Filmfrågor

Betänkande 2000/01:KrU2

Kulturutskottets betänkande 2000/01:KRU02

Filmfrågor

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från allmänna
motionstiden hösten 2000.

Yrkanden som rör filmpolitikens inriktning och
inrättandet av en utvecklingsfond för fria filmare
behandlas. Vidare tas upp yrkanden om
produktionsstöd dels för samiska filmer, dels för
filmer med jämlika sexuella skildringar.

Utskottet behandlar vidare en motion om vissa
folkrörelsers möjlighet att ägna sig åt att visa
film för de minsta barnen. Förslag om att en
standard skall utarbetas för dold textning av
svenska filmer på video och dvd behandlas också i
betänkandet.

Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Två reservationer och två särskilda yttranden har
avgivits.

Utskottets överväganden

Filmpolitiska frågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- filmpolitikens inriktning,

- inrättande av en utvecklingsfond, jämför
reservation 1 (fp, mp),

- produktionsstöd för vissa typer av
film, jämför reservation 2 (mp),

- Knattebio,

- textning av film.

Filmpolitikens inriktning

Motionen

I motion Kr235 (m) framhålls bl.a. att filmen är en
viktig näringssektor, alltifrån produktion till
distribution och att många människor får arbete
genom filminspelningar. Yrkandet syftar till att
filmproduktionen i olika delar av landet skall
underlättas. Motionärerna anser vidare att
etablerandet av s.k. Film Commissions bör uppmuntras
i Sverige. Slutligen framför motionärerna åsikten
att vårt betydelsefulla filmarv skall tas om hand,
t.ex. genom att inrätta ett s.k. Film-Sesam-projekt
(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att
filmindustrin är en viktig näring som består av
många olika delar, bl.a. produktion, distribution
och visning. Samtidigt är film ett konstnärligt
uttrycksmedel och filmproduktion och filmvisning är
därmed också i hög grad en kulturell företeelse.

Från statens sida har sedan 1990-talet satsningar
gjorts för att stimulera utvecklingen av
filmverksamhet i hela landet genom att stödja
uppbyggnaden av regionala resurscentrum för film och
video. För närvarande finns 17 sådana resurscentrum,
t.ex. Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne.
Vidare är tre nya resurscentrum under uppbyggnad. I
26 § filmavtalet regleras stödet till regionala
resurscentrum.

I 26 § återfinns också bestämmelser om stöd till
regionala filmproduktionscentrum, som har till syfte
att stödja och främja filmproduktion. Tre regionala
filmproduktionscentrum, knutna till de ovan nämnda
resurscentrumen Film i Väst, Filmpool Nord och Film
i Skåne, tilldelades 1 miljon kronor vardera för år
2000. De tre organisationerna fördelar därefter
bidragsmedlen - tillsammans med intäkter från andra
bidragsgivare såsom landsting, kommun eller annan
huvudman - till regionala filmprojekt. Det anförda
visar att motionsyrkandet - i den del som syftar
till att filmproduktionen i olika delar av landet
skall underlättas - i viss grad är tillgodosett.

Då det gäller förslaget i motionen att staten
skall uppmuntra inrättandet av s.k. Film Commissions
vill utskottet anföra följande.

I Sverige finns fyra regionala s.k. Film
Commissions, nämligen Gotland Film Commission,
Dalarna Film Commission, West Sweden Film Commission
och Barents Euro Arctic Film Commission. På
nationell nivå fungerar Sweden Film Commission inom
Svenska Filminstitutet som paraplyorganisation för
samtliga regionala kommissioner. (I fortsättningen
används även det försvenskade begreppet
"filmkommission".)

En filmkommission har i uppgift att marknadsföra
sin region, locka filmproducenter att göra film i
regionen, förmedla användbara regionala kontakter
etc. Den som företräder en filmkommission skall
genom sina kunskaper om regionen kunna förmedla
uppgifter om var lämpliga inspelningsplatser,
studior, maskinell utrustning, personal m.m. finns
att tillgå i regionen. Filmkommissionen är således
ett förmedlande och kontaktskapande organ, som
saknar egna inspelningsfaciliteter såsom lokaler,
maskinell utrustning m.m. Enligt uppgift från
Svenska Filminstitutet gäller dessa förhållanden
även för filmkommissioner i utlandet.

