Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 2002/03:FIU4

Finansutskottets betänkande2002/03:FIU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker
också att regeringen bemyndigas att överskrida dels
anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget
för Riksgäldskontorets provisionskostnader om det är
nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra
statens betalningsåtaganden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag
inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på
det sätt som framgår av efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen
propositionen 2002/03:1 utgiftsområde 26 punkt 3
samt avslår motionerna
2002/03:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c)
2002/03:Fi267 av Mats Odell m.fl. (kd)
2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
yrkande 41.

2. Bemyndigande att överskrida vissa
anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så
erfordras för att kunna fullgöra statens
betalningsåtaganden under 2003, överskrida
ramanslagen Räntor på statsskulden och
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 26
punkterna 1 och 2.

Stockholm den 10 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy
Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar
Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson
(c) och Rolf Olsson (v).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och (c) har
avgivit särskilda yttranden.

2002/03

FiU4

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen föreslår regeringen för
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. att
riksdagen dels godkänner den föreslagna
medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns
uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar
regeringen att överskrida två av dessa anslag i den
utsträckning som är nödvändig för att fullgöra
statens betalningsåtaganden. Propositionens förslag
återges i bilaga.

I tre motioner väckta under allmänna motionstiden
framförs yrkanden om att två av anslagen på
utgiftsområdet ska föras upp med lägre belopp. Även
motionernas förslag återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag till medelsanvisning på
utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avslår
därmed motionerna Fi263 (c), Fi267 (kd) och
Fi287 (m) yrkande 41.

Anslag 92:1 Räntor på statsskulden

Budgetpropositionen

I den prognos som redovisas i budgetpropositionen
räknar regeringen med att utgifterna för räntor på
statsskulden fram t.o.m. 2004 ska utvecklas enligt
följande:

Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2001-2004

Belopp i miljarder kronor

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.

1 Posten ingår inte längre i redovisningen av de kostnadsmässiga
räntorna då den inte påverkar det finansiella sparandet.

Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den
väntade belastningen på statsbudgeten.

Om utgifterna i stället periodiseras får man en
redovisning som återger statsskuldsräntornas
kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till
den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger
nollkupongobligationer med nuvarande
redovisningsprinciper inte någon belastning på
statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen,
då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets
hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen
inte har förfallit till inlösen kommer därför den
faktiska räntebelastningen att underskattas. På mot-
svarande sätt kan över- och underkurser i samband
med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där
kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en
skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en
kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan
uppkomma under lånets hela löptid och fördelas
därför ut jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med
hänsyn till dels över- och underkurser vid
emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor
erhålls enligt propositionen i stället följande
beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden.

Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på
statsskulden 2001-2004

Belopp i miljarder kronor

1 Innefattar inte någon periodisering av valutavinster/förluster.

Motionerna

Centerpartiet förordar i motion Fi263 att anslaget
Räntor på statsskulden för budgetåret 2003 förs upp
med ett belopp som är 1 076 miljoner kronor lägre än
vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag är
en följd av att Centerpartiet i annat sammanhang har
föreslagit att statliga företag nästa år ska säljas
för ytterligare 30 miljarder kronor utöver vad
regeringen räknar med för 2003. Detta förutsätts
kunna ge en räntevinst på 1,1 miljarder kronor samma
år.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi267 att
samma anslag ska minskas med 811 miljoner kronor.
Även Kristdemokraterna har en omfattande plan för
försäljning av statliga företag, vilket i likhet med
de andra oppositionspartiernas budgetalternativ för
2003 beräknas inbringa 30 miljarder kronor mer i
försäljningsinkomster än vad regeringen räknar med
för samma år. I kombination med de övriga
sammantagna budgetsaldoförändringarna till följd av
Kristdemokraternas budgetpolitik leder detta enligt
motionärerna till minskade räntekostnader med 0,8
miljarder kronor samma år.

