Statlig fastighetsförvaltning

Betänkande 2000/01:FiU22

Finansutskottets betänkande 2000/01:FIU22

Statlig fastighetsförvaltning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner från allmänna
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

FiU22

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet
(prop. 2000/01:1 volym 2 UO 2, bet. 2000/01:FiU2 s.
30-31, rskr. 2000/01:123) godkänt regeringens
förslag till investeringsplan och låneram för
Statens fastighetsverk.

I detta betänkande behandlar utskottet tio
fristående motioner väckta under allmänna
motionstiden 2000, vilka tar upp frågor med
anknytning till statlig fastighetsförvaltning.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tio motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2000 och som tar
upp frågor med anknytning till statlig
fastighetsförvaltning. I sju av motionerna
aktualiseras frågan om hyressättningen för
ändamålsfastigheter, dvs. byggnader särskilt
anpassade för kulturella och vetenskapliga
institutioner. En motion avser Fastighetsverkets
förvaltning av skogar, ytterligare en användningen
av överblivna statliga skärgårdsfastigheter medan
den tionde motionen tar upp frågan om fasadbelysning
av statliga byggnader i Stockholm.

Utskottet avstyrker samtliga behandlade motioner.

I betänkandet finns två reservationer.

Motioner från allmänna

motionstiden

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade
motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut

2000/01:Fi501 av Bertil Persson (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om de onödigt höga hyrorna för
högskolor, universitet och kulturinstitutioner.

2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om den aviserade utredningen av
statens skogsinnehav.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
tillfälligt stopp för avverkningar på
Fastighetsverkets marker införs i avvaktan på att
utredningen genomförs.

2000/01:Fi504 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kulturinstitutionernas
hyreskostnader.

2000/01:Fi510 av Eva Arvidsson och Christina
Pettersson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett särskilt
hänsynstagande vid användande av mark och
fastigheter i skärgården.

2000/01:Fi905 av Anita Johansson m.fl. (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fasadbelysning av statliga
fastigheter i Stockholms innerstad.

2000/01:Fi906 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-
Nordlund (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att statliga Akademiska Hus AB skall ta rimliga
hyror för små groddföretag i enlighet med vad som
anförs i motionen.

2000/01:Kr208 av Harald Nordlund (fp)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lönsamhet för institutioner
för kultur och vetenskap.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

13. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om
att bilda ett statligt bolag för
kulturfastigheter.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd)

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
ändamålsfastigheter inom kultursektorn.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp)

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hyressättning för
s.k. ändamålsfastigheter.

Utskottets överväganden

Hyressättningen för statliga lokaler

Utskottets förslag i korthet

Med hänsyn till att Riksdagerns revisorer för
närvarande granskar principerna för den
statliga fastighetsförvaltningen och
hyressättningen för ändamålsfastigheter och
då frågor av detta slag för närvarande också
prövas inom Regeringskansliet finner
utskottet det inte motiverat att riksdagen
tar ett initiativ på detta område. Utskottet
avstyrker därför de i detta sammanhang
behandlade motionerna.

Jämför reservation 1 (c).

Motionerna

I sju motioner aktualiseras frågan om
hyreskostnaderna för kulturella och vetenskapliga
institutioner inrymda i statligt förvaltade lokaler.

Bertil Persson (m) föreslår i motion Fi501 att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande om de
onödigt höga hyrorna för högskolor, universitet och
kulturinstitutioner. Motionären anser att det är hög
tid att se över statens hyreskostnader. Akademiska
Hus AB har i realiteten monopol på uthyrningen till
universitet och högskolor, och motionären anser att
företagets hyressättning är utmanande i många
avseenden. Akademiska Hus bör därför utsättas för
reell konkurrens genom att universitet och högskolor
ges frihet att upphandla lokaler på effektivaste
sätt.

För kulturinstitutioner är situationen likartad,
hävdar motionären. Dessa byggnader belastas med
"marknadshyror", och trots att ingen annan
intressent än kulturinstitutionen finns tillgänglig,
dikteras hyresnivåerna av presumerade
fastighetsvärden och självkostnader som inte är
konkurrensutsatta.

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi504 av
Elisabeth Fleetwood m.fl. att man måste se över
hyressättningen för kulturinstitutioner, vilket
skulle innebära att mer av deras anslag kunde
användas för den egentliga verksamheten i stället
för att som i dag gå till hyror.