Filmkommissionerna är organiserade på olika sätt.
T.ex. är West Sweden Film Commission knuten till
Västsvenska turistrådet och finansieras helt av
Västra Götalandsregionen. Gotland Film Commission är
knuten till det regionala resurscentrumet på
Gotland, Film på Gotland, och lyder under den
kommunala kultur- och fritidsförvaltningen.

Enligt utskottets uppfattning ankommer det på
Filminstitutet och den till Filminstitutet knutna
paraplyorganisationen Sweden Film Commission att
fungera som inspiratör och samtalspart för de delar
av landet som önskar inrätta egna filmkommissioner.
Utskottet är inte berett att föreslå att regeringen
skall vidta några särskilda åtgärder med anledning
av motionsförslaget i denna del.

Då det gäller den del av yrkandet som syftar till
att vårt filmarv skall tas om hand, t.ex. genom ett
s.k. Film-Sesam-projekt vill utskottet erinra om att
34 § filmavtalet stadgar att Filminstitutet av
influtna medel årligen skall använda 5 miljoner
kronor för restaurering av svensk färgfilm. Denna
satsning är en fortsättning på det arbete som
inleddes år 1996 då regeringen, efter ett
tillkännagivande från riksdagen, tilldelade
Filminstitutet ett engångsbidrag på 12 miljoner
kronor av s.k. Sesammedel, medel för
sysselsättningsinsatser på kulturområdet (jfr prop.
1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr.
1994/95:251).

Då det gäller det filmkulturella arvet i övrigt
kan nämnas att regeringen år 1998 tillkallade en
särskild utredare med uppgift att se över
förutsättningarna för att bevara respektive göra
dokumentära filmer tillgängliga i framtiden samt att
analysera förutsättningarna för att etablera en
filmvårdscentral i Grängesberg. Utredaren
presenterade i mars 1999 sina förslag i betänkandet
Bevara dokumentärfilmens kulturarv (SOU 1999:41),
som därefter har remissbehandlats. Regeringskansliet
utreder nu hur en filmvårdscentral i Grängesberg på
sikt kan organiseras och finansieras (jfr prop.
2000/01:1 utg.omr. 17 s. 29). Utskottet anser att
riksdagen inte bör föregripa den beredning av
ärendet som pågår inom Regeringskansliet.

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande
att motion Kr235 (m) yrkande 4 avstyrks.

Inrättande av en utvecklingsfond

Motionen

Förslaget i motion Kr701 (mp) syftar till att
regeringen skall överväga om en utvecklingsfond för
fria filmare bör inrättas. En sådan fond skulle
enligt motionärerna bakom motionen öka möjligheterna
för fria filmare att söka bidrag för sina
produktioner (yrkande 35).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat
yrkanden liknande det nu aktuella, senast i
betänkande 1999/2000:KrU8 s. 25. Utskottet erinrade
därvid om det utredningsförslag som en särskild
utredare lagt fram i betänkandet Bidrag till fri
svensk TV-produktion (SOU 1997:172). Förslaget
innebär bl.a. att en fond skall inrättas med
ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision
producerad utanför de sändande bolagen. Medel ur
fonden skall enligt utredningsförslaget kunna utgå
till TV-program inom genregrupperna kortfilm och
dokumentärer. Liksom vid tidigare tillfällen anser
utskottet att riksdagen inte skall föregripa
regeringens överväganden med anledning av
utredningsförslaget om stöd till kvalificerad TV-
produktion.

