Sök

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Datum

2013-10-24

Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Datum

2013-10-23

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.

Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-07

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

8

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:JuU1 2013/14:SfU1 2013/14:UbU1 2013/14:UbU12 2013/14:UbU14

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

34

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:CU9 2013/14:FiU3 2013/14:JuU15 2013/14:SfU1 2013/14:SoU1 2013/14:SoU12 2013/14:SoU2

Riksdagsbeslut

(34 yrkanden): 34 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

22

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:CU19 2013/14:JuU14 2013/14:SfU2 2013/14:SfU20 2013/14:SfU6 2013/14:SoU10

Riksdagsbeslut

(22 yrkanden): 22 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

5

Datum

2013-10-04

Utskottsberedning

2013/14:JuU1 2013/14:MJU10

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag