Sök

Riksdagen godkände i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag om nya administrativa rutiner för inkomstgarantier för riksdagens ledamöter fr.o.m. den 1 mars 2003. Den administrativa handläggningen av ärenden om inkomstgaranti överlämnas från riksdagsförvaltningen till Statens pensionsverk (SPV) samtidigt som möjligheterna att kontrollera att rätt belopp betalas ut inom ramen för systemet förbättras. Vissa av lagreglerna på området ska utformas i enlighet med vad Lagrådet har förordat under ärendets behandling i konstitutionsutskottet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen utskottets administrativt inriktade granskning av regeringens arbete. Utskottet tar upp frågan om regeringsbeslut som fattas utan att ha tagits med på de ärendeförteckningar som upprättas inför regeringssammanträdena, s.k. ärenden "utom listan". Det är viktigt att det efter ett sammanträde står klart om regeringen har beslutat i ett ärende och vad som beslutats. Eftersom regeringsbeslut "utom listan" kan leda till oklarheter är det viktigt att de användas endast i verkliga undantagsfall. Utskottet har granskat regeringens hantering av ärenden i samband med samarbetet i EU. En fråga har gällt regeringens förberedelse av förslag om att riksdagen ska godkänna rambeslut och beslut som inte är slutligt antagna. Synpunkter från myndigheter och andra berörda är ett viktigt underlag för riksdagens beslut. Traditionellt remissförfarande ska därför användas lika ofta som vid lagstiftningsärenden, även om tidsbrist kan göra det svårt. Med anledning av en anmälan har utskottet granskat hur regeringen har utformat den ekonomiska vårpropositionen år 2002. Det är viktigt att vårpropositionen ger ett allsidigt underlag för en övergripande ideologisk diskussion om den ekonomiska politiken på medellång och lång sikt. Annars kan inte riksdag på våren göra de makroekonomiska bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som det är tänkt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-01-29

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 23,7 miljarder kronor i anslag till avgiften till Europeiska gemenskapen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,5 miljarder kronor i anslag till bl.a. räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner och landsting för 2003. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting tillförs dock ca 0,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Ändringen är en följd av att riksdagen ställde sig bakom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma motion med vissa kompletteringar till budgetpropositionens förslag. Pengarna ska användas till att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter, som följer på att den gröna skatteväxlingen i regeringens budgetförslag ökas i uppgörelsen mellan s, v och mp. Sammanlagt får utgiftsområdet 68,5 miljarder kronor för 2003. Statsbidraget till kommunerna minskas med 30,4 miljarder kronor jämfört med 2002.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2003. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen och riksdagsstyrelsen om att Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig för nya ekonomiska åtaganden. Riksdagen godkände också investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket samt att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2003. Vidare beslutade riksdagen följande: Regeringen bemyndigas att godkänna ett nytt pensionsavtal - PA 03 - för statsanställda och ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av dessa förmåner. Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till i första hand statliga myndigheter ska i fortsättningen anslagsfinansieras och de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel. Ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken (EIB) och försäljning av två försvarsfastigheter godkänns.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

13

Reservationer

4 

Beredning

2002-12-03

Justering

2002-12-10

Datum

2002-12-10

Debatt

2002-12-20

Beslut

2002-12-20

Riksdagen beslutade om fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan (ISAF). Sverige deltar sedan i januari 2002 i den FN-auktoriserade styrkan (se 2001/02:UFöU2 , 2001/02:UföU3 ). FN:s säkerhetsråd har gett styrkan fortsatt mandat till den 19 december 2003. Insatsen utgör en direkt uppföljning av FN:s tidigare beslut. Styrkans uppgift blir även i fortsättningen att bistå den afghanska övergångsregeringen med att upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivande områden. Sverige ska fortsätta att bidra med en väpnad styrka om högst 45 personer till den internationella styrkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

21, 58 minuter

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-16

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att tre anslag får sammanlagt 20,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Det gäller Sveriges lantbruksuniversitet, ersättningar för viltskador m.m. samt Livsmedelsverket. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 10,5 miljarder kronor. Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att två anslag får sammanlagt 28 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit: 21 miljoner kronor till sanering och återställning av förorenade områden samt 7 miljoner till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 3,4 miljarder kronor. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca 1 miljard kronor år 2004 i jämförelse med 2002 års utgiftsnivå.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Beredning

2002-11-07

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2003. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen beslutade också om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

50

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

49, 235 minuter

Beredning

2002-11-12

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-16

Beslut

2002-12-18

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redovisning av AP-fondernas utveckling under 2001.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2002-12-05

Datum

2002-12-05

Debatt

2002-12-13

Beslut

2002-12-13

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 25,9 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2003. Den största delen av beloppet, 23,8 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll. På området IT, tele och post beslutades följande: 400 miljoner kronor av de pengar som reserverats till stöd för lokalt bredbandsnät omfördelas för att kunna användas som stöd till kommuner för att anlägga stomnät. Posten AB får 400 miljoner kronor för att upprätthålla en grundläggande kassaservice i hela landet. 153 miljoner kronor går till att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

