Sök

… Stadgandet i andra stycket av 76 åter synes ofullständigt i så måtto att det icke tager hänsyn till de speciella kompetensreglerna i 10 kap. 17 rättegångsbalken. Enligt den föreslagna avfattningen av nämnda stycke bliva sålunda reglerna i 10 kap. 14 rättegångsbalken städse att tillämpa så snart samband av där angiven art råder mellan flera militära tvistemål eller mellan militärt tvistemål och annat mål. …

… Undersökningsledare äger även enligt 27 kap. 9 nya rättegångsbalken föreskriva, att meddelande örn kvarhållande av post- eller telegrafförsändelse icke må lämnas avsändaren, mottagaren eller annan. Handlar någon i strid mot förordnande, som nyss sagts, skall han enligt 9 kap. 6 nya rättegångsbalken straffas med dagsböter. …

… I övriga fall skall ersättningen utgå av allmänna medel. Enahanda regler gäller enligt rättegångsbalken beträffande ersättning till målsägande, som höres i anledning av åklagarens talan, och sakkunnig, som höres på begäran av part utan att vara förordnad av rätten 20 kap. 15 och 40 kap. 19 En viss avvikelse från rättegångsbalkens regler om vem som har att utgiva ersättning till vittne, målsägande och sakkunnig stadgas i lagen om fri rättegång. …

tjänst vid statlig myndighetTjänst som kansliråd i utbildningsdepartementet ingår bland de tjänster som omfattas av lagrummet av lagrummet omfattas även tjänster som bitr professor och professorStockholms tingsrätts beslut är av principiell betydelse. Det visar sig att en obetydlig ändring i Rättegångsbalken RB gör det omöjligt att åtala högre ämbetsmän för brott begångna av dem. Under 1974 föreslog dåvarande justitieministern Lennart Geijer i ändringsförslag av rättegångsbalken 1974:21 en ändring

… Beredningen har i motiven framhållit, att av föreskrifterna i 14 andra stycket i den föreslagna lagen om införande av nya rättegångsbalken skulle följa, att i fråga om tid för talans väckande äldre bestämmelser i utsökningslagen skola lända till efterrättelse endast då tiden skall räknas från dag före nya rättegångsbalkens ikraftträdande. Det synes tvivelaktigt huruvida övergångsbestämmelserna i förevarande lagförslag medgiva en sådan tolkning. …

… Den ena är att utöka ledamotsantalet på sätt skedde år 1935, då frågan om högsta domstolens arbetsbalans senast var aktuell. Den andra, som förordas i promemorian, är att redan nu, före ikraftträdandet av nya rättegångsbalken, göra fullföljdcn beroende av tillstånd enligt de grunder som avses i 54 kap. 9 och 10 nya rättegångsbalken. Det har i promemorian anförts, att vid övervägande av frågan, huruvida nya rättegångsbalkens fullföljdsordning

… Har före nya rättegångsbalkens ikraftträdande edgång förelagts part, skall i fråga om paris ed äldre lag lända till efterrättelse vad i nya rättegångsbalken är stadgat om parts hörande under sanningsförsäkran skall icke tillämpas i målet. 2. …

… Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919. 124 Kungl. Maj ts nåd. proposition Nr 128. Förslag till Lag om ändrad lydelse av 25 kap. 1 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 25 kap. 1 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Talan mot underrätts slutliga utslag i tvistemål av beskaffenhet att höra genom stämning anhängiggöras skall, där ej här nedan i 3 eller 5 annorlunda stadgas, fullföljas efter vad. …

… Denna lag träder i kraft den 1 juli 1939. Genom lagen upphävas 17 kap. 32 25 kap. 10 30 kap. 38 och 31 kap. rättegångsbalken. Har före lagens ikraftträdande fråga, som avses i 17 kap. 32 rättegångsbalken, väckts i hovrätt, skall med avseende därå äldre lag fortfarande gälla. Vad i 25 kap. 10 och 30 kap. 38 rättegångsbalken är stadgat om tid, inom vilken besvär må föras, skall fortfarande

… Stenkula. 80 Kungl. Maj ts nåd. proposition nr 4. Bil, A. Förslag till Lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 30 kap. rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse 30 KAP. Om fullföljd av talan mot hovrätts beslut, så ock om underställning av mål, som blivit av bovrätt avdömt. 1 Talan mot hovrätts slutliga utslag i vädjat mål eller till hovrätten

… Maj t Nåd. Proposition N o 22. A. Förslag till lag angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Justitieråden Lilienberg, Huss, Afzelius, Petersson och Hellström ansågo föremålet för lagen böra, för dennas särskiljande från andra lagar, som redan gifvits eller framdeles kunde komma att utfärdas angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken, i rubriken närmare utmärkas antingen genom angifvande af de kapitel i rättegångsbalken, lagen afser att

… I den mån handläggningen av ett visst mål eller ärende på grund av föreskrift i promulgationslagen till nya rättegångsbalken alltjämt skall ske enligt nu gällande rättegångsordning, bör tydligen äldre rätt gälla även på förevarande område. I enlighet med vad som skett i ett stort antal andra följdförfattningar till nya rättegångsbalken torde därför böra stadgas, att med avseende å övergången skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

… Under 7 i de sakkunnigas förslag har i första stycket upptagits bestämmelse, att i fråga om ikraftträdandet av vissa stadganden i 20 kap. föräldrabalken skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet. Nämnda stadganden i föräldrabalken avse huvudsakligen processuella regler som jämkats i anslutning till nya rättegångsbalken. Hänvisningen till rättegångsbalkens promulgationslag innebär i huvudsak, att mål som vid rättegångsbalkens ikraftträdande

… Svea hovrätt har framhållit, att för införande av stämpelavgift å vadeinlaga och besvärsskrift icke erfordras ändring i rättegångsbalken. Formellt sett torde detta vara riktigt. Å andra sidan lärer, därest inga 20 Kungl. Maj ts proposition nr 190. särskilda bestämmelser meddelas i rättegångsbalken, införandet av stämpelavgift kunna föranleda rättsförlust i många fall. …

… Det förekommer också ej sällan, att parten Första Kammarens Prof. 1899. N o 23. 3 Lagförslag ang. ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken. Forts.N o 23. 34 Lördagen den 29 April. Lagförslag ang. ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken. Forts.slutligen befinnes hafva med stämningen åsyftat något helt annat än hvad dennas mer eller mindre oklara eller ofullständiga ordalag tyckas angifva. …

… Prot. 1902. 1 Sond. 1 A fä. 20 Höft. A 241 2 Katigt. Nåd. Proposition No 24. Förslag Lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 9 och 10 i 14 kap. rättegångsbalken skola upphöra att gälla, samt att 17 och 81 kapitlen äfvensom nedannätnnda delar af 10, 25 och 30 kapitlen samma balk skola erhålla följande lydelse 1 KAP. 3 Har invändning, hvarom i 1 eller 2 sägs,

… Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken i vissa mål. Föredraganden anför följande. Enligt den av Kungl. Maj t den 20 december 1946 nr 804 utfärdade lagen om införande av nya rättegångsbalken skall denna balk träda i kraft den 1 januari 1948. Om ej annat föreskrives, kommer nya rättegångsbalkens ikraftträdande

… N o 93.1 2 Kungl. Maj ts Nåd. Proposition N o 93. Förslag till Lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att nedannämnda i 30 kap. rättegångsbalken skola erhålla följande ändrade lydelse 2 Har hofrätt i dit instämdt tvistemål förklarat sig obehörig eller stämningen ogin, skall öfver det utslag klagan föras genom besvär. …

… Denna lag träder i kraft den 1 juli 1935, från och med vilken dag lagen den 7 maj 1918 örn kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m. skall upphöra att gälla. Förslag till Lag om upphävande av 2 kap. 8 rättegångsbalken samt lagen den 22 maj 1891 angående ändrad tid för saköreslängds avlämnande i vissa fall. Härigenom förordnas, att 2 kap. 8 rättegångsbalken samt lagen den 22 maj

… Förslaget innebär sålunda bl. a. återinförande i modifierad form av den ålderdomliga form av delgivning genom s. k. spikning, vilken förekom i vår rättegångsordning innan vår nuvarande rättegångsbalk trädde i kraft år 1948. Förfarandet övertogs i 1734 års lag från äldre föreskrifter men borttogs alltså vid den nya rättegångsbalkens införande. Att nu återigen införa denna medeltida form av delgivning, sedan den för ett årtionde sedan utmönstrats ur rättegångsbalken synes icke motiverat.