Sök

Interpellation 2017/18:47 Mer resurser till tullen av Edward Riedl (M) till Finansminister Magdalena Andersson (S) För att motverka yrkeskriminella ligor i Sverige som varje år stjäl för ett miljardbelopp måste tullen få möjlighet att bidra i större utsträckning. I dag kommer ligor, främst från Polen och Estland, och

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Interpellation 2017/18:46 Förbud mot utförsel av stöldgods av Edward Riedl (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Utförsel av stöldgods från landet är ett stort problem i Sverige. Varje år drabbas svenskar av tusentals inbrott och stölder där majoriteten begås av yrkeskriminella som sedan skeppar

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Interpellation 2017/18:45 Skydd för kritisk infrastruktur av Edward Riedl (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) För första gången på över ett år publicerade terrornätverket al-Qaida ett nummer av sin tidning Inspire. Tidningen är gjord för att locka och inspirera anhängare av nätverkets våldsbejakande

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Dnr N2017/06325/MRT Näringsdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen Svar på fråga 2017/18:92 av Jens Holm (V) Flygets utsläpp och Århuskonventionen Jens Holm har frågat statsrådet Isabella Lövin om hon avser att vidta åtgärder för att säkerställa att förslag till regelverk inom Corsia ges insyn i enlighet

Svarsdatum

2017-10-20

Frågeställare

Jens Holm (V)

Dnr U2017/04005/GV Utbildningsdepartementet Gymnasie- och kunskapslyftsministern Till riksdagen Svar på fråga 2017/18:86 av Johanna Haraldsson (S) Yrkesvux Johanna Haraldsson har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen tar för att underlätta för kommuner att ha en bredd när det gäller yrkesvux-utbildningar.

Svarsdatum

2017-10-20

Frågeställare

Johanna Haraldsson (S)

Fråga 2017/18:141 Kraftiga kostnadshöjningar för sjöfarten av Anders Åkesson (C) till Statsrådet Tomas Eneroth (S) Tomas Eneroth slår huvudet på spiken i sitt svar på min fråga (2017/18:4) när han konstaterar att Sjöfartsverket är ett affärsverk och finansieras huvudsakligen av farledsavgifter och lotsavgifter. Det

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fråga 2017/18:140 En nationell organisation för ambulanshelikoptrar av Barbro Westerholm (L) till Socialminister Annika Strandhäll (S) Helikoptertransporter av patienter med svåra skador och allvarliga sjukdomstillstånd har visat sig förkorta transporttiden till sjukvården jämfört med marktransporter, vilket ökar chanserna

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2017/18:139 Sveriges roll i södra Kurdistan av Yasmine Posio Nilsson (V) till Utrikesminister Margot Wallström (S) Vänsterpartiet står upp för kurdernas rättigheter i hela Kurdistan. Det har vi visat genom vår mångåriga kamp för kurdernas rättigheter och frihet från förtryck i Turkiet, genom vårt stöd till HDP:s

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fråga 2017/18:138 Konsekvenserna av vinsttak i välfärden av Jenny Petersson (M) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Regeringen är med stöd av Vänsterpartiet överens om att vinsterna i välfärden ska begränsas. Förslaget innebär ett vinsttak för privata välfärdsföretag inom skolan och omsorgen. Om det skulle gå igenom

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fråga 2017/18:137 Vinterdäckskrav på tunga fordon av Anders Åkesson (C) till Statsrådet Tomas Eneroth (S) Regeringen har presenterat ett lagförslag om att utöka dagens krav på vinterdäck på drivaxel till att omfatta samtliga axlar. Ökade insatser för en bättre trafiksäkerhet är givetvis önskvärt. Regeringens förslag

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fråga 2017/18:136 Genomförandet av energiöverenskommelsen av Rickard Nordin (C) till Statsrådet Ibrahim Baylan (S) I juni 2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem av riksdagens partier. Mål slogs fast, regler skulle förenklas och skatter justeras. För att uppnå målet om 100 procent förnybart till 2040 på ett kostnadseffektivt

Inlämnad

2017-10-20

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Föredragningslista 2017/18:21 Fredagen den 20 oktober 2017 Kl. 09.00 Interpellationssvar Justering av protokoll 1 Justering av protokoll från sammanträdet fredagen den 29 september Meddelande om återrapportering från Europeiska rådets möte den 19-20 oktober 2 Tisdagen den 24 oktober kl. 13.00 Meddelande om återrapportering

1  Transport, telekommunikation och energi Statsrådet Peter Eriksson Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 9 juni 2017 Återrapport från informellt ministermöte den 18 juli 2017 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2017/18:7 DATUM 2017-10-20 TID 09.00 12.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens redovisade

Förord Genom beslut den 10 juli 2017 uppdrog chefen för Försvarsdepar tementet åt ämnessakkunniga Anders Eriksson, att se över förord ningen 1995:808 om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Under arbetet har flera myndigheter och organisationer som verkar inom det område som uppdraget avser bistått med olika uppgifter

Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.

Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 99 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som är första instans att fatta beslut i frågor om företagskoncentrationer. Nu ska det i stället vara Konkurrensverket som tar besluten. På så vis kan domstolarna fokusera på enbart dömande uppgifter. Konkurrensverkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Regeringen vill också upphäva lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Syftet är att Sveriges konkurrensregler ska likställas med EU:s.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25