Skydd för kritisk infrastruktur

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka säkerheten på våra tåg och hur jag ser på hotet från terrorismen mot Sverige.

Det främsta terroristhotet i Sverige i dag kommer från aktörer inspirerade av al-Qaida eller närbesläktade organisationers ideologier. Regeringen har också konstaterat att internet och sociala medier är centrala verktyg för den globala al-Qaidainspirerade rörelsen i spridandet av propaganda. Det är ingen nyhet att företrädare för denna rörelse har uppmanat till attentat utförda med relativt enkla medel.

Regeringen beslutade sommaren 2015 att anta en ny svensk strategi mot terrorism. Strategin är en plattform för regeringens långsiktiga arbete och beskriver hur vi möter hotet. Samtidigt ska det finnas en flexibilitet att möta en förändrad hotbild. Att det fortsätter att begås terroristattentat i världen visar att vi behöver följa utvecklingen noga. En tydlig uppföljning av strategin är därför en viktig del i arbetet.

En målsättning i strategin är att skyddet för människor, funktioner och anläggningar ska vara starkt. Regeringen vidtar åtgärder för att stärka säkerheten specifikt inom järnvägen. Under våren inleddes ett arbete i järnvägssektorn för att på ett systematiskt sätt identifiera risker och sårbarheter samt åtgärder för att bemöta dessa. I våras inrättades också det nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd som koordinerar arbetet. Även på EU-nivå finns ett liknande kompletterande samordningsarbete för skyddsfrågor inom landtransportområdet. Regeringen har dessutom i budgetpropositionen föreslagit en satsning på sammanlagt 138 miljoner kronor under perioden 2018-2020 i syfte att öka säkerheten och tryggheten vid stationerna.

När det gäller enskilda hot och händelser är det upp till de ansvariga myndigheterna att hantera dem. Det är Säkerhetspolisen som har huvudansvaret för att upptäcka och förhindra terroristattentat i Sverige.

Jag följer självfallet utvecklingen både här hemma och internationellt och är beredd att överväga ytterligare åtgärder som en följd av det löpande arbetet mot terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar än en gång ministern för svaret.

Som jag beskrev i min interpellation publicerade al-Qaida under sommaren 2017, för första gången på rätt länge, återigen sin tidning. Där hade man relativt detaljerade instruktioner för hur man skulle begå terrorhandlingar, och det man främst lyfte fram var hur man skulle göra tåg, stationslägen, spår och annat till måltavlor för nya attacker runt om i Europa och västvärlden.

I Sverige informerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap övriga myndigheter på det sätt som det ska göras. Gott så! Trafikverket tog sin del av ansvaret och informerade också de olika aktörerna för att höja säkerhetsnivån kring detta. Hotet kom sommaren 2017 - på ett relativt tydligt sätt, får man väl ändå uttrycka. Det var inte specifikt riktat mot något enskilt land utan handlade mer om hur man som terrororganisation vill jobba. Sverige är tyvärr också ett av de länder som lever med denna risk.

Jag har försökt sätta mig in i hur regeringen har agerat. Det är mycket möjligt att jag har fel, herr talman, och då kan ministern korrigera mig. Men om jag förstår det hela rätt gick det från en rätt skarp varning fyra månader, och sedan kallade regeringen till någon form av rundabordssamtal i december. Sannolikt har det hänt mer på vägen, och det får ministern gärna beskriva.

Det jag vill lyfta fram är att trafikutskottets majoritet, där även Socialdemokraterna har ingått, redan för ett par år sedan varnade om just hotbilden mot tåg. Vi har upprepat den hotbild vi ser, och vi har sagt att regeringen bör beakta detta. Då kan vi ställa frågan till regeringens representant som befinner sig här i kammaren hur man under dessa två år har jobbat med just hotbilden mot tågen efter att trafikutskottet lyft fram den. Hotbilden på området har också stärkts ytterligare.

Jag vill fråga ministern i vilka forum detta diskuteras inom regeringen, herr talman. Det kan nämligen också vara viktigt för den som lyssnar; inte minst efter en annan händelse i somras kan det vara intressant att veta vilka som deltar i den här typen av samtal. Diskuteras detta i säkerhetsrådet i regeringen? Förs samtalen på andra sätt i regeringen? Vilka ministrar är involverade i samtalen? Är statsministern involverad i den här typen av samtal?

Herr talman! Under den här perioden har vi bedrivit ett omfattande arbete mot terrorism, både för att bekämpa och förebygga den. Till grund för det ligger de två blocköverskridande överenskommelser som tillsammans innehåller 29 åtgärdspunkter. Moderaterna har varit och är med i samtalen, och vi har kommit överens om dessa 29 åtgärder.

Det har varit hög tid att genomföra en stor del av dem. När jag klev in på Justitiedepartementet efter valet 2014 var en av de första frågorna jag ställde till tjänstemännen: Vad har ni gjort för att kriminalisera terroristresorna? Det handlar om att folk åkte till Syrien och Irak och krigade för IS. Det peakade ju 2013-2014, då det var störst antal. Jag frågade vad man gjort för att kriminalisera detta, och man fick säga att det inte fanns ett enda papper skrivet. Den förra regeringen hade inte gjort någonting för att kriminalisera terroristresor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var alltså en av de första saker vi fick ta tag i - att starta en utredning om detta och se till att kriminalisera resorna. Det har vi gjort nu. Vi har också utvidgat kriminaliseringen av finansiering av terrorism. Vi har gjort det kriminellt att ta emot utbildning. Tidigare var det bara kriminaliserat att ge terroristutbildning, och nu är det kriminellt även att ta emot terroristutbildning. Man kan ju tänka på det: För bara några år sedan var det alltså i princip tillåtet att åka utomlands och utbilda sig till terrorist. Det är det inte längre, utan vi har kriminaliserat detta.

Nu ligger det en proposition på riksdagens bord om bättre informationsutbyte mellan Säpo, Must och FRA, och riksdagen ska fatta beslut om den nästa vecka. Det handlar om att man lättare ska få tillgång till den information man har gemensamt. Vi lade fram propositionen strax före jul, och riksdagen beslutar som sagt om den nästa vecka. Vi har mer insatser när det gäller att underlätta information från FRA:s signalspaning till bland annat Säpo. Det är på gång; det sitter en utredning på det. Vi lägger också alldeles strax fram ett förslag om en ny säkerhetsskyddslag på riksdagens bord.

När det gäller specifikt järnvägen skulle jag vilja säga att bilden är precis den motsatta i förhållande till vad Edward Riedl antyder. Det samarbete om järnvägen som jag nämnde i mitt interpellationssvar, det nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd, inledde sitt arbete redan på våren 2017, det vill säga innan al-Qaida-artikeln kom.

Detta samarbete handlar om just detta - att sätta ihop polisen, säkerhetspolisen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Svensk Kollektivtrafik, Jernhusen och järnvägsföretagen för att de tillsammans ska gå igenom vilka risker som finns, vilka sårbarheter vi har och vilka åtgärder vi kan vidta. Det är precis den typen av säkerhetshöjande arbete som detta samarbete handlar om. Jag skulle nog alltså vilja säga att myndigheterna här förekom just den artikeln - faktiskt.

Nu bedriver man det arbetet med de medel man har. Det är naturligtvis prioriterat för myndigheterna, för vi ser ju att det finns risker för terroristangrepp riktat mot just denna sektor.

Herr talman! Jag ska försöka fatta mig kort så att jag kommer in på det jag önskar svar på från ministern. Jag får börja med att tacka för en bra beskrivning av både det blocköverskridande samarbetet mot terrorism och initiativen från den förra regeringen; det är absolut bra och kompletterar bilden.

I min interpellation ville jag lyfta fram just hotbilden mot tåg. Jag beskrev al-Qaida-artikeln från sommaren 2017 och försökte sätta in den i kontexten att trafikutskottet, där även Socialdemokraterna ingick i majoriteten, lyfte upp de här frågorna redan för två år sedan.

Jag försöker tolka ministern - ibland får man göra på det sättet, och om jag har tolkat ministern fel får han säga det - och om jag tolkar honom rätt har man inte gjort något ytterligare med det arbete som alliansregeringen startade våren 2014 vad gäller just hotbilden mot tåg. Men jag kanske missförstod ministern.