Hyrorna måste enligt motionärernas mening
preciseras så att det framgår vad som är
kapitalkostnader och vad som är kostnader för drift
och underhåll. Dessutom måste en ny beräkning göras
av fastigheternas ingångsvärden, varvid markvärdet
särskilt måste uppmärksammas. Avkastningskravet på
ändamålsfastigheter måste få variera efter
användningsområde och bör, anser motionärerna, kunna
sättas till 0 % för de fasta kulturinstitutionerna.

I motionen föreslås också att förvaltning, drift
och underhåll skall kunna upphandlas på entreprenad
och att Fastighetsverket därför bör organiseras så
att man kan uppträda som en av flera aktörer på
marknaden. Slutligen måste det tydligt slås fast att
de besparingar en kulturinstitution gör på sina
lokalkostnader inte får leda till att anslaget skärs
ned.

Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
kräver i motion Fi906 att Akademiska Hus AB skall ta
rimliga hyror av små groddföretag, dvs. företag som
finns etablerade i lokaler vid universiteten och som
bidrar till kunskapsöverföringen till samhället. De
hyresnivåer som Akademiska Hus begär av dessa
företag är orimliga, anser motionärerna, vilket
enligt deras mening försvårar vårt lands möjligheter
att utnyttja universitetens kunskaper för att stärka
vårt näringsliv.

Harald Nordlund (fp) anser i motion Kr208 att man
måste finna nya former för finansiering av
lokalkostnader. Han föreslår att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om lönsamheten för
institutioner för kultur och vetenskap. Motionären
anser att det är orimligt att lägga avkastningskrav
på grundforskningsinstitutioner, liksom på
riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek.
Likafullt har det lagts hyror och avkastningskrav på
gamla byggnader till nivåer som gör det omöjligt för
dessa institutioner att bedriva sin verksamhet.

Centerpartiet föreslår i motion Kr289 av Birgitta
Sellén m.fl. att man skall utreda möjligheten att
bilda ett statligt bolag för kulturfastigheter
(yrkande 13) för att frigöra en större andel av
kulturanslaget till kulturverksamhet. Med nuvarande
ordning tvingades under 1999 vissa
kulturinstitutioner använda över 50 % av det
statliga anslaget till fastighetshyra.

Kristdemokraterna vill i motion Kr345 av Inger
Davidson m.fl. att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om hyreskostnaderna för
ändamålsfastigheter inom kultursektorn (yrkande 5).
När systemet med marknadshyror infördes
kompenserades institutionerna fullt ut, men under
åren därefter har denna kompensation i många fall
urholkats, och sedan 1994/95 ges ingen automatisk
kompensation för ökade hyreskostnader. Motionärerna
lyfter fram Naturhistoriska riksmuseet som ett
exempel och påpekar att detta museum lyckades få en
rimligare hyra genom enträgen kamp, men det
anslagssparande som därigenom uppkom använde
regeringen för satsning på ett annat museum. Att
Naturhistoriska riksmuseet nu får tillbaka medlen i
form av ett lån förändrar inte bilden, anser
motionärerna.

Folkpartiet föreslår i motion Kr346 av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik ett tillkännagivande om
hyressättningen för ändamålsfastigheter (yrkande
32). Nuvarande ordning innebär enligt motionärerna
att staten är ansvarig för såväl fastighetsägarens
som hyresgästernas intressen, vilket uppenbart är
svårt, för att inte säga omöjligt. Fastighetsägaren
har monopol och hyresgästen kan inte flytta till
alternativa lokaler. Hyresgästerna befinner sig i en
tvångssituation, hävdar motionärerna. För dem finns
det inget större intresse av att spara pengar på
hyror för att i stället använda pengarna till den
verksamhet som är avsikten med institutionen.
Motionärerna anser därför att regeringen snarast bör
tillsätta en utredning för att effektivisera och
konkurrensutsätta drift, underhåll och förvaltning
av s.k. ändamålsfastigheter.

Regeringskansliets översyn av hyressättningen
för ändamålsfastigheter

I budgetpropositionen för 2001[1] aviserade
regeringen att man inom Regeringskansliet skyndsamt
skulle se över frågan om lokalförsörjningen för
statliga myndigheter och vissa bolag. Som en följd
härav tillsattes den 7 november 2000 en arbetsgrupp
som i dagarna har redovisat sitt uppdrag i en intern
promemoria. Arbetsgruppens förslag väntas komma upp
till prövning vid utformningen av regeringens
budgetförslag för 2002.

Riksdagens revisorers granskning av statlig
fastighetsförvaltning

Riksdagens revisorer har i en förstudie[2] nyligen
konstaterat att det är svårt för kulturinstitutioner
som är inrymda i statligt förvaltade
ändamålsfastigheter att påverka sina hyror.
Fastigheternas särskilda karaktär gör att brukarna
knappast har några alternativ och att de därmed
också har små möjligheter att sätta press på
fastighetsägaren. Enligt revisorerna är det också
oklart om institutionerna får kompensation för sina
hyror. Revisorerna anser vidare att det bör kunna
övervägas om det är mest effektivt att
Fastighetsverket som fastighetsförvaltare har
monopol på fastighetsskötseln.

Revisorerna har med hänsyn härtill funnit det
motiverat att gå vidare med en större granskning av
principerna för statens fastighetsförvaltning. En
sådan granskning skall främst avse statligt ägda
ändamålsfastigheter inom såväl kultursektorn som
andra sektorer och utgå från 1991 och 1998 års
riksdagsbeslut om statlig fastighetsförvaltning. Vid
granskningen skall revisorerna bl.a. undersöka hur
effektiva Fastighetsverket och andra statliga
fastighetsförvaltare är som fastighetsskötare samt
hur man tillämpar de av riksdagen beslutade
principerna för ändamålsfastigheternas
hyressättning.

Utskottets ställningstagande

Såsom Riksdagens revisorer konstaterat i en
förstudie finns det vissa problem förknippade med
förvaltningen av statliga lokaler och
hyressättningen för i första hand
ändamålsfastigheter. Riksdagens revisorer har därför
beslutat att göra en fördjupad granskning i ämnet.
Även regeringen har sin uppmärksamhet riktad på
dessa problem och har låtit en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet se över dessa frågor och utarbeta
förslag till lösningar som enligt vad utskottet
inhämtat kommer att prövas vid beredningen av
regeringens budgetförslag för 2002.

Med hänsyn härtill kommer enligt utskottets
bedömning de i motionerna aktualiserade frågorna i
allt väsentligt upp till prövning i dessa
sammanhang. Riksdagens revisorer har för avsikt att
senare i år redovisa sina iakttagelser i en
granskningspromemoria. Starka skäl talar för att
riksdagen inte nu vidtar någon åtgärd utan avvaktar
resultatet av denna granskning liksom de förslag
till lösningar som regeringen kommer att presentera
i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker därför motionerna Fi501 (m),
Fi504 (m), Fi906 (m), Kr208 (fp), Kr289 (c) yrkande
13, Kr345 (kd) yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.

Utredning om statens skogsinnehav

Utskottets förslag i korthet

Med hänsyn till att regeringen nyligen
tillkallat en särskild utredare som på ett
allsidigt sätt skall pröva formerna för
statens samlade skogsförvaltning, anser
utskottet att riksdagen inte nu skall ta
något initiativ på detta område. Utskottet
avstyrker därför det i detta sammanhang
behandlade motionsyrkandet.

Motionen

Vänsterpartiet kritiserar i motion Fi503 av Jonas
Ringqvist m.fl. (v) Fastighetsverket för dess
förvaltning av statliga skogar. Enligt motionärerna
har i dessa sammanhang Fastighetsverket inte i
tillräcklig omfattning beaktat naturvårdens och
turismens intressen, inte heller rennäringens och
lokalbefolkningens.

Motionärerna erinrar om att regeringen avser att
göra en översyn av Fastighetsverkets
skogsförvaltning. Enligt uttalande av regeringen
skall utredningen särskilt undersöka vilka
naturvårdshänsyn Fastighetsverket har visat i sitt
arbete. Men, påpekar motionärerna,
naturvårdshänsynen är endast en av de konflikter som
berör Fastighetsverkets skogsinnehav. Andra områden
som enligt deras mening också behöver belysas är hur
lokalbefolkningens medverkan och inflytande skall
garanteras, hur alternativa brukningsmetoder kan
utformas samt hur skogens alternativa värden för
t.ex. fritidsliv och turism bör värderas. Det är
därför viktigt att statens skogsinnehavs ekonomiska
och biologiska värden utreds. Riksdagen bör enligt
motionärerna göra ett tillkännagivande av denna
innebörd (yrkande 1).

