Sök

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om radio- och TV-frågor. Motionerna innehåller förslag bl.a. om det framtida public service-uppdragets innehåll, om funktionshindrades tillgång till radio och TV, om våldsinslagen i SVT, om att SVT och SR ska vara mer återhållsamma med satsningar på ny teknik, om att TV-publiken inte ska behöva betala extra avgift för att få tillgång till SVT:s krypterade digitala marksändningar och om att nordisk TV ska göras tillgänglig för den svenska TV-publiken.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-02-24

Datum

2000-02-24

Debatt

2000-03-09

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU6y 2000 års ekonomiska vårproposition tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 1999/2000 KrU6y Till finansutskottet Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.

Datum

2000-01-01

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU5y 2000 års ekonomiska vårproposition 1999/2000 KrU5y Till finansutskottet Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) jämte motioner, allt i de delar som rör

Datum

2000-01-01

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU4y Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 1999/2000 KrU4y Till socialutskottet Socialutskottet har den 23 mars 2000 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare

Datum

2000-01-01

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU3y Staten och trossamfunden statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan, m.m. 1999/2000 KrU3y Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har den 27 maj 1999 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1998/99:124 Staten och

Datum

2000-01-01

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU2y Nationella minoriteter i Sverige 1999/2000 KrU2y Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har den 31 augusti 1999 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige i de delar som berör kulturutskottets

Datum

2000-01-01

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU1y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen 1999/2000 KrU1y Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har beslutat anmoda kulturutskottet att yttra sig över regeringens skrivelse 1998/99:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Datum

2000-01-01

Regeringens proposition 1999/2000:39 Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m. Prop. 1999/2000:39 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 december 1999. Göran Persson Britta Lejon (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller

Inlämnad

1999-10-14

Förslag

4

Datum

1999-12-02

Utskottsberedning

1999/2000:BoU8 1999/2000:KrU7

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 7 570 miljoner kronor till kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2000. Riksdagen gav våren 1999 regeringen i uppdrag att se över frågan om hur konstnärernas förslagsrätt vid utseende av styrelserna för Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond skulle kunna vidgas (se 1998/99:KrU9 ). Regeringen anser att den nuvarande ordningen bör behållas. Men riksdagen gav regeringen på nytt i uppdrag att snarast se över frågan. Riksdagen uttalade vidare att beslutet från våren 1998 att omlokalisera ledningen för Statens sjöhistoriska museer från Stockholm till Karlskrona bör fullföljas (se 1997/98:KrU7 ). I motsats till regeringen kan riksdagen inte se att förutsättningarna för beslutet skulle ha förändrats. Regeringen fick därför i uppdrag att redan i 2000 års ekonomiska vårproposition skapa utrymme för år 2001 för de kostnader som flyttningen kan medföra. Vid medelsberäkningarna bör regeringen utgå från att förstärkningen i årets budgetproposition för Marinmuseum fr.o.m. år 2001 ska ligga fast.

Behandlade dokument

58

Justering

1999-11-25

Datum

1999-11-25

Debatt

1999-12-08

Undantaget från reavinstbeskattning vid tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta även vissa samlingar som ingår i ett fideikommiss. Däremot ska reavinstbeskattning ske när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i bolaget. När det gäller avveckling av fideikommiss beslutade riksdagen att Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter och att lagstiftningen anpassas till 1975 års aktiebolagslag. Fideikommiss är fast eller lös egendom som enligt särskilt förordnande, exempelvis i fideikommissbrev eller testamente, ska bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Fideikommissen avvecklas sedan 1964 enligt en särskild lag.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om tre mål för den nationella ungdomspolitiken. De nya målen ska vara följande: 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs. Ungdomsstyrelsen ska verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det ska vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Behandlade dokument

13

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet. Staten ska endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Statsbidraget ska stödja verksamhet som bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott. Vidare ska bidraget öka deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Det ska göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion och syfta till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet. Bidraget ska främja integration och god etik, bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Riksdagen beslutade vidare att de medel som staten ger för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics ska anvisas varje år och fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.

