Sök

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ. EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs. Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Riksdagen godkände utlåtandet utan att göra några tillägg. Efter beslut skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Den 1 januari 2009 moderniserades skogsvårdslagens definition av vad som är skogsmark. Den 1 januari 2010 anpassades fastighetstaxeringslagen till den nya definitionen, som kommer att användas första gången vid 2011 års fastighetstaxering. Samma definition ska nu gälla även vid inkomstbeskattningen från den 1 januari 2011. Lagändringarna gäller främst reglerna om skogsavdrag och innebär att möjligheten till avdrag ska vara samma som tidigare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 168 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Några lagar ändras för att genomföra dels ett EU-direktiv, dels en ändring av ett annat EU-direktiv. Det gäller direktivet om hamnstatskontroll och en ändring av direktivet om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i EU. Förslagen ingår i ett av flera paket av åtgärder för att stärka sjösäkerheten inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att alla lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2011. Enligt regeringens förslag skulle vissa ändringar börja gälla den 30 november 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksrevisionen har granskat hur regeringen planerade, genomförde och följde upp försäljningen av Vasakronan. Riksrevisionen anser att försäljningen genomfördes korrekt enligt gällande lagstiftning och på ett öppet och transparent sätt. Riksrevisionen menar dock att försäljningen kunnat göras något tidigare genom ett effektivare förberedelsearbete, vilket hade varit fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet med Sydafrika. Ändringen görs för att Sydafrika tänker införa en beskattning av utdelningar i ägarledet och därför vill ha utökade möjligheter att ta ut källskatt på utdelningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände en ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg. Ändringen innebär bland annat att Skatteverket kan begära upplysningar från till exempel banker i Luxemburg. De nya reglerna ska gälla för beskattningsperioder som börjar den 1 januari 2010 eller senare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och St Vincent och Grenadinerna om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Saint Kitts och Nevis om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Monaco om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahamas om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-10

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande En digital agenda för Europa. Kommissionen presenterar en översikt av de förslag till åtgärder som man menar måste vidtas skyndsamt för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. Den digitala agendan är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för EU 2020-strategin, efterföljaren till Lissabonstrategin. Utskottet är positivt till att kommissionen har tagit fasta på slutsatserna från den konferens om informationssamhället som hölls i Visby under det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Den digitala agendan kommer att bidra till skapandet av en smart, hållbar och inkluderande tillväxt inom EU. Det är viktigt att alla har tillgång till en modern IT-infrastruktur. Utskottet betonar också betydelsen av digital kompetens för att kunna medverka fullt ut i informationssamhället. Arbetet med att skapa en väl fungerande digital inre marknad måste vara brett och leda till förbättringar på områden som konsumentskydd och immaterialrätt. Väl fungerande marknader är viktiga för att främja en ökad ekonomisk tillväxt och en ökad tillgång till tjänster. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24