Moderata samlingspartiets och Folkpartiet
liberalernas budgetalternativ bygger på att
statsskuldsräntorna nästa år ska bli lägre till
följd av inkomster från företagsförsäljningar
som för respektive parti, liksom för de övriga
oppositionspartierna, är 30 miljarder kronor
högre än i regeringens budgetalternativ. Dessa
båda partier har dock inga formella yrkanden om
att anslaget till statsskuldsräntor ska
begränsas.

Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter

Budgetpropositionen

På statsbudgeten har sedan länge funnits ett
särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget
får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål.
Utgifterna ska därvid i princip vara av så
brådskande art att ett förslag inte hinner
underställas riksdagen, och de ska inte heller kunna
täckas av andra medel som står till regeringens
förfogande.

I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget
Oförutsedda utgifter bör få användas till under
nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i
efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter
som har belastat anslaget.
Under 2001 belastades anslaget med 35 000 kr
avseende förlikningsersättning med anledning av
ärende vid Europadomstolen för mänskliga
rättigheter. Vidare har 600 000 kr betalats ut
avseende ersättning för hur anställningsförhållanden
påverkats då uppgifterna lämnats ut ur
Säkerhetspolisens register. Ett skadestånd i
enlighet med en dom rörande
mervärdesskattelagstiftningen har föranlett en
utbetalning på 751 479 kr. Dessutom har 1 356 364 kr
betalats ut gällande förlikningsersättning med
anledning av ärende rörande oförenlighet mellan de
svenska avgasbestämmelserna och EG-rätten.
I år har fram t.o.m. juli sammanlagt 200 000 kr
betalats ut från anslaget. Utbetalningarna avser
ersättning för hur anställningsförhållanden
påverkats då uppgifterna lämnats ut ur
Säkerhetspolisens register.
Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda
utgifter förs upp oförändrat med 10 miljoner kronor
under 2003.

Anslag 92:3 Riksgäldskontorets
provisionskostnader

Budgetpropositionen

Anslaget avser provisionskostnader som har samband
med upplåning och förvaltning av statsskulden.
Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning
och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket,
vilket innebär att de behandlas på samma sätt som
räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av
försäljningsprovisioner till de banker som agerar
som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.
Dessa mellanhänder, som består av en eller flera
banker, köper ett lån av Riksgäldskontoret och
säljer det vidare till investerare. De tar därmed på
sig en risk som de kompenseras för genom
provisionerna.
I provisionskostnaderna ingår också utgifter för
provisioner i samband med inlösen av lån,
förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt
kreditavgifter.
Belastningen på anslaget under 2002 beräknas till
216,7 miljoner kronor. För 2003 respektive 2004
beräknas anslaget uppgå till 140 miljoner kronor.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi287 att
anslaget för provisionskostnader ska föras upp med
135 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor
lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit
(yrkande 41). Motionärerna uppger att de tidigare
har ansett att detta anslag kan minskas med 5
miljoner kronor om upplåningens sammansättning
ändras. Denna uppfattning vidhåller de i den nu
aktuella motionen.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 26

På förslag från finansutskottet har riksdagen den 4
december 2002 ställt sig bakom regeringens förslag
till utgiftsramar för 2003 (bet. 2002/03:FiU1,
rskr. 24). Riksdagen har därmed beslutat att
utgifterna på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. inte får överstiga 54 450 miljoner kronor.

Finansutskottet har alltså tidigare tillstyrkt
regeringens förslag till beräkning av ramnivån.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot
regeringens förslag till medelsberäkning på
utgiftsområdet, ej heller mot de villkor som enligt
regeringen bör förknippas med utnyttjandet av
anslaget för oförutsedda utgifter. Utskottet
tillstyrker således den av regeringen föreslagna
anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.
Riksgäldskontoret har i en skrivelse till
utskottet från november 2002 genomfört en ingående
analys av ränteeffekter vid förbättrat budgetsaldo.
Analysen utnyttjar kontorets låneplaneringssystem,
där ränteprognoser normalt görs, och beaktar dels
vilka instrument som kontoret emitterar vid var tid,
dels vilka egenskaper som avkastningskurvan har vid
prognostidpunkten. Riksgäldskontorets analys visar
att en förbättring av budgetsaldot för 2003 med 30
miljarder kronor skulle minska statsskuldsräntorna
med ca 1,6 miljarder kronor först under 2004. Året
innan, alltså det år som förbättringen sker,
beräknas ränteutgifterna öka i stället med ca 0,8
miljarder kronor till följd av lägre realiserade
överkurser vid emission.
Riksgäldskontoret har för närvarande en lånepolicy
som innebär koncentration på två-, fem- och
tioårsobligationer. Under 2003 har samtliga dessa
obligationer höga kupongräntor och ger därmed stora
överkurser. Under 2004 ersätts de av obligationer
som förfaller ett kalenderår senare, vilka har lägre
kuponger. Det gör att överkursernas betydelse för
utvecklingen av statsskuldsräntor vid ökade
försäljningar av statliga företag under de två
kommande åren minskar med tiden. En stor del av de
nytillkommande besparingarna påverkar dock
räntebetalningarna först under 2005 och framåt.
Därmed begränsas besparingen under 2004 till ca
1,6 miljarder kronor, varav huvuddelen hänför sig
till den bestående effekten från utförsäljningarna
under 2003.
Det bör understyrkas att även Riksgäldskontorets
beräkningar är approximativa. Utfallet för
statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget
i förhållande till de antaganden som används för att
göra beräkningar, liksom av eventuella beslut att
introducera nya obligationslån. Trots dessa
osäkerhetsfaktorer delar utskottet
Riksgäldskontorets uppfattning att dessa beräkningar
ger en rimlig indikation på storleksordningar och -
framför allt - tecken på ränteeffekterna.
Enligt vad utskottet erfarit från
Riksgäldskontoret tyder storleksordningen på de av
oppositionspartierna föreslagna besparingarna inom
anslaget för statsskuldsräntor på att partierna
baserar sina ränteberäkningar på en modell för
reguljära banklån. Kalkylmetoden för banklån måste
emellertid anses missvisande vid beräkningar av
effekter på statsskuldsräntorna eftersom den inte
beaktar statsskuldens strukturella egenskaper, med
ränteutbetalningar som sker med betydande
eftersläpning samt över- och underkurser som uppstår
vid en aktiv statsskuldsförvaltning.
Riksgäldskontorets analys påvisar enligt utskottets
mening att betydelsen av överkurser i den nuvarande
upplåningsstrukturen är så stor att
oppositionspartiernas förslag att under 2003 sälja
statliga företag för 30 miljarder kronor utöver de i
budgetpropositionen upptagna försäljningsinkomsterna
inte kan resultera i någon omedelbar ränteminskning.
Moderata samlingspartiet föreslår vidare att
anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader
minskas med 5 miljoner kronor om upplåningens
sammansättning ändras. Den moderata motionen
innehåller dock inte någon information om vilka
förändringar i upplåningens sammansättning som bör
genomföras, utan hänvisar i stället till partiets
tidigare ställningstaganden i fråga. Detta tyder på
att den förespråkade effektiviseringen av
Riksgälskontorets upplåningsverksamhet förväntas ske
genom avveckling av Riksgäldsspar.
Riksgäldskontoret har enligt tidigare beslut av
riksdag och regering i uppdrag att tillhandahålla
instrument för upplåning direkt från
hushållssektorn. Kravet är att lånekostnaderna är
lägre än för motsvarande upplåning i
statspappersmarknaden. Målet för hushållsupplåningen
är således direkt härlett från det överordnade målet
om kostnadsminimering. Riksgäldsspar är i detta
sammanhang ett viktigt instrument. Upplåningen via
Riksgäldsspar har också ökat kraftigt på senare år.
Produkten uppfyller därigenom det kravet att ge
lägre lånekostnader och bidrar på så sätt till att
uppnå det lagstadgade målet för stats-
skuldsförvaltningen. Mot den bakgrunden anser
utskottet att det inte finns anledning att
tillstyrka förslag att avveckla Riksgäldsspar.
Därtill vill utskottet uppmärksamma att anslaget
för provisioner inte belastas med några kostnader
för Riksgäldsspar. Enligt information från
Riksgäldskontoret beror detta på att kontoret sköter
distributionen av denna tjänst i egen regi. De
direkta kostnaderna täcks av Riksgäldskontorets
förvaltningsanslag, medan räntebetalningar kopplade
till Riksgäldsspar belastar det vanliga
ränteanslaget. Följaktligen ger avveckling av
Riksgäldsspar inte i sig utrymme att minska anslaget
till provisionskostnader.
Med hänsyn till det ovan anförda kan utskottet
inte ställa sig bakom motionärernas förslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Den i detta
sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på
statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets
provisionskostnader ingår dessutom som delar i
Moderata samlingspartiets, Kristdemokraternas och
Centerpartiets budgetalternativ. Dessa partiers
budgetförslag avvisades redan när riksdagen tidigare
fastställde vilka utgiftsramar som skall gälla för
2003.
Utskottet tillstyrker alltså propositionens
förslag (punkt 3) samt avstyrker motionerna Fi263
(c), Fi267 (kd) och Fi287 (m) yrkande 41.

