Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Kategori

Kategori

12 417 träffar rättegångsbalken med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Skärpta åtgärder mot narkotikabrott

    Motion 1981/82:209 Sten Svensson och Björn Körlof

    av budgetpropositionen rörande anslag till polisen uttalar sig rörande polisens resursanvädning i enlighet med vad som anförs i punkt 11 i motionens sammanfattning, 2. hos regeringen begär förslag till ändringar i brottsbalken, narkotikastrafflagen och rättegångsbalken i enlighet med vad som anförs i punkterna 12-14 och 16 i motionens sammanfattning, 3. hos regeringen hemställer om åtgärder för bekämpande
  • Behörighet för polisman att vara nämndeman i länsrätt

    Motion 1981/82:518 Arne Nygren

    … I övrigt skiljer sig promemorians och propositionens lagtexter Mot. 1981/82:518 4 därigenom att i den senare har tillagts länsnykterhetsnämnd, länsläkare och socialvårdskonsulent. Vidare är ordningsföljden för de uppräknade tjänstemännen något olika. Enligt 4 kap. 6 rättegångsbalken får lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat inte vara nämndeman. Den koppling man
  • Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1965

    Utlåtande 1965:Abu35

    … Enligt vår mening ha de icke heller lyckats förebringa bevis för att det ur samhällets synpunkt skulle vara påkallat att på sätt som föreslagits ingripa i det fria föreningsväsendet.LO avstyrker motionerna. SAF anför 1 rättegångsbalken och kommunallagarna stadgas att personer som utses exempelvis till nämndemän, till ledamöter av taxeringsnämnd eller till kommunala förtroendeposter i princip är skyldiga
  • Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1965

    Utlåtande 1965:L3u6

    … Gränserna för de till varje domstol hörande områdena, som anges i samma kungörelse, följer vattendelare mellan olika vattensystem. Vattenöverdomstol är Svea hovrätt. I vattenöverdomstolen ingår, förutom lagfarna ledamöter enligt rättegångsbalkens bestämmelser, vattenrättsråd. Dessa skall, liksom vattenrältsingenjörerna, 6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1965 vara sakkunniga och erfarna i vattenfrågors
  • Första lagutskottets utlåtande nr 26 år 1965

    Utlåtande 1965:L1u26

    de anser sig böra tillhandahålla och lösas vid förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. Enligt vad som anförs i promemorian påkallar den förordade lagstiftningen inte några ändringar i rättegångsbalkens regler om tidsfrister vid straffprocessuella frihetsberövanden. Jag delar denna uppfattning, som har vunnit stöd i yttrandena. Emellertid vill jag framhålla vikten av att de berörda myndigheterna
  • Första lagutskottets utlåtande nr 18 år 1965

    Utlåtande 1965:L1u18

    … Slutligen sägs i 3 alt i ärende, som väsentligen avser tvist mellan enskilda parter, part må åläggas att helt eller delvis ersätta motparts kostnad. Därvid skall i tillämpliga delar 18 kap. i rättegångsbalken lända till efterrättelse. I motiven till 2 anför de sakkunniga på s. 694 följande av särskilt intresse i förevarande sammanhang. I rättegång är den möjlighet till fri rättegång, som står mindre bemedlade till buds, av största värde för sådana personers rättsskydd. …
  • Vidgade möjligheter att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro (prop. 1981/82:105)

    Motion 1981/82:2188 Lars Werner m. fl.

    … Vidgade möjligheter att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro prop. 1981/82:105 I propositionen föreslås att det genom ändringar i rättegångsbalken införs vidgade möjligheter för tingsrätterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Enligt förslaget skall en tingsrätt kunna döma inte bara till böter utan även till villkorlig dom eller skyddstillsyn samt, under vissa förutsättningar, fängelse
  • Vidgade möjligheter att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro

    Motion 1981/82:2187 Inger Lindquist och Gunnar Biörck i Värmdö

    … Hittills har domstol kunnat avgöra mål i den tilltalades utevaro om det som lagen uttrycker det ej förekommer anledning att ådöma annan brottspåföljd än böter och saken inte kunnat nöjaktigt utredas. Den ändring som nu föreslås i 46 kap. 15 rättegångsbalken innebär att brottmål i fortsättningen skall kunna avgöras i den tilltalades utevaro också då det finns anledning att döma till fängelse i högst tre
  • REVISORERS BERÄTTELSE

    Framställning / redogörelse 1950:SV

    … Uppdraget att utarbeta ett lagförslag anförtroddes till en början åt vissa inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga men överlämnades år 1932 åt en särskild beredning, processlagberedningen, som år 1938 avgav betänkande med förslag till rättegångsbalk. Sedan förslaget överarbetats samt vissa utredningar rörande processreformens finansiella verkningar verkställts, förelädes 1942 års riksdag förslag till RB prop. nr 5Sedan riksdagen i huvudsak godkänt propositionen utfärdades den 18 juli 1942 ny rättegångsbalk. …
  • Första särskilda utskottets utlåtande nr 2

    Utlåtande 1942:Säru12

    … Och dock är denna rättegångsordning i sina huvuddrag alltjämt och även i denna dag densamma, som fastställdes genom rättegångsbalken i 1734 års lag Helt oförändrad har rättegångsbalken naturligt nog ej förblivit sedan dess tillkomst, men reformerna hava varit av partiell natur. Det svenska folket har med relativt små medel kunnat bibehålla sin gamla rättegångsbalk. …
  • Första lagutskottets utlåtande nr 36

    Utlåtande 1946:L1u36

    … Har före nya rättegångsbalkens ikraftträdande edgång förelagts part, skall i fråga om parts ed äldre lag lända till efterrättelse vad i nya rättegångsbalken är stadgat om parts hörande under sanningsförsäkran skall icke tillämpas i målet. 2. …
  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1950:Jo

    … Jämväl i andra fall torde efterlysning i rättegångsbalkens mening kunna ske, t. ex. då rätten beslutat häktning utan att den misstänkte var närvarande vid beslutets meddelande samt då häktad per 186 son eller fånge rymt. Efterlysning, som avses i rättegångsbalken, kan enligt vad som framgår av motiven till nyssnämnda lagrum bringas till mera allmän kännedom genom kungörande i tidning eller i radio. …
  • FULLFÖLJD IF TALAN EMOT ALLMÄN

    Statens offentliga utredningar 1901:2

    … Stadgande härom har derföre-intagits i 15 kap. 7 Rättegångsbalken. 1 fråga om förklaring af dom, soin vunnit laga kraft, stadgas i 24 kap. 11 Rättegångsbalken, att om förklaringen innehåller något sådant, som i utslaget ej är tydligen utsatt, vad deremot må tillåtas. Ehuru detta lagrum äfven behandlar förklaring, som af Hofrätt gifves, afse tydligen bestämmelsen angående fullföljden endast förklaring, som meddelas af Underrätt och särskild föreskrift om fullföljd af talan emot Hofrätt utslag angående sådan förklaring af dom lemna i 30 kap. 2 Rättegångsbalken. …
  • JUSTITIEOM UDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1922:Jo

    … Detta framgår även av tillkomsten av bestämmelserna i 37 och 38 11 kap. rättegångsbalken. I lagkommitténs 1826 avlämnade förslag till civillag upptogs i 11 kap. 24 rättegångsbalken det stadgandet, att rättens betjänte skulle vara pliktiga att stämningar inom domsagan kungöra, då de därom anlitades. Vittnesbörd av nämndeman eller edsvuren rättsbetjänt eller av kronofogde, stadsfogde eller länsman,
  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1912:Jo

    … L. häradsrätt hade i åtskilliga mål, som tredskovis afdömts, meddelat beslut först vid sammanträdet näst efter det, till hvilket saken instämts. Häradsrätten både vidare i stället för att i tredskodomarna införa, såsom i 12 kap. 3 rättegångsbalken stadgas, huru den, som vunnit, skulle Kungöra domen för vederpart m. in. allenast hänvisat till bestämmelserna i 12 kap. 4 rättegångsbalken. I tredskovis afgärda mål hade rådstufvurätterna i lv. och O. i strid mot stadgandet i 12 kap. 3 rättegångsbalken i åtskilliga fall
  • Lagutskottets Utlåtande N:o 31

    Utlåtande 1902:LU31

    … Maj ts ofvanberörda proposition icke kan i oförändradt skick bifallas, måtte med anledning af propositionen samt med bifall till herr Segerdahls förenämnda motion, i hvad densamma afser 17 kap. 20 i förslaget till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, för sin del antaga följande so Lagutskottets Utlåtande N o 31. 1 o L a g om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 9 och 10 i 14 kap. rättegångsbalken skola upphöra
  • Första lagutskottets utlåtande nr 21

    Utlåtande 1950:L1u24

    … Den fråga, som här beröres av juristförbundet, måste enligt styrelsens mening ses under vidare aspekt än förbundet lagt på densamma. Genom den nya rättegångsbalken infördes en reglering av advokatväsendet, vars syfte var att tillgodose den rättssökande allmänhetens behov av kvalificerade ombud och rättegångsbiträden. För vinnande av detta syftemål har i 8 kap. rättegångsbalken upptagits regler angående utövande av advokatverksamhet i riket. …
  • Första lagutskottets utlåtande nr 28

    Utlåtande 1945:L1u28

    … Olägenheterna av balansen skärpas nu av att den måste avarbetas inom den jämförelsevis korta tid som återstår, tills nya rättegångsbalken skall träda i kraft såsom senaste tidpunkt härför angives i propositionen den 1 januari 1948. Enligt nya rättegångsbalken skola även i högsta domstolen förekomma muntliga förhandlingar med parterna, och dessa förhandlingar böra icke undanskjutas genom att högsta domstolen först måste avarbeta en balans av mål, som fullföljts enligt den äldre rättegångsbalken. …
  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1949:Jo

    … Anmärkningar angående lagskipningen m. m. 1. Vid inspektioner gjorda iakttagelser rörande tillämpningen av den nya rättegångsbalken. Vid mina inspektioner under år 1948 av de allmänna domstolarna har jag särskilt uppmärksammat hur den nya rättegångsbalken blivit tillämpad. Jag har ansett det vara av stor vikt att söka medverka till att densamma redan från början tillämpas riktigt och enhetligt. …
  • afgifven vid lagtima riksmötet år 1913;

    Framställning / redogörelse 1913:Jo

    … Då det ville synas, som om häradsböfdingen bort antingen åt beviset gifva den lydelse, som i 30 kap. 16 rättegångsbalken stadgas, eller, därest sökandens förmögenhetsvillkor icke varit för häradshöfdingen kunniga, låta föranstalta om sådan undersökning, som i nämnda lagrum omförmäles, infordrade jag hans yttrande öfver anmärkningen. …