Vidare påminner utskottet om att 2000 års
filmavtal innehåller bestämmelser om stöd till
produktion av långfilm, barn- och ungdomsfilm samt
dokumentärfilm. Inom ramen för filmavtalet finns
även ett s.k. utvecklingsstöd som omfattar
projektstöd till manusförfattare, producenter och
regissörer, växthusverksamhet för unga filmskapare,
stöd till fortbildning för etablerade filmskapare
samt företagsstöd till oberoende producenter (19 §).
En tanke bakom tillkomsten av detta stöd har varit
att det är viktigt att det finns producentmiljöer
där inte minst oberoende producenter får möjlighet
att vara konstnärligt drivande och där de får
möjlighet till noggranna förberedelser av sina
filmprojekt. Det har också ansetts att mer tid för
manusbearbetning och utveckling av filmidéer behövs
(prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik
s. 19-20).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Kr701 (mp) yrkande 35.

Produktionsstöd för vissa typer av film

Motionerna

I två nu aktuella motioner behandlas frågor om
produktionsstöd till vissa typer av film.

Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att det
är otillfredsställande att ursprungsbefolkning och
minoriteter i dag konkurrerar på samma villkor som
alla andra som söker produktionsstöd hos
Filminstitutet. I motionen föreslås att ett visst -
icke preciserat - belopp under en övergångstid skall
avsättas för samisk filmproduktion (yrkande 39).

I motion Ub821 (v) begärs ett tillkännagivande om
att ett offentligt stöd skall inrättas för
produktion och distribution av filmer med jämlika
sexuella skildringar. Motionärerna bakom motionen
anser att ett sådant stöd skulle kunna höja
kvaliteten på filmer med sexuella skildringar och
hjälpa människor att finna sin egen fria sexualitet
(yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i ett inledningsavsnitt till detta
betänkande gäller nuvarande filmavtal t.o.m. den 31
december 2004. Avtalet innehåller allmänt hållna
stödregler för produktion och distribution av
filmer. De medel som står till Filminstitutets
förfogande för utdelning av produktionsstöd m.m. är
begränsade och måste självfallet tilldelas
filmprojekt som håller hög kvalitet. Samiska
filmprojekt liksom filmprojekt som inrymmer
skildringar av jämlika sexuella förhållanden har
enligt utskottets synsätt samma möjligheter att
erhålla stöd som andra filmprojekt.

Utskottet är - i den mån yrkandena syftar till
ingripanden i filmavtalet - inte berett att medverka
till att upphäva eller ändra avtalet med anledning
av nu aktuella motioner.

Då det gäller förslaget i motion Kr701 (mp) att
avsätta medel för samisk filmproduktion erinrar
utskottet även om att det inom ramen för den
statliga kulturbudgeten finns en viss möjlighet för
samiska filmare att erhålla stöd från de medel som
anvisas för samisk kultur och som disponeras av
Sametinget (anslagsposten 5 Bidrag till samisk
kultur under anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete). Utskottet vill
därutöver tillägga att Kulturrådet på uppdrag av
regeringen under våren 2001 skall redovisa hur bl.a.
samisk kultur skall få tillräckligt utrymme i
svenskt kulturliv. Utskottet utgår från att olika
kulturyttringar, således även filmproduktion,
omfattas av uppdraget. Enligt utskottets uppfattning
ankommer det närmast på regeringen att bl.a. med
utgångspunkt i det redovisade uppdraget bedöma vilka
åtgärder som bör vidtas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821
(v) yrkande 6.

Knattebio

Motionen

I motion Kr299 (s) framhålls att de ideella
folkrörelserna Unga Örnar, Folkets hus och Våra
Gårdar bedriver filmverksamhet trots minskade bidrag
från Filminstitutet. De ideella organisationernas
roll får - menar motionärerna bakom motionen - inte
underskattas då det gäller spridning av film till de
minsta barnen. Det borde vara möjligt för
Filminstitutet att i samarbete med dessa
organisationer distribuera och visa de filmer som
ingår i det s.k. Knattefilmspaketet, en verksamhet
som Filminstitutet initierat för barn.

Utskottets ställningstagande

Av den summa som totalt går till distribution och
visning av film i hela landet enligt 23 §
filmavtalet skall enligt 28 § en del gå till
visningsorganisationerna, varmed i första hand avses
en sammanslutning av allmännyttiga ideella för-
eningar, som i egen regi eller genom anslutna
medlemmar visar film på biograf.