Bemyndigande att överskrida vissa
anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag om bemyndiganden att
överskrida ramanslagen för statsskuldsräntor
respektive Riksgäldskontorets
provisionskostnader om så erfordras för att
kunna fullgöra statens betalningsåtaganden
under 2003 (punkterna 1 och 2).

Gällande bestämmelser

Regeringen får enligt ett nyligen lämnat
bemyndigande (bet. 2002/03:FiU1, avsnitt 4.5)
överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för
2003, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.
Bland annat ska riksdagsbeslut om anslag på
tilläggsbudget inte hinna inväntas och
överskridandet ska rymmas inom det fastställda
utgiftstaket för staten.

Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för
räntor på statsskulden, ej heller anslaget för
Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda
ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som
gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt
bemyndigande knutits till anslaget för
statsskuldsräntor. För att säkerställa att
regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden
gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida
detta anslag beloppsmässigt obegränsad.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen på
motsvarande sätt ska bemyndigas att överskrida
anslaget Räntor på statsskulden även under 2003
(punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås
också bli lämnat för anslaget Riksgäldskontorets
provisionskostnader (punkt 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag
(punkterna 1 och 2).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003 - punkt 1 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas
Högström (alla m).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av
budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen
för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar
för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade
utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga
54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Moderata samlingspartiets förslag på
utgiftsområdet understiger denna nivå och kan
således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av
budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan
inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt
budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör
nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon
eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha
begränsats med 750 miljoner kronor på det sätt som
framgår av Moderata samlingspartiets motion Fi231. I
vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att
statliga företag under 2003 ska säljas ut för netto
30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar
med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst på
0,8 miljarder kronor samma år.
Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,
föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda
till minskade räntekostnader för den svenska
statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi
lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer
sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan
försäljningen av statliga företag planeras äga rum.
Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den
aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande
vid all upplåning och refinansiering som äger rum
fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta
anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp
tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.
Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet
till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av
sin totala portfölj. Risken att behöva realisera
kostnader för överupplåning torde således vara
obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning
av statliga aktier.
Samtidigt håller vi fast vid vårt förslag om att
avveckla Riksgäldsspar. Ny information från
Riksgäldskontoret visar emellertid att förslagets
effekter, som framgår av Moderata samlingspartiets
motion Fi287, påverkar kontorets förvaltningsanslag.
Därför tar vi upp den beräknade besparingen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning. Vårt ställningstagande i denna
fråga presenteras därmed i Moderata samlingspartiets
reservation till punkt 5 i finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU2.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003 -
punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (båda fp).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av
budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen
för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar
för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade
utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga
54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Folkpartiets förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas
upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av
budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan
inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt
budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör
nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon
eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha
begränsats med 1 200 miljoner kronor på det sätt som
framgår av Folkpartiets motion Fi232. I vårt
budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga
företag under 2003 ska säljas ut för netto 30
miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med,
vilket vi förutsätter, tillsammans med andra
skillnader i budgetsaldot i jämförelse med
regeringens förslag, ska ge en räntevinst av angiven
omfattning samma år.
Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,
föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda
till minskade räntekostnader för den svenska
statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi
lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer
sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan
försäljningen av statliga företag planeras äga rum.
Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den
aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande
vid all upplåning och refinansiering som äger rum
fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta
anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp
tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.
Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet
till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av
sin totala portfölj. Risken att behöva realisera
kostnader för överupplåning torde således vara
obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning
av statliga aktier.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003 -
punkt 1 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av
budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen
för detta år har låst såväl utgiftstak som ramar för
de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade
utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga
54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Kristdemokraternas förslag på
utgiftsområdet understiger denna nivå och kan
således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av
budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan
inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt
budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör
nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon
eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha
begränsats med 811 miljoner kronor på det sätt som
framgår av den kristdemokratiska motionen Fi267. I
vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att
statliga företag under 2003 ska säljas ut för netto
30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar
med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av
angiven omfattning samma år.
Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,
föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda
till minskade räntekostnader för den svenska
statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi
lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer
sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan
försäljningen av statliga företag planeras äga rum.
Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den
aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande
vid all upplåning och refinansiering som äger rum
fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta
anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp
tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.
Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet
till ökad kortsiktig flexibilitet i sammansättningen
av sin totala portfölj. Risken att behöva realisera
kostnader för överupplåning torde således vara
obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning
av statliga aktier.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under
budgetåret 2003 - punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av
budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen
för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar
för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de
skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade
utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga
54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas
upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av
budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan
inriktning än den vi önskat, avstår vi från att
redovisa något formellt motförslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt
budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör
nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon
eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha
begränsats med 1 075,9 miljoner kronor på det sätt
som framgår av Centerpartiets motion Fi263. I vårt
budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga
företag under 2003 ska säljas ut för netto 30
miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med,
vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av
angiven omfattning samma år.
Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,
föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda
till minskade räntekostnader för den svenska
statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi
lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer
sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan
försäljningen av statliga företag planeras äga rum.
Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den
aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande
vid all upplåning och refinansiering som äger rum
fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta
anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp
tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.
Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet
till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av
sin totala portfölj. Risken att behöva realisera
kostnader för överupplåning torde således vara
obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning
av statliga aktier.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för
2003, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.,
föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2003
besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på
statsskulden får överskridas om det är nödvändigt
för att full-göra statens betalningsåtaganden
(avsnitt 3.1),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2003
besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning får överskridas om det är
nödvändigt för att fullgöra statens
betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),

3. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar
anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. enligt följande uppställning:

----------------------------------------------------------
Anslag AnslagstypAnslagsbelopp
(tusental
kronor)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
92:1 Räntor på statsskulden (ram) 54 300 000
----------------------------------------------------------
92:2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000
----------------------------------------------------------
92:3 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med (ram) 140 000
upplåning och skuldförvaltning
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa 54 450 000
----------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag
anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt
följande uppställning:

----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring förslag
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
92:1 Räntor på statsskulden 54 300 000 -1 075 900
----------------------------------------------------------
92:2 Oförutsedda utgifter 10 000
----------------------------------------------------------
92:3 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband 140 000
med upplåning och
skuldförvaltning
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa 54 450 000 -1 075 900
----------------------------------------------------------

2002/03:Fi267 av Mats Odell m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar till anslaget 92:1 Räntor på
statsskulden för budgetåret 2003 811 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit eller således
53 489 000 000 kr.

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

41. Riksdagen anvisar för år 2003 i enlighet med
vad i motionen anförs till utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. anslag 92:3 Riksgäldens
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning för år 2003 135 000 000 kr.