50

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

123, 327 minuter

Beredning

2002-11-05

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2002-12-16

Beslut

2002-12-17

Riksdagen godkände, med ett viktigt undantag, regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att inte godkänna regeringens förslag att minska de s.k. Dagmarpengarna med 186 miljoner. Dagmarpengarna är ett statsbidrag till hälso- och sjukvården. Därmed uppgår anslagen inom utgiftsområdet till 33,4 miljarder kronor. Riksdagen gjorde två uttalanden till regeringen med följande innebörd. När regeringen genomför handlingsprogrammet för att motverka spelberoende bör man bl.a. analysera spelets samhällsekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen se över tillämpningen av personlig assistans vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och har rätt till personlig assistans. Även tillämpningen av barns rätt till personlig assistans bör belysas. Slutligen bör regeringen undersöka hur psykiskt funktionshindrades behov av någon form av sysselsättning i realiteten tillgodoses.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

39

Reservationer

19 

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2002-12-19

Beslut

2002-12-19

Starten för det efterlevandeskydd före pensionstid som finns inom ramen för premiepensionssystemet senareläggs ytterligare två år. Det blir därmed inte möjligt att teckna sig för skyddet förrän 2005. Orsaken är att det fortfarande råder stor osäkerhet om skyddets ekonomiska hållbarhet och att arbetet med hur reglerna för skyddet kan behöva ändras har tagit längre tid än planerat.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2002-12-10

Beslut

2002-12-11

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Vidare beslutade riksdagen om samverkan inom rehabiliteringsområdet samt om föräldraförsäkringen. De viktigaste besluten är följande. Ett mål för ökad hälsa i arbetslivet skapas. Målet innebär att sjukfrånvaron i arbetslivet ska halveras till år 2008. Samtidigt ska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Vidare får upp till 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning användas för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan får fr.o.m. den 1 januari 2003 utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Dessa medel får utgöra statens samlade andel för sådan samverkan. Den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socsam) förlängs t.o.m. utgången av 2003. Den grundnivå i föräldraförsäkringen som ersätter dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning höjs från 120 kr till 150 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2003. Föräldrar som vårdar ett barn i hemmet ska kunna få tillfällig föräldrapenning om barnet är yngre än 240 dagar och barnet annars skulle ha vårdats på sjukhus. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2003. De tio dagar med tillfällig föräldrapenning som ges i samband med adoption av ett barn ska fördelas med hälften till var och en av föräldrarna om de inte kommit överens om annat. Även adoptivföräldrar av samma kön och särskilt förordnade vårdnadshavare får denna rätt. Den sistnämnda ändringen träder i kraft den 1 februari 2003.

Behandlade dokument

168

Förslagspunkter

68

Reservationer

92 

Anföranden och repliker

104, 1 minuter

Beredning

2002-11-12

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2002-12-17

Beslut

2002-12-18

Riksdagen beslutade om lagändringar som bl.a. behövs för att att inrätta en ny djurskyddsmyndighet. Regeringen vill inrätta en ny djurskyddsmyndighet och ge den ett övergripande ansvar för djurskyddet. Enligt regeringens förslag ska den nya myndigheten ansvara för skyddet för djur som inte producerar livsmedel, t.ex. sällskapsdjur, försöksdjur och pälsdjur. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att låta myndighetens ansvar omfatta även livsmedelsproducerande djur. Ansvaret för allt djurskydd för lantbrukets djur bör alltså flyttas till djurskyddsmyndigheten. De lagändringar som rör djurskyddsmyndigheten börjar gälla den 1 januari 2004 i stället för den 1 juli 2003 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-02-05

Riksdagen godkände den s.k. Montrealkonventionen, med vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter. Riksdagen beslutade också om lagändringar för att införliva konventionen i svensk rätt. Montrealkonventionen ska ersätta 1929 års Warszawakonvention och innebär bl.a. att nu gällande beloppsbegränsningar av ersättningsansvaret vid dödsfall och personskada vid flygolyckor avskaffas. Andra nyheter är att transportörens ansvar alltid ska vara täckt av ansvarsförsäkring och att det införs en möjlighet att på nationell nivå kräva att en transportör ska utge förskott på ersättning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2002-12-13

Beslut

2002-12-13

Riksdagen lade Justitieombudsmännens ämbetsberättelse till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Beredning

2002-11-19

Justering

2002-12-03

Datum

2002-12-03

Debatt

2003-01-29

Beslut

2003-01-29

Riksdagen godkände regeringens förslag om 42,4 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2003. En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor inrättas den 1 mars 2003. Myndigheten ska främja nationellt fastställda mål genom att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den lokala skol- och verksamhetsutvecklingen. Huvuduppgiften för Skolverket blir i fortsättningen att följa upp, granska och utvärdera utbildningens kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att utöva tillsyn över verksamheten. Den successiva utökningen av bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fortsätter. Ett nytt riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari 2003. Satsningen på kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i oförändrad omfattning. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut, men i mindre omfattning än regeringen tidigare planerat. För att höja kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och för utbildningsområdet vård genom ett tillskott på 193,5 miljoner kronor. Beckmans skola får statsbidrag för utbildning till konstnärlig högskoleexamen. Vetenskapsrådet får ytterligare 252 miljoner kronor för bl.a. ökade resurser till forskningsområdena biovetenskap, informationsvetenskap och materialvetenskap.

Behandlade dokument

115

Förslagspunkter

45

Reservationer

28 

Justering

2002-11-28

Datum

2002-11-28

Debatt

2002-12-12

Beslut

2002-12-12