För år 2001 har en prognos gjorts för de inkomster
som kommer att genereras av filmavtalet. Med
utgångspunkt i prognosen har 7 550 000 kronor
reserverats för visningsorganisationerna för år
2001. (Avtalets formulering om "minst 9 procent"
innebär att Filminstitutet för år 2001 av de i
prognosen uppskattade inkomsterna skulle vara
skyldigt att anvisa minst 6 813 000 kronor.)
Utskottet har inhämtat att Filminstitutets
bidragsfördelning till de tre i motionen nämnda
organisationerna fördelar sig enligt följande under
perioden 1998-2001.
--------------------------------------------------------------------

1998 1999 2000 2001
--------------------------------------------------------------------
Unga Örnars Riksförbund 600 000 300 000 300 000 300 000
--------------------------------------------------------------------
Riksföreningen Våra Gårdar 300 000 300 000 300 000 400 000
--------------------------------------------------------------------
Folkets Hus 2 000 1 900 2 150 2 150 000
Riksorganisation (fr.o.m 000 000 000
år 2000 Folkets Hus &
Parker)
--------------------------------------------------------------------

Utskottet uttalade vid föregående riksmöte med anledning av
ett yrkande liknande det nu aktuella att det är viktigt att
även de minsta barnen får tillgång till ett utbud av
kvalitetsfilm som kan visas över hela landet. Vidare ansåg
utskottet att de ideella organisationernas roll i detta
sammanhang inte borde underskattas. Det borde - enligt
utskottets uppfattning - vara möjligt för Filminstitutet
att i samarbete med dessa organisationer distribuera och
visa de filmer som ingår i Knattefilmspaketet (bet.
1999/2000:KrU1 s. 67).

Utskottet har inhämtat att Filminstitutet tillsammans med
Folkets bio och Film i Väst sammanställt fem filmpaket med
kortfilmer för den yngsta biopubliken. I det s.k.
Knattefilmspaketet finns vanlig spelfilm, animationer och
dockfilmer. Paketen, som visas av Filminstitutet på hyrd
biograf i Stockholm, distribueras även till biografer i
hela landet och kan således bokas av de i motionen nämnda
visningsorganisationerna.

Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.

Textning av film

Motionen

Förslaget i motion Kr223 (kd) syftar till att en standard
skall utarbetas för dold textning av svenska filmer på
video och dvd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar inledningsvis om att 32 § filmavtalet
medger att ett särskilt stöd utgår för att göra film
lättillgänglig för funktionshindrade. Enligt information
från Filminstitutet har filmavtalets första år resulterat i
att distributörer till 43 långfilmer på dvd (digital
versatile disc) och video erhållit bidrag för textning,
vilket bedöms som framgångsrikt, inte minst med tanke på
stödstorlekens begränsade omfattning.

I övrigt konstaterar utskottet att dvd synes vara på väg
att slå ut videotekniken. Hos dvd och dvd-spelare finns
redan en funktion för dold textning. Däremot synes det inte
vara praktiskt genomförbart att införa dold textning då det
gäller video, eftersom ytterst få videobandspelare - i
praktiken endast professionell apparatur - är försedda med
en sådan funktion.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
hörselskadades - liksom andra funktionshindrades - tillgång
till olika kulturyttringar underlättas. Filmavtalet speglar
också denna inställning genom att de avtalsslutande
parterna enats om att avsätta medel för att göra film mer
lättillgänglig för funktionshindrade.

I den mån det skulle finnas behov av standardisering i
enlighet med motionsförslaget bör det enligt utskottet
ankomma på video- och dvd-branschen att ta ett sådant
initiativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr223 (kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Filmpolitikens inriktning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande 4.

2. Inrättande av en utvecklingsfond

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.

Reservation 1 (fp, mp)

3. Produktionsstöd för vissa typer av film

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701
yrkande 39 och 2000/01:Ub821 yrkande 6.

Reservation 2 (mp)

4. Knattebio

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr299.

5. Textning av film

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr223.

Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén
(c), Lennart Kollmats (fp) och Gunilla Tjernberg
(kd).

Filmavtalet

Riksdagens beslut hösten 1996 att anta nya mål för
kulturpolitiken innebar att även filmområdet i
realiteten kom att innefattas i kulturområdet. De
nationella kulturpolitiska målen utgör därmed
grunden även för den nationella filmpolitiken.
Jämför prop. 1996/97:3, bet 1996/97:KrU1 s. 40-41,
rskr. 1996/97:129.

Statens insatser på filmområdet är knutna till den
avtalsmodell som funnits i Sverige sedan år 1963 och
som alltjämt råder. Nu gällande avtal, 2000 års
filmavtal, avser tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den
31 december 2004. De avtalsslutande parterna är,
förutom staten, filmbranschen, dvs. Sveriges
Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas
Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar,
Sveriges Filmuthyrareförening och Föreningen
Sveriges Filmproducenter, samt TV-företagen Sveriges
Television AB (SVT) och TV 4 AB.

Regeringen redovisade i proposition 1998/99:131 Ny
svensk filmpolitik innehållet i 2000 års filmavtal,
som parterna träffat i april 1999. Riksdagens beslut
med anledning av propositionen innebar ett
godkännande av att, utöver sådana ändamål som ingått
i det tidigare avtalet, de statliga stöden till
filmkulturella ändamål och till regional verksamhet
skulle omfattas av det nya avtalet (bet.
1999/2000:KrU5, rskr. 1999/2000:13).

Av avtalet framgår att Stiftelsen Svenska
Filminstitutet under avtalsperioden årligen skall
erhålla ett bidrag på 200,5 miljoner kronor från
staten. Den s.k. biografavgiften, som filmbranschen
bidrar med, uppgår till 10 % av
bruttobiljettintäkterna vid föreställningar. SVT och
TV 4 bidrar vardera årligen med minst 38 miljoner
kronor respektive minst 7,2 miljoner kronor.
Slutligen skall Föreningen Sveriges Filmproducenter
årligen lämna ett bidrag till Filminstitutet som
uppgår till högst 2 miljoner kronor. Intäkterna till
Filminstitutet för år 2000 uppgick till 366 miljoner
kronor (preliminärt belopp den 8 februari 2001).
Filminstitutet skall enligt avtalet använda de medel
som tillförts institutet för följande ändamål:

- produktionsstöd till svensk film,

- stöd till distribution och visning av film i hela
landet och

- stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Utskottets uppföljningsarbete

En förutsättning för filmavtalets giltighet var att
Europeiska gemenskapens kommission skulle godkänna
stödformerna i avtalet. I enlighet med EG-fördragets
artikel 88.3 anmäldes avtalet till kommissionen i
slutet av år 1999.

Utskottet erhöll i december 1999 viss skriftlig
information från Kulturdepartementet om den s.k.
notifieringen av filmavtalet.

Som ett led i utskottets arbete med att följa upp
riksdagens beslut har utskottet i februari 2001
låtit sig ytterligare informeras av kulturministern
om resultatet av notifieringen.

Kommissionen ansåg att vissa bidragsregler i
avtalet stred mot EU:s konkurrensregler. Resultatet
blev att Sverige tvingades till vissa modifieringar
i tillämpningen av avtalet. Efter godkännande av
avtalsparterna har Filminstitutet i sina
bestämmelser för produktionsstödet angivit att en
filmproduktion inte får finansieras till mer än 50 %
av de statsbudgetmedel och de medel från SVT som
enligt filmavtalet inflyter till Filminstitutet.
Eftersom intäkterna till Filminstitutet enligt
filmavtalet även härrör från andra - icke-statliga
eller offentliga - intäktskällor får emellertid det
totala produktionsstödet till en film uppgå till
högst 80 %. (Här kan nämnas att EU:s
konkurrensregler även påverkat stödet till
distribution av film. Högst 50 % av ett sådant
bidrag får utgöras av statsbudgetmedel och medel
från SVT.)

