte än, men vi måste diskutera det framöver. Det kommer vi att fortsätta att göra inför budgetpropositionen nästa år och inför diskussionerna framöver.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 4 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:99 Tisdagen den 4 juniProtokoll 2018/19:99 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:94 och avslår motion
2018/19:3074 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 9 M 63 0 0 7 SD 58 0 0 4 C 28 0 0 3 V 0 27 0 1 KD 19 0 0 3 L 17 0 0 2 MP 10 0 0 6 - 0 0 0 1 Totalt 286 27 0 36 Permanent borttagande av viss indexering och andra skattenedsättningar på diesel och bensin
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:3080 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) och
2018/19:3081 av Niklas Wykman m.fl. (M).- Reservation 2 (M)
- Reservation 3 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 9 M 0 63 0 7 SD 0 56 2 4 C 28 0 0 3 V 27 0 0 1 KD 19 0 0 3 L 17 0 0 2 MP 10 0 0 6 - 0 0 0 1 Totalt 192 119 2 36 Förslag till annan utformning av stöd till glesbygden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2018/19:3074 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 4 (V)