Utredning om förvaltningen av statligt ägd
skogsmark

Regeringen har beslutat tillkalla en särskild
utredare[3] med uppgift (dir. 2000:60) att inventera
all skogsmark som ägs direkt av staten eller via ett
helägt statligt aktiebolag och att lägga fram
förslag till en mer effektiv förvaltning av statens
totala skogsinnehav.

I direktiven sägs att de nuvarande formerna för
statlig skogsförvaltning inte kan anses ligga i
linje med de grundläggande krav som gäller för
statlig tillgångsförvaltning i allmänhet, nämligen
affärsmässighet, effektivitet och renodling av
verksamheten.

Det övergripande målet skall vara att statens
skogar skall förvaltas på ett föredömligt sätt som
tryggar en långsiktigt ekologiskt och
produktionsmässigt hållbar utveckling. Även de
affärsmässiga ambitioner som ligger bakom
förvaltningen av statens skogsinnehav skall kunna
fullföljas effektivt. Förvaltningen skall därför
präglas av en samlad helhetssyn.

Den särskilde utredaren skall pröva om ansvaret
för förvaltningen av statens skogar kan inordnas i
en ny myndighet med en samlad helhetssyn på
styrning, policy och ambitionsnivåer, så att staten
på allra bästa sätt kan sköta sina skogar ur både
miljö- och produktionssynpunkt. Enligt direktiven är
det viktigt att dessa frågor får en allsidig
belysning. Utredaren skall därför redovisa flera
alternativ för den statliga skogsförvaltningen och
analysera dessa samt ange deras för- och nackdelar.

Av direktiven framgår också att utredaren skall
arbeta i samverkan med de olika förvaltarna av det
statliga skogsinnehavet samt samråda med de
myndigheter, intresseorganisationer och företag som
hon finner lämpligt.

Uppdraget skall vara slutfört och redovisat till
regeringen senast den 1 oktober 2001.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det bra att regeringen
givit en särskild utredare i uppdrag att göra en
samlad översyn av förvaltningen av statens totala
skogsinnehav. Inriktningen på uppdraget skall vara
att pröva om ansvaret för förvaltningen av statens
skogar kan inordnas i en ny myndighet med en samlad
helhetssyn på styrning, policy och ambitionsnivåer,
så att staten på allra bästa sätt kan sköta sina
skogar ur både miljö- och produktionssynpunkt. Av
direktiven framgår att det är viktigt att dessa
frågor får en allsidig belysning.

Mot bakgrund härav ter det sig naturligt att de
frågor som aktualiseras i motionen kommer upp till
prövning under utredningsarbetets gång utan att
riksdagen tar något särskilt initiativ i frågan.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
Fi503 yrkande 1.

Tillfälligt avverkningsstopp i
Fastighetsverkets skogar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om ett
tillfälligt avverkningsstopp i de av
Fastighetsverket förvaltade skogarna.

Jämför reservation 2 (v, mp).

Motioner

I motion Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) erinrar
Vänsterpartiet om att utredningen om förvaltningen
av statligt ägd skogsmark även skall belysa vilka
konsekvenser Fastighetsverkets avkastningskrav har
haft samt komma med förslag om en rimlig
avkastningsnivå. I avvaktan på att utredningen har
slutfört sitt uppdrag bör man enligt motionärerna
införa ett tillfälligt stopp för skogsavverkning på
Fastighetsverkets marker (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utredningen om förvaltning av statligt ägd skogsmark
skall enligt sina direktiv arbeta skyndsamt. I de av
regeringen i september 2000 fastställda direktiven
(dir. 2000:60) föreskrivs att uppdraget skall vara
slutfört och redovisat senast den 1 oktober 2001.

Mot bakgrunden härav finner utskottet det inte
motiverat att införa ett temporärt avverkningsstopp
i avvaktan på utredningens förslag. Utskottet
avstyrker därför motion Fi503 (v) yrkande 2.

Användningen av statliga
skärgårdsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att
överblivna statliga skärgårdsfastigheter bör
arrenderas ut till lokala näringsidkare för
en avgift motsvarande underhålls- och
driftskostnaderna.