Utskottet har vidare från kulturministern inhämtat
att Sverige under sitt ordförandeskap i Europeiska
unionen avser att följa frågan om i vilken
utsträckning den gemensamma konkurrenslagstiftningen
begränsar medlemsstaternas möjligheter att föra en
aktiv kulturpolitik, bl.a. på filmområdet.

Utskottet har även vid ett studiebesök hos
Filminstitutet i januari 2001 informerats om de
hittills vunna erfarenheterna av det ett år gamla
filmavtalet. Vidare har utskottet undersökt vilka
möjligheter filmavtalet ger dels för att stödja
visningsorganisationerna, dels för att stödja och
uppmuntra återväxt av unga filmare.

Även frågor som rör s.k. e-bio har behandlats inom
ramen för utskottets uppföljningsarbete. (Begreppet
e-bio är inte något entydigt samlingsbegrepp men kan
avse "kollektiv upplevelse av rörliga bilder och
användning av avancerade bredbandstjänster i en ny
form av offentliga lokaler". Definitionen har
hämtats från skriften E-bions teknik, ekonomi och
marknad. Rapport 1, utgiven av Arbetsgruppen för e-
bio, Svenska Filminstitutet.)

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Inrättande av en utvecklingsfond (punkt 2)

av Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Tillkännagivandet görs
med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att möjligheterna för fria
filmare att söka bidrag för sina produktioner ökas. En
särskild utvecklingsfond bör därför inrättas för detta
ändamål. Den inom Regeringskansliet sedan lång tid tillbaka
pågående beredningen av frågan om en utvecklingsfond skall
inrättas bör nu avslutas. Regeringen bör därefter lämna
förslag i frågan till riksdagen. Vad vi här anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp) yrkande 35 som
sin mening tillkännage för regeringen.

2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Tillkännagivandet görs
med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 39. Därmed
avslås motion 2000/01:Ub821 yrkande 6.

Ställningstagande

När det gäller stödet till samisk filmproduktion återstår
alltjämt mycket att önska. Samiska filmare konkurrerar i
dag på samma villkor som andra filmare som ansöker om
bidrag hos Filminstitutet. Under en övergångstid bör enligt
min mening de samiska filmarna få en positiv särbehandling
genom att särskilda medel avsätts för deras filmproduktion.
Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i denna fråga.
Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr701 (mp)
yrkande 39 som sin mening tillkännage för regeringen.
Motion Ub821 (v) yrkande 6 bör avslås.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Filmpolitikens inriktning (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m).

De ansträngningar som görs för att bevara film och de
resurser som enligt filmavtalet avsätts för ändamålet är
självklart välkomna. Vi vill emellertid påminna om att det
av den moderata partimotionen Kr235 (m) framgår att
betydligt större ansträngningar behöver göras för att ett
stort antal äldre spel- och dokumentärfilmer - och därmed
viktiga delar av vårt filmkulturella arv - inte skall gå
förlorade.

2. Produktionsstöd för vissa typer av film (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring (v).

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för
motionerna Kr701 (mp) yrkande 39 och Ub821 (v) yrkande 6 om
inrättande av särskilt produktionsstöd till samiska filmer
och till filmer med goda sexuella skildringar. Jag anser
att båda typerna av film är angelägna. Jag konstaterar att
det inom filmavtalets ram finns möjligheter för båda dessa
filmtyper att erhålla produktionsstöd.

Förteckning över behandlade förslag

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade
motioner i vilka föreslås att riksdagen fattar följande
beslut.

2000/01:Kr223 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om standard gällande dold textning på
svenska video- och dvd-filmer.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om inriktningen av filmpolitiken.

2000/01:Kr299 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om folkrörelsernas möjligheter att bedriva
filmverksamhet.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att överväga om en utvecklingsfond för fria filmare bör
inrättas.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att samisk filmproduktion behöver en positiv
särbehandling och öronmärkta pengar under en
övergångstid.

2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso Stafilidis (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att offentligt stöd till
produktion och distribution av jämlika sexuella skildringar
kan hjälpa människor att hitta sin egen fria sexualitet.