Sök

… Det är därför uppenbart att rättssäkerheten måste förbättras för den enskilde. Riskrekvisitet Betalningssäkringslagen har utformats med ledning av bestämmelserna om kvarstad i rättegångsbalken. Utgångspunkten bör därför vara att riskrekvisitet utformas liktydigt i båda lagarna. Med beaktande av att så stor del av besluten meddelas utan hörande av gäldenären och då en stor del av besluten innebär för höga betalningsanspråk bör en skärpning av riskrekvisitet företagas. …

Inlämnad

1989-10-18

Förslag

14

Datum

1989-01-01

Utskottsberedning

1989/90:SkU1

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): , , 7 saknar beslutsinformation

… Om den anställde misstänker att arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott, måste han avgöra om skälig misstanke efter mönster av terminologin i rättegångsbalken föreligger. Om graden av misstanke är lägre, är det ett brott mot den föreslagna lagen att avslöja förhållandet. Det förhållandet att meddelarskyddskommittén i sitt arbete haft att utgå från att propositionen om skydd för företagshemligheter kommer

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

4

Datum

1990-01-25

Utskottsberedning

1989/90:LU37

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Chefen för justitiedepartementet statsrådet östergren anmälde i underdånighet Riksdagens skrifvelse den 10 maj innevarande år, deruti Riksdagen gifvit till känna, att Riksdagen för sin del antagit följande Lag angående förändrad lydelse af 1 kap. 2 rättegångsbalken, sådant detta lagrum lyder i förordningen den 19 juli 1872. Härigenom förordnas, att 1 kap. 2 rättegångsbalken, sådant detta lagrum

Utskottsberedning

… Vidare har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 April 1881 med förmälan, hurusom Riksdagen funnit hvad 5 och 6 i 30 kap. Rättegångsbalken för närvarande innehölle angående skyldighet för den, som emot Hofrätts dom vill Konungen söka, att, om han ej ens kan 0 Kongl. Maj ds Nåd. Skrifvelse N o 16. ställa borgen för sig sjelf, träda i fängelse till sakens slut, icke öfverensstämma med nutida åsigter och

Utskottsberedning

… Likaså bör dessa påföljder anses lindrigare än ungdomsfängelse och internering. Bestämmelserna i 51 kap. 25 rättegångsbalken synes icke behöva beröras vid en ändring av förevarande omröstningsregler. Med hänvisning till det anförda hemställes att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 29 kap. 3 rättegångsbalken andra stycket att vid däri angiven omröstning villkorlig dom

… Med hänvisning till det anförda hemställes att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om sådan ändring av rättegångsbalken, att rätt införs till proportionellt val av nämndemän i tingsrätt. Stockholm den 10 januari 1975 MARTIN OLSSON c i Sundsvall IVAN SVANSTRÖM c ULLA TILLANDER c SVEN-E. NORDIN c MARIANNE KARLSSON c BERTIL JOHANSSON c RUNE TORWALD c i …

… Majds proposition nr 4, med förslag till lag örn ändring i vissa delar av strafflagen m. m. Efter föredragning av Kungl. Maj ts proposition nr 5, med förslag till rättegångsbalk, beslöt kammaren att, under förutsättning att för denna propositions behandling tillsattes ett särskilt utskott, hänvisa propositionen till detta utskott men att eljest remittera den till behandling av lagutskott. …

… Ar 1849 var man färdig att kasta den i papperskorgen definitivt, sedan man hade ut arbetat förslag både till ny rättegångsbalk och till förfarande i tvistemål och brottmål samt en del andra saker. Sedan tog man upp detta igen 1880. Är 1888 eller 1889 var man färdig att kasta den andra processkommissionens förslag i papperskorgen. …

… Det kunde härvid tilläfventyrs anmärkts, att Utskottet vid sådant förhållande, och då det godkände syftet i motionen, borde hafva tillstyrkt en underdånig skrifvelse i ämnet. Men det torde vara uppenbart, att, då en omarbetning af Rättegångsbalken står för dörren, man icke gerna kunde vänta sig, att Kongl. Maj t skulle finna skäl att låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till en sådan författning särskilt för sig, utan först i samband med en ny rättegångsbalk i dess helhet,