Motionen

Eva Arvidsson och Christina Pettersson (s) föreslår
i motion Fi510 att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att man måste ta särskild hänsyn
vid användningen av statlig mark och statliga
fastigheter i skärgården. Markpriserna i skärgården
har stigit kraftigt under senare år, vilket
försvårat för företagare som söker lämpliga lokaler
och mark för sin verksamhet. När olika statliga
myndigheter avvecklar sin verksamhet i skärgården
vore det därför lämpligt om de fastigheter som blir
över kunde samlas i en särskild avdelning av den
statliga fastighetsförvaltningen för
arrendeupplåtelse till lokala näringsidkare.
Prissättningen bör i just dessa fastigheter motsvara
underhålls- och driftskostnaderna och tilldelningen
vara villkorad mot olika former av varaktig
näringsverksamhet i skärgårdens glesbygd.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt med en levande skärgård. Stat,
landsting och kommuner försöker därför på olika sätt
underlätta för lokala näringsidkare att etablera sig
i skärgården. Statligt stöd utgår i form av olika
regionalpolitiska insatser som i skärgårdsområdet
framför allt har formen av småföretagarstöd och
landsbygdsstöd.

Tillsammans med Stockholms läns landsting och
berörda kommuner har regeringen också fattat beslut
om ett utvecklingsprogram för Stockholms skärgård.
Programmet kallas Utvecklingsförutsättningar i
Stockholms skärgård och innebär att 29 miljoner
kronor satsades under perioden 1998-2000.
Regeringens bidrag var därvid 9 miljoner kronor och
avsåg vissa initialkostnader i samband med
utlokaliseringen av statlig och annan offentlig
verksamhet. Övriga medel, dvs. ca 20 miljoner
kronor, avsåg generella utvecklingsinsatser för att
stimulera företagandet och boendet i skärgården.

Till skärgårdsområden kan också EU-bidrag utgå för
medfinansierade projekt enligt den för 2000-2006
fastställda utvecklingsplanen för mål 2-öar.

Genom generella stödåtgärder av detta slag främjas
en levande skärgård. Enligt utskottets mening kan
det dock ifrågasättas om det är rimligt att staten
på det sätt som föreslås i motionen skall arrendera
ut vissa fastigheter i skärgårdarna på mycket
förmånliga villkor genom att ta ut en avgift som
motsvarar endast underhålls- och driftskostnaderna.
Av betydelse i sammanhanget är dessutom att formerna
för arrendeavtal regleras i särskild lagstiftning,
vilket innebär att sådana upplåtelser inte kan
jämställas med ett vanligt hyresförhållande.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
Fi510 (s).

Fasadbelysning av statliga byggnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om
fasadbelysning av statliga byggnader i
Stockholm.

Motionen

Anita Johansson m.fl. (s) anser i motion Fi905 att
staten som förvaltare av det svenska kulturarvet bör
vara ett föredöme och använda fasadbelysning och
andra visuella effekter på byggnader utomhus. Att
inrätta och underhålla anläggningar för
fasadbelysning bör i Stockholms innerstad ingå i det
ordinarie fastighetsunderhållet av byggnader som ägs
eller nyttjas av staten. Riksdagen bör göra ett
tillkännagivande av denna innebörd föreslår
motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsverket ansvarar för merparten av de
statliga fastigheter som hör till det svenska
kulturarvet. Av dessa har några fasadbelysning. Det
gäller bl.a. Kungliga slottet, Nationalmuseet, delar
av Nordiska museet, Riddarholmskyrkan, Dramaten och
Operan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
fasadbelysning kan vara ett sätt att markera en
vacker byggnad. Utskottet anser dock inte att detta
är en åtgärd som bör ingå i det ordinarie
fastighetsunderhållet. Eventuella önskemål om en
utbyggd fasadbelysning bör i stället prövas från
fall till fall i överenskommelser mellan i första
hand Fastighetsverket och berörda hyresgäster.
Sådana önskemål måste också avvägas mot andra
omständigheter. Fastighetsverket är pilotmyndighet i
miljöfrågor och skall som sådan även ta hänsyn till
behovet av energibesparingsåtgärder. I sammanhanget
måste också beaktas de antikvariska och estetiska
synpunkter som Riksantikvarieämbetet och Stockholms
skönhetsråd har att tillgodose.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi905
(s).