Behandlade dokument

20

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om ett samlat filmavtal. Förslaget innebär att alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet ska regleras i ett avtal, 2000 års filmavtal, som träffades våren 1999 mellan företrädare för staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB. Filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 2000 och ska gälla t.o.m. den 31 december 2004, innehåller såväl förändringar som förstärkningar av nuvarande filmpolitiska stöd. Staten avser att lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor, en ökning med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisats för år 1999.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-10-12

Datum

1999-10-12

Debatt

1999-10-27

Motion till riksdagen 1999/2000:Ub813 av Hansson, Agne (c) Ungdomarnas Kalmar län Åtgärder bör vidtagas för att behålla ungdomen kvar i Kalmar län. Kalmar län lämnar nittonhundratalet med ungefär samma befolkningstal som vid inträdet för etthundra år sedan. Medan folkmängden har varit konstant runt 250 000 invånare

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

22

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:AU1 1999/2000:KrU1 1999/2000:KrU9 1999/2000:KU13 1999/2000:SkU18 1999/2000:UbU1 1999/2000:UbU14 1999/2000:UbU15 1999/2000:UbU7

Riksdagsbeslut

(22 yrkanden): , , 12 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:Ub456 av Vänerlöv, Ingemar (kd) Teckenspråkslärare Stor brist på teckenspråkslärarutbildning Döva har sedan 1981 rätt att få samhällsinformation och sin skolgång på sitt första språk som är teckenspråk. Språket blev då erkänt som dövas modersmål i Sverige. Det är idag många som vill

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

4

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:UbU14 2000/01:KrU7

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:Ub286 av Fransson, Sonja (s) Tillgång till tolk vid vuxenstudier Det är stor brist på tolkar i dag, så stor att vuxna personer som har behov av teckentolk riskerar att utestängas från studier på grund av svårigheter att erhålla tolkstöd. Det gäller såväl i statlig, kommunal som inom

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

2

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

2000/01:KrU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:Ub224 av Fransson, Sonja (s) Läromedel för personer med läshandikapp Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, genomförde 1994 en kartläggning av vilka myndigheter, samhällsorgan och organisationer som har ansvar för anpassning av studiematerial för personer med läshandikapp.

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

4

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:UbU2 2000/01:KrU5

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:So483 av Feltzing, Barbro (mp) Minskat spelberoende m.m. Spelmissbruk är en sjukdom Enligt en stor undersökning, utförd på uppdrag av Socialdepartementet, har ca 150 000 av oss som bor i Sverige någon form av spelberoende. Värst drabbade är invandrare och ungdomar så många som 7 av

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

4

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:SoU1 2001/02:KrU3

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:So226 av Heinemann, Kerstin (fp) Folkhälsa Åtgärder för en bättre folkhälsa Folkhälsan har stadigt förbättrats under 1900-talet om man mäter den i ökning av medellivslängd. För 100 år sedan kunde en nyfödd flicka räkna med en medellivslängd på 63 år, för pojkar var siffran 59 år.

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

40

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:BoU1 1999/2000:KrU9 1999/2000:LU13 1999/2000:MJU2 1999/2000:SoU1 1999/2000:SoU10 1999/2000:SoU7 1999/2000:SoU9 1999/2000:TU5 1999/2000:UbU15 2000/01:MJU3 2000/01:SoU10 2001/02:AU4

Riksdagsbeslut

(40 yrkanden): , , 20 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 1999/2000:So225 av Westerholm, Barbro (-fp) Homosexuellas rättigheter Utgångspunkter Alla människor har vissa grundläggande behov gemensamt. Till dessa hör behov av kärlek, sex, trygghet och gemenskap med andra människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl personlig som samhällelig utveckling.

Inlämnad

1999-10-05

Förslag

45

Datum

1999-10-05

Utskottsberedning

1999/2000:JuU6 1999/2000:KrU9 1999/2000:KU11 1999/2000:LU16 1999/2000:LU22 1999/2000:LU3 1999/2000:SoU1 1999/2000:SoU7 1999/2000:SoU9 1999/2000:UbU9 2000/01:UU4

Riksdagsbeslut

(45 yrkanden): , , 24 saknar beslutsinformation