Sök

Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassan har en lämplig verksamhetsform. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att så inte är fallet, eftersom verksamhetsformen inte ger regeringen tillfredsställande möjligheter till kontroll och styrning. Dessutom medför verksamhetsformen att Svenska skeppshypotek har ett antal potentiella fördelar gentemot kommersiella aktörer på marknaden. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den. Regeringen bör också låta utreda om Svenska skeppshypotek är mottagare av statligt stöd som kan strida mot EU:s statsstödsregler.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen instämmer i de övergripande iakttagelser som Riksrevisionen gör, och att regeringen bland annat avser att se över Svenska skeppshypoteks verksamhetsform och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömningar och syn på vilka åtgärder som bör vidtas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor. En understödsförening kan beskrivas som en förening som har till syfte att erbjuda sina medlemmar stöd i form av vissa personförsäkringar, utan att vara en affärsmässig försäkringsrörelse.

I samband med att dessa understödsföreningar söker tillstånd att driva försäkringsrörelse ska de få möjlighet att ansöka om att bli beviljade ett undantag från delar av försäkringsrörelselagen och i stället tillämpa bestämmelser som är särskilt anpassade efter deras verksamhet. Undantagen gäller bestämmelser om information, försäkringsfrämmande verksamhet, tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning och grupptillsyn. Istället ska föreningarna uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2019.

Statens budget visade på ett överskott för 2019 på 112 miljarder kronor, det är cirka 51 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott på 116 miljarder kronor, vilket är cirka 9 miljarder kronor högre än 2018. Vid 2019 års slut var statens nettoförmögenhet 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 28 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Vidare bedömer regeringen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Liksom regeringen anser riksdagen att det är av stor vikt att bristerna åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.

Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.

Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-10

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen.

Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-10

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

21

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020.

Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Lagen om medlemsbanker ska upphävas och istället ska medlemsbanker - det vill säga ekonomiska föreningar som driver bankrörelse - omfattas av lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning 2015-2019.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att Ekonomistyrningsverket i sin utvärdering av skuldförvaltningen anser att ändringar som gjorts i riktlinjerna under perioden har gjort att de blivit mer övergripande och ändamålsenliga.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det finanspolitiska ramverket 2019. Det finanspolitiska ramverket innehåller bland annat budgetpolitiska mål och former för utvärdering, öppenhet och tydlighet. Ramverket ska skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik.

Riksrevisionen har granskat regeringens användning av det finanspolitiska ramverket i 2019 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen följer ramverket och att redogörelsen i de ekonomiska propositionerna i huvudsak uppfyller de krav som kan ställas på en transparent, det vill säga öppen och tydlig, redovisning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns ett antal insatser som kan göras för att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och utgiftstaket.

Riksdagen välkomnar att regeringen ständigt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-08

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar.

Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området.

Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 42 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-08

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2019, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2019. Riksdagen har också behandlat förslag om nordiskt och arktiskt samarbete i följdmotioner och i motioner från den allmänna motionstiden 2019.

Regeringens skrivelse fokuserar till största delen på verksamheten i Nordiska ministerrådet men beskriver också det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. I redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation ligger fokus på rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019.

Riksdagen anser bland annat att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Riksdagen understryker hur viktigt det är att utveckla den samnordiska krisberedskapen för att uppnå en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och att återhämta sig efter sådana händelser. Vidare har regeringen under ärendets beredning informerat om att den kommande Arktisstrategin kommer presenteras till riksdagen som en skrivelse.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, sa nej till de behandlade motionerna.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 101 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-08

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till bindande EU-regler om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon.

Förslaget innebär bland annat att vissa definitioner ändras och att nya regler införs om tillsynen över att de nya EU-reglerna följs. Genom förslaget ska det bli tydligt att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar EU-reglerna eller reglerar nationella förfaranden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-08

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16