Min poäng är att jag undrar vilka i regeringen som är involverade. Är det här till exempel frågor som diskuteras i säkerhetsrådet? Det borde ministern kunna svara på här. Vilka ministrar är involverade i den typen av samtal? Är statsministern själv involverad? Det kan vara av intresse för dem som lyssnar att få veta det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Framför allt undrar jag vilka ytterligare initiativ man tycker att man bör ta på området? Om jag förstod det hela rätt höll regeringen före jul någon form av rundabordssamtal med aktörerna. Finns det ytterligare skäl att göra något mer, eller är ministern nöjd med det arbete som redan har gjorts på området?

Herr talman! Jag vet inte vad Edward Riedl menar skulle ha hänt och vad den förra regeringen skulle ha gjort våren 2014. Jag talade om vad som hände våren 2017, alltså när det nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd bildades och påbörjade sitt arbete. Och det gjordes före alQaida-artikeln.

Det är en del av det arbete som den här regeringen har bedrivit. Och det är som sagt ett samarbete mellan polisen, Säpo, Trafikverket, Transportstyrelsen, Svensk Kollektivtrafik, Jernhusen och järnvägsföretagen. Tillsammans går man systematiskt igenom vilka sårbarheter som finns, vilka risker som finns och vilka åtgärder man kan vidta tillsammans inom ramen för den vanliga verksamheten. Jag tror att det som är mest effektivt är just att se till att alla de här viktiga aktörerna får samma information och att man har ett arbete där man systematiskt går igenom vad man måste göra för att säkra upp.

Vi har också andra saker på gång. I interpellationssvaret nämnde jag de ytterligare 138 miljoner kronor som vi nu går fram med för att stärka skyddet på stationerna. Det kan bland annat handla om fler anställda, till exempel ordningsvakter. Det kan också ha betydelse ur säkerhetssynpunkt. Ju fler ögon det finns på bland annat stationerna, desto större är möjligheten att upptäcka eventuella hot.

Samma sak gäller kameraövervakningen. Vi har byggt ut kameraövervakningen på stationerna totalt sett. Men vi har också gett en särskild utredare, Johan Sjöö, i uppdrag att se över hur regelverket för det här ska se ut framöver.

Jag nämnde också informationsutbytet mellan Säpo, Must och FRA, signalspaningsfrågan och säkerhetsskyddslagen. Vi vidtar alltså en mängd olika åtgärder.

Inom regeringen diskuterar vi naturligtvis det här ofta och mycket. Statsministern är djupt involverad i alla säkerhetsfrågor. Vi har under de här åren sett hotbilden ligga kvar på en hög nivå och ett antal terroristattentat. Vi tänker alltså inte sänka garden på något sätt. Vi kommer tvärtom att fortsätta bygga ut vårt arbete. Före valet kommer vi också att kunna lägga fram förslag om att utvidga kriminaliseringen ytterligare när det gäller samröre och deltagande i terroristorganisationer. Då får vi en kriminalisering som täcker ännu bättre.

För att sammanfatta kan jag säga att det vi gör i det här avseendet handlar om bättre lagstiftning, bättre informationsutbyte mellan myndigheterna och riktat arbete mot den här sektorn.

Herr talman! Jag ska hålla det ännu kortare än i förra inlägget. Jag vill tacka ministern för en god debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det känns bra att statsministern, som jag tolkar det utifrån de svar ministern har gett här, också är involverad i samtalen om de här frågorna.

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten.

Jag tror att vi bör sträva efter en så bred samsyn som möjligt i de här frågorna. Den grund vi nu har är de två blocköverskridande överenskommelserna, som tillsammans innebär 29 åtgärdspunkter. Av dem är straffrågorna en del, myndighetssamverkan är en del och informationsutbyte är en del. Under den här perioden har det som sagt redan inneburit att vi har byggt ut vår verksamhet avsevärt när det gäller att förebygga och förhindra terrorism.

Ingen kan naturligtvis garantera att attentat inte kommer att inträffa. Men vi ska göra allt vi kan för att minska riskerna för det och skaffa oss högre beredskap.

Överläggningen var härmed avslutad.