… Har part anfört besvär och vill jämväl hans vederpart söka ändring i beslutet, skall denne dock ingiva sina besvär sist inom två månader från det delgivning som avses i 27 kap. 6 rättegångsbalken ägt rum eller, i fall som omförmälas i 7 samma kapitel, från det kungörelse sista gången införts i allmänna tidningarna. Där förklaring avgivits utan att sådan delgivning eller kungörelse skett, skall nämnda tid av två månader räknas från det förklaringen inkom. …

… Häröfver klagar icke B, B nöjer sig med detta, men A däremot klagar och yrkar att få ut sina 10 kronor. Då får, enligt detta stadgande af rättegångsbalken, B åberopa alla sina jäfsanmärkningar, som han fått ogillade af häradsrätten, han får göra allt hvad han kan för att få saken pröfvad, men endast för det resultat att han skall slippa betala de återstående 5 kronorna. …

… Maj ts proposition nr 100. 123 Med hänsyn härtill hemställer lagrådet, att i överensstämmelse med vad rörande häktad person stadgas i 12 promulgationslagen till 1901 års lag örn ändring i vissa delar av rättegångsbalken nu ifrågavarande skyldighet förklaras åligga länsstyrelse eller tillsyningsman vid häkte. 66 och 71 Lagrådet Enligt 66 första stycket skall förevarande lag bortsett från bestämmelserna i 60 rörande centralregistret träda i kraft den 1 juli 1933. …

… Utöver vad i detta hänseende anförts i den av undertecknad Bendz avgivna promemorian vilja vi framhålla, att enligt uttalande av statsrådet och chefen för justitiedepartementet i det förslag till rättegångsbalk, som Kungl. Majit den 14 februari 1941 godkänt såsom grundval för processlagberedningens fortsatta verksamhet, den nya hovrätten preliminärt beräknas komma att bestå av tre avdelningar med fem

… Anmäldes ocli godkändes lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 100, till Konungen i anledning av dels Kungl. Ma.j ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 ock 2 rättegångsbalken, dels Kungl. Ma,j ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken m. m.dels ock en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion. Föredrogos

expedition lagutskottets utlåtanden nr 23, i anledning av dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken, dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken m. m.dels ock en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion nr 25, i anledning av väckta motioner angående åtgärder för beredande

… Vad särskilt angår olämpligheten av att, efter det ovannämnda lag den 14 maj 1915 angående ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken trätt i kraft, ett större antal konstant erforderliga ledamotsbefattningar stå på extra stat, torde det tillåtas mig att tillägga några ord utöver vad i berörda skrivelse kommit till uttryck. Svea hovrätt, utom krigshovrätfen, består, inberäknat åttonde divisionen och den

… Det är sannt, men en instans, som icke kostar något, hvarken för de tvistande, kommunen eller Staten. Likaledes har blifvit anfördt, att vår gällande lag uti 20 Kap. Rättegångsbalken ålägger domare att söka förlika parter, men landtdomaren lärer under pågående ting med bestämda rättegångsdagar icke hafva mycket tid att använda för detta ändamål. Jag vill icke tro, att minskningen i de sportler, som uppkomma

… I andra stycket har däremot vidtagits den jämkningen, att den i 1923 års förslag förekommande hänvisningen till reglerna om domarejäv i rättegångsbalken blivit ersatt med en liknande hänvisning till bestämmelserna örn jäv mot förrättningsmän vid laga skifte 2 kap. 9 jorddelningslagen27 Denna paragraf återgiver 27 i 1923 års förslag. Från vissa håll bar erinrats att de i paragrafen föreskrivna åtgärderna vore tämligen självklara och 140 Kungl. …

… Den nya rättegångsbalkens bestämmelser om de särskilda rättsmedlen överensstämma sålunda med 1939 års lag. De principiella betänkligheter som, enligt vad jag förut återgivit, ha anförts mot tanken att överflytta prövningsrätten i resningsfrågor till annat organ än högsta domstolen, måste anses tungt vägande. …

… Departementschefen har i sitt ställningstagande, såsom jag nyss nämnde, helt och hållet gått på priskontrollnämndens förslag, i vilket också utskottet i huvudsak instämt. Utskottet har emellertid på en punkt, med hänsyn till att den nya rättegångsbalken träder i kraft den 1 januari 1948, vidtagit en viss ändring i reglerna för vittnesjäv. Utskottet har ansett, att den nya prisregleringslagen icke bör kollidera med den nya rättegångsbalken. Bestämmelsen om