Sök

… Utskottets hemställan bifölls. 9- Föredrogs första lagutskottets utlåtande, nr 9, i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 rättegångsbalken och blev utskottets däri gjorda hemställan av kammaren bifallen. io. Föredrogs första lagutskottets utlåtande, nr 10, i anledning av dels Kungl.Äng. ändring Maj ts proposition med förslag till lag angående ändring

… Då det nu är bekant, att regeringen lemnar huru många utländingar som helst tillstånd att få bosätta sig i landet, torde det ej vara för tidigt att söka få någon kontroll med afseende å rättsförhållandena mellan utländing och svensk undersåte. Lag-Utskottet har ansett att saken bör anstå till dess man kan erhålla en revision af Rättegångsbalken. Men när skall väl detta ske Om det än icke dröjer till yttersta

… Nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov. 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39. 3, med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 1 mom. förordningen den 28 september 1928 nr 376 om särskild skatt å vissa lotterivinster. 4, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 rättegångsbalken. 5, med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen

… Gränsdragningen mellan de båda ämbetenas verksamhetsfält syntes kunna underlättas genom föreskrift att sådan dagbok, som omförmäldes i 6 kap. It nya rättegångsbalken, skulle föras särskilt över militära mål. Göta hovrätt har anfört att den i promemorian föreslagna lösningen kunde förefalla enkel och naturlig. Den skulle emellertid leda till ej önskvärda konsekvenser och vore därför enligt hovrättens uppfattning mindre lämplig än den av utredningen föreslagna lösningen. …

av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 3 i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 rättegångsbalken samt andra lagutskottets utlåtande, nr 5, i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad, m. m. Kammaren biföll vad utskotten i nämnda utlåtanden och memorial hemställt. 14. …

… Majrts propositioner nr 260, angående anslag till statens biltrafiknämnd för budgetåret 1948/49 nr 265, med förslag till sjöarbetstidslag nr 271, angående förlängning av statens borgensåtagande för vissa skuldförbindelser av Husaby aktiebolag nr 278, med förslag till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 rättegångsbalken in. m.nr 279, med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 nr 38

… Jag kan garantera, herr Hagberg, och jag tror alla politiska mcningsriktningar stå bakom mig i det fallet, att om det skall tillgripas telefonavlyssning på några andra förutsättningar än dem som stadgas i rättegångsbalken, då kommer det att för riksdagen läggas fram en lag som reglerar detta. Vi äro nämligen inte under några förhållanden villiga att uppge den grund av lagbunden ordning och rättssäkerhet, som vi ytterst basera vårt samhälle på. …

… Vad är nu domarjäv den typ av jäv som skall tillämpas här De äro ganska obestämda. Så står det i den nya rättegångsbalken att man också skall som domarjäv betrakta särskilda omständigheter, som rubba förtroendet till en persons opartiskhet i målet. Vid en jury av den typ, som Kungl. Maj t har föreslagit, spela dessa domarjäv emellertid inte så stor roll, ty parten har sin uteslutningsrätt, och han sållar genom den bort de personer som han betraklar såsom jäviga. …

… Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj ts propositioner nr 278, med förslag till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 rättegångsbalken in. m.och nr 279, med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 nr 38 s. 3 om Kungl. Maj ts regeringsrätt. Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj ts proposition nr 280, angående förvärv till kronan av aktierna i Aktiebolaget Fjäråssand. …

… Maj t fastställd tidsbestämmelse. Härefter har utredningen omnämnt de i 18 regeringsformen och 58 kap. rättegångsbalken upptagna bestämmelserna om återställande av försutten tid samt anmärkt att rättegångsbalkens regler ansetts kunna analogt tillämpas även för den del av förvaltningsförfarandet som den egentliga förvaltningsprocessen utgör, men att i fråga om dispens från bestämmelser om viss tid

… Därjämte förpliktades Lund, att till kronan i skadestånd utgiva 651 kronor 55 öre. Jämlikt 30 kap. 6 rättegångsbalken ägde Lund ej fullfölja talan mot krigshovrättens utslag. Uti en av flygförvaltningen, jämte såväl eget yttrande som yttrande av chefen för Jämtlands flygflottilj, den 11 november 1938 överlämnad skrift, dagtecknad den 19 september 1938, har Lund anhållit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda ersättningsskyldigheten. …

… Maj ts proposition nr 50. 88 Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att mottaga delgivning i rättegång mot bolaget är stadgat i rättegångsbalken och skall vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas bolaget. 89 Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla

… IT iranlund N o 141, om beviljande af anslag till inrättande af ett tvåklassigt elementarläroverk i Skeninge N o 142, om anslag till reseuuderstöd åt yrkesidkare in. fl. för inhemtande af teknisk bildning i utlandet och N o 143, om upphäfvande af lagens stadgande i 30 kap. 1 Rättegångsbalken rörande revisionsskillings erläggande Den 27 Januari, f. m. 88 Herr A. W. Uhr N o 144, om ändring i kyrkolagens

… N o 63, angående nedsättning i antalet af nämndemän vid husesyner i allmänhet samt N o 64, angående ändring i 2 kap. 13 Kyrkolagen, och 2 kap. 3 Rättegångsbalken. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets den 6 och 7 dennes bordlagda Betänkande N o 38, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets Utlåtande N o 28, rörande väckt fråga om utarbetande af ny grufvestadga. Friherre Nordenfalk Då denna fråga förra gången

… Maj ts nådiga proposition om upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 Giftermålsbalk en samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 Rättegångsbalken och 18 kap. 5 Strafflagen. Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz Med mycken fägnad har jag förnummit, att Lag-Utskottet, vid den förnyade pröfning af förevarande fråga, som der egt rum, enhälligt vidblifvit att, om också blott indirekt, förorda Kongl. …

… Rättegångs-b al ken nu fastställda domarejäf, 3 inskränkning af vittnesjäfven enligt 7 17 Kap. Rättegångsbalken, 4 ändring af B 18 Kap. Strafflagen, i fråga om ansvar för otukt emellan med hvarandra besvågrade personer. Den första frågan har vid tre föregående riksdagar förevarit, och då blifvit så omständligt debatterad, att det nu vore ändamålsiöst att ånyo upptaga den till granskning. …

… Enligt lag skall klagan foras inom viss. kort tid från beslutets dag men skulle han kunna skiljas från sin befattning utan att höras, måste klagotiden beräknas från delfåe, ndet af beslutet. Stadgandet i 25 kap. 22 Rättegångsbalken om den längre besvärstiden af natt och år, hvilken der bestämmes för det fall atträttegångsfel genom underlätet hörande blifvit begånget, kan ingalunda vara lämpligt i det fall då underlåtenheten är legaliserad. …

… Maj t genom proposition n o 33 b föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagda förslag till 1 lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 Rättegångsbalken, 2 lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 och 23 kap. 4 Strafflagen, 3 lag om ändrad lydelse af 2 i förordningen den 4 maj 1855 angående handels böcker och handelsräkningar, samt Riksdagsbeslutet 1903. 23 4 lag om ändrad lydelse af 8 i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura. …

… Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagt gälle ock, där tecknare af lott vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde, hvarom i 4 förmäles. 45 Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud skall bolaget delgifvas. Vill styrelsen klandra beslut,

… Maj t med hänsyn till den ökning i göromålen å nedre justitierevisionens registratorskontor, som komme att blifva en följd af bestämmelserna i lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901, i nådig proposition till 1902 års Riksdag föreslagit, att i den för nedre justitierevisionen fastställda stat finge upptagas aflöning för ytterligare en kanslist, förklarade Riksdagen, att, då