**FOOTNOTES**

[1]: Prop. 2000/01:1, vol. 9, Uo17, s. 26.

[2]: Kulturinstitutionernas hyror, Förstudie
2000/01:12 beslutad av Riksdagens revisorer i
plenum den 13 december 2000.

[3]: Till särskild utredare utsågs den 5
februari 2001 skogsförvaltaren vid Svenska
kyrkan i Västerås stift, Åsa Tham.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Hyressättningen för statliga lokaler

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi501,
2000/01:Fi504, 2000/01: Fi906, 2000/01:Kr208,
2000/01:Kr289 yrkande 13, 2000/01:Kr345 yrkande 5
och 2000/01:Kr346 yrkande 32.

Reservation 1 (c)

2. Utredningen om statens skogsinnehav

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande
1.

3. Tillfälligt avverkningsstopp i
Fastighetsverkets skogar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi503 yrkande
2.

Reservation 2 (v, mp)

4. Användningen av statliga
skärgårdsfastigheter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi510.

5. Fasadbelysning av statliga byggnader

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi905.

Stockholm den 20 mars 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Anna Åkerhielm (m), Kjell Nordström (s), Per
Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich
(s) och Marie Engström (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Hyressättningen för statliga lokaler
(punkt 1) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att frågan om att bilda ett statligt bolag
för kulturfastigheter bör utredas. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Kr289 yrkande 13 samt
avslår motionerna 2000/01:Fi501, 2000/01:Fi504,
2000/01:Fi906, 2000/01:Kr208, 2000/01: Kr345 yrkande
5 och 2000/01:Kr346 yrkande 32.

Ställningstagande

Såsom Centerpartiet framhåller i motion Kr289
tvingas ett flertal kulturinstitutioner använda en
stor del av sina kulturanslag till hyreskostnader på
grund av att Fastighetsverket tar ut marknadsmässiga
hyror även på dessa byggnader. Vissa institutioner
tvingades under 1999 använda mer än 50 % av det
statliga anslaget till fastighetshyra. För att
frigöra en större andel av kulturanslaget till
kulturverksamhet bör frågan om att bilda ett bolag
för de kulturfastigheter som staten äger utredas.
Detta förslag bör riksdagen som sin mening ge till
känna för regeringen.

2. Tillfälligt avverkningsstopp i
Fastighetsverkets skogar (punkt 3) (v, mp)

av Johan Lönnroth (v), Yvonne Ruwaida (mp) och
Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ett tillfälligt avverkningsstopp bör
införas i skogar förvaltade av Statens
fastighetsverk i avvaktan på att utredningen om
förvaltning av statligt ägd skogsmark har slutfört
sitt uppdrag. Riksdagen bifaller därmed motion
2000/01:Fi503 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen har nyligen tillkallat en
utredningsman med uppgift att se över
förvaltningen av statligt ägd skogsmark (dir.
2000:60). Vi förväntar oss att man i denna
utredning kommer att ta upp de frågor som
Vänsterpartiet har aktualiserat i motion Fi503
och har därför avstått från att reservera oss i
den delen. Alltjämt anser vi emellertid att
Fastighetsverket bör avstå från att avverka skog
i avvaktan på att utredningen slutfört sitt
arbete och dess förslag omsatts i praktisk
tillämpning. En sådan åtgärd framstår som desto
mer angelägen som det har tagit mer än ett halvt
år för regeringen att utse en utredningsman och
det inte framstår som troligt att det i
direktiven föreskrivna slutdatumet för
utredningen - den 1 oktober 2001 - kommer att
kunna hållas.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utredning om statens skogsinnehav (punkt 2) (c)

av Lena Ek (c).

Det är bra att regeringen nu tillkallat en
särskild utredare för att se över förvaltningen
av statligt ägd skogsmark och pröva om ansvaret
för denna förvaltningen kan inordnas i en ny
myndighet med en samlad helhetssyn på styrning,
policy och ambitionsnivåer. Det är en inriktning
som ligger i linje med vad Centerpartiet tidigare
hävdat. Enligt vår mening bör nämligen inte
principerna för skogsförvaltning skilja sig åt
mellan de olika statliga skogsförvaltarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag