Sök

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Datum

2012-12-20

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2013.

Justering

2012-12-19

Datum

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

EU-kommissionen föreslår nya regler om att styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska könskvoteras. Målet är att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag inte är anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2012-12-13

Datum

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-11-29

Justering

2012-12-12

Datum

2012-12-12

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-12

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-12-11

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Regional tillväxt. Totalt anslås cirka 3,4 miljarder kronor till utgiftsområdet för 2013. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

47, 127 minuter

Justering

2012-11-27

Datum

2012-12-11

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet studiestöd. Totalt anslås cirka 22 miljarder kronor till studiestöd nästa år. Det är knappt 160 miljoner kronor mindre än anslagna medel för 2012. Anslagsminskningen beror bland annat på att färre personer väntas ansöka om studiemedel och att nivån på upplåningsräntan väntas bli lägre än 2012.

Utgifterna för studiemedel ökar med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen samt en tillfällig satsning på fler platser på yrkeshögskolan respektive universitet och högskolor. Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar under 25 år som innebär att de under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlen förlängs också. Även tilläggsbidraget till studerande med barn höjs.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 145 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2013. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer också regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landet successivt ska anpassas, omvandlas och reduceras samtidigt som det svenska engagemanget ges ett ökat civilt fokus.

Beslutet innebär att Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 785 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2013. Den svenska militära insatsen kommer under inledningen av 2013 att bestå av cirka 400 personer på plats i Afghanistan. Sommaren 2013 ska den svenska militära insatsen ha minskat med cirka 100 personer, för att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet betonar i sitt beslutsunderlag vikten av att arbetet med att stärka de civila inslagen i Sveriges insatser i Afghanistan fortsätter och utvecklas. Utskottet välkomnar Sveriges åtaganden i samband med givarkonferensen i Tokyo 2012 att under perioden 2015-2024 stödja Afghanistan med en indikativ volym om sammantaget 8-8,5 miljarder kronor. Afghanistan blir därmed Sveriges största biståndsland.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 139 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I satsningen ingår bland annat de första delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan Göteborg-Borås. Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ingår också.

Riksdagen beslutade om fyra tillkännagivanden som rör transportinfrastruktur. Riksdagen konstaterar att det svenska järnvägssystemet i alla delar inte lever upp till kraven på hög kvalitet och punktlighet. Man anser att det kan finnas anledning att se över uppdelningen och konkurrensutsättningen av järnvägssystemet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att grundligt utreda järnvägssystemets organisation och överväga hur järnvägssystemet bör organiseras på bästa sätt för att möta framtidens krav.

Riksdagen beslutade också om ett tillkännagivande om att banavgifterna inte bör höjas under den kommande planeringsperioden. Regeringen har aviserat att man vill höja banavgifterna successivt för att finansiera driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Ytterligare ett tillkännagivande handlar om att regeringen bör utarbeta tydliga principer för sin medfinansieringspolitik, det vill säga medfinansiering till statlig infrastruktur från till exempel kommuner och företag. Riksdagen beslutade dessutom om ett tillkännagivande som gäller gruvnäringens transportbehov och en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara.

Trafikutskottet har granskat tre skrivelser om transportinfrastruktur som regeringen har lämnat utifrån granskningar som Riksrevisionen gjort och en skrivelse om utförande av drift och underhåll. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

27

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